Klimat, miljö och energipolitik

Fru talman! Jag får tacka för möjligheten att inleda den här mandatperiodens debatter.

Jag vill börja med att gratulera regeringspartierna till att ha fått till en regering. Man kan också gratulera Sverigedemokraterna till att ha fått till en egen regering utan att sitta i den; det är ganska imponerande. Hur det här kommer att gå får ju framtiden utvisa, men vi socialdemokrater kommer att granska den här regeringen - var så säkra!

Det här styret har varit väldigt öppet med vart det vill ta landet. Ändå blev vi rätt förvånade över att Liberalerna var med på att lägga ned Miljödepartementet, som skapades av Socialdemokraterna under Ingvar Carlssons regeringsperiod och som utan tvekan har haft en stor betydelse för att Sverige ligger i framkant och har varit - och fortfarande är - klimatledande i Europa och i världen.

Fru talman! Det är dyrt att tanka. Marknadspriset har gått upp mer än 4 kronor sedan valet och var 28,30 när jag tankade hemma i Norsjö. Den senaste tidens uppgång beror på kriget och på att EU-länder som Tyskland nu lägger om från rysk gas till olja och diesel. Det ökar efterfrågan.

Man kan då fundera på hur den nya majoriteten har tänkt att få ihop det här. Det har fortfarande inte blivit särskilt känt hur man tänker säkerställa tillgången på den dyra oljan, för samtidigt vill man ju skrota reduktionsplikten och skjuta biodrivmedlen i sank. Reduktionsplikten är ju en möjlighet för oss att genom biodrivmedel och egenproduktion stärka självförsörjningsgraden och säkerställa produktionen.

Det här är också näringspolitik. Just nu är det många svenska företag, inte minst skogsföretag, som har investerat stora belopp, uppemot 15 miljarder kronor, i att säkerställa egenproduktion, där restprodukter från skogen kan bli biodrivmedel som vi kan tanka i våra bilar. Även om vi successivt ska ställa om till el kommer den fordonsflotta som rullar i dag att med största sannolikhet rulla om 15 år och kommer att behöva ha bränsle.

Då är frågan: Vem ska man då vara beroende av? Ska den nya regeringen också ha en oljeminister? Ska man bygga ett beroende av iransk olja eller saudisk olja, eller är det någon annan okänd olja som man har tänkt säkerställa att vi ska kunna tanka fordonen med? Detta har man inte redovisat över huvud taget.

Det är ganska tragiskt att vi nu är tillbaka i samma läge som under Reinfeldtregeringen, då näringslivet inte var betydelsefullt utan ett särintresse. När nu SCA, Sveaskog, Holmen, ST1, Preem, stora svenska företag, säger att de vill investera på det här området och att de tror på det här lägger man en våt filt över hela deras verksamhet. Det är riktigt, riktigt illa. Det är dålig klimatpolitik. Det är dålig näringspolitik, det är dålig självförsörjningspolitik.

Vi socialdemokrater kommer att göra vad vi kan för att säkerställa att de som behöver tanka bilen också ska kunna tanka bilen i fortsättningen.

(Applåder)

Fru talman, ärade riksdagsledamöter! Sverige har haft ett stabilt och i praktiken fossilfritt energisystem som i huvudsak har bestått av vattenkraft och kärnkraft. Vi har varit självförsörjande årets alla timmar och dagar hela året runt. Detta läge rådde fram till millennieskiftet ungefär, då vi sedan stängde Barsebäcksverken. Svenska kraftnät påpekade vid den tidpunkten att södra Sverige inte längre skulle vara självförsörjande på el. Detta till trots har avvecklingen fortsatt.

I ett stabilt och välfungerande elsystem råder balans mellan tre viktiga parametrar varje millisekund. Produktion, överföringskapacitet och förbrukning måste vara i balans. Man behöver således förstå att det finns en skillnad mellan energi och effekt.

Kärnkraftverk och andra större kraftverk har stora generatorer som hjälper till att justera balansen i elsystemet varje millisekund. De utgör således ett motstånd i systemet. Det här är fysikens lagar som varken politik eller små generatorer i exempelvis vindkraft kan ersätta.

Nedläggningarna av planerbar kraft i södra Sverige har gett oss ett mer instabilt elsystem, där dessutom överföringskapaciteten från norr till söder har minskat. Ett exempel på detta är ledningen som har byggts från Hallsberg till Skåne, som i dag bara har ungefär 60 procent av den kapacitet som den var dimensionerad för. Det beror bland annat på att man har lagt ned Oskarshamn 1 och 2 samt Ringhals 1 och 2.

Sammantaget har politiska beslut orsakat att privatpersoner och näringsliv nu drabbas hårt av höga energipriser, och det kommer högst sannolikt att bli värre innan en vändning kan skönjas.

Fru talman! Går det här att lösa snabbt? Nej, man kan tänka sig att politiken faktiskt har sågat ned en skog och nu ångrat sig. Det finns alltså ingen snabb lösning för att återfå skogen.

En hastigare utbyggnad av vindkraft är inte heller någon lösning, oavsett om det är på land eller till havs. Vindkraft kan passa bra in i energimixen totalt sett, men den kan inte utgöra en bas. Den är inte planerbar, och den skapar instabilitet genom sitt beroende av väder och vind.

I Tidöavtalet och i regeringsförklaringen har statsministern presenterat ett snabbspår för ny kärnkraft. Det omfattar bland annat förändrade tillståndsregler, statliga investeringsstöd och nya ägardirektiv till Vattenfall. Det skapar alltså långsiktiga förutsättningar och attraktiva villkor för företag som vill investera i ny, modern kärnkraft.

Vad kan vi då göra kortsiktigt? I Tidöavtalet finns också några rader om kraftvärme, där vi skulle kunna öka effekten till systemet genom några ändrade förutsättningar. Men vi behöver också, anser jag, se över hur energimarknaden fungerar och efterlevs. Särskilt efter det haveri som vi har sett ute i Europa med Tysklands energivändning behöver vi titta på tilllämpningen av elområdesindelning, produktions- och överföringskapaciteter och hur elmarknadsdirektivet och kravet på 70-procentig överföringskapacitet av produktionsvolymen efterlevs. För att fatta mig kort: Det finns ingen enkel utväg ur det här.

Fru talman! Till sist vill jag påpeka att hållbarhet har tre dimensioner: det sociala, miljön och ekonomin. De tre dimensionerna behöver beaktas i politiken i allmänhet och i energipolitiken i synnerhet. Det anser jag har saknats de senaste mandatperioderna.

Läget är nu akut, och vi behöver agera nu. Det förväntar sig våra medborgare och våra företag.

Fru talman! Tack, Lars Engsund, och välkommen till Sveriges riksdag!

I valrörelsen har det från Moderaterna låtit som att det är kärnkraft, kärnkraft, kärnkraft som ska fixa samtliga politikområden, och det har verkligen låtit som att det är lätt. Nu får vi höra att vi går mot svåra, tuffa tider. Det framkommer också, som vi har sagt, att kärnkraft kan vara en viktig del i energimixen. Men då måste vi realistiskt räkna med att den kommer att vara utbyggd i större utsträckning efter 2035, oavsett snabbspår, för mig veterligen är det inte politiken utan marknaden som ska bygga kärnkraften.

Vad ska Moderaterna göra här och nu? Det är ju det som svenska folket vill veta.

Fru talman! Som jag nyss nämnde finns det ingen snabb lösning på den situation som politiken har skapat de senaste 20, 25 åren. Det finns dock ett antal förslag, till exempel att se över kraftvärmen, nedlagda verk och framför allt marknadsvillkoren. Men det är ingen quick fix, det vet vi.

Fru talman! Nej det är inte riktigt någon quick fix. Vi har ju sverigedemokratiska och moderata kommunalråd i södra Sverige som säger nej till vindkraft och nej till kraftöverföringar. Samtliga kraftöverföringar av vindkraft överklagas, så det är inte lätt för södra Sverige. Då är det väl rimligt att också södra Sverige nu ställer sig frågan: Vad ska Moderaterna göra i väntan på den nya kärnkraften?

Fru talman! Det jag nyss nämnde var att politiken inte kan ersätta naturens lagar; de finns på plats. Mer vindkraft är inte lösningen på problemet vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Vi behöver stabil baskraft som är planerbar, och det tar tid att bygga.

Fru talman! Välkommen till riksdagen, Lars Engsund!

Jag lyssnade med intresse på Lars Engsunds anförande. Det finns givetvis lagar i energisystemet som måste efterföljas, men det finns också ny teknik, inte minst för att hantera svängmassa och de stora generatorernas eventuella bortfall för att kunna klara av de olika strömningarna. Bland annat har det byggts en ny anläggning utanför Göteborg.

Faktum är att vi 2010 importerade 2 terawattimmar till Sverige medan vi nu exporterar 25 terawattimmar. På kort sikt behöver vi ha ny elproduktion, precis som Isak From sa.

Men återigen, vad är lösningen? Vi har ansökningar om 350 terawatttimmar havsvindkraft i södra Sverige. Hur kommer det sig att Moderaterna är så ivriga att säga nej till att detta etableras så att vi får upp svensk elproduktion?

Fru talman! Låt mig åter poängtera att det är skillnad mellan energi och effekt. Det gäller att hålla isär dessa begrepp. Energi är vad man har över tid, och effekt är vad man har här och nu på en viss plats vid en viss given tidpunkt. Det är viktigt att förstå.

Hur kommuner generellt hanterar vindkraft är upp till varje enskild kommun. Men återigen: Vindkraft är inte den lösning vi behöver för att få tillbaka det stabila och robusta energisystem som vi hade en gång i tiden.

Fru talman! Jag tackar Lars Engsund för svaret.

Lösningen är inte heller att 10-20 år framåt blicka enbart på kärnkraft när vi har aktörer som av marknadsmässiga skäl vill investera i havsvindkraft. Om inte politiker runt om våra kuster sa nej skulle vi kunna öka det här och nu som en del av lösningen.

Min sista fråga till Lars Engsund är: När kommer elprisstödet att vara på plats?

Fru talman! När det gäller elprisstödet hänvisar jag till regeringen, som nyss nämnt att det är på gång. Jag kan inte ge någon exakt tidtabell, men givetvis ska det ske skyndsamt.

Fru talman! Välkommen till riksdagen, Lars Engsund!

Vi har precis lagt en valrörelse bakom oss, och jag har till leda hört moderata riksdagsledamöter och politiker försökt kleta på Socialdemokraterna nedläggningen av Sveriges kärnkraft.

Socialdemokraterna är ett statsbärande parti, och jag trodde in i det längsta att också Moderaterna var det och skulle ta ansvar både här i dag och framåt. År 2016 gjordes en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken, och i den var vi överens om att det är fritt fram att bygga ny kärnkraft. Men den så kallade marknaden löste inte problemet.

Hur tänker Lars Engsund kring detta?

Fru talman! Jag tackar Markus Selin för kommentaren.

För att vilja investera måste marknaden få långsiktiga spelregler och veta vilka villkor som gäller. Energiöverenskommelsen 2016 gav inte dessa spelregler. Det är ganska enkelt; det är bara att jämföra Tidöavtalet med energiöverenskommelsen 2016.

Fru talman! Långsiktigt och jämförbart, säger Lars Engsund.

Små modulära reaktorer i funktionell drift finns över huvud taget inte någonstans. Moderaterna har gjort detta till en show, en lek med Sveriges energiproduktion.

När, Lars Engsund, ska vi ha små modulära reaktorer på plats i Sverige - något som nu inte finns funktionellt någonstans i världen?

Fru talman! Man har kommit långt i utvecklingen av små modulära kärnkraftverk, och i exempelvis Kanada har man demonstrationsreaktorer. Det finns till och med på ubåtar i Atlanten.

Jag skulle bedöma att det tar ungefär tio år innan vi har det på plats, men allt hänger på tillståndshanteringen och förutsättningarna.

Fru talman! Klimatkrisen är i dag den mest avgörande frågan för mänskligheten. Trots det har vi precis gått igenom en valrörelse där klimatkrisen av många partier har behandlats som en icke-fråga.

Europa har varit i chock över den historiska torka som drabbat kontinenten. I Pakistan har en tredjedel av landets yta lagts under vatten. Klimatkrisen är global, men det är som att svenska politiker, från sverigedemokrater till moderater och socialdemokrater, tror att Sverige på något sätt skulle vara förskonat och att det inte gäller oss.

Tyvärr är det inte så. Den heta sommaren 2018, översvämningarna i Gävle förra året och återkommande vattenbrist - det tar inte slut där; det är bara början.

Klimatforskningen visar att vi har ett mycket begränsat utrymme för fortsatta utsläpp av växthusgaser innan vi når nivåer som innebär stora risker för den mänskliga civilisationen. Beräkningar visar att de svenska utsläppen måste minska med i storleksordningen 20 procent per år för att nå Parisavtalets mål om att hålla den globala uppvärmningen långt under två grader. Arbetet för att nå målet borde ha satt igång på allvar för länge sedan, och vår situation i dag har blivit så mycket svårare för att det inte har gjorts.

Den tidigare socialdemokratiska regeringen gjorde inga seriösa försök att minska utsläppen i den takt som krävs, och dess klimat- och miljöminister sa resignerat att hon betraktade det som nästan omöjligt.

Föga förvånande ser det ut att fortsätta på samma sätt med den nya regeringen. Högerpartierna lägger alla ägg i samma korg och satsar på att kärnkraften ensam ska rädda oss från klimatkrisen. Även om de mest optimistiska antagandena om hur snabbt nya kärnkraftverk kan vara på plats skulle visa sig vara sanna kommer Sveriges utsläppsutrymme redan att vara förbrukat vid det laget. Med nuvarande utsläppstakt är den svenska koldioxidbudgeten slut om fyra år, 2026.

Fru talman! Klimatkrisen är en av de frågor som oroar svenska folket mest. Trots det har vi återigen fått en regering som flyr sitt ansvar. När politiker abdikerar från ledarskap lägger de samtidigt hela tyngden av klimatkrisen på enskilda medborgares axlar.

Människor vill kunna leva utan klimatpåverkan, men för att det ska bli verklighet behöver vi en regering som klarar av att styra oss dit, som vågar göra de investeringar och införa de regleringar som krävs. Ulf Kristerssons regering är inte den regeringen.

Högerpartierna nämner i sitt slottsavtal ingenting om järnvägen eller kollektivtrafiken, ingenting om jord- och skogsbrukets klimatomställning och ingenting om hur vi ska få bukt med utsläppen från de varor vi konsumerar.

Så vem ska ta ansvar för det? Människor i hela landet är beroende av att tåg och bussar går. Människor borde kunna lita på att maten de äter och kläderna de har på sig inte eldar på klimatkrisen och på att svenska företag minskar sina utsläpp i den takt som krävs.

Det är regeringens ansvar att se till att det blir så. Men den här regeringen kommer, precis som tidigare regeringar, inte att ta det ansvaret.

Fru talman! I min generation och bland de som är yngre än jag råder skriande brist på framtidstro. Ett fast jobb och en trygg bostad framstår för många som ouppnåeliga drömmar. Lika ouppnåelig ter sig drömmen om att slippa leva sitt liv i klimatkrisens skugga. Den nya regeringen vill inte göra något för att ändra på det. Nu är det upp till oss andra att vända utvecklingen trots regeringen.

(Applåder)

Fru talman! Europa är utsatt för ett energikrig. När Ryssland stryper bränslet lider hela Europa. Vissa länder, som Sverige och Frankrike, har kärnkraft. Andra länder, som Polen och Norge, har det inte. Men det spelar ingen roll - elpriset är lika högt i hela Europa.

EU:s samlade respons på energikrisen är en energipolitik som kallas REPowerEU och som har tre huvudstrategier. Nummer ett är att vi inte ska göra oss beroende av bränsleimport från enskilda länder. Nummer två är att vi ska spara energi. Nummer tre är att vi ska accelerera den rena energin. Här säger man: "Renewables are the cheapest and cleanest energy available, and can be produced domestically, reducing our need for energy imports."

Mot denna bakgrund, vad gör Sverige, alltså det där landet uppe i norr med en liten befolkning och en massa älvar, skogar och långa kuster?

Fru talman! Jag är ledsen, men den svenska energidebatten har på senare tid dessvärre havererat i populism och förenklade budskap. Och nu flyttar denna havererade energidebatt in på Rosenbad och blir svensk regeringspolitik. Låt mig lyfta upp två väsentliga aspekter.

För det första: Sverige har sedan 1996 en avreglerad elmarknad, där idén är att politiken sätter upp spelreglerna och marknadens aktörer gör investeringar. Det är ett system som levererat bland de lägsta elpriserna i världen. Och nu bubblar det av investeringsvilja i elproduktion, energilagring och digitalisering, samtidigt som nya affärsmodeller prövas överallt, precis som en marknad ska fungera.

Men nu vill den nya regeringen införa planekonomi i elsystemet. Man vill tvinga in en teknologi och ge direkta order till Vattenfalls vd att investera i en enskild teknik, oavsett hur dyr denna teknik är. Då lägger man samtidigt en våt filt över alla initiativ som bubblar hos marknaden. Vi backar in i framtiden, och priset på el kommer att stiga, precis så som sker i en planekonomi. Det är ineffektivt och dyrt.

För det andra: Energisystemet är i behov av en över mandatperioder stabil energipolitik. Justeringar i energipolitiken bör ske med varsam hand och med brett stöd bland riksdagens partier. Moderaterna och Kristdemokraterna lämnade den breda energiöverenskommelsen 2019. Nu avser man att tillsammans med Liberalerna och Sverigedemokraterna driva igenom en hastig förändring av energipolitiken, utan brett stöd i riksdagen.

Men vad händer om en ny regering tillträder om fyra år? Då river man upp och kör en ny energipolitik igen. Det vore förödande. Breda stabila energiöverenskommelser behövs i Sverige.

Fru talman! Vi politiker ska inte gå in och detaljstyra energimarknaden. Vi politiker ska sätta upp de långsiktiga spelreglerna och låta marknadens aktörer sköta investeringar. Låt marknaden avgöra om kärnkraft är rätt teknik!

Hittills gör marknaden dock exakt samma bedömning som EU gör i sin REPowerEU, nämligen att Sverige har fantastiska förutsättningar för ett modernt och digitaliserat energisystem där vi utvecklar inhemska bioenergiresurser, utnyttjar det gratis bränsle som vattnet, vinden och solen erbjuder och utvecklar energilager på olika tidsskalor - vätgas och batterier - samtidigt som vi är sparsamma med vår förbrukning. Så får vi ett elsystem med långsiktigt låga elpriser, säkerhetspolitiskt säker eltillförsel och hållbar energi.

(Applåder)

Fru talman! Klimatpolitikens uppgift är att skydda hela befolkningen och alla verksamheter från klimatrelaterade risker.

Här i Sverige handlar det om kraftigare skyfall som leder till översvämningar, ras och skred och därmed förstörda byggnader, om torka som skadar våra skördar och därmed kan leda till högre livsmedelspriser, om värmeböljor som allvarligt kan påverka människors hälsa och om naturkatastrofer i andra länder som drabbar underleverantörer till svenska företag.

Globalt ser vi redan översvämningar i Pakistan, som drabbar över 30 miljoner människor, och allvarlig värmebölja och torka i Europa med mera.

De direkta och indirekta konsekvenserna av klimatförändringarna är så många och komplexa att de inte går att räkna. Det är risker som jag anser att vi som politiker har till uppgift att skydda befolkningen från. Det är risker som man förväntar sig att vi ska hantera.

Klimatomställningen måste ske här och nu om vi ska undvika de allvarligaste riskerna med klimatförändringen. Samtidigt innebär klimatomställningen fantastiska möjligheter som vi i Miljöpartiet vill ta till vara.

Under våra sju år i regering utsågs Sverige till landet med världens bästa klimatpolitik. Vi reformerade EU:s utsläppshandel och satsade på industrin och företagens omställning genom Industriklivet, Klimatklivet, gröna kreditgarantier och samordning genom Fossilfritt Sverige. Vi ser nu en grön industrirevolution som bidrar till en stark samhällsutveckling, innovationer, nya jobb och stärkt konkurrenskraft. Vi införde reformer som har gjort att elbilsförsäljningen skjutit i höjden. Det innebär bättre luft, mindre buller och trevligare stadsmiljöer.

Men, fru talman, Sverige har nu fått en ny regering och med den en fundamentalt annan politisk inriktning för Sverige. Alla som har följt miljöpolitiken i valrörelsen vet att det sedan länge varit tydligt att de nationalkonservativa, om de fick makten, skulle bedriva en politik som ökar utsläppen av växthusgaser. Nu har detta bekräftats svart på vitt: I Tidöavtalet och i statsministerns regeringsförklaring finns inte ett enda förslag som minskar utsläppen av växthusgaser. Däremot finns flera som kraftigt kommer att öka utsläppen av växthusgaser och därmed göda klimatkrisen.

Bara förslaget om sänkt reduktionsplikt kommer att öka Sveriges territoriella utsläpp med hela 10 procent, i ett läge när vetenskapen tydligt slår fast att vi måste minska utsläppen kraftigt nu - i närtid - för att klara Parisavtalet. Med den aviserade slakten av reduktionsplikten kastas Sveriges möjlighet att nå klimatmålen ut genom fönstret.

Fru talman! Klimatpolitik och miljöpolitik handlar om våra livsförutsättningar, om att vårt dricksvatten ska skyddas från gifter så att vi inte blir sjuka och om att det ska finnas bin som pollinerar våra grödor. Klimatkrisen hänger ihop med förlusten av biologisk mångfald, som är värre än någonsin. Mot denna bakgrund valde statsministern vid sitt tillträdande att lägga ned Miljödepartementet i Regeringskansliet.

Fru talman! Klimatkrisen och miljökrisen handlar om våra livsförutsättningar, nu och för all framtid. Problemen försvinner inte genom att man stoppar huvudet i sanden.

(Applåder)

Fru talman! Effektbrist. Energifattigdom. Roterande nedsläckning av elnät. Elprischock. Det är många nya ord som vi har tvingats lära oss det senaste året. Det är nästan så att man vill skratta åt det, åt det närmast befängda i att vi i Sverige, ett av världens mest industrialiserade och högteknologiska länder, år 2022 inte längre med självklarhet vet om vi kommer att ha el i uttaget när vi behöver det.

Att vi har hamnat här är ett misslyckande för oss som industrination, för oss som klimatnation och faktiskt för oss som välfärdsstat.

De senaste fyra åren har jag suttit som regionpolitiker i ett Skåne som gradvis har sett problemen växa. Att vi har de problem som vi har nu kommer inte som en överraskning för oss. I fyra år har vi inom politiken, men också näringslivet och akademin, varnat för precis detta. Stänger man ned den energiproduktion som finns tillgänglig i södra och i mellersta Sverige gör man det väldigt dyrt när vi tvingas söka oss till kontinenten och den prisbild som råder där. Konsekvenserna ser vi nu. Listan över företag som står inför konkurs är tyvärr väldigt lång. Det är inte vad ett Sverige i akut behov av fler arbetstillfällen behöver.

Fru talman! Nu finns det sedan en vecka tillbaka äntligen en överenskommelse som för första gången på väldigt lång tid försöker ta ett helhetsgrepp kring energiförsörjningen. Det är en överenskommelse som stoppar tillbaka kärnkraften in i den energimix som tjänat Sverige väldigt väl. Det ger också Sverige en möjlighet att nu få ett stabilt och pålitligt energisystem.

Den skönhetstävlan mellan olika energislag som jag har hört här i dag och som har pågått under väldigt lång tid måste nu upphöra. Den som tror att vi har lyxen att välja mellan olika typer av energislag har inte förstått hur djup den kris är som vi befinner oss i. Vi behöver maximera all energiproduktion vi kan. Det är inte en fråga om kärnkraft eller vindkraft, solel eller kraftvärme, utan allt behövs.

Jag har hört kollegor från andra partier prata om att vi måste prata om energisystemet. Det kan vi såklart göra. Men från Liberalernas håll är vi tydliga. Denna diskussion ska inte ha som utgångspunkt vilka energislag som vi ska ha i Sverige. Denna diskussion är nu stängd och avslutad. Detta samtal bör i så fall ha som utgångspunkt: Vilka förmågor vill vi se i det svenska energisystemet? Vad ska energisystemet klara av att leverera? Det bör kanske också handla om: Hur länge tänker vi att vårt energisystem ska klara ett inre eller yttre hot? Det handlar inte om tekniker eller förmågor och inte om det ena mot det andra utan om allt och full fart framåt.

Fru talman! Jag tackar Louise Eklund för detta, och hälsar henne välkommen till Sveriges riksdag.

Jag följde med intresse hennes anförande och kan i väldigt många delar instämma i anförandet. Det handlar om hela energisystemet. Vi behöver också prata om hur vi får till denna energiproduktion, särskilt i södra Sverige, när vi har det läge som vi faktiskt har med ansökningar om havsbaserad vindkraft på båda sidorna om sundet. Detta säger Sverigedemokraterna, Moderaterna med flera partier konsekvent nej till. Det är den snabba möjliga lösningen för att öka energitillgången i södra Sverige.

Nu ska det nya regeringsunderlaget där Liberalerna ingår bygga en framtid på ökat oljeberoende och ökat kärnkraftsberoende där vi också behöver säkerställa uran till dessa kärnkraftverk. Det är en rätt intressant frågeställning. Hur tänker sig Liberalerna lösa alla dessa delar?

Fru talman! Jag tackar för välkomnandet.

Den nya regeringen tillträder med en ambition att Sverige ska ändra det energipolitiska målet till att vara hundra procent fossilfritt. Ett ökat oljeberoende ser vi därför inte i den närmaste framtiden.

Fru talman! Så det som står i både slottsavtalet och regeringsförklaringen om att reduktionsplikten ska skrotas från 2024 stämmer alltså inte? Alternativet är nämligen ett ökat oljeberoende. Någonting annat kan Liberalerna över huvud taget inte stå här och påstå. Eller också är det så att konsumenterna och trafikanterna ute på Sveriges vägar ska sluta tanka. Om det är detta som är meningen förstår vi vart detta är på väg.

Fru talman! Nej, det som står i Tidöavtalet vad gäller energiproduktionen är att vi ska ändra det energipolitiska målet till att bli hundra procent fossilfritt. Detta är ett paradigmskifte jämfört med hur det har varit tidigare, och där Sverige går i en riktning där man inte längre är beroende av kol eller andra fossila källor.

Fru talman! Välkommen, Louise Eklund, till Sveriges riksdag!

Två saker ekar i mitt huvud när jag lyssnar på Liberalernas nya giv. Hur ser Liberalerna på samarbete med riksdagens absolut mest EU-kritiska parti, Sverigedemokraterna? Varför jag ställer frågan, fru talman, handlar helt enkelt om hur vi ser på en gemensam marknad i EU. När det gäller denna obefintliga självkritik om varför vi för tio år sedan ville ha en gemensam elmarknad undrar jag var Liberalerna var då. Det är min första fråga.

Min andra fråga gäller uranet. Hur ser Liberalerna på tio-i-topp-listan över uranlevererande länder med Kazakstan, Niger, Ryssland, Uzbekistan och Kina? Hur ser Liberalerna på bränslet till denna hallelujaenergiproduktionen?

Fru talman! Jag tackar för välkomnandet.

Som sagt, i Tidöavtalet sätts det energipolitiska målet till att Sverige ska vara fossilfritt. Frågan om fossila källor som olja är därmed en fråga som vi tar oss an genom att försöka hitta alternativa energislag.

Fru talman! Liberalerna har problem, fru talman. Jag trodde att vi kunde lita på Liberalerna i synen på vårt gemensamma EU-projekt med de fyra friheterna och att vi gemensamt kunde stå upp för det yttersta målet med EU-arbetet, nämligen freden.

Nu är vi här igen med skenande elpriser och ett liberalt svenskt parti i Sveriges riksdag som har valt att regera tillsammans med ett i allra högsta grad EU-kritiskt parti.

Fru talman! Jag tackar för omtanken. Liberalerna mår alldeles utmärkt, och vi kommer att fortsätta att vara det parti som starkast driver på för en stark svensk röst i Europa.

Fru talman! Miljöpartiet gick in i energiöverenskommelsen 2016. Där står det tydligt att Sverige ska ha ett mål om hundra procent förnybar elproduktion till 2040 men att det är ett mål och inte ett stoppdatum för kärnkraft och att det innebär att man inte får lägga ned kärnkraft genom politiska beslut. Vi i Miljöpartiet har fortsatt stått bakom det.

Denna ändring i Tidöavtalet visar på kraftiga åtgärder för att tvinga fram kärnkraftsproduktion. Jag undrar hur Liberalerna, som jobbar mycket med säkerhetsfrågan, ser på riskerna med kärnkraft i Sverige. Vi har under kriget i Ukraina sett att kärnkraftverk har hållits som gisslan och kunnat utgöra en stor risk för befolkningen. Hur ser ni på de säkerhetspolitiska riskerna med en ökad kärnkraftsinvestering i Sverige?

Fru talman! Vi ser att den allra största risken är att Sverige faktiskt inte har en energiförsörjning som finns där när vi som mest behöver den. Vi ser vad som händer i Ukraina just nu, där landet släcks ned på grund av kriget. Den allra största säkerhetspolitiska risken är att inte ha en energiförsörjning som fungerar.

Fru talman! Sverige har haft kärnkraft under lång tid, men det har också funnits en plan för att den ska läggas ned. Nu har det även funnits ett arbete gällande slutförvar och hantering av de beräknade volymerna av den samlade kärnkraftsproduktionens radioaktiva avfall. Om det blir som den här regeringen vill, det vill säga att byggande av ny kärnkraft tvingas fram, kommer det att rendera stora volymer radioaktivt avfall som det inte finns planering för gällande vare sig mellanlager eller slutförvar. Hur vill Liberalerna hantera det?

Fru talman! Jag vänder mig mot beskrivningen att det ska tvingas fram något energislag. Jag delar inte den problembeskrivningen.

Fru talman! Ibland när man lyssnar på den offentliga debatten i Sverige får man en känsla av att den globala upphettningen är något som pågår någon annanstans. Jag vet inte hur många debatter jag har lyssnat på i valrörelsen där klimatfrågan helt har uteblivit eller bara hanterats lite styvmoderligt under ett par minuter. Alternativt har det hänvisats till kärnkraften, som om den skulle lösa allt.

Det är som om det vore någon annans ansvar att hantera klimatfrågan, eller som om den över huvud taget inte existerade. Ändå var klimatet den fråga som oftast togs upp med mig när jag knackade dörr i valrörelsen, och många med mig. Det var den fråga som väckte mest engagemang ute hos svenska folket.

Klimatkrisen innebär fler naturkatastrofer i form av storm, torka, översvämning och hetta. Den driver på artdöden. Den skakar om jordbruket. Den skapar konflikter i världen. Den driver slutligen människor på flykt eller in i fattigdom. I diskussionerna är frågan många gånger "Men vad händer i Sverige?" - som om dessa globala katastrofer skulle ske utanför vårt rike.

Jag är övertygad om att pandemin och kriget har övertygat svenska folket om att globala kriser också drabbar oss hemma i Sverige. Men för den som ändå inte är övertygad: Vi ser redan problem på svensk mark, och de kommer att bli övertygande tydliga. Det handlar om uttorkade brunnar, och det handlar om torra åkrar. Det handlar om fler nedbrända skogar, trots bättre teknik och bättre maskiner. Det handlar om nedblåsta ledningar, tomma skidliftar, dyrare kaffe och tomma varuhyllor i matbutikerna. Det handlar om krigsrapportering på nyheterna. Det handlar om svärmande myggor och invasiva arter. Då har jag bara nämnt lite av det som vi redan drabbas av och som vi kommer att se alltmer av.

Min bild är att svenska folket hänger med på detta. De följer och vet detta. Kunskapen är hög, idéerna är många och viljan att bidra är stor. Vi i Sverige tycker att klimatet är viktigt. Och våra europeiska grannar håller med: Nästan varannan europé anser att klimatet är EU:s viktigaste framtidsutmaning. En bred majoritet av EU:s medborgare står alltså bakom kraftigt ökade klimatambitioner.

Vi vet att det är bråttom att snabba på. Förra veckans rapport från Världsnaturfonden visar att nära 70 procent av alla ryggradsdjur har försvunnit på bara 50 år. Sommarens rapporter om extremtorka i Sydeuropa och kraftiga översvämningar i Pakistan visar klimatkrisens effekter - att den redan här och nu skapar obeskrivliga katastrofer. Förra året slogs dessutom nya, dystra rekord när det gäller växthusgaser i atmosfären, havsnivåhöjningar och havsvattentemperaturer.

Fru talman! COP 26 i Glasgow innebar att Parisavtalets regelbok, bland annat gällande hur utsläppen ska räknas, äntligen färdigställdes. Det innebär att fler framsteg har gjorts, med nya löften om klimatneutralitet från USA, Kina och Indien.

Trots detta finns det uppskattningar att vi nu går mot 2,7 graders upphettning även om länderna skulle uppfylla dessa löften. Det räcker alltså inte. Till konferensen i Egypten i november måste vi skynda på. Den nyvalda svenska regeringen har här ett enormt ansvar att visa handlingskraft och visa, såväl vid konferensen i november som i EU och inför det svenska ordförandeskapet, att Sverige leder den här klimatomställningen.

(Applåder)

Fru talman! Mitt under brinnande miljö- och klimatkris har Sverige inget miljödepartement. Så skrev en politiker på Twitter i går. "Miljö- och klimatkris" - de här begreppen behöver redas ut.

För övrigt anser jag att vi bör använda ordet "kris" med stor försiktighet, inte minst nu när Sverige befinner sig i en väldigt allvarlig energikris där många gamla som har ont om pengar och svårt att klara elräkningen snart måste gå till sängs tidigt för att slippa frysa. Det borde inte behövas. Vi vet vad som kan göras här och nu, på kort sikt. Utöver effektivisering och att spara på el handlar det om att snabbt öka kraftvärmeproduktionen, oavsett bränsle.

Påståendet att vi skulle befinna oss i en klimatkris anser jag saknar vetenskapligt stöd. Det gjorde vi senast på 1860-talet, när somrar uteblev eller blev så korta att man inte hann skörda.

Fru talman! Är det dåligt att starta upp ett oljekraftverk i Sverige? Självklart är det bra för dem som slipper frysa ihjäl i vinter. Men hur ser klimatet på saken? Det är inte nödvändigtvis dåligt - om vi slipper import av polsk och tysk kolkraft, får lägre transmissionsförluster och ökad svängmassa samt får större överföring från norr till söder av energi från vattenkraft och vindkraft.

Den så kallade klimatkrisen motiverar att enorma summor satsas på att minska utsläppen av koldioxid i Sverige och inom hela EU, samtidigt som alla dessa åtgärders påverkan på den globala temperaturen vid seklets slut är knappt mätbar. Om exempelvis Sverige minskar sina utsläpp till noll, från dagens 0,14 procent av de globala utsläppen, kommer temperaturen vid seklets slut - allt annat lika - enligt IPCC att sjunka med ynka 0,0027 grader, det vill säga ingenting. Allt vi gör inom klimatområdet är symbolpolitik. Självklart har vi goda avsikter att påverka andra länder, men våra ansträngningar kommer aldrig att kunna mätas som en temperaturpåverkan. Det är bra att förstå det.

År 1990 varnade FN:s klimatpanel IPCC, på mycket goda grunder, för att konsekvenserna för jordens klimat år 2100 skulle bli förödande om den exponentiella ökningen av koldioxidutsläpp fortsatte. Man varnade för koldioxid men också för freoner och andra växthusgaser. Den senaste stora rapporten från IPCC, år 2021, visar att den utveckling man befarade 1990 inte alls kommer att inträffa. Inte heller den utveckling man befarade i rapporten från 2013 anses längre sannolik. Världen går inte mot 100 gigaton koldioxid per år.

Varför fokuserar vi inte i stället på de mer akuta miljöfrågorna, där vi skulle kunna göra skillnad? Var är satsningarna på att minska miljögifter, läkemedelsrester och resistenta bakterier? Är det inte ett problem när billig, smutsig tillverkning i utvecklingsländer, resistenta bakterier och andra miljöproblem döljs och går helt under radarn? Det här sker trots ständigt återkommande rapporter och analyser som bekräftar det allvarliga läget med spridning och effekter av olika miljögifter och kemikalier i naturen och hos människan.

Slutsatsen är att alldeles för stora resurser läggs på utsläppsminskningar. Mer fokus och resurser måste i stället läggas på miljöfrågorna, där vi med fog kan tala om en global kris. Sedan måste det vara högsta prioritet att ingen ska behöva frysa ihjäl i vinter.

(Applåder)

Fru talman! Det är bedrövligt. Jag skäms. För 24 timmar sedan stod vi och lyssnade på Ulf Kristersson här i riksdagens kammare. Han talade vitt och brett om klimatarbetet och Parisavtalet. Och här står vi, 24 timmar eller en natt senare, och lyssnar på det största partiet i regeringsunderlaget, som rent ut sagt drar hela arbetet för att rädda vår planet i smutsen.

Fru talman! Jag ska hålla igen på känslorna lite grann. Men jag kan rekommendera ledamoten Elsa Widding att gå ut här på Mynttorget på fredag och lyssna på ungdomarna. Kan ledamoten se ungdomarna i ögonen och förklara för dem att vi inte har någon klimatkris? Det är våra barn, våra barnbarn och våra barnbarnsbarn som vill - och kräver - att vi här inne i Sveriges riksdag ska ta tag i det här.

(Applåder)

Fru talman! Jag är inte så van vid det här, så jag förstod inte riktigt frågan - om jag nu fick någon.

Jag kan bara säga att det är bra att läsa på. Jag har ägnat i princip all min tid sedan AR6, den senaste rapporten från IPCC, kom åt att tillsammans med ett större antal professorer inom de grundvetenskaper som klimatfrågan bygger på analysera data och vad som faktiskt står i rapporterna. Jag kan därför säga att jag inte vet var jag ska börja. Men nu pratar inte du om extremväder; det kanske kommer senare.

När det gäller våra barn är det väldigt viktigt att vi förmedlar till dem vad vetenskapen säger, och ingenting annat. Det får vara slut på religionen.

(Applåder)

Fru talman! Nu är forskningen så långt kommen - det visar IPCC-rapport efter IPCC-rapport - att vi nu är där. De sista som tvekar ryms i det sverigedemokratiska partiet i Sveriges riksdag, regeringsunderlag för moderater, liberaler och kristdemokrater. Så kallade Sverigevänner ger jag inte så mycket för, speciellt när de svänger sig vitt och brett med forskning och drar allt i smutsen.

Jag har en fråga: Varför ska man i så fall försätta sig i ett oljeberoende från piratstater?

Fru talman! Det jag försökte ge uttryck för i mitt anförande var att det viktigaste av allt är att folk överlever. Precis som föregående talare pratade om är det viktigaste av allt att vi får el. Jag försökte ge uttryck för att det inte med nödvändighet är som ni säger.

Koldioxidutsläppen är globala. Därför måste vi också se dem på det sättet, och därför menar jag att klimatmålen är kontraproduktiva. Det är inte självklart att det skulle vara sämre för klimatet att köra olja. Om ledamoten hade lyssnat hade han hört att det skulle betyda att vi under de timmar vi kör ett oljekraftverk skulle slippa importera kol, som släpper ut mer.

Fru talman! Välkommen, Elsa Widding, till Sveriges riksdag, och tack för det uppriktiga anförandet!

Nu förstår vi orsakerna till att Sverigedemokraterna har drivit fram en nedstängning av Miljödepartementet. Det blir fullt förståeligt när vi i intervju efter intervju hör sverigedemokraterna stå och säga: Vi litar inte på Naturvårdsverket. Deras siffror stämmer inte, för vi har ingen global uppvärmning. Klimatförnekelsen är ju faktiskt total, så vi behöver inte diskutera det.

Sverigedemokraterna tror inte på att vi har en klimatkris, att temperaturerna i Sverige - särskilt i norr - har höjts under de senaste 50 åren och att det är koldioxidutsläpp från fossila bränslen som är orsaken. Det tror inte Sverigedemokraterna på. Sverigedemokraterna tror på att vi ska elda Karlshamnsverket med iransk olja.

Fru talman! Vad var det Isak From sa att vi inte tror på? Jag kan tala om att enligt Copernicus databas har temperaturen mellan breddgraderna 40 och 90 nord under de senaste 42 åren stigit med 2 grader. Motsvarande siffra för 40 till 90 breddgrader syd är 0,08 över land och 0,00 över hav. Det är 0,14 grader enligt satellitdata sedan 1970-talet. Det är samma trend enligt andra mätningar i Hadcrut 5, ungefär 0,19. Jag förstår inte vad du pratar om.

Fru talman! Elsa Widding kanske inte förstod. Jag pratar om att Sverigedemokraterna förnekar det klimathot vi står inför och har drivit fram en regering som ska öka oljeberoendet och göra oss beroende av skurkstater.

Min fråga var om det var iransk olja som man särskilt vill komma åt, eller saudiarabisk. Eller vilken olja är det som Elsa Widding vill att vi ska elda med i Sverige?

Fru talman! Jag vill att människor ska slippa frysa ihjäl. Jag tycker att det är viktigare. Dessutom anser jag att olja inte nödvändigtvis är sämre för klimatet. Olja släpper ut mindre än kol, speciellt lignite - brunkol.

Fru talman! Elsa Widding sa att det är bra att läsa på. Det spelar också roll vad man läser. Jag kan bara konstatera att den granskande journalistiken har en massiv uppgift framför sig i att faktagranska vad som sägs i den här kammaren denna mandatperiod.

Vi befinner oss i en klimatkris. Konsekvenserna av det är ytterst allvarliga. Jag är fullständigt övertygad om att det inte finns en enda ledamot i den här riksdagen som vill att människor ska frysa i vinter. Det finns däremot mängder av lösningar för att se till att hela vår befolkning är varm och har rimliga elpriser.

Miljögifter, resistenta bakteriers spridning och kemikalier nämnde du också. Jag kan säga att nedläggningen av Miljödepartementet gör att vi varken kan hantera klimatkrisen eller de miljöproblem som du nämnde.

Fru talman! Det är ju väldigt bra om vi är överens om att vi har stora utmaningar när det gäller miljöfrågorna. Jag är helt övertygad om att vi kommer att klara dem, med eller utan ett miljödepartement. Det handlar om vad vi fokuserar på. Frågorna kommer inte att försvinna - självklart inte. Jag gjorde en jämförelse och menar att vi här verkligen har något vi kan styra och påverka.

Vad gäller att läsa på är jag nog en av de mer pålästa i den här kammaren.

Jag har en fråga till Elin Söderberg. Hur många timmar har du ägnat åt Assessment Report 6 från IPCC?

Fru talman! Jag har ägnat väldigt många timmar åt olika IPCC-rapporter. Jag noterar att i Tidöavtalet och regeringsförklaringen nämndes att staten ska hålla på med kärnverksamhet. Det nämndes också att bara en myndighet ska få vara part i tillståndsärenden och att man ska införa ett tjänstemannaansvar som riskerar att göra experter mer försiktiga och rädda.

Nedläggningen av Miljödepartementet och den här typen av åtgärder kommer att göra att vi inte kan hantera miljöproblemen, som ni tycker är viktiga. Hur har Elsa Widding tänkt att det ska gå ihop?

Fru talman! Jag är helt övertygad om att mitt parti kommer att ta de här frågorna på stort allvar och driva dem. Jag hoppas att vi blir det nya miljöpartiet för Sverige.

Fru talman! Vi har förstått att SD i mångt och mycket är de sociala ingenjörerna bakom regeringen och därmed den nya maktfaktorn i Sverige i dag - egentligen de som i störst utsträckning styr Sverige. Därför är det väldigt relevant att ta reda på vad ni tycker om klimatpolitiken och att ni verkligen är pålästa och driver på.

Elsa Widding uppehåller sig mycket vid detta med att frysa ihjäl. Där är vi helt överens. Det är ingen som ska frysa ihjäl. Vi har alla ett starkt patos för att se till att ha en god uppvärmning och att arbeta med energipolitiken på ett tillfredsställande sätt. Men det vi pratar mycket om i dag handlar ju om huruvida det ska bli hett och vi därmed får fler som dör på grund av hettan.

Den största dödaren i dag när det gäller olika temperaturer är hettan, också i Europa. De som dör i Sverige och i EU i dag dör på grund av att det är för varmt. Det handlar framför allt om de äldre och de sjuka. Därför vill jag veta vad Sverigedemokraterna vill göra för att minska den globala upphettningen.

Fru talman! Det är helt rätt: När det gäller extremväder är egentligen det enda som det finns statistiska bevis för att värmeböljorna blir lite varmare. Men variansen har inte förändrats. Också kylan blir mindre kall, om man kan uttrycka sig på det sättet, vilket betyder att det är väsentligt färre som dör av kyla i dag. På totalen är det alltså, om man nu kan prata i sådana ordalag, någonting positivt som har hänt. Det är fruktansvärt att människor behöver dö av hetta, men det är väldigt bra att så många färre nu dör av kyla. Det är väl mitt svar.

Fru talman! Jag skulle ändå gärna vilja veta vad Sverigedemokraterna gör för att minska den globala upphettningen, nu när ni har så väldigt mycket makt i era händer.

Vi står inför ett klimattoppmöte i november i Egypten. I morgon fattar Europaparlamentet beslut om en resolution med ett antal väldigt skarpa punkter. Bland annat gäller det att säkra de 100 miljarder US-dollar som utvecklingsländerna behöver och som handlar om ett antal åtaganden för länderna. Jag vill därför höra vad ni har för planer där.

Fru talman! Jag personligen - jag kan inte prata för mitt parti ännu - anser att det bästa vi kan göra är att se till att hjälpa de fattiga länderna att finansiera bra kolkraftverk för att ta dem ur fattigdomen. Då ska det vara kolkraftverk med hög verkningsgrad. Annars kommer de att bygga kolkraftverk med låg verkningsgrad som släpper ut mer svavel, mer kväve och betydligt mer koldioxid.

Att lyfta människor ur fattigdom är egentligen det som skiljer de olika scenarierna åt vid seklets slut. Det handlar om hur många vi är vid seklets slut, tyvärr.

Fru talman! Vi i Sverige är bortskämda när det gäller tillgången och kvaliteten på vatten. Tyvärr ser vi globalt en alltmer tilltagande brist på dricksvatten, och denna brist kommer också närmare vårt land. Vi har i dag kommuner som har svårt att försörja sina invånare och sin industri med vatten i tillräcklig mängd, och det är nog så att detta kommer att bli alltmer vanligt.

Kommunerna har i dag ett ansvar för att säkerställa sina vattentillgångar, men det känns som om det kommer ganska långt ned på prioriteringslistan. Man är ganska nöjd med att det kommer vatten av god kvalitet när vi vrider på kranen, men det saknas robusta system med redundans i de flesta kommunerna.

Detta är genomgripande inom flera områden. Vi har levt och lever i ett fantastiskt land som inte haft krig på över 200 år. Detta har invaggat oss i en falsk trygghet, där vi successivt har sänkt garden. Därför saknar vi i dag beredskap för att hantera kriser och plötsliga händelser.

Ett förändrat klimat med mer extremt väder som hundraårsregn, långvarig torka och vintermånader som inte ger den nederbörd som skulle behövas leder sakta men säkert till minskad tillgång på vatten i våra grundvattendepåer, vilket i sin tur leder till att kommuner allt tidigare behöver sätta in åtgärder såsom bevattningsförbud och hot om ransonering.

Havs- och vattenmyndigheten har föreslagit regeringen att skapa en nationell vattenstrategi för att belysa så många aspekter som möjligt när det gäller vatten. Jag tror att detta vore väldigt klokt, dels för att vi skapar en beredskap för olika scenarier kring vatten, dels för att regioner och kommuner skulle ha ett gemensamt styrdokument att utgå ifrån när man skapar sina egna strategier.

En del är tillgången på vatten. Den andra delen är förbrukningen. Därför behöver vi öka forskningen kring vattenfrågor och inte bara belysa det naturvetenskapliga perspektivet utan också titta på teknik, innovation och de sociala dimensionerna i olika tvärvetenskapliga studier.

Om man studerar grundvattennivåerna kan man se att de djupa grundvattendepåerna inte återställs i samma takt som vi förbrukar vatten, vilket över tid kommer att leda till en utarmning av de depåer som finns. Med tanke på det osäkra omvärldsläget behöver vi öka robustheten i dricksvattensystemet genom reservkraft vid elbortfall och sammankoppling av vattensystem mellan kommuner och regioner. Tillgång på dricksvatten är helt avgörande för ett samhälles överlevnad och därför ett av de mest prioriterade områdena när vi ska stärka den civila beredskapen.

Fru talman! Framtidens konflikthärdar kommer att handla om vatten. Därför är det viktigt att vi säkerställer de tillgångar som finns i vårt land och skapar politisk konsensus i hur vi ska arbeta med frågan framöver.

(Applåder)

Fru talman! Välkommen till Sveriges riksdag, Thomas Ragnarsson!

Jag vill ändå tacka Thomas för hans anförande. Jag tycker att det var riktigt bra. Efter det föregående replikskiftet var det också uppfriskande att få lite sans och balans i debatten.

I regeringsförklaringen saknade jag tyvärr kommuner, regioner och vattenförsörjning. Vi ser alltså med hoppfullhet fram emot att Thomas Ragnarsson ska driva på i de frågorna så att vi, till exempel när budgeten läggs fram, får se insatser för att kommunerna och regionerna ska kunna klara vattenförsörjningen. Den frågan är jätteviktig.

Fru talman! Tack, Isak, för välkomnandet!

Jag tror att vi alla ser förändringarna när det gäller vår vattenförsörjning. Det är komplexa frågor.

Just denna fråga är oerhört viktig för ett samhälles utveckling och uppbyggnad. Det vill nog till att vi samarbetar och slår våra kloka skallar ihop och försöker driva frågan framåt. Jag ser fram emot att jobba med de här frågorna. Detta är en viktig fråga för mig.

Jag saknar ofta att vi vågar diskutera de målkonflikter som finns när det gäller de behov som finns i samhället.

Fru talman! Så är det utan tvekan. Särskilt sydöstra Sverige har en jättestor utmaning när det gäller just klimatförändringar och torka. Om vi ska klara vattenförsörjningen och livsmedelsproduktionen behöver vi säkerställa att vi har grundvatten på plats när vi behöver det. Vi behöver ta vara på regnvattnet på ett helt annat sätt.

Jag önskar Thomas Ragnarsson lycka till i hans arbete med den här regeringen.

Fru talman! En av de viktigaste vattenfrågorna är just att skapa redundans i systemen. Det saknar vi i dag. Vi är väldigt nöjda med att det kommer vatten när vi vrider på kranen. Men om det händer något med den primära vattenkällan har vi inte ett system där vi kan vrida på en kran för att det ska komma vatten från ett annat ställe. Det är i allra högsta grad civil beredskap för mig.

Fru talman! Den 4 juli besökte jag lantbrukaren Lars Paulson på Kvarngården strax utanför Långås i Halland. Det är en gård som går före i den gröna omställningen. När jag var där väntade han på leverans av Sveriges första biogastraktor, som kommer att drivas av gas producerad på den egna gården. Gården producerar även gas till gårdens elförsörjning, till en lokal gasstation och till det nationella gasnätet. Kvarngården är ett bra exempel på hur de gröna näringarna är drivande i omställningen mot ett klimatsmart samhälle. Och i Halland har vi gott om företag i de gröna näringarna.

Fru talman! Om jag får skryta lite sysselsätter de gröna näringarna faktiskt omkring 13 000 personer i Halland. Det är viktigt inte bara för produktion av livsmedel och skogsprodukter utan i lika hög grad för den gröna omställningen. Vi behöver ta vara på de resurser som lantbruk och skogsbruk ger om vi ska klara av klimatutmaningen. Klimatutmaningen är trots allt vår tids största ödesfråga.

Tyvärr, fru talman, märktes inte detta i den regeringsförklaring som statsministern läste upp i kammaren i går. Tvärtom reducerades klimatfrågorna återigen till att handla om ny kärnkraft i en oviss framtid, medan förslag om att kraftigt öka koldioxidutsläppen genom minskad reduktionsplikt var desto tydligare. Vi fick alltså en politik för ökade i stället för minskade utsläpp.

Landsbygden och de gröna näringarna behandlades också styvmoderligt. Inte minst var det otydligt vad regeringen vill med det svenska skogsbruket.

Fru talman! Om vi ska klara klimatutmaningen måste vi slå fast att de gröna näringarna spelar en avgörande roll i den gröna omställningen. Det är de växande grödorna som binder koldioxid i både det korta och det långa perspektivet. Därför är det både smart och viktigt med ett aktivt jord- och skogsbruk ur ren klimatsynpunkt. Dessutom är de produkter som kommer från åkrarna och skogen klimatsmarta. Det är därifrån vi får närproducerade och hållbara livsmedel. Det är därifrån vi får biogas, biodrivmedel och biobränsle. Det är därifrån vi får fossilfritt byggmaterial till hus och konstruktioner.

När vi har de här möjligheterna håller det inte att bedriva en politik som motverkar den gröna omställningen. Sverige har varit en föregångare genom att öka andelen biodrivmedel, och vi har alla förutsättningar för att även öka den inhemska produktionen. Tyvärr går regeringen nu i motsatt riktning, vilket är till skada för svensk skogsindustri och för svenska arbetstillfällen men framför allt för klimatet. Sverige behöver mer biodrivmedel, inte mindre.

Vidare behöver vi vara tydliga med att vi behöver öka, inte minska, användningen av skogsprodukter. Även den ambitionen saknades tyvärr i regeringsförklaringen. I Halland har vi omkring 10 000 enskilda skogsägare. Det handlar ofta om familjeskogsbruk som har drivits i generationer. De behöver få fortsatt goda villkor.

Fru talman! Jag går åter till Lars Paulson på Kvarngården. Han är en bra representant för de gröna näringarna, som förser hallänningarna med närproducerade livsmedel, som håller landskapet öppet, som bidrar till den biologiska mångfalden och som vill gå före i den gröna omställningen. Självklart ska han och alla andra inom dessa näringar kunna förvänta sig att Sveriges riksdag och den nytillträdda regeringen också ser värdet i det de gör på våra landsbygder.

(Applåder)

Fru talman! Kammaren har alltså röstat fram Ulf Kristersson som statsminister i Jimmie Åkessons regering. Som grund för detta regeringsupplägg ligger Tidölagets överenskommelse för Sverige: slottsavtalet. Att det är Sverigedemokraternas regering är tydligt när man läser slottsavtalet. Det är en djupt högerkonservativ, på gränsen till auktoritär, politik som präglar Tidölagets politiska projekt.

Det kanske mest anmärkningsvärda är dock den totala avsaknaden av miljö- och klimatpolitiska förslag. Vi ser tvärtom utspel om stopp för nya stambanor, stopp för utbyggnad av havsbaserad vindkraft och stopp för reduceringsplikten. Det är åtgärder som är skadliga för klimatomställningen och för vår miljö men också för svensk ekonomi.

Stora samhällsprojekt som ny infrastruktur i kommunikationer och elförsörjning är frågor som måste hanteras långsiktigt och med förnuft och respekt för medborgarnas pengar. Inget av detta uppvisas av Tidölagets partier.

Fru talman! Vi socialdemokrater står fast vid Sveriges tidigare ambition om att vårt land ska bli världens första fossilfria välfärdsnation. Det är en ambition som förpliktar. Alltsedan valet 2014 har vi upprättat en struktur för klimatarbetet med ett klimatpolitiskt ramverk, klimatmål, klimatlagen och Klimatpolitiska rådet. Inom ramen för den överenskommelse som slöts i den parlamentariska Miljömålsberedningen har näringsliv och samhälle de långsiktiga förutsättningarna för att genomföra den omställning som krävs för att lösa klimatutmaningen.

Sverigedemokraternas regering ska nu återkomma till riksdagen med en klimatpolitisk handlingsplan, som bland annat ska redovisa hur de har tänkt att Sverige ska nå klimatmålen. Men i dag vet vi redan konsekvenserna för våra miljö- och klimatmål. Under gårdagens regeringsförklaring framgick det tydligt att det inte kommer att finnas något miljödepartement i Sverigedemokraternas regering. För första gången på 35 år finns det inget miljödepartement i Sverige. Det går inte att få en tydligare beskrivning av hur lågt denna regering värderar miljö och klimat.

Med de besked vi redan fått avseende reduktionsplikten har Tidölaget inte bara kraftigt försvårat transportsektorns omställning. Detta äventyrar även svenskt skogsbruk, som redan är satt under stark press från EU. Det riskerar också att stärka Sveriges beroende av utländsk olja i en tid då självförsörjning av energi och livsmedel är av högsta säkerhetspolitiska prioritet. Faktum är, fru talman, att när man vänder upp och ned och skakar på Jimmie Åkessons klimatpaket till svenska folket är det enda som trillar ut en papperslapp som det står "Ny kärnkraft" på.

Fru talman! Jag gillar billig el och har ingen särskild förkärlek för något visst kraftslag. Men "ny kärnkraft" lär inte vara särskilt ny, eller så är det något som Sverige kanske kan få glädje av om 10-15 år. Om Tidölaget i stället för att upphöja kärnkraften till ideologi hade haft svenska hushålls och företags bästa för ögonen hade man fortsatt att satsa på det som kan ge mest energi till lägst pris på kortast tid, och det är havsbaserad vindkraft. I stället lägger man krokben för alla de havsbaserade vindkraftsprojekt som nu ligger som ansökningar hos Svenska kraftnät under förevändningen att alla kraftslag ska bära sina egna kostnader. Men att ge snabbspår i tillståndsprocessen till enbart kärnkraften kan knappast kallas teknikneutralt.

Fru talman! Jag hoppas faktiskt att jag har fel när jag tvivlar på att Tidölagets politiska projekt ens som ambition kommer att leva upp till Sveriges åtaganden enligt Parisavtalet. Det återstår att se, men av det jag har sett hittills, fru talman, är jag inte imponerad.

(Applåder)

Fru talman! I dag under vår allmänpolitiska debatt tänker jag tala om vår svenska skog och skogens viktiga roll i klimatomställningen och för jobben. I den gröna omställningen har skogen, vårt gröna guld, en viktig roll.

Jag kommer själv från Västernorrland, som är ett av våra viktiga skogslän. Sverige är ett stolt skogsland. Skogen byggde vårt lands välstånd och kommer att vara viktig för jobben och välfärden även i framtiden. Jag kan dock konstatera att skogen och skogslänen inte tycks vara lika viktiga för vår nyvalda statsminister, med tanke på att skogen inte nämns en enda gång i det så kallade slottsavtalet och dessutom ingen av våra nyvalda ministrar bor norr om Dalälven.

Fru talman! Det är aktiva och engagerade skogsägare som skapar växande skogar. Det krävs långsiktigt planerande och arbete av skogsägare. Det ska planteras, röjas, gallras och sedan röjas och gallras igen. Stigar ska underhållas, vattenkällor ska bevaras, det ska jagas och bedrivas viltvård och så vidare.

Vi behöver helt klart en tydlig, långsiktig och förutsägbar skogspolitik som vilar på de två jämställda målen brukande och bevarande. Vi ska också värna den svenska skogspolitikens oberoende. När skog ska skyddas ska det ske med frivilligheten som grund och med en stärkt äganderätt samt med nya och utvecklade skydds- och ersättningsformer.

Men vi måste ha en balans i brukande och bevarande. Vi behöver ett aktivt brukande i våra växande skogar för att kunna ställa om samhället, ersätta fossilbaserade produkter och skapa jobb. Vi behöver samtidigt bevara skyddsvärd skog för att säkerställa viktiga miljövärden.

När jag var ung och sökte sommarjobb var ett av de populäraste jobben att sätta skogsplantor. De som jobbade med det tjänade riktigt bra. I dag är det i stort sett uteslutande utländsk arbetskraft som röjer och planterar i våra skogar. Man kan fundera på varför det är så, för det finns kunskap och arbetare här i landet. Kan det kanske bero på viljan att betala?

Frågan om jobb kopplade till skogen är betydelsefull. För att vi ska ha skoglig kompetens i framtiden krävs det att vi börjar från grunden och utbildar ungdomar och arbetslösa, så att de ska kunna ta alla de skogsjobb som finns på framför allt landsbygden, dessutom till normala svenska ingångslöner. Arbetskraftsinvandring ska bara tillåtas när personer som kan utföra jobbet inte går att hitta här i Sverige.

Fru talman! Skogen är avgörande för Sveriges utveckling. Vi har en unik resurs i skogen - för klimatomställningen, för jobb och för hållbar tillväxt. Vi socialdemokrater vill se en växande svensk bioekonomi. Sverige har en outnyttjad potential i restprodukter från jord- och skogsbruket som kan användas för produktion av förnybara drivmedel. Vi vill se bränsle tillverkat av svensk skog i våra tankar i stället för av olja från Putin. Vi vill se ett ökat trähusbyggande och förstärka innovationerna kring skogen. Med skogens resurser har vi möjlighet att öka takten i klimatomställningen, för fler jobb i hela landet, och stärka vår försörjningsförmåga.

(Applåder)

Fru talman! I dag tänkte jag passa på att berätta om en svensk stolthet. SSAB är i dag en dramatisk utsläppare av koldioxid. SSAB:s avancerade stålproduktion ger omfattande negativ miljöpåverkan. Men den nya svenska tekniken för att producera stål kommer att vända verkligheten 180 grader och bli ett miljöföredöme. Koldioxidutsläppen i Sverige kommer att minska med 10 procent, vilket är en stor framgång i kampen för bättre miljö. Hybrit betyder att man kan framställa stål utan kol, men det kräver mycket stora mängder elektricitet. Mer el kräver nya kraftledningar.

Företagen skapar konkurrenskraft genom att gå före i klimatomställningen. Det gynnar inte bara företagen utan hela Sverige som samhälle. Detta är något som många andra länder tittar på och vill ta efter. Oxelösund är först ut inom SSAB med att ställa om till hållbar produktion. Koldioxidutsläppen i Oxelösund minskar med över 80 procent. Målet är att Oxelösund ska bli först i världen med att leverera fossilfritt stål, och det redan 2026.

Förra veckan kom ett viktigt beslut. Energimarknadsinspektionen gav sitt godkännande till en ny luftburen ledning baserat på att ledningsnätet behöver vara säkert, tillförlitligt och effektivt. Nu är det viktigt att myndigheter och domstolar hanterar ärendet och överklagandeprocessen effektivt och skyndsamt.

Fru talman! Socialdemokraternas gröna dröm är röd och industriell. Vi behöver ställa om vårt samhälle snabbare om vi ska klara klimathotet. Industrin är en del av lösningen, inte problemet. Industrin var ryggraden när vi byggde folkhemmet och välfärden. Nu ska vi använda industrin för en klimatomställning som kan bidra till tillväxt och utveckling och skapa nya jobb i hela Sverige. Den svenska industrin ska vara världsledande i klimatomställningen. Reinfeldt påstod en gång i tiden under den förra borgerliga regeringsmakten att svensk industri i stort sett var borta. Så är det inte.

SSAB:s och hela Sveriges basindustris gröna omställning har en revolutionerade betydelse för klimatet men också under en lång tid framöver för konkurrenskraften. Det handlar om tusentals jobb. SSAB:s omställning i Oxelösund är i stort behov av en kraftledning för den elförsörjning som den koldioxidfria stålproduktionen kräver, och den behövs redan nu.

Fru talman! Det handlar om klimatet, jobben och den gröna omställningen för hela Sverige.

(Applåder)

Migration och integration