Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Betänkande 2021/22:MJU28

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 juni 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft(pdf, 2 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2021/22:28 Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Beslut

Nej till att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft (MJU28)

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.

Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.

Riksdagen menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Riksdagen anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på propositionen. Utskottet föreslår med bifall till motionerna 2021/22:4647, 2021/22:4657 yrkande 1, 2021/22:4661 yrkande 1, 2021/22:4664 och 2021/22:4665 att riksdagen avslår regeringens förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 14
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-06-02
Justering: 2022-06-09
Trycklov: 2022-06-13
Reservationer: 7
Betänkande 2021/22:MJU28

Alla beredningar i utskottet

2022-05-12, 2022-06-02

Nej till att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft (MJU28)

Miljö- och jordbruksutskottet vill att riksdagen säger nej till regeringens förslag om att kommuner ska ta ställning för eller emot vindkraftsanläggningar i ett tidigare skede och utifrån ett annat underlag än vad som sker i dag.

Regeringen har lämnat förslag om att tidigarelägga det kommunala ställningstagandet till vindkraft, det så kallade kommunala vetot. Enligt förslaget ska en kommun på begäran av en projektör ta ställning till om den medger eller motsätter sig att ett visst mark- eller vattenområde tas i anspråk för den aktuella vindkraftsanläggningen. En begäran om ställningstagande ska innehålla en karta som utvisar aktuellt mark- eller vattenområde samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd.

Miljö- och jordbruksutskottet menar att det underlag som kommunerna enligt förslaget ska ta ställning till är alltför begränsat. Utskottet anser också att villkoren för hur lokal kompensation för vindkraftsetableringar ska utformas måste klargöras först, om acceptansen för vindkraft ska öka. Mot bakgrund av detta föreslår utskottet att riksdagen ska säga nej till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-06-16
Debatt i kammaren: 2022-06-17
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:MJU28, Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Debatt om förslag 2021/22:MJU28

Webb-tv: Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Malin Larsson (S)
Anf. 25 Malin Larsson (S)

Herr talman! I dag debatterar vi regeringens proposition om tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft. Propositionens förslag innebär att det kommunala vetot för vindkraftsetableringar behålls men görs mer effektivt och förutsägbart. Propositionen är en del i ett vindkraftspaket som regeringen har lagt fram.

Vi anser att riksdagen bör bifalla regeringens proposition och avslå motionsyrkandena. Därmed vill jag yrka bifall till vår reservation, nummer 1.

Lagförslaget innebär att kommunen ska fortsätta att besluta om det ska etableras vindkraft i kommunen eller inte. Kommunen ska på begäran ta ställning till om en viss plats kan tas i anspråk för vindkraft. En karta ska utvisa det mark- eller vattenområde som är avsett att tas i anspråk och uppgifter om maximalt antal vindkraftverk och deras högsta höjd ska framgå. Kommunens ställningstagande ska motiveras och lämnas inom nio månader från det att en begäran har kommit in.

Om kommunen säger ja har bolaget fem år på sig att ansöka om miljötillstånd för vindkraftsparken. Under de fem åren gäller att lagt kort ligger, och kommunen får stå fast vid sitt medgivande. Alla aktörer ska kunna känna sig trygga med kommunens beslut.

De förslag som lämnas i propositionen syftar till att säkerställa att kommunernas ställningstagande görs före tillståndsprövningen i stället för som nu under pågående tillståndsprövning. Det innebär att tillståndsprövningar för vindkraftsverksamhet som inte har förutsättningar att beviljas något tillstånd undviks, och prövningarna blir mer tidseffektiva eftersom kommunens ställningstagande inte behöver inväntas. Det innebär betydande resursbesparingar för såväl verksamhetsutövare som myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Herr talman! Vi tycker att det är viktigt att det kommunala vetot finns kvar. Det är viktigt i en demokrati att som medborgare och kommuninvånare ha rätt att få säga till om saker som sker i det egna närområdet.

Majoriteten av remissinstanserna är också positiva till att en ny modell för kommunalt inflytande ersätter den befintliga och att kommunens besked ska lämnas tidigare i processen.

Vi kan också se i en aktuell studie från SOM-institutet att vindkraften erhåller ett stort stöd bland det svenska folket. Det är 66 procentenheter fler som är positiva till vindkraft än som är negativa

Sveriges behov av el har under många år varit relativt konstant. Men nu ökar det kraftigt när allt större delar av samhället elektrifieras som en del av klimatomställningen. Därför behövs mer el och det relativt snabbt. Ingen ska behöva ha ont i magen när de tänker på elräkningen. De höga priser vi haft under vintern ska vi inte ha i Sverige.

Samtidigt måste elen räcka till alla som behöver den, företag såväl som privatpersoner. Det är därför av stor vikt att tillståndsprocessen för vindkraft görs mer effektiv och förutsägbar för att främja en snabb utbyggnad.

Herr talman! Uppförande av vindkraftverk påverkar boende, markägare, friluftsliv och kommuner. Därför har regeringen också tillsatt en mycket viktig och efterlängtad utredning som ska lämna förslag på system för kompensation till lokalsamhällen och förslag för att stärka kommunernas incitament.

Jag bor själv i Västernorrland, ett län som tagit stort ansvar i utbyggnaden av vindkraft. I dag finns där mellan 600 och 700 vindkraftverk, och det kan bli nästan det dubbla i framtiden i och med de byggen som pågår just nu och de tillstånd som har beviljats.

Att vindkraftsfrågan engagerar har jag själv sett på nära håll. Jag har sett den oro, de konflikter och de farhågor som kan uppstå när vindkraften diskuteras. De som oroar sig är ofta närboende, och de som framför allt fått ta del av de ekonomiska fördelarna är markägare, som oftast inte själva är boende där vindkraftparken uppförs.

När utbygganden av vindkraften började var det lite som när vattenkraften byggdes ut; de som stod på sig och höjde sin röst fick störst del av kakan. Det har utvecklats till frivilliga överenskommelser om ersättning, men det saknas en tydlig reglering för ett rättvist och välfungerande ersättningssystem. Det behövs ordning och reda vid etablering av vindkraft, och det behövs ersättning och incitament för dem som berörs av vindkraftsutbyggnad.

Herr talman! I dag ser jag också de möjligheter, den framtidstro, den tillväxt och de jobb som vindkraften med sin efterfrågade förnybara el bidrar till. Många kommuner, framför allt i norr, där vi har stor utbyggnad av förnybar energi, ser många nya stora etableringar med nya gröna jobb tack vare att det finns stor och säker tillgång till förnybar energi via vind- och vattenkraft.

Ljud och ljus kan vara störande, och alla ställen passar inte för vindkraft. Därför är det bra att Sveriges långa kust ger oss goda möjligheter att bygga vindkraft långt ute till havs, långt från samhällen och bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Det ska bli lättare och gå snabbare att bygga, så att vi kan få mer el, snabbt, särskilt i södra Sverige.

Jag kan bara beklaga att inte alla partier är redo att yrka bifall till denna viktiga proposition nu när vi vill ta viktiga steg mot en snabbare och enklare process för vindkraften, något som efterfrågas starkt av branschen, samtidigt som det kommunala vetot, rätten att säga ja eller nej till vindkraftsprojekt, behålls. Invånare i kommuner som säger ja till vindkraft ska se ökade fördelar i sina byar och lokalsamhällen.

Vi vill också öka takten för vindkraft som byggs långt ute till havs och som generellt varken hörs eller syns från land.

Vi vet att Sverige snabbt behöver mer elproduktion för att påskynda klimatomställningen, möta det osäkra omvärldsläget och stärka industrins konkurrenskraft. Vi vet också att den absolut billigaste elen i dag och den som kan byggas ut snabbast är vindkraften, och störst potential har den havsbaserade vindkraften. Jag är därför extra glad att kommuner längs Norrlandskusten, såsom Sundsvall, Timrå, Örnsköldsvik och Piteå, har en positiv inställning till detta.

Sverige måste ha mer vindkraft, på land och framför allt ute till havs. Det är bra för klimatet, för säkerheten och för jobben. Framför allt är det helt enkelt det snabbaste sättet att få fram den billiga och förnybara el som krävs för att kunna växla upp den gröna omställningen och få del av de nya gröna jobben.

Vi vill se långsiktiga förutsättningar för energibranschen, och den svenska industrin i Sverige behöver god tillgång till el med konkurrenskraftiga priser.

Vårt land har unika förutsättningar för förnybar energi. Energi från vind, både till lands och till havs, har stor potential att byggas ut under lång tid framöver. Socialdemokraterna vill se ett land där vi samlas för att utveckla gemensamma lösningar. En stabil och utbyggd energiförsörjning med rimliga priser är viktigt för ett tryggare och starkare samhälle.

Herr talman! Eftersom det här är min sista debatt innan sommaren vill jag slutligen passa på att önska herr talmannen och alla övriga en glad sommar.

Martin Kinnunen (SD)
Anf. 26 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! Vi debatterar i dag ett försök från regeringen att i praktiken avskaffa det kommunala vetot vad gäller just vindkraftverk. Låt oss nu inte fördjupa oss i begrepp som att kommunens ställningstagande till vindkraft behöver "förtydligas". Förslaget från regeringen innebär att vindkraft ska ges en unik särställning i miljöbalken genom att det kommunala inflytandet över dessa etableringar ska begränsas.

Herr talman! Låt oss backa bandet lite. Vi har sett stora förändringar inom energipolitiken och energiförsörjningen de senaste decennierna. Efter att Sverige har gjort en fantastisk omställning av elproduktionen från fossilt till fossilfritt under 70- och 80-talen har basen i energiförsörjningen - vattenkraft och kärnkraft men även kraftvärme - fått en betydligt mer utmanande miljö att verka i. Det har handlat om politiska angrepp, allt från direkta straffskatter till de pågående tillståndsprocesserna inom vattenkraften och beskattningen av avfallsförbränningen. I slutändan styr allt detta mot att vi får mindre planerbar kraftproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

För kärnkraft handlar det i dag i princip om en lagstiftning som förbjuder nyetableringar eftersom begränsningarna är så enorma. Tänk om vi skulle ha en situation där man bara fick bygga en viss typ av vindkraftverk av en särskild storlek på ett fåtal platser i hela landet. Jag tror inte att någon socialdemokrat hade hävdat att det var fritt att bygga ny vindkraft då.

Herr talman! Samtidigt som detta pågår har vi en utveckling i vårt samhälle som går mot ökad efterfrågan på elektricitet. För att möta detta samtidigt som samhället attackerar kärnkraft och vattenkraft har vi fått subventioner och andra åtgärder som styr mot mer förnybart, och då handlar det om vind och sol. De som har fått betala för detta är skattebetalarna och elkonsumenterna, och utsläppen har inte minskat.

Låt oss i detta sammanhang samtidigt understryka att vi i Sverigedemokraterna inte har något emot vindkraften i sig. Sverige behöver vindkraft, och vi kommer inte att behöva mindre vindkraftsproduktion i framtiden.

På samma sätt har den svenska befolkningen inte heller något stort motstånd mot vindkraft. Det är inget konstigt. Människor tycker om att det byggs bostäder, men de vill kunna ha synpunkter på var de byggs. De vill kanske inte att man bygger ett tolvvåningshus i den fina lekparken där barnen brukar leka på fritiden, utan de vill ha möjlighet till inflytande. De vill kunna samla ihop en lista med namnunderskrifter eller starta en Facebookgrupp och försöka få till stånd ett initiativ så att kommunfullmäktige kan diskutera det och så att de får vara delaktiga i processen.

Herr talman! Vad vi ser i dag är att den fortsatta expansionen av vind tappar kraft. Det gör den inte bara i Sverige, utan vi har sett i exempelvis Tyskland att det går trögare och trögare att bygga fler vindsnurror. Detta är inte speciellt förvånande, för de lägst hängande frukterna plockar man först. Man bygger vindkraftverk på de platser där det blåser mest och där man stör minst. Ju mer man bygger ut vindkraften, desto färre optimala platser finns det att bygga på.

Man får också problemet att industrin dränerar sig själv, för när det blåser på ett ställe blåser det ofta på ett annat ställe också. När det blåser på många ställen samtidigt finns det mycket elektricitet, och om det finns mycket elektricitet går priset ned. Då tjänar man också mindre pengar, så det blir mindre lönsamt ju högre andel av kraftproduktionen som kommer från vind.

Herr talman! Stora vindkraftverk tar plats. Stora betongfundament kan upplevas som störande, därför att de låter och ser fula ut, och som dåliga därför att de sänker värdet på hus och mark. De kan ha negativa effekter på miljö och djurliv. Detta är relevanta synpunkter. Vi politiker som är valda av folket måste naturligtvis lyssna på detta och göra det enkelt för människor att göra sin röst hörd.

På samma sätt som vi i dag har möjligheter till folkligt inflytande på kommunal nivå vad gäller skolnedläggningar, etablering av nya bostadshus med mera måste vi även säkra ett folkligt inflytande på detta område. Lösningen när vi ser initiativ med namninsamlingar, Facebookgrupper och folkomröstningar för att stoppa vindkraftsetablering kan naturligtvis inte vara att stoppa den möjligheten till påverkan. Men det är just vad propositionen vill åstadkomma. Vi kommer att se minskade möjligheter till folkliga initiativ, om dessa måste startas så tidigt att invånarna kanske ännu inte fått kännedom om planerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Propositionen kan också leda till en situation där kommunerna, av rädsla för att tvingas ta ansvar i efterhand när de inte kan ändra på besluten, förbjuder vindkraftsetablering på förhand i sina översiktsplaner, för att vara på den säkra sidan. Det är lite oklart i propositionen hur stor vikt som ska läggas vid översiktsplanerna. Där gick propositionen och utredningen inte riktigt på samma linje.

Herr talman! Det kommunala självbestämmandet är angeläget att värna, och det är de lokala politikerna och i förlängningen kommunernas invånare som är bäst lämpade att fatta beslut om vindkraftsetableringar. Ur detta perspektiv kunde förslagen i propositionen förvisso ha varit värre än de blev, då regeringen kunde ha föreslagit att helt stoppa vetot.

I propositionen väljer man nu att gå fram med ett begränsat kommunalt veto och en särställning för vindkraften i lagstiftningen, men det är illa nog. Att ge ett energislag en särställning på det sätt som föreslås är anmärkningsvärt dålig politik. Förslaget är ännu ett utslag av att vindkraftens förespråkare inte tycks lita på kraftslagets påstådda förträfflighet utan måste särbehandla det.

Vi vill, till skillnad från i liggande förslag, se ett samlat grepp om en likvärdig konkurrens mellan kraftslagen. Fortfarande råder exempelvis ett förbud mot att etablera kärnkraft i 287 av våra 290 kommuner. Vi kan naturligtvis inte bifalla ett förslag som gör det enklare att bygga vindkraft samtidigt som kärnkraften inte får byggas ut.

Vidare är det kommunala självbestämmandet, i förlängningen kommunernas invånare, en central del av demokratin för oss. Därför ska det kommunala inflytandet och vetot inte försvagas utan tvärtom värnas.

Herr talman! Sverigedemokraterna står bakom majoriteten i utskottet, som avstyrker propositionen. Utöver detta vill vi även yrka bifall till reservation 2, som går i linje med Sverigedemokraternas politik att politiken måste ta hänsyn till enskilda och också vara beredd att kompensera de husägare som riskerar stor skada av en storskalig vindkraftsetablering i närheten.

Rickard Nordin (C)
Anf. 27 Rickard Nordin (C)

Herr talman! Den gröna omställningen är fantastisk. Centerpartiet har länge drivit tesen att det är lönsamt att gå före, och verkligheten har givit oss rätt: elbilar, fossilfritt stål, biodrivmedel, hustimmer och mycket mer.

Men det finns en hel del kvar att göra. Kemiindustrin, jordbrukssektorns konstgödsel, mer flytande biodrivmedel, inklusive elektrobränslen, järnväg, kortdistansflyg, vätgas - listan kan göras lång över saker som behövs. Alla har de en sak gemensamt: De behöver mer el, och de behöver det fort. Variation i tillgång kan hanteras om man ser till att priserna är låga från början.

Lösningen på detta stavas många gånger vindkraft, inte för att politiken vill det utan för att företagen själva räknar med det därför att det är mest konkurrenskraftigt. Landbaserad vindkraft byggs helt utan stöd, och den havsbaserade kommer också starkt. Kostnadsreduktionen är makalös. Det slås nya rekord konstant när det gäller turbinstorlek, och antalet verk som behövs i en park minskar stadigt samtidigt som energimängderna på samma yta ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Det finns dock problem. Försvarsmakten säger blankt nej. I många andra länder samexisterar ju Försvarsmakten och vindkraften utmärkt. Radaranläggningar flyttas, och fasta fundament ger möjlighet till sensorer till havs. Det ger också möjlighet till mer decentraliserad energiproduktion, vilket stärker totalförsvaret. Dit behöver vi komma också i Sverige. Styrningen från regeringen i den här frågan måste bli betydligt bättre. Hittills har man konsekvent duckat, och när FOI nu har lagt fram förslag är det dags att visa att samexistensen fungerar.

Ett annat problem är artskyddsdirektivet, som skyddar enskilda arter och inte populationer av fåglar. Senaste tolkningen när det gäller skogen, som vi bara väntar på kommer att spilla över på vindkraften, är att du inte ens får störa en kråka. Det här är helt ohållbart. Regeringen behöver agera snabbare och sluta övertolka EU-direktiven.

Slutligen har vi den lokala acceptansen, det som vi kanske framför allt diskuterar här i dag. Regeringen tror tyvärr att man löser den genom att justera i det kommunala vetot. Det finns goda ambitioner, men i slutändan kommer det bara att leda till tidigare nej, inte till fler ja. 78 procent av alla ansökningar om vindkraft fick nej i kommuner förra året. Det kommer inte att bli fler ja av den här propositionen. Det kommer bara att leda till att man får nej tidigt, kanske till och med fler nej för säkerhets skull.

Målet för mig och Centerpartiet är fler ja. Vi måste få fler spadar i backen. Vi måste bygga ut. Här har regeringen misslyckats kapitalt. Den rekordutbyggnad som faktiskt har skett de senaste åren och som kommer att ske de kommande härrör från tidigare tillstånd. Den senaste mandatperioden har regeringens avsaknad av politik gjort att allt fler projekt stoppas.

Vi står faktiskt inför en total kollaps i utbyggnadstakten, helt enkelt därför att de som bor i närheten eller kanske till och med kommunen inte ser tillräcklig uppsida för att säga ja. Jag förstår det. Miljöpåverkan är lokal, men skatteintäkterna från vindkraftverken hamnar ju där. Återigen ska staten agera någon typ av kolonialmakt och låta värdet från naturresurser hamna i Stockholm. Detta måste få ett slut. Pengarna behövs lokalt och pengarna har man förtjänat lokalt. Då måste också pengarna stanna lokalt.

Centerpartiet har drivit dessa frågor i decennier. Med tiden har fler partier hakat på. Tyvärr är det få andra partier som här i dag är beredda att sätta ned foten och säga att så ska det bli. Men Centerpartiet står stadigt, och därför yrkar vi bifall till reservation 5 i betänkandet.

Det som är välkommet är ändå att här i riksdagen är motiveringen till avslaget på regeringens förslag tydligt. Lokala ersättningar och lokalt inflytande hänger ihop. Ska vetot justeras måste mer värde stanna lokalt. Hade regeringen över huvud taget lyssnat de senaste åren hade de inte behövt stå här och se sitt förslag falla.

Man får väl ändå säga att regeringen har fattat att någonting behöver göras. En utredning är tillsatt - gott så kanske. Tyvärr visar Socialdemokraterna hur lite de har förstått av behoven utanför den statliga sfären. Utredningen säger att skatterna inte får röras. Det handlar enbart om vindkraft, och för dem som redan har tagit ansvar och byggt är det oklart om de ens får ett enda öre.

Det är inte konstigt att vi nu hör kommunpolitiker säga att de inte tänker fatta några som helst beslut förrän ersättningsfrågan är klar. Därmed får vi ännu en paus i utbyggnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Till regeringen säger jag: Bredda direktiven, låt utredaren få titta på skatter, låt utredaren få titta också på andra kraftslag och låt utredaren tydligt peka ut att de som har gått före också ska omfattas! Låt utredaren dessutom titta på ersättningar till närboende och uppdatera ersättningsnivåer för markägare och ge ersättning till närboende till elledningar! Det är helt avgörande för att öka lokal acceptans.

Om regeringen gör detta kan vi vända utvecklingen. Precis som kommuner tävlar om batterifabriker kan vi få tävlingar om nästa vindkraftsetablering. Då kommer de hundratals miljarder som utvecklarna är beredda att investera också att realiseras. Det kommer att vara bra för Sverige. Det kommer att leda till sänkta elpriser, ökade skatteintäkter och ökad tillväxt lokalt. När de förslagen finns på riksdagens bord kan regeringen också återkomma med förslaget om justerat veto. Så kan vi öka den lokala acceptansen, få fart på vindsnurrorna och ställa om Sverige.

Janine Alm Ericson (MP)
Anf. 28 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Det har aldrig varit tydligare än nu att vi måste ställa om.

Larmrapporterna om klimatförändringarnas förfärliga effekter på djur och människor når oss varje dag. Tidigare i veckan hölls barnen hemma från skolan i USA på grund av för höga temperaturer. Bränderna rasar, och enorma ekonomiska och känslomässiga värden går bokstavligt talat upp i rök. I norra Italien är det så torrt att de stänger av vattnet på nätterna. Effekterna av klimatförändringarna ligger inte längre framför oss utan är här och nu. Och forskningen är entydig. Vi måste ställa om, och det så snabbt vi bara kan och helst ännu lite snabbare.

Nyckeln till den klimatomställning som vi alla vet måste ske är bytet från fossil till förnybar energi. Det är ingen liten uppgift, men det måste inte desto mindre göras.

Utöver klimatförändringarna har ju Putins invasion av Ukraina visat att vi också rent säkerhetspolitiskt är alltför beroende av fossil energi. Vi blir bakbundna av vårt beroende och kan inte agera fritt mot stater som kränker och invaderar andra. Vi är beroende av skurkstater, inte bara av Putin, för vår ekonomiska utveckling. Det är helt oacceptabelt och något som vi länge har pekat på men som alltför många har blundat för. Hade vi ställt om snabbare hade vi befunnit oss i en bättre situation än nu när det gäller både klimatförändringarna och säkerhetsläget. Men nu är det som det är och vi måste vara offensiva.

Sverige har sedan 2017 ett nationellt mål om nettonollutsläpp till 2045. Det är bra, men det är inte bra nog. Eftersom det är bråttom måste vi öka takten i omställningen och produktionen av förnybar el.

I takt med att samhällets alla sektorer ställer om från fossilt till elektrifiering kommer energibehovet att öka. I näringslivet är de mycket tydliga med vad de behöver och att de behöver det snabbt och så billigt som möjligt. I dag är vindkraften det överlägset billigaste och snabbaste sättet att öka vår energiproduktion.

Vi måste alla hjälpas åt. Men i dag är fördelningen av vindkraftverk ojämn över landet. Vissa kommuner och regioner drar ett större lass än andra för att ge Sverige den el vi behöver för att klara elektrifieringen. Vi vill att denna heroiska insats också ska löna sig.

Vår förhoppning är att fler kommuner vill säga ja till fler vindkraftverk. Då är dagens förslag om ett förändrat veto ett av de nödvändiga stegen. Men vi i Miljöpartiet har också lagt fram ett förslag med tydliga ekonomiska incitament för att bygga grön energi. Med detta förslag betalar kommunerna 10 miljoner för varje producerad terawattimme förnybar el som redan finns på plats och 30 miljoner för varje producerad terawatttimme förnybar el för elproduktion som tillkommer före 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

De förslag om kompensation som andra partier lyft fram tidigare är otillräckliga, inklusive också de förslag som vi lagt fram före detta förslag. Vi ser ju alla att de inte har ökat produktionen. Därför har vi gått fram med ett större stöd, ett stöd som skulle kunna vara en game-changer för många kommuner och regioner. Men nu blir det inte bara ett litet tillskott på marginalen, utan det kan spela faktisk roll i en kommuns budget. Vi vill att vindkraften ska vara en motor för lokal ekonomisk utveckling och välfärd. Så är det inte nu. Men att det går långsamt beror inte först och främst på att vi behöver starkare ekonomiska incitament.

Fru talman! Trots att vi vet att takten i omställningen måste öka och vi vet att vi bygger för lite stoppas många bra projekt. Under 2021 stoppades 78 procent av alla aktuella vindkraftverk av kommunerna, och det håller inte.

Företagen står i kö för att bygga vindkraft både på land och till havs, och det är inte där problemet ligger. Det sorgliga i detta är att det är politiker runt om i Sverige som nekar byggande.

Faktum är att högerpartier i kommunerna runt om i Sverige har sagt nej till uppemot 70 terawattimmar vindkraft, vilket alltså motsvarar Sveriges halva årsförbrukning av el.

Det är åtta av tio vindkraftverk som stoppas av kommunerna. Det gör att det nuvarande vetots utformning, tillsammans med Försvarsmaktens veto, utgör ett av de största hoten mot möjligheterna att bygga ut hållbar energiproduktion i Sverige. Det gör att en förändring av vetot är nödvändig.

Det förslag som nu ligger på bordet innebär inte att vi slopar vetot. Däremot gör vi det mer rättssäkert, både för kommunen och för vindkraftsbolagen. Genom att flytta det tidigare i processen vet alla parter vad som gäller i ett tidigt skede, vilket kommer att underlätta hela processen framåt.

Kommunerna är för. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, och Småkom, de små kommunernas samverkan, har i sina remissvar gett tummen upp för förslaget. Energiföretagen och Svensk Vindenergi välkomnar förändringen. Nu är det bara svensk höger som stretar emot.

Det är ingenting annat än sorgligt. Sverige behöver ställa om och komma bort från fossil energi och gå mot ett förnybart energisystem. Bara då har vi gjort vår del för att klara klimatkrisen.

Dessutom göder vi då inte heller längre Putins eller andra skurkstaters krigskassa eller utsätts för deras nycker när priserna drivs upp eller ned eller kranarna stängs av helt.

Sverige behöver mer elproduktion på kort tid för att påskynda klimatomställningen, möta det osäkra omvärldsläget och stärka industrins konkurrenskraft.

Vindkraften är den elproduktion som kan byggas nu och som är lönsam. Lägg till det ett bättre elnät, energieffektivisering, ökad lagring och smartare förbrukning så har vi ett svar på hur den svenska elförsörjningen kan se ut om tio år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Det är ett bra förslag som i dag ligger på bordet, och snart kommer också kompensationen. Vi har absolut ingen tid att förlora. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.

Rickard Nordin (C)
Anf. 29 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag tror att jag och Janine Alm Ericson delar ganska mycket av synpunkterna och tankarna. Däremot har jag två frågor som jag är lite nyfiken på.

När jag lyssnade på ledamoten sa hon att vi måste öka kommuners vilja att bygga, och därför måste vetot förändras. Då blir min stora fråga: Hur ökar du kommunernas incitament till att säga ja genom att förändra det kommunala vetot?

Det leder i bästa fall till nej tidigt. Det leder inte till flera ja. Snarare riskerar det tvärtom att leda till fler nej därför att man säger nej i förebyggande syfte för att man är osäker på vad som kommer att ske framöver och hur saker och ting kommer att bli.

Jag har en andra fråga. Det är välkommet med förslag om lokala ersättningar. Det är någonting som Centern har drivit i decennier. Det är kul att också Miljöpartiet har vaknat till ordentligt.

Den stora frågan blir: Om nu Miljöpartiet har drivit det här så tydligt och kraftfullt, och inte bara för det här förslaget utan också tidigare, hur kommer det sig då att det är först när Miljöpartiet lämnar regeringen som regeringen lägger fram ett utredningsförslag om stöd?

Det visar snarare på att Miljöpartiet antingen inte har klarat av att driva det i regeringen eller har motarbetat det i regeringen så att det är först när Miljöpartiet lämnade som det hände någonting. Det här går inte riktigt ihop med vad ledamoten Alm Ericson säger.

Varför har man inte lyckats? Socialdemokraterna har uppenbarligen varit beredda att lägga fram ett förslag från en utredning, även om den var undermålig. Varför gjordes inte det tidigare? Då hade vi kunnat klubba igenom förslaget i dag och också ändrat vetot.

Janine Alm Ericson (MP)
Anf. 30 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Inga mer än vi i Miljöpartiet hade önskat att vi både hade kunnat få igenom bättre incitament och kunnat ändra i vetot när vi har sett hur det har slagit.

Vi tror att det finns två anledningar till att ändra i det kommunala vetot och lägga det betydligt tidigare i processen. Det finns kopplade kriterier till det som inte finns i det nuvarande sättet att hantera det. Vi tror att det är otroligt viktigt att det finns tydlighet och transparens.

I dag läggs också väldigt stora resurser på att se om det skulle fungera. Det är långa processer. Det kostar otroligt mycket för att sedan i slutändan få ett nej. Vi tror att det kan vara lättare för politiken att se på sin översiktsplan, titta var det passar och tidigt i processen säga: Här ser det ut som att det passar.

Det är två delar i detta. Det handlar om att göra det tydligare och mer transparent men också om att slippa en massa kostnader och investeringar som sedan går om intet.

Vi har nu kommit med ett nytt förslag om ekonomiska incitament för kommunerna. Det är också en viktig del för att öka detta. Vi har länge drivit ett annat förslag om att fastighetsskatten ska gå tillbaka, men där har vi inte kommit fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Nu lägger vi fram ett bättre förslag som också ger mer pengar och blir mer stabilt för kommunerna.

Rickard Nordin (C)
Anf. 31 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Tyvärr svarar inte ledamoten på frågan. Om man nu på olika sätt har suttit ungefär sju år i regeringen, hur kommer det sig att det är först när man lämnar regeringen som det läggs fram ett utredningsförslag om ersättningar?

Man har haft lång tid på sig att driva den här frågan om man på riktigt brydde sig. Men det är när Miljöpartiet lämnar regeringen som Socialdemokraterna själva lägger fram ett utredningsförslag. Det måste vara ett enormt misslyckande för Miljöpartiet att inte ha fått igenom detta förrän de själva lämnade regeringen.

Jag håller med om att det finns uppsidor med ett tidigt beslut. Det gäller inte minst för företagen som slipper lägga ut pengar. Men det ökar inte incitamenten för kommuner att säga ja. Att man får ett beslut tidigt undanstökat kan möjligtvis skapa någon form av trygghet och säkerhet.

Men du får inga fördelar som kommun genom att säga ja. Du ökar snarare risken för att du sedan i efterhand kommer att ångra dig för att det inte blev som du ville.

Med det här förslaget blir det inte fler ja. Det blir i bästa fall lika många nej, men de kommer tidigare. Det räcker inte för mig. Jag vill att vi ska få fler ja, fler spadar i backen, fler vindsnurror, mer el till Sverige och mer tillväxt.

Där har Miljöpartiet tyvärr inte levererat i regeringsställning. Det är välkommet att man nu lägger fram förslag, men då är det för sent.

Janine Alm Ericson (MP)
Anf. 32 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Om man tror att man lägger fram en utredning om ekonomiska incitament på ett par månader är det inte så. Det är ett ganska långt förarbete. Jag kan garantera att vi har haft med det jobbet att göra.

Sedan lämnade vi som bekant regeringen därför att Centerpartiet var med och stödde en sverigedemokratisk budget. Det kan vi debattera mer en annan gång.

Jag förstår inte riktigt vad Rickard Nordin menar med att kommunpolitikerna får någonting som de kanske inte ville. Det är vindkraft man säger ja eller nej till. Man får vindkraftverk.

Miljöprövningar och allting sådant är naturligtvis otroligt viktiga. De kommer sedan efter. Där sparar vi också myndighetsresurser i väldigt stor utsträckning.

Jag hör att Rickard Nordin säger att han inte tror att det kommer att leda till mer vindkraft och mer ja från kommunala högerpolitiker. Men samma bedömning gör inte Sveriges Kommuner och Regioner, Småkom eller branschen.

De tror att det kommer att vara en väg som gör att det blir betydligt lättare. Därmed känner vi oss trygga i att det förslag som nu läggs fram hade varit en del i att få mer vindkraft på plats betydligt snabbare. Den behövs för klimatet, och det kan inte vänta.

Jessica Rosencrantz (M)
Anf. 33 Jessica Rosencrantz (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Fru talman! Moderaternas mål är att Sverige ska få fram dubbelt så mycket el de kommande två decennierna. Det är enligt experter som Svenska kraftnät den mängd el som krävs om vi ska kunna ställa om samhället, industrierna och transporterna till ren el.

Det pratas ibland om projekt som Hybrit, med sitt stål utan kol, och andra stora omställningsprojekt inom industrin som om de redan hade ägt rum. Men faktum är att hela den gröna industrialiseringen står och faller med behovet av att få fram all den rena el som krävs och av att korta tillståndsprocesserna för alla dem som nu vill ställa om. Regeringen har misslyckats i båda delar.

Regeringen har fullständigt misshandlat det svenska energisystemet. Tack vare utbyggnaden av vattenkraften och sedan kärnkraften på 70-talet har Sverige haft en pålitlig energiförsörjning som varit i princip helt fossilfri med låga elpriser. Sedan lät regeringen stänga ned fyra reaktorer.

Verkligheten har nu kommit i kapp regeringen. När man lade ned kärnkraft i södra Sverige blev resultatet skyhöga elpriser som varierar stort i landet. En studie som är gjord av Energiforsk visar att elpriserna hade varit mellan 30-45 procent lägre om vi hade behållit Ringhals 1 och 2, och en normal eluppvärmd villa i södra Sverige hade sparat över 2 000 kronor på elräkningen.

Samtidigt som både hushåll och industri kämpar med höga elräkningar innebär elbristen i sig att de företag som vill bygga ut och ställa om inte har den möjligheten eftersom bristen på el är en realitet. Regeringens skadliga energipolitik hotar på det sättet både klimatomställningen, hushållens plånböcker och jobb och tillväxt.

Om vi ska få fram all den här rena elen menar Moderaterna att vi behöver en mix av både vattenkraft, vindkraft och kärnkraft. Vi har länge varnat för risken med att regeringen lägger alla ägg i samma korg och tror att bara vindkraften kan lösa behovet.

Den mängd el som vi behöver är ett uppenbart skäl nog, men det handlar också om att inte bygga upp ett väderberoende system som bara levererar under dagar då det blåser. Det skapar väldigt stora prisvariationer, en oförutsägbarhet för den egna elräkningen och höga elpriser. Det leder också till att Sverige importerar mer fossil el från våra grannländer när det inte blåser.

Vi menar att planerbar energi i form av vattenkraft och kärnkraft måste vara basen. Om vi värnar och bygger ut kärnkraften kan vi också bygga ut vindkraften. Det hänger ihop. Regeringen prioriterar helt enkelt fel när man bara lägger fokus på vindkraft. Propositionen är ett exempel på det eftersom den bara handlar om tillståndsprocesser för vindkraften.

Det har påståtts här i debatten att vindkraften är det enda som går fort att bygga ut. Men låt oss vara ärliga med att det tar tid att bygga ut ny elproduktion oavsett om det handlar om kärnkraft eller vindkraft. Regeringens egna beräkningar visar att det för landbaserad vindkraft tar nio till elva år och för havsbaserad vindkraft tio till tolv år från utredning till byggfas. Allt detta är ett skäl att öka all elproduktion i det här landet - både vinden och kärnkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Fru talman! Men propositionen är inte heller bra utifrån ambitionen att bygga ut vindkraften. Moderaterna delar ambitionen att göra tillståndsprocesserna effektivare och mer förutsägbara. En skyndsam handläggning av alla typer av tillståndsärenden är helt central för att man ska kunna bygga ut; det gäller både företag i stort och elproduktionen. Regeringen har länge gjort alldeles för lite kring tillståndsprocesserna.

Men samtidigt är det viktigt att konstatera att kommuners möjligheter att säga ja eller nej till vindkraft behöver bevaras och värnas. I praktiken innebär ju regeringens förslag nu att man försvårar kommuners möjlighet att tycka till.

Enligt förslagen i propositionen ska kommuner ta ställning till etablering av vindkraft utifrån en ansökan som omfattar en karta som utvisar det mark- eller vattenområde som är avsett att tas i anspråk, uppgifter om det största antal vindkraftverk som anläggningen är avsedd att omfatta och vindkraftverkens högsta höjd.

Moderaterna menar precis som många remissinstanser att det finns väldigt många fler faktorer för en kommun att ta hänsyn till när man ska säga ja eller nej till vindkraft lokalt. Vi menar också att kommuners medborgare måste ha möjlighet att påverka sin närmiljö. Det handlar om utredningar av buller, siktanalyser och visualiseringar av anläggningen i landskapet.

Detta är inte minst viktigt eftersom regeringens förslag betyder att om en kommun säger ja är den bunden av detta under lång tid framöver. Jag menar därför att det förslag som regeringen har lagt på bordet i dag troligen kommer att innebära att fler kommuner säger nej till vindkraft. Det är nämligen säkrare att säga nej än att säga ja utifrån det begränsade underlag som man förväntas fatta beslut utifrån.

Propositionen besvarar inte heller varför kommuner ska säga ja i större utsträckning. Under 2021 stoppades fyra av fem ansökningar om vindkraftverk av kommuner. Om man ser tillbaka på de gångna åren är det uppenbart att det är partier av alla färger som har sagt nej runt om i landet. Det är alltså tydligt att många kommuner ser nackdelar som överväger fördelarna.

Jag märker också att det finns en stor frustration hos många över att regeringen själv lägger ned fyra kärnkraftsreaktorer och sedan pekar på kommunerna och säger: Ni måste lösa problemet och göra jobbet för att vi har förstört det svenska energisystemet!

Dessutom börjar regeringen i helt fel ände, som också andra kollegor har varit inne på här i kammaren. Regeringen har aviserat nya utredningar om ökade incitament för vindkraftsutbyggnad, men de kommer inte att kunna leda till några lagförändringar förrän i mitten på 2024.

Därmed skapas en situation där regeringen här och nu vill begränsa kommuners möjlighet att säga ja eller nej, men frågan om vad man ska få tillbaka ska vi lösa ut långt mycket senare. Även detta kommer att innebära att kommuner troligtvis nu säger nej i avvaktan på vad som komma skall om ett par år, då man kanske också kan få kompensation.

Vi menar att regeringen har hanterat frågeställningen i helt fel ordning. Faktum är att även statsrådet, som tyvärr inte är här i dag, på den presskonferens där man presenterade delar av förslagen var rätt ärlig med att det kanske finns en konflikt här. Det skulle kunna bli så att kommuner faktiskt avvaktar eftersom incitamentsfrågan inte är utredd än.

Om man vill bygga vindkraft är det alltså troligen så att propositionen stjälper mer än den hjälper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft

Jag tror inte heller, fru talman, att det är badhus och samlingslokaler, som statsrådet nämnde på presskonferensen, som är vad kommunerna och invånarna vill ha tillbaka. Det blir nästan lite parodiskt. Frågan om påverkan på markägare och sjunkande fastighetspriser har regeringen inte ens berört. Skattefrågan får man som bekant inte heller röra i utredningen. Utredningen begränsas till att bara prata om vad den som bygger vindkraft ska få tillbaka. Det nämns inget om annan elproduktion.

Avslutningsvis, fru talman, menar Moderaterna att det i grund och botten krävs en ny riktning för svensk energipolitik - en riktning som inte bara fokuserar på ett kraftslag utan som tar tag i den stora utmaningen att bygga ett elsystem med växande produktion av pålitlig och ständigt tillgänglig fossilfri el. Regeringen saknar denna helhetssyn, och i propositionen saknas den definitivt.

Vi kan bygga ut vindkraften i det här landet. Det görs redan i hög takt. Vi kan också bygga mer om vi värnar och bygger ut kärnkraften så att vi har den planerbara stabila basen.

Om regeringen verkligen vore intresserad av att lösa problem i svensk elförsörjning skulle man ha lagt fram förslag på riksdagens bord om hur vi ökar all elproduktion. Men det har man varit helt ointresserad av, medan aktörer som Fortum, Vattenfall, Wallenberg och Kärnfull Next, för att bara nämna några exempel, bygger. Vattenfall bygger i andra länder, och flera aktörer vill bygga här hemma. Men de säger att det är den politiska osäkerheten som är problemet för att bygga ny kärnkraft. Regeringen gör ingenting i den änden.

Som kontrast presenterade Moderaterna för några veckor sedan ett paket för att bygga ut också kärnkraften i det här landet. Där finns flera förslag både för juridiska, politiska och ekonomiska hinder som ska undanröjas.

Vi ska kunna bygga reaktorer på fler platser och bygga fler rektorer än i dag. Vi ska ge Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att ta fram regelverk för små och modulära reaktorer. Det handlar till exempel om att säkerställa att de statliga gröna kreditgarantierna kan gå också till att bygga ut kärnkraften. Vi har också mängder av förslag för hur vi kan få fram mer ren el från kärnkraften. Detta är dock regeringen helt ointresserad av.

Därför menar jag, fru talman, att det behövs en ny regering efter valet som på allvar kan se till att vi löser och klarar av den gröna omställningen genom alla fossilfria energislag. Därför står jag bakom dagens betänkande och yrkar avslag på regeringens proposition.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 juni.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-06-21
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 1, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2021/22:20220621MJU28, Beslut

Beslut 2021/22:20220621MJU28

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Tidigt kommunalt ställningstagande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2021/22:4647 av Martin Kinnunen m.fl. (SD),

    2021/22:4657 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 1,

    2021/22:4661 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 1,

    2021/22:4664 av Jessica Rosencrantz m.fl. (M) och

    2021/22:4665 av Jakob Olofsgård m.fl. (L) samt

    avslår proposition 2021/22:210.
    • Reservation 1 (S, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089011
    M62008
    SD53008
    C27004
    V02304
    KD18004
    L18002
    MP01204
    -0101
    Totalt178125046
    Ledamöternas röster
  2. Ekonomisk kompensation

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4636 av Elin Segerlind m.fl. (V),

    2021/22:4657 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2 i denna del och

    2021/22:4661 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 2.
    • Reservation 2 (SD, KD)
    • Reservation 3 (C)
    • Reservation 4 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S880111
    M62008
    SD05308
    C00274
    V01224
    KD01804
    L18002
    MP12004
    -0011
    Totalt180725146
    Ledamöternas röster
  3. Stärkta incitament för kommuner

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4657 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkande 2 i denna del och

    2021/22:4661 av Kjell-Arne Ottosson m.fl. (KD) yrkande 3.
    • Reservation 5 (C, KD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (C, KD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890011
    M62008
    SD53008
    C02704
    V23004
    KD01804
    L18002
    MP12004
    -1001
    Totalt25845046
    Ledamöternas röster
  4. Kommunalt inflytande över vindkraftsetableringar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:2402 av Alexandra Anstrell (M),

    2021/22:3070 av Tomas Kronståhl m.fl. (S) yrkande 2,

    2021/22:3199 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 11,

    2021/22:3428 av Kjell Jansson (M) yrkande 1,

    2021/22:3584 av Lars Beckman (M),

    2021/22:3586 av Lars Beckman (M),

    2021/22:3772 av Sten Bergheden (M) och

    2021/22:4195 av Camilla Brodin m.fl. (KD) yrkande 17.
    • Reservation 6 (V)
    • Reservation 7 (KD)