Agneta Börjesson (MP)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Hallands län
Titel
Trafiktekniker
Född år
1957
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2010-10-04 – 2018-09-24

Miljöpartiet de gröna

Kvittningsperson
2014-09-29 – 2018-09-24

Konstitutionsutskottet

Ledamot
2014-10-07 – 2018-09-24
Ledamot
2014-06-24 – 2014-09-29

Civilutskottet

Suppleant
2014-10-07 – 2018-09-24
Suppleant
2010-10-12 – 2014-09-29

Justitieutskottet

Suppleant
2014-10-14 – 2018-09-24
Suppleant
2010-10-12 – 2014-09-29

Kulturutskottet

Suppleant
2010-10-12 – 2014-09-29

Finansutskottet

Suppleant
2014-10-14 – 2016-02-09

Riksrevisionens parlamentariska råd

Ledamot
2014-10-14 – 2018-09-24

Riksbanksfullmäktige

Suppleant
2018-11-20 – 2022-10-09
Ledamot
2014-10-14 – 2018-10-09
Suppleant
2011-12-16 – 2014-10-14

Nordiska rådets svenska delegation

Suppleant
2013-09-17 – 2014-09-29
Suppleant
2012-10-04 – 2013-09-16
Suppleant
2011-10-12 – 2012-09-18

Valprövningsnämnden

Suppleant
2019-03-13 – 2023-03-22

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 10-. Ledamot konstitutionsutskottet 14-. Suppleant justitieutskottet 10-, civilutskottet 10- och kulturutskottet 10-14. Kvittningsman Miljöpartiet de gröna 14-. Ledamot Riksbanksfullmäktige 14- och Riksrevisionens parlamentariska råd 14-. Suppleant Nordiska rådets svenska delegation 11-14, Riksbanksfullmäktige 11-14. Utredare för att stärka hyresgästens inflytande.

Föräldrar

Köpmannen Karl-Gustav Börjesson och köpmannen Ingeborg Börjesson, f. Johansson.

Utbildning

Gymnasieskola, naturvetenskaplig linje, Aranässkolan i Kungsbacka 73-77. Mira Costa high school, Los Angeles 75-76. Chalmers tekniska högskola, Göteborg 78-84. Sandöskolan, biståndsutbildning, Kramfors 80-81. Nordiska Hälsovårdshögskolan, forskarkurser, Göteborg.

Anställningar

Planeringschef, Finansdepartementet 02-06. Innan dess en rad kortare och längre uppdrag i egen och andras regi som föreläsare, konsult samt diverse förtroendeuppdrag.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Politiken i trafiken, underkommitté till Kom-Kom 91. Nationella folkhälsokommittén 98-01. Sakkunnig, Radonutredningen 00. Integritetsutredningen, partifinansiering.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Kungsbacka 88-91, 02 och 06-07. Ledamot, äldreomsorgsnämnden 98-02. Ordförande, Agenda 21 06-10. Landstingsfullmäktig, Halland 88-98. Ledamot, landstingsstyrelsen, Halland 91-94. Ordförande, miljö- och näringsnämnden 94-98. Regionfullmäktig, Halland 06-07. Ordförande, Musik i Halland 06-10.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Partisekreterare, Miljöpartiet 07-11. Vice sammankallande, partistyrelsen, Miljöpartiet 00-02. Ordförande, Miljöpartiet i Halland 93-98. Sammankallande, riksvalberedningen Miljöpartiet 90-92, ledamot 88-90. Ledamot, förtroenderådet, Miljöpartiet 85-88. Ansvarig Radio Gröns närradiosändningar, Kungsbacka 96-00. Initiativtagare samt senare revisor i Alternativboden Tuvan i Kungsbacka 85-05. Kassör, Stegla Villaförening 90-00. Kassör, Kulturföreningen Kult, Göteborg 82. Kassör i riksdagens konstklubb.

Bostadsort

Onsala

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Debatt om förslag: Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

    Betänkande 2017/18:KU46

    Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarna och Västerbottens län får överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län från staten. Därmed kommer det regionala utvecklingsansvaret i hela Sverige ligga på landstingen respektive Gotlands kommun, och genom förändringen uppnås därför ett mer enhetligt system. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Syftet är att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner.

    Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    1
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    4, 19 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
    Beslut
    2018-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: Granskningsbetänkande

    Granskningsbetänkande

    Betänkande 2017/18:KU20

    Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 33 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen, statsråds tjänsteutövning och Transportstyrelsens outsourcing.

    Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    KU:s granskning av regeringen är klar 

    Anföranden och repliker
    53, 77 minuter
    Justering
    2018-06-07
    Bordläggning
    2018-06-15
    Debatt
    2018-06-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: En stärkt minoritetspolitik

    En stärkt minoritetspolitik

    Betänkande 2017/18:KU44

    En större del av verksamheten inom äldreomsorgen och inom förskolan ska kunna ges på minoritetsspråk. Kommuner ska också informera om vilka möjligheter som finns i samband med att den äldre eller vårdnadshavaren söker en plats. Kraven gäller framförallt minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska men det införs också stärkta möjligheter att få äldreomsorg på jiddisch och romani chib. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Dessutom blir det nu lagkrav på att kommuner och landsting ska sätta upp mål och riktlinjer för sitt minoritetspolitiska arbete. Fler myndigheter ska kunna kontaktas skriftligen på minoritetsspråk och deras informationsskyldigheter gentemot Sveriges minoriteter tydliggörs. Syftet med förändringarna är att stärka det grundläggande skyddet för de nationella minoriteternas språk och kultur.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    3
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 49 minuter
    Justering
    2018-05-31
    Bordläggning
    2018-06-13
    Debatt
    2018-06-14
    Beslut
    2018-06-19
  • Stillbild från Debatt om förslag: En omreglerad spelmarknad

    En omreglerad spelmarknad

    Betänkande 2017/18:KrU8

    Alla som bedriver någon typ av verksamhet på den svenska spelmarknaden ska ha en licens. Det ska gälla för spel i Sverige och spel över internet som riktar sig mot den svenska marknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Den nuvarande regleringen togs fram då allt spel var fysiskt och är inte anpassad till de senaste årens utveckling med spel över internet. Genom att göra om reglerna ökar möjligheten att kunna kontrollera spelandet och förebygga negativa konsekvenser.

    Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 75 minuter
    Justering
    2018-05-29
    Bordläggning
    2018-06-05
    Debatt
    2018-06-07
    Beslut
    2018-06-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Allmänna helgdagar m.m.

    Allmänna helgdagar m.m.

    Betänkande 2017/18:KU28

    Efter valet 2018 borde en parlamentarisk kommitté, med representanter från de olika riksdagspartierna, utses och sätta igång ett arbete med att se över bland annat ordensväsendet och antalet allmänna flaggdagar. Det tycker  riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

    • Att låta kommittén se över det offentliga belöningssystemet med fokus på bland ordensväsendet och regeringens belöningar.
    • Att låta kommittén se över de allmänna flaggdagarna i Sverige med utgångspunkt att antalet flaggdagar minskas vid nästa tronskifte.
    • Att låta kommittén se över utformningen av riksdagens ekonomiska anslag till hovet, alltså organisationen runt kungen och det svenska kungahuset.
    • Att regeringen borde överväga möjligheten att besluta om en tillfällig allmän flaggdag den 17 december 2018 med anledning av att det då är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet att införa allmän och lika rösträtt.

    Förslagen om tillkännagivande kommer från ett så kallat utskottsinitiativ och från en motion. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    15
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    9, 48 minuter
    Justering
    2018-05-24
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ändrade mediegrundlagar

    Ändrade mediegrundlagar

    Betänkande 2017/18:KU16

    Riksdagen har behandlat förslag från regeringen som gäller ändringar i bland annat tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL).

    Regeringen har föreslagit att det ska bli möjligt att förbjuda söktjänster som innehåller personuppgifter om att privatpersoner har begått brott, förekommer i fällande domar eller har varit föremål för tvångsmedel. Riksdagen sa nej till det befintliga förslaget. I stället uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att låta utreda frågan om att begränsa grundlagsskyddet för dessa söktjänster igen.

    Riksdagen sa ja till att det ska bli möjligt att i vanlig lag införa förbud för söktjänster som innehåller vissa känsliga personuppgifter om de finns tillgängliga på ett sätt som innebär stora risker för att privatpersoners personliga integritet skadas. Det kan till exempel gälla uppgifter om etniskt ursprung eller politiska åsikter.

    Regeringen har även föreslagit ändringar i TF och YGL som gäller grundlagsskyddet för publicering på internet. Bland annat föreslås att om en utgivare av en databas som fått en underrättelse från Justitiekanslern om att material i databasen kan utgöra yttrandefrihetsbrott tar bort materialet kan han eller hon inte hållas ansvarig för material som har funnits tillgängligt i databasen i mer än ett år. Det kan till exempel gälla en dagstidnings webbplats. Flera av regeringens övriga förslag handlar om språk, struktur och samordning och syftar till att göra grundlagarna mer lättillgängliga och lättare att använda.

    Riksdagen sa ja till dessa förslag från regeringen som vilande. De ändrade reglerna ska börja gälla den 1 januari 2019. Eftersom det handlar om ändringar i grundlagar fattar riksdagen beslut två gånger med val emellan.

    Behandlade dokument
    17
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 71 minuter
    Justering
    2018-05-22
    Bordläggning
    2018-05-29
    Debatt
    2018-05-30
    Beslut
    2018-05-30
  • Stillbild från Debatt om förslag: Vissa villkor för statsråd och statssekreterare

    Vissa villkor för statsråd och statssekreterare

    Betänkande 2017/18:KU42

    Regeringen föreslår två nya lagar samt ändringar i vissa andra lagar som berör statsråd och statssekreterare. Bland annat blir det i vissa fall möjligt att besluta om en karens eller en ämnesrestriktion på upp till tolv månader för statssekreterare och statsråd som exempelvis börjar arbeta inom näringslivet. Ämnesrestriktion innebär att personen under en tid inte får arbeta med vissa frågor. Syftet är att undvika att känslig information används på ett sätt som kan innebära skada för staten eller att en enskild person får obefogade fördelar.

    Regeringen föreslår bland annat också att en särskild nämnd ska inrättas för att pröva frågor om karens och ämnesrestriktion.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men med några justeringar när det gäller ändringar i riksdagsordningen. Justeringarna handlar bland annat om hur valet av ledamöter till prövningsnämnden ska gå till.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    10, 28 minuter
    Justering
    2018-05-14
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • Stillbild från Debatt om förslag: En generell rätt till kommunal avtalssamverkan

    En generell rätt till kommunal avtalssamverkan

    Betänkande 2017/18:KU30

    Kommuner och landsting ska få möjlighet att komma överens med andra kommuner eller landsting om att de ska utföra vissa uppgifter åt dem. Det kallas för avtalssamverkan.

    I dag kan kommuner och landsting samarbeta genom att bland annat utse en gemensam nämnd. Men det kan vara en tidskrävande process med mycket administration. Ett syfte med regeringens förslag är att det ska bli enklare för kommunerna och landstingen att samarbeta.

    Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    2
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    5, 17 minuter
    Justering
    2018-05-14
    Bordläggning
    2018-05-21
    Debatt
    2018-05-22
    Beslut
    2018-05-23
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner

    Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner

    Betänkande 2017/18:KU14

    Regeringen har föreslagit att könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i bestämmelserna om hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken, samt i bestämmelserna om olaga diskriminering i brottsbalken. På så sätt ska brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering även omfatta att hota, uttrycka missaktning eller diskriminera transpersoner. Det blir tydligare att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck.

    Riksdagen sa ja till de ändringar i brottsbalken som bland annat innebär att

    • könsöverskridande identitet eller uttryck läggs till i brottsbalkens bestämmelser om olaga diskriminering
    • det blir tydligt att det vid bedömningen av straff ska försvåra om ett motiv för ett brott har varit att kränka personer på grund av deras könsöverskridande identitet eller könsuttryck.

    Dessa ändringar börjar gälla den 1 juli 2018.

    Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp i tryckfrihetsförordningen tas samordnat i ett annat ärende och delarna som gäller hets mot folkgrupp i brottsbalken skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna som gäller hets mot folkgrupp föreslås börja gälla den 1 januari 2019.

    Riksdagen sa även nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 39 minuter
    Justering
    2018-04-26
    Bordläggning
    2018-05-15
    Debatt
    2018-05-16
    Beslut
    2018-05-16
  • Stillbild från Debatt om förslag: Fri- och rättigheter, m.m.

    Fri- och rättigheter, m.m.

    Betänkande 2017/18:KU34

    Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

    Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

    Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    51
    Förslagspunkter
    19
    Reservationer
    22 
    Anföranden och repliker
    16, 57 minuter
    Justering
    2018-04-24
    Bordläggning
    2018-04-27
    Debatt
    2018-05-02
    Beslut
    2018-05-03
  • Stillbild från Debatt om förslag: Författningsfrågor

    Författningsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU36

    Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

    Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

    • Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
    • En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
    • Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

    Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    87
    Förslagspunkter
    29
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    12, 54 minuter
    Justering
    2018-04-12
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ny dataskyddslag

    Ny dataskyddslag

    Betänkande 2017/18:KU23

    Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

    I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

    Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

    Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    4
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    11, 47 minuter
    Justering
    2018-04-12
    Bordläggning
    2018-04-17
    Debatt
    2018-04-18
    Beslut
    2018-04-18
  • Stillbild från Debatt om förslag: Kommunala och regionala frågor

    Kommunala och regionala frågor

    Betänkande 2017/18:KU33

    Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

    Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    31
    Förslagspunkter
    18
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    15, 43 minuter
    Justering
    2018-03-28
    Bordläggning
    2018-04-10
    Debatt
    2018-04-11
    Beslut
    2018-04-11
  • Stillbild från Debatt om förslag: Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

    Översyn av Riksrevisionen - grundlagsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU15

    Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.

    Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

    Behandlade dokument
    2
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    14, 42 minuter
    Justering
    2018-03-28
    Bordläggning
    2018-04-10
    Debatt
    2018-04-11
    Beslut
    2018-04-11
  • Stillbild från Debatt om förslag: Trossamfund och begravningsfrågor

    Trossamfund och begravningsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU29

    Riksdagen sa nej till 16 motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om trossamfund och begravningsfrågor. Anledningen är bland annat att det inte finns skäl för att ändra begravningslagen, begravningsavgiften eller relationen mellan Svenska kyrkan och staten. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, begravningsverksamheten och begravningsavgiften.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    5
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    7, 16 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ökad insyn i partiers finansiering

    Ökad insyn i partiers finansiering

    Betänkande 2017/18:KU19

    Insynen i partiernas finansiering ska öka. Kravet på öppen redovisning av intäkter utökas till att gälla även partiers verksamhet på regional och lokal nivå samt för sidoorganisationer till partier. Varje ideell förening eller sidoorganisation inom ett parti samt varje ledamot och ersättare ska redovisa sin egen verksamhet. De begränsningar till politisk verksamhet och personvalskampanjer som har funnits tas bort. Skyldigheten att offentligt redovisa intäkter ska gälla också för partier som deltar i landstings- och kommunalval.

    Partier på central nivå med mandat i riksdagen eller Europaparlamentet ska alltid lämna en intäktsredovisning. Detsamma gäller deras sidoorganisationer på central nivå. Övriga behöver inte lämna någon intäktsredovisning om intäkterna är mindre än ett halvt prisbasbelopp, det vill säga under 22 750 kronor för 2018. Det införs också ett förbud mot att ta emot anonyma bidrag som är högre än 0,05 prisbasbelopp, vilket motsvarar 2 275 kronor för 2018.

    De ändrade reglerna börjar gälla den 1 april 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Riksdagen tycker också att lottköpare ska få tydlig information ifall ett lotteri finansierar partipolitisk verksamhet. Riksdagen uppmanar därför regeringen i ett tillkännagivande att tydliggöra detta.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 56 minuter
    Justering
    2018-02-01
    Bordläggning
    2018-02-06
    Debatt
    2018-02-07
    Beslut
    2018-02-07
  • Stillbild från Debatt om förslag: Minoritetsfrågor

    Minoritetsfrågor

    Betänkande 2017/18:KU32

    Den judiska befolkningen har genom historien utsatts för fördomar, fientlighet och förföljelse. Antisemitiska föreställningar är också ett samhällshot i dag, i Sverige. Därför uppmanade riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att fortsätta arbetet mot antisemitism. Riksdagen vill att regeringen

    • fortsätter arbeta för att sprida kunskap om antisemitism och förföljelsen av judar genom historien och att detta arbete bedrivs så att kunskapen når alla delar av den svenska befolkningen
    • följer upp säkerhetsläget och utvärderar de insatser som har gjorts för att förbättra säkerheten vid judiska synagogor och andra institutioner samt judiska evenemang och mötesplatser
    • lägger upp arbetet mot antisemitism och för judisk säkerhet i dialog med judiska organisationer och företrädare.

    Riksdagens ställningstagande gjordes när den behandlade motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    15
    Förslagspunkter
    8
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 43 minuter
    Justering
    2018-01-25
    Bordläggning
    2018-01-30
    Debatt
    2018-01-31
    Beslut
    2018-01-31
  • Stillbild från Debatt om förslag: Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

    Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

    Betänkande 2017/18:KU11

    Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2016 - 30 juni 2017.

    Under perioden registrerades 8748 nya ärenden. Det är en ökning med knappt 9 procent jämfört med året innan. Framför allt är det klagomålsärenden som har ökat. Den större delen av ökningen gäller socialförsäkrings- och utlänningsärenden. För att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå har JO begärt ytterligare resurser för 2018.

    Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    8, 41 minuter
    Justering
    2018-01-25
    Bordläggning
    2018-01-30
    Debatt
    2018-01-31
    Beslut
    2018-01-31
  • Stillbild från Debatt om förslag: Offentlighet, sekretess och integritet

    Offentlighet, sekretess och integritet

    Betänkande 2017/18:KU38

    I dag regleras tolkars tystnadsplikt olika beroende på om de är auktoriserade eller inte, och om de anlitas privat eller av en myndighet. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att se över regelverket.

    En konsekvens av de gällande reglerna är att tolkar som inte är auktoriserade i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikten, trots att de utför samma jobb som en auktoriserad tolk. Samtidigt innebär en eventuell utvidgning av tystnadsplikten komplicerade frågeställningar att ta hänsyn till, exempelvis när det gäller privatpersoner som tolkar åt familjemedlemmar.

    Tillkännagivandet lämnades i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

    Behandlade dokument
    22
    Förslagspunkter
    16
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    8, 44 minuter
    Justering
    2018-01-18
    Bordläggning
    2018-01-30
    Debatt
    2018-01-31
    Beslut
    2018-01-31
  • Stillbild från Statsministerns frågestund: Statsministerns frågestund

    Statsministerns frågestund

    Statsministerns
    Datum
    2017-12-07

Filter