Statliga företag

Betänkande 2019/20:NU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 januari 2020

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Förvaltningen av företag med statligt ägande (NU4)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om förvaltningen av de statliga företagen under 2018. Regeringen redogör bland annat för hur statens bolagsägande har utvecklats under 2018 samt för statens ägarpolicy och de riktlinjer som gäller för bolag med statligt ägande.

Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen betonar att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till olika motioner om statliga företag. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag. Ett av motionsförslagen rör att regeringen bör ge Vattenfall i ägardirektiv att stoppa avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner. Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 36
Skrivelser: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-12-12
Justering: 2019-12-17
Trycklov: 2019-12-19
Reservationer: 16
Betänkande 2019/20:NU4

Alla beredningar i utskottet

2019-11-14, 2019-12-12

Förvaltningen av företag med statligt ägande (NU4)

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om förvaltningen av de statliga företagen under 2018. Regeringen redogör bland annat för hur statens bolagsägande har utvecklats under 2018 samt för statens ägarpolicy och de riktlinjer som gäller för bolag med statligt ägande.

Utskottet välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Utskottet betonar att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Med det föreslår utskottet att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Näringsutskottet föreslår också att riksdagen säger nej till olika motionsförslag om statliga företag. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2020-01-14
Debatt i kammaren: 2020-01-15
Stillbild från Debatt om förslag 2019/20:NU4, Statliga företag

Debatt om förslag 2019/20:NU4

Webb-tv: Statliga företag

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 164 Lars Hjälmered (M)

Statliga företag

Fru talman! I dag har riksdagens ledamöter en chans att rösta för att Ringhals 1 och 2 kan drivas vidare. Att fortsätta använda Ringhals 1 och 2 skulle kunna ge mycket el till en låg kostnad och med väldigt låga klimatutsläpp.

I den energipolitiska debatten talas det ofta om den trygga elförsörjningen, de rimliga kostnaderna och de små utsläppen. Ofta återkommer politiker till behovet av att minska och på sikt helt enkelt komma bort ifrån fossil energi. Ringhals 1 och 2 kan bidra på alla sätt med mycket el, låg kostnad och små utsläpp samt bidra till att fossil energi kan tryckas bort både i Sverige och i omvärlden.

Det finns, fru talman, flera skäl för att ge Vattenfall ett uppdrag att jobba vidare med Ringhals 1 och Ringhals 2.

Det första skälet är klimatet. En fortsatt drift av Ringhals 1 och 2 skulle ge stora miljövinster. Konjunkturinstitutet har i en rapport visat man att genom att använda de här reaktorerna några år till kan undvika minst 8 miljoner ton i växthusgasutsläpp. Redan samma dag som Ringhals 2 slutade producera elektricitet, den 30 december, ökade produktionen av fossil el i Nordeuropa. På svenska betyder det att Ringhals 2 stängdes av och att utsläppen ökade.

Senast jag kollade utsläppen var de 45 gram för varje producerad kilowattimme i Sverige, i Tyskland 441 gram och i Polen 645 gram för varje producerad kilowattimme. Jag förstår att man kan tycka att det är mycket siffror, men det innebär att för varje producerad kilowattimme är utsläppen tio gånger högre i Tyskland och 15 gånger högre i Polen än vad de är i Sverige. Och vårt elsystem i Sverige är sammankopplat med elsystemen i Tyskland och Polen.

Detta betyder att svensk miljöbra el skulle kunna få bort dålig tysk och dålig polsk el, och det gäller både kärnkraften och vindkraften. Men stängs kärnkraft i förtid i Sverige blir det mer utsläpp i våra grannländer än vad det annars hade blivit, och det är klimatet som förlorar på det.

Det andra skälet för att fortsätta använda Ringhals 1 och 2 handlar om fossilfriheten. I Sverige har vi tyvärr fått en meningslös diskussion där det varit viktigare med förnybart än fossilfritt, och alla vi som värnar om klimatet fokuserar naturligtvis på fossilfriheten. Senast jag kollade var över 90 procent av den svenska elproduktionen fossilfri, mindre än 50 procent i Tyskland och så lite som 20 procent i Polen.

Sverige har i dag EU:s bästa och renaste elsystem med en kombination av fossilfria kraftslag som kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Med en fortsatt drift av Ringhals 1 och 2 skulle den fossilfria elen kunna fortsätta att göra stor nytta i övriga Europa, inte minst för klimatet. Vattenfall har också i en egen livscykelanalys för alla kraftslag de själva använder - solkraft, vindkraft, vattenkraft och kärnkraft - konstaterat att de överlag har låga klimatutsläpp, och allra lägst har kärnkraften.

En trygg elförsörjning för människor och företag är ett tredje skäl att fortsätta att använda Ringhals 1 och 2. Under de kommande decennierna kommer elbehoven i Sverige att öka radikalt för att transporter och industri från fossila bränslen ska kunna ställas om till el. Då kan Ringhals 1 och 2 spela en roll.

Vi talar om verkligt mycket elektricitet. Ringhals 1 producerar under en timme lika mycket el som jag använder under min livstid. Ringhals 2 producerade lika mycket el som den samlade förbrukningen i Göteborg, rikets andra stad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Förra året blev det elkris i Skåne och Stockholm. Regeringen försatte Sverige i en riktigt usel situation. Elsystemet räckte inte till på grund av ett antal faktorer, bland annat brist på lokal produktion och brist i överföring. Det slutade med att regeringen där och då tvingades sjösätta krispaket.

Låt oss göra vad vi kan för att inte försätta oss i samma situation igen. Vi bör titta på flera energipolitiska lösningar, där en handlar om att fortsätta att nyttja Ringhals förmåga att tryggt ge mycket el över hela året.

Tidigare har vi kunnat lita på Socialdemokraterna. De har värnat den svenska industrin. Men nu verkar de välja vägen att hellre avveckla kärnkraften än att bidra till en trygg elförsörjning. Jag är uppriktigt förvånad, fru talman.

Miljöpartiet är känd motståndare till kärnkraft. Partiet har också ett imponerande och emellanåt inspirerande engagemang för klimatet. Nu finns en chans att i riksdagen fatta beslut om att nyttja Ringhals 1 och 2 ett tag till med stor klimatnytta. Då prövas Miljöpartiets klimatengagemang, men man väljer att hellre avveckla kärnkraft än att rädda klimatet. Det är beklämmande, fru talman.

Moderaterna vill att Vattenfall får ett uppdrag att om möjligt driva vidare Ringhals 1 och 2. Praktiskt bör man då göra en snabb analys av teknik, säkerhet och ekonomi för att driva vidare dessa reaktorer.

Både Ringhals 1 och 2 har sådana säkerhetssystem som blev ett krav efter olyckan i Japan, alltså det man kallar oberoende härdkylning. Men självklart krävs en dialog med Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, för att se om dessa system lever upp till kraven eller om ytterligare investeringar krävs.

I en analys bör man rimligen därutöver se vilka personalbehov som finns liksom andra behov av investeringar och bränsle. Man bör överväga olika alternativ. Om ägarna inte vill driva dem vidare bör man se om andra kan vara intresserade.

Man bör dessutom sondera marknaden för så kallade power purchasing agreements, PPA. Större kunder skulle kunna sluta avtal med Ringhals eller Vattenfall om leveranser av el till förutbestämda priser. Denna typ av avtal, PPA, används ofta inom vindkraften och skulle kunna säkra intäkter för att exempelvis driva Ringhals 1 i ytterligare 10 eller 15 år.

En fortsatt drift av Ringhals 1 och Ringhals 2 kommer att kräva ett visst arbete. Men det är inte omöjligt. Vattenfall har i en egen rapport om Ringhals 1, som har varit hemligstämplad, visat att det är både möjligt och ekonomiskt fördelaktigt att driva Ringhals 1 vidare under rätt lång tid framåt. En fortsatt drift av dessa reaktorer är alltså både möjlig och önskvärd för tryggheten och för klimatet.

Fru talman! Avslutningsvis: Den som menar allvar med att trygga elförsörjningen och att rädda klimatet röstar ja till reservation nr 13. Jag yrkar bifall till den.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).


Anf. 165 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 13 i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Många viktiga samhällsfunktioner bedrivs i dag inom ramen för statliga bolag, och ofta verkar de på en konkurrensutsatt marknad. Sverigedemokraterna har en pragmatisk inställning till detta. För oss är det inget ideologiskt självändamål att sälja ut statens innehav i dessa bolag. Det ska dock finnas ett strategiskt värde och intresse när det gäller de bolag där staten kvarstår som ägare och utövar ett aktivt ägande.

Med just Vattenfall, som är ett av staten helägt bolag, ges goda möjligheter för ägaren att uppnå energipolitiska mål, och vi anser att ett strategiskt intresse finns och att man spelar en viktig roll i den svenska energiförsörjningen.

Vår uppfattning har alltid varit att Vattenfall ska flytta fokus från expansion i utlandet till hemmamarknaden, med Sverige som utgångspunkt.

När vi för lite mindre än ett år sedan debatterade statliga bolag i kammaren hade Sverigedemokraterna ett förslag om att i ägardirektiven ge Vattenfall uppdraget att driva Ringhals 1 och 2 vidare. Tyvärr röstade då samtliga partier emot detta förslag. Det är därför mycket glädjande att Moderaterna och Kristdemokraterna har kommit på bättre tankar efter att ha lämnat energiöverenskommelsen och att de tillsammans med Liberalerna nu väljer att stödja Sverigedemokraternas förslag.

Fru talman! Så sent som 2012 lämnade Vattenfall in en ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om att få ersätta befintliga reaktorer med nya. Det skulle utgöra ett led i arbetet med att analysera förutsättningarna inför eventuella investeringar i nya reaktorer, och myndigheten började arbeta med att ta fram föreskrifter för kraven på en ny reaktor. Under förra mandatperioden beordrade dock regeringen Vattenfall att stoppa undersökandet av dessa förutsättningar, trots att det bara var en process i undersökningsstadiet.

Sverigedemokraterna ser detta som djupt problematiskt och anser att man kan dra paralleller till det så kallade tankeförbudet, som innebar att ingen fick utarbeta konstruktionsritningar, beräkna kostnader, beställa utrustning eller vidta andra sådana förberedande åtgärder i syfte att inom landet uppföra en kärnkraftsreaktor. Vi anser därför att riksdagen ska tillkännage för regeringen att Vattenfall inte ska åläggas några restriktioner för att ansöka, undersöka eller förbereda för uppförande av ny kärnkraft i Sverige.

I samband med detta höjde regeringen även effektskatten, som enbart belastade kärnkraften - något som kort därpå ledde fram till att Vattenfall aviserade en förtida nedläggning av just Ringhals 1 och 2. Och precis innan det nya decenniet kunde ringas in påbörjades så nedläggningen av Ringhals 2.

Detta sker parallellt med att Sverige är i ett läge med kapacitetsbrist. Vi rör oss in i en situation med nationell effektbrist samtidigt som elanvändningen ser ut att öka rekordartat som en följd av en önskvärd samhällsutveckling med elektrifiering. Transportsektorn elektrifieras i allt snabbare takt, det finns planer på att producera fossilfritt stål och elanvändningen ökar inom industrin för att nå fossilfrihet.

Om man tillåter en fortsatt avveckling av den svenska kärnkraften kommer det att gå till historien som ett av de största politiska misstagen i modern tid. Ska Sverige ta sig an uppgiften att minska utsläppen av växthusgaser behövs mer fossilfri el, inte mindre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Vi tycker därför att det finns all anledning att fundera på om staten ska använda sitt eget energibolag till att kortsiktigt försämra den svenska leveranssäkerheten, vilket riskerar att rasera förutsättningarna för den energiintensiva industrin att verka i Sverige. Detta skulle kunna få avsevärt mycket större samhällsekonomiska konsekvenser än en begränsad merkostnad för fortsatt drift av reaktorerna.

Samtidigt är en stor del av Europas energiförsörjning fortsatt fossilbaserad, i många fall med koleldade kraftverk. Svensk kärnkraft är i motsats till detta ren och stabil, även i jämförelse med övriga fossilbaserade alternativ som står till buds.

Att fortsätta att driva dessa reaktorer vore en stor insats för klimatet och skulle ge möjlighet att trycka undan fossilbaserad kraftproduktion som finns i våra grannländer, antingen i form av elexport eller genom användning inom den svenska industrin.

Om man exempelvis skulle trycka undan motsvarande mängd kolkraft skulle detta innebära att man kan uppnå utsläppsminskningar som motsvarar all biltrafik i Sverige under ett helt år. Men uppenbarligen är det viktigare för vissa att stänga kärnkraftverk än att rädda klimatet och minska utsläppen av växthusgaser.

Vi föreslår därför i betänkandet att staten via sitt ägande i Vattenfall ser mer till landets energiförsörjning och ger bolaget ägardirektiv om att stoppa den förtida stängningen av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals. Detta, fru talman, är en politik som är bra för Sveriges hushåll och industri men framför allt för klimatet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Grubb och Michael Rubbestad (båda SD).


Anf. 166 Per Schöldberg (C)

Fru talman! Jag ska tala en del om statens långsiktiga ägande och statens ägande i stort och smått.

Först vill jag säga att Centerpartiet givetvis står bakom våra reservationer, och jag yrkar bifall till reservation 1 rörande statens långsiktiga ägande och reservation 3 som handlar om statens regionala ansvar.

Den svenska ekonomin kännetecknas av en mängd olika företagsformer och olika typer av ägande. Staten är en ägare bland många. Den grundläggande struktur som svenskt näringsliv kännetecknas av är en blandekonomi, och den har tjänat landet väl. Men det ligger i sakens natur att när staten äger samtidigt som den stiftar lagar och sätter spelregler måste staten vara noggrann och omdömesgill. Centerpartiet har ett pragmatiskt snarare än ett ideologiskt förhållningssätt till statligt ägande.

Centerpartiet anser att det egentligen inte är en kärnuppgift för staten att äga och driva företag, men i vissa fall kan det vara motiverat. Här ligger en inbyggd problematik där man har två roller, det vill säga man sitter på två stolar, som lagstiftare och som bolagsägare. Vi anser därför att staten, när förutsättningarna finns, ska pröva sitt ägande av de statliga bolag som inte har ett särskilt samhällsuppdrag, eller är strategiskt eller säkerhetspolitiskt viktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Men eftersom staten är en stor bolagsägare och kommer att fortsätta att vara det under överskådlig tid är det viktigt att ägaren driver sina företag på ett långsiktigt professionellt, värdeskapande och hållbart sätt. Återigen är det viktigt att påpeka att flera av bolagen dessutom har viktiga samhällsuppdrag, där fokus inte bara är ekonomi utan där det handlar om andra vinster för samhället. Här är det viktigt att de samhälleliga vinsterna tydligt redovisas och är styrande för bolagens verksamhet.

I den omfattande klimatomställning av ekonomin som pågår ska de statliga bolagen vara aktiva i att förverkliga åtaganden gällande Agenda 2030. Vi vet att bolagen gärna antar denna utmaning då de ser både klimat och affärsnytta i detta. Centerpartiet anser också att de säkerhetspolitiska aspekterna mycket noggrant måste vägas in i den statliga ägarportföljen.

Vår grundsyn är att staten som ägare ska ställa sig frågan om marknaden själv kan lösa den uppgift som ett statligt bolag har. Då ska detta prövas. Men Centerpartiet ser inte statlig försäljning av bolag, eller förvärv, utifrån ett ideologiskt perspektiv, snarare ett pragmatiskt. Likaväl som vi inte kan utesluta försäljningar kan vi heller inte helt stänga dörren för förvärv eller för att nya bolag startas, inte med den ekonomi och den teknikutveckling som råder. Man måste ha ett pragmatiskt förhållningssätt. Allt måste prövas affärsmässigt och med samhällsnytta och marknadsnytta som ledstjärnor.

Fru talman! Under lång tid har vi tyvärr sett hur service försämrats och arbetstillfällen på landsbygden försvunnit, och här bär staten ett stort ansvar. Jag tycker att vi i större utsträckning kan använda de statliga bolagen för att komplettera svagare marknader. Staten har stora möjligheter att via sina bolag bedriva en regional utvecklingspolitik genom framsynt ägarstyrning.

Som exempel kan jag nämna SBAB Bank, ett helägt statligt aktiebolag som konkurrerar med andra banker. För inte så länge sedan beslutade SBAB att i praktiken lämna företagskunder norr om Dalälven. SBAB vill med andra ord inte ha kunder på landsbygden och i småstäder. Nu är det Stockholm, Göteborg, Malmö och större högskoleorter som gäller. Då kan man faktiskt ställa sig frågan varför staten ska äga SBAB, när företaget enbart finns på fungerande marknader.

Ett annat exempel jag funderar över är verksamheten i Saminvest, som bildades 2016 men där 2017 fungerade som första verksamhetsår i egentlig mening. Hur har Saminvest utvecklat sin roll som statligt ägt för att utveckla näringslivet i hela landet? Jag ställer frågan, för det är inte alldeles enkelt att se i årsredovisningar och liknande. Jag vill gärna sätta mig in mer i detta. Jag skulle gärna se att Saminvest kommer till utskottet och redovisar sin verksamhet.

Fru talman! Det är glädjande att staten är en föregångare vad gäller jämställdheten i bolagens styrelser och ledningar. Detta har vuxit fram genom ett aktivt arbete av ägaren. I maj 2019 noterades den statliga bolagsportföljen ha 47 procent kvinnor och 53 procent män i styrelserna. Detta kan jämföras med de börsnoterade bolagen, som hade 34 procent kvinnor och 66 procent män i sina styrelser. Andelen kvinnor som är styrelseordförande i de av staten hel- eller delägda bolagen har ökat från 45 procent till 54 procent.

Fru talman! Det statliga företagsägandet bör avvecklas när det gäller bolag som inte har ett särskilt samhällsuppdrag. Ägandet i Telia kan medföra att staten får ett oönskat inflytande på mediemarknaden. Därför har riksdagen riktat ett tillkännagivande till regeringen om att se över hur staten kan avveckla sitt ägande på sikt. I den värld vi lever i är det viktigt att detta görs utan att äventyra samhällsviktig infrastruktur som ägs och förvaltas av Telia, i det här fallet, till exempel system för totalförsvaret. För mig är det självklart att rikets säkerhet går före allt annat. Full kontroll av samhällskritisk infrastruktur är centralt. Vi har varit väldigt tydliga med att vi aldrig kommer att stå bakom en avyttring om inte 100 procents säkerhet kan garanteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

(Applåder)


Anf. 167 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Vattenfall är ett av de statliga företagen. Det finns olika uppfattningar om hur frågan om Ringhals 1 och 2 ska hanteras, men det finns ovedersägligt ett antal experter som har visat att det är både möjligt och önskvärt att driva Ringhals 1 och 2 vidare. Ett exempel på detta är den egna interna rapporten från Vattenfall, där man har tittat på Ringhals 1. Ett annat exempel där man har tittat på klimatnyttan är de livscykelanalyser som har gjorts av Vattenfall själva och där man har tittat på olika energislag.

Vi kan titta på produktionsmixen i Sverige. Det varierar över tid, men när jag tittade senast var utsläppen i Sverige 45 gram koldioxid för varje producerad kilowattimme, 441 gram i Tyskland och 645 gram i Polen. De var alltså tio gånger högre i Tyskland och femton gånger högre i Polen.

Centerpartiet har sedan tidigare en känd position. De är emot kärnkraft. Men det är också ett pragmatiskt inställt parti där man är van att göra upp både höger- och vänsterut för att nå resultat i svensk politik. Om vi nu har kärnkraft, även om Centerpartiet i normala fall kanske inte gillar detta över tid, och vi har behov av mycket elektricitet för att ställa om industri och transporter men också och inte minst en oroande klimatfråga kan man tycka att en rimlig position och uppfattning för Centerpartiet borde vara att pragmatiskt göra något bra för Sverige och för klimatet och att av klimatskäl bidra till att Ringhals 1 och 2 används ett tag till. Hur ser ledamoten på detta?


Anf. 168 Per Schöldberg (C)

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan!

Kärnkraften är något som Centerpartiet har levt med, varit insatt i och diskuterat länge. Vi har historiskt sett gjort ett skifte från en ideologisk syn till en pragmatisk syn. Vi har varit beredda att gå med på överenskommelser, som vi gjorde 2015. Vi har ett förhållningssätt i dag där vi säger att den som vill bygga kärnkraft gärna får göra det. Det är inga problem. Man ska komma ihåg att vi har fem eller sex reaktorer igång i dag.

Samtidigt vill vi lägga fokus och kraft på två saker. Den ena är långsiktig ägarstyrning, inte att efter tre eller tre och ett halvt år byta ut en överenskommelse och kasta om förutsättningarna för gigantiska värden. Den andra är att det sker en enorm utveckling gällande de förnybara energislagen som vi gärna vill se och där vi har extremt goda förutsättningar i detta land. Jag har skrivit i debattartiklar om att jag förstår att det kanske finns och kommer att finnas och byggas kärnkraft på andra ställen, men med den energimix vi har i Sverige och de grundläggande förutsättningarna för vatten, skog och olika förnybara energislag kommer vi att kunna klara detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag tycker inte att denna diskussion egentligen ska föras kring Vattenfall som statligt bolag utan snarare kring Affärsverket svenska kraftnät och de distributionsnät som kommunerna äger. Diskussionen ska föras kring distributionen av elen snarare än kring ett enskilt bolag och snarare än att peka på enskilda energiproducenter och reaktorer. Det är inte där vi ska vara, utan vi ska diskutera strukturen och helheten i frågan.


Anf. 169 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Det som gör detta fall lite unikt är just att Vattenfall är ett statligt ägt företag. Då är det inte konstigt att det blir en politisk fråga och att ägarna genom riksdag och regering i någon mån har uppfattningar om detta. Ägardirektiven till Vattenfall har till exempel beslutats av riksdagen.

För mig ligger fokus på fossilfriheten. Jag välkomnar verkligen och beundrar den utveckling som har skett när det gäller mycket av det förnybara inom inte minst sol och vind. Men för mig handlar det just om kombinationen och att vi fortsatt drar nytta av vattenkraften men också av kärnkraften och kraftvärmen.

Fru talman! Jag tog upp ett antal siffror: 45 gram koldioxid för varje producerad kilowattimme i Sverige - 10 gånger så mycket i Tyskland och 15 gånger så mycket i Polen. Skälet till det är just den unika kombinationen som vi har i Sverige av kärnkraft och olika former av förnybar energi.

Vi ser nu att vi har en unik möjlighet att ge en trygg tillförsel i Sverige men också att el kan exporteras. Experter är överlag ändå överens om att det kan ge en klimatnytta.

Konjunkturinstitutet pekar på att man kan spara minst 8 miljoner ton i utsläpp. Så sent som i dag kom Konjunkturrådet med en ny rapport som de presenterat på bland annat Dagens Nyheters debattsida. Där pekar man på riskerna med en nedläggning av Ringhals 1 och 2 och att det kan leda till, som de uttrycker det, radikalt ökade utsläpp. De anser att det behöver göras en analys av om detta beslut ska backas av klimatskäl.

Jag tycker att det är en ganska klok inställning. Därför undrar jag vad Centerpartiet är berett att göra för att faktiskt kunna välja klimatet framför avvecklad kärnkraft.


Anf. 170 Per Schöldberg (C)

Fru talman! Vi väljer klimatet. Vi ser naturligtvis att det kommer att vara en energimix med kärnkraft förbi 2040, kanske med fler havsbaserade vindkraftverk och med skogen som en tillväxtfaktor. Jag ser inte att detta är det gigantiska problemet.

När det gäller Ringhals 1 och 2 måste någon dessutom förklara varifrån subventionspengarna ska tas - alternativet är att man höjer elpriserna mycket kraftigt. Detta svar måste lämnas. När det gäller Finland är detta dessutom tio år försenat och fördyrat med många miljarder. Det är inte så enkelt som att bara trycka på en knapp.

Vattenfall säger själva: Vi ser inget behov av ny kärnkraft i dag. Men vi följer utvecklingen väldigt noga, och det kan komma förändringar.

Vattenfall har tagit affärsmässiga beslut baserade på en bred överenskommelse i denna kammare. Regeringen och partierna har samarbetat kring att skapa just det som vi diskuterar i dag, nämligen långsiktiga förutsättningar för statliga företag. Då anser inte jag att man ska kullkasta det med ett enskilt beslut gällande en enskild energianläggning. Det är snarare så att jag välkomnar en diskussion som rör distribution, nya energislag och så vidare och att de kärnkraftverk som lever vidare efter 2040 drivs professionellt och affärsmässigt på ett tryggt och säkert sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

(Applåder)


Anf. 171 Birger Lahti (V)

Fru talman! Vi diskuterar näringsutskottets betänkande 4 om statliga företag. Men man kan inte tro att det handlar om statliga företag när man lyssnar på de två inledande talarna.

Staten står i dag som ägare till 46 bolag med tyngdpunkten inom basindustri och energi, och energi har vi hört mycket om. De flesta bolag är vinstdrivande, och omkring hälften har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

Jag vill i detta sammanhang understryka hur viktigt det är att regeringen driver en offensiv statlig företagspolitik med höga ambitioner som gynnar samhällsutvecklingen och inte avkastningen som bara räknas i kronor.

Det statliga ägandet ska utgå från svenska förutsättningar men även följa förändringarna på världsmarknaden och i omvärlden. På tal om omvärlden har väl alla klimatutmaningen på näthinnan dagligen. Att då inte göra allt för att resenärer ska ta tåget i stället för flyget blir lite som att titta förbi de lägst hängande frukterna.

En fungerande och väl utbyggd tågtrafik som sätter resenärerna i centrum är enligt min uppfattning av central betydelse för att uppnå ett hållbart transportsystem för hela landet. För en sådan inriktning krävs att SJ ges förutsättningar att prioritera samhällsnytta före kortsiktiga vinstintressen. Jag har ett särskilt yttrande där jag utvecklar Vänsterpartiets syn på styrningen av SJ. Jag vill med bestämdhet hävda att avkastningskravet hämmar hållbart resande i Sverige.

Jag vill framföra min uppfattning att staten i högre grad än vad som nu är fallet bör använda sitt ägande av statliga bolag för att tillgodose samhällsnyttiga ändamål. Jag menar att det finns flera skäl för att staten ska vara en stark ägare eller rent av ha monopol inom samhällsviktiga områden.

Statligt ägande behövs som en motvikt till spekulationskapitalism och kortsiktig vinstjakt, och kraven på lönsamhet i statliga bolag ska inte gå före samhällsnyttan. De statliga bolagen ska enligt min mening i stället användas aktivt för att bygga Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart, för att öka konkurrenskraften och inte minst för att jämna ut orättvisa skillnader mellan stad och landsbygd.

Handen på hjärtat kollegor, kommer marknaden eller kapitalismen att fixa så att byar som dränerats på 90 procent av befolkningen klarar servicen eller så att kollektivtrafiken åter börjar gå? Nej, om Sverige ska kunna hålla ihop och skapa förutsättningar för utveckling i hela landet måste det finnas likvärdiga grundläggande förutsättningar oavsett var man bor.

De statliga bolagen ägs av medborgarna gemensamt och har därför enligt min mening ett särskilt ansvar för att människor i hela landet ska ha samma tillgång till service, sjukvård och andra samhällsviktiga funktioner. Jag anser därför att ägardirektiven till flera av de statliga bolagen behöver utvecklas med utgångspunkt i att samhällsnyttan alltid ska stå i fokus för ägarstrategin samtidigt som företagen ska bedrivas ekonomiskt effektivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag vill i detta sammanhang framhålla att möjligheterna till vidareförädling och ökad tillväxt inom svensk industri är stora. Både skogs-, gruv och stålindustrin har potential att öka sin förädlingsgrad, vilket i sin tur skulle öka antalet arbetstillfällen i landet, minska transporterna och öka exportintäkterna.

Detta är någonting som kan främjas genom en aktiv styrning av de statliga bolagen och genom ökad forskning och samverkan med det övriga näringslivet. Men förtroendet för de statliga institutionerna är avgörande för att skapa legitimitet för den demokratiska processen. Jag vill därför understryka att det är av särskild vikt att de statligt ägda företagen agerar föredömligt och med god transparens.

Det har emellertid framkommit att flera verkställande direktörer för de statliga bolagen sitter i styrelserna för Svenskt Näringsliv och dess organisationer. Jag menar att det är mycket märkligt då dessa organisationer har bedrivit omfattande kampanjer mot innehållet i regeringens politik. Särskilt paradoxalt blir detta förhållande när Svenskt Näringsliv har uttalat sitt aktiva motstånd mot statliga företag i sig.

Enligt en rapport från fackförbundet ST lägger de statliga bolagen enorma summor på avgifter till Svenskt Näringsliv. Jag vill framhålla att det är direkt olämpligt att näringslivets intresseorganisationer på detta sätt får en gräddfil till de statliga bolagen. Samhällsägda företag bör uppträda neutralt och bör därför inte vara medlemmar i dylika intresseorganisationer.

Fru talman! Sveaskog AB är Sveriges största skogsägare och förvaltar drygt fyra miljoner hektar mark. Men jag och Vänsterpartiet skulle inte ha något emot att staten via ett samlat bolag ägde än mer skog och mark där hållbarhet i brukandet stod över avkastning i ekonomiska termer. Därmed inte sagt att skogen som en förnybar resurs inte skulle brukas effektivt och leverera långsiktigt hållbara produkter till både hus och hem, men givetvis även biomassa till andra ändamål. Jag ser med oro på hur bolaget avverkar unga bestånd som är i toppen av tillväxten efter en gallring.

Men skillnaden mellan vår syn och hur bolaget sköts i dag av ägaren gäller inte bara exemplet med avverkningar av alltför unga bestånd. Man låter till exempel markförsäljningsprogrammet fortgå, trots att man frångått andemeningen om att förstärka enskilda skogsägares och lantbrukares möjligheter till överlevnad på landsbygden.

Jag skulle kunna stå här till långt in på kvällen och smula sönder argument för den försäljning som pågår i dag. Aktiv delaktighet i och styrning av vad som pågår i bolaget skulle definitivt stärka möjligheterna för landsbygdens överlevnad, mer än man gör i dag genom att sälja skogsegendomar till rika personer som helt enkelt ser investering i skog som en bra placering.

Fru talman! Som jag framfört tidigare i debatter om statliga bolag menar jag att det statliga ägandet behöver utökas och utvecklas för att demokratiska beslut ska kunna styra samhällsutvecklingen. Och på tal om demokratiska beslut hoppas jag innerligt att den reservation från Sverigedemokraterna som några har varit inne på, nr 13, inte får gehör i kammaren - inte bara på grund av att jag och Vänsterpartiet inte gillar kärnkraft utan även med tanke på alla de investeringar i förnybart som håller på att föra oss in i den gröna framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

När det gäller specifikt Vattenfall AB vill jag framföra att bolagets lönsamhetskrav bör stå i bättre samklang med de miljömål som riksdagen har fastställt. När det gäller Vattenfalls vattenkraftsproduktion och bolagets uppdrag och mål vill jag påpeka att det med relativt små insatser går att kombinera en stark energiproduktion med biologisk mångfald och uppsatta miljömål. Ett exempel där man på ett bättre sätt skulle kunna kombinera dessa två intressen är Letsi kraftstation, som ägs av Vattenfall och ligger mellan Jokkmokk och Vuollerim.

För att utnyttja en högre fallhöjd och därmed öka effekten har Vattenfall tidigare valt att leda om vattnet genom en tunnel i berget. Ett beklagansvärt resultat av denna åtgärd är uppkomsten av en av de längsta torrlagda älvfårorna i Europa. Den är 17 kilometer lång. Jag menar emellertid att det finns goda möjligheter att med relativt små medel återföra ett par procent av det totala vattenflödet ovan jord och på så sätt ge liv åt älvfåran igen. Då skulle den biologiska mångfalden och fiskbeståndet kunna återskapas, vilket skulle gynna lokalsamhället. Jag anser därför att regeringen bör se till att Vattenfall utreder investeringskostnaderna för att återföra ett ekologiskt hållbart flöde av vatten till den torrlagda delen av Lilla Luleälven.

Fru talman! Det finns hur mycket som helst att säga om statligt ägande och hur styrningen av dessa företag skulle kunna bidra till fler arbetstillfällen och till utveckling i hela landet, men tiden för debatt är begränsad. Jag väljer därför att yrka bifall till reservation 4. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men som brukligt yrkar jag bifall enbart till en.


Anf. 172 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag hade tänkt fråga Birger Lahti på vilket sätt han och Vänsterpartiet vill öka det statliga ägandet, men jag tänker inte göra det. Vi har diskuterat det tidigare.

Däremot vill jag ställa en fråga lik den jag ställde tidigare, nämligen om Vattenfall och den hanteringen. Vi vet ju att Birger Lahti som kollega är en person som engageras av både klimatet och industrins villkor - det kunde vi höra i hans anförande - och min bild är att han även brukar vara en person som gärna vill se resultat och en praktisk inställning i detta.

Birger Lahti talar om Vänsterpartiets kärnkraftsmotstånd, vilket jag inte delar men självklart har respekt för. Men om vi nu har kärnkraft - och med den avfall, avfallshantering och system - finns på något sätt både fördelarna och nackdelarna med kärnkraften där att hantera. Om man är praktiskt lagd borde man då egentligen försöka nyttja den kärnkraft vi har så mycket det går, för att på så sätt få en trygg elförsörjning och kunna trycka undan olika former av fossil energi, till exempel kol. Birger Lahti talade i sitt anförande om exempelvis skogens möjligheter, och jag delar den bilden.

För mig och Moderaterna är inställningen dock att vi behöver både kärnkraft och förnybart. Vi kan gärna tala om energieffektivisering, om bioenergi och om vind- och vattenkraft, men för mig råder det inte ett motsatsförhållande mellan detta och kärnkraften. I stället borde vi titta på de behov vi har framåt av omställning av samhället - bostäder, transporter och energi. Vi borde titta på hur vi med miljöbra el, som kan komma från både vindkraften och kärnkraften, kan tillgodose de behov som befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt skapar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Då kommer det ned till att det finns klimatskäl för kärnkraft. Det visar Vattenfalls egna analyser och rapporter från Konjunkturinstitutet och Konjunkturrådet, för att nämna några exempel. Borde inte den rimliga åsikten för Vänsterpartiet faktiskt vara att rösta för att använda Ringhals 1 och 2 - av klimatskäl?


Anf. 173 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack för frågan, Lars Hjälmered!

Det fanns en anledning till att Vänsterpartiet inte ingick i energiuppgörelsen. Däremot ingick ditt parti, Lars Hjälmered, och du var själv en av förhandlarna för ditt parti. Det är tre och ett halvt år sedan, och det var då känt att Vattenfall ville stänga reaktorerna.

Jag håller med om att uppgörelsen i sig ger möjlighet att, precis som du beskriver, nyttja båda. Jag gillar inte heller alla delar i alla energislag även om vi talar om förnybart - det har också sina nackdelar - och jag tycker att man ska nyttja de energislag som finns kvar. Men efter att uppgörelsen slöts har Vattenfall sagt att de nu vet att det finns en uppgörelse som håller över tid och att de vet vad som händer. De var nöjda med uppgörelsen. Jag har själv varit i kontakt med Vattenfall ganska ofta, och de säger att det inte finns några ekonomiska incitament för att driva reaktorerna vidare.

Det visar sig också att vi kommer att fixa detta utan Ringhals 1 och 2. Att det finns utmaningar som kommer lite mer på spetsen håller jag med om, men jag ser det som mycket märkligt om Moderaterna vill börja socialisera Vattenfalls ägande av dessa två reaktorer. Jag har respekt för ert ställningstagande, Lars Hjälmered, och jag håller med om att det finns flera reaktorer som kommer att tuffa på ett bra tag till. Det har jag accepterat; jag förstår att de behövs. Men att med tvång försöka väcka liv i just dessa reaktorer känns långsökt för mig.


Anf. 174 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! I dessa politiska dagar kommer det emellanåt allianser mellan moderater och vänsterpartister, och de kan gälla både Arbetsförmedlingen och kanske en ändringsbudget - vad vet jag? Jag skulle gärna samtala vidare med Birger Lahti om delar av energipolitiken.

Konjunkturrådet släppte en rapport i dag. I den rapporten har man tittat bland annat på frågan vad som är företagsekonomiskt och samhällsekonomiskt lönsamt. Man har ett ganska intressant resonemang där man pekar på att man kan göra en företagsekonomisk analys gällande Ringhals eller Vattenfall och komma till en slutsats men att det inte är samma sak som att det är samhällsekonomiskt lönsamt. Man väcker alltså frågan att det tvärtom kan vara lönsamt för Sverige och Europa att fortsätta att driva Ringhals 1 och 2, av ekonomiska skäl och av klimatskäl. Jag tycker att det är ganska intressant.

Ägarna av Ringhals har varit tydliga med att de kanske inte helt delar Moderaternas uppfattning i den här frågan, men sedan har ju Vattenfall sin egen rapport där de har tittat på Ringhals 1 och vad som skulle krävas. Rapporten har visserligen några år på nacken, ska erkännas, men de har tittat på vad som skulle krävas för att driva Ringhals 1 vidare till 2020, 2026 eller 2036. Kontentan de kommer fram till är att Ringhals 1 med små investeringar klarar både 50 och 60 års driftstid, vilket skulle betyda 2026 respektive 2036.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Då kommer man till slut till frågan om klimatet, och då gäller det inte bara Sveriges behov. Det är nämligen helt riktigt att vi i Sverige under förra året hade en historiskt stor produktion och export av el, men det hindrar ju inte att vi skulle kunna exportera ännu mer och trycka undan fossil energi på den nordeuropeiska marknaden. Det är där man landar, och jag tycker ändå att ett statligt bolag borde kunna ha en uppfattning. Det är då det kommer tillbaka till att man skulle kunna välja väg och faktiskt säga: Låt oss göra en fristående analys, titta på fortsatt drift och göra något bra för klimatet. Där skulle även Vänsterpartiet kunna hoppa på.


Anf. 175 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Lars, för den här duellen - om jag får kalla det en duell.

Jag håller med om att det när man tittar på siffrorna inte känns bra att det eldas med kolkraftverk runt om i Europa samtidigt som vi stänger ned. Vi har ju en gemensam marknad för priset, och kalkylerna finns där i dag när vi har en gemensam marknad. Det blir lite märkligt för mig, för om Vattenfall såg att de kommer att kunna sälja den här elen för en viss summa pengar skulle de ha även en ekonomisk kalkyl som gav ett sug att driva detta vidare - men den kalkylen finns ju inte. Jag brukar inte vara den som lyfter marknaden, men i det här fallet litar jag faktiskt på Vattenfalls uträkning att det är olönsamt att driva reaktorerna vidare. När det gäller utsläppen håller jag dock med om att det inte känns bra att någon annan eldar fossilt medan vi stänger. Jag tycker ändå att vi är en bra aktör på marknaden på europeisk nivå.

Jag skulle dock gärna vilja ställa en fråga till Lars Hjälmered. Vi tycker ju att vi har en bra samsyn i näringsutskottet om att vår näring och våra branscher, eftersom vi är ett exportberoende land, måste ha långsiktiga spelregler. Varför väljer då Moderaterna att efter tre och ett halvt år hoppa av en uppgörelse som industrin gjorde vågen för och som fick branschen att investera miljardbelopp? Det har ju inte hänt så mycket. Det finns några saker som har förändrats, men ni visste att Vattenfall skulle stänga dessa verk när ni gjorde uppgörelsen. Det är okej att investera i nytt, men jag skulle vilja diskutera den här 180-graderssvängen.


Anf. 176 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Vänsterpartiet har en tydlig uppfattning kring ny kärnkraft, samtidigt som man försöker ha en hög svansföring i klimatpolitiken. Nu står vi inför en situation där vi närmar oss en nationell effektbrist i Sverige. Vi kan se att efterfrågan på el kommer att öka till följd av många initiativ för att kunna nå fossilfrihet. Här finns för stunden stora möjligheter att trycka undan än mer fossilbaserad kraftproduktion nere på kontinenten.

Det man då undrar, fru talman, är varför det för Vänsterpartiet uppenbart är viktigare att stänga kärnkraft än att rädda klimatet.


Anf. 177 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för din analys av Vänsterpartiets inställning till kärnkraft, om jag får uttrycka det så. Det finns, som jag har sagt flera gånger i den här kammaren, en anledning till att Vänsterpartiet inte ingick i energiuppgörelsen. Det har att göra med ett kongressbeslut som kanske inte blev precis i enlighet med halva ledningens syn på kärnkraft den gången.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

I dag börjar ni svänga till en politisk inriktning mot ett kraftslag vars ägare själva säger att det inte är ekonomiskt försvarbart att driva verken vidare. Jag tror inte att de som investerat och planerar att investera miljardbelopp i förnybart skulle uppleva det som jättehäftigt att man plötsligt ändrar inriktning och med politiska medel tvångskör reaktorer vars ägare säger att det inte är försvarbart.

Jag kan hålla med om att kärnkraften i utsläppshänseende är bättre än kolkraft i Polen eller Tyskland. Men att tvångsupprätthålla den med politiska medel, samtidigt som vi har gett signaler till förnybartbranschen att investera miljardbelopp, tycker jag inte vore sjyst mot dessa investerare.


Anf. 178 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Man får också skilja på vad som är företagsekonomiskt lönsamt och vad som är samhällsekonomiskt lönsamt. För stunden kan bolaget tjäna mer pengar på att jaga subventioner som finns både i Sverige och i andra länder, vilket gör att man prioriterar att bygga dessa kraftslag framför att investera i de nuvarande anläggningar som man har.

Här finns det någonstans ett politiskt ansvar att utkräva. Det är ett bolag helägt av staten, och staten borde då kunna använda det som ett verktyg inom ramen för den svenska energipolitiken. Menar man på allvar att man vill rädda klimatet finns här möjligheten att trycka undan stora utsläpp som sker när det eldas med kol eller naturgas, vilket kommer att bli följden. Detta är ju befintliga reaktorer som redan finns i dag. Ringhals 2 har stängt, men Ringhals 1 producerar vidare. Här finns möjligheten att med väldigt små medel och insatser se till att den fortsätter att producera tills den tekniska livslängden löper ut, vilket trycker undan utsläpp som mer eller mindre motsvarar all biltrafik i Sverige årligen. Det om något borde väl vara klimatpolitik på riktigt - att verkligen kunna ta vara på de värden som har byggts upp genom att man investerat i dessa anläggningar sedan tidigare.

I våras hanterade näringsutskottet ett initiativ om att undersöka förutsättningarna för detta och se om det skulle kunna vara möjligt. Inte ens då var Vänsterpartiet intresserat av att titta på hur det skulle kunna påverka klimatet och vad som skulle behöva göras. Även då röstade man nej. Då kvarstår ju frågan, fru talman, varför det uppenbart är så mycket viktigare för Vänsterpartiet att stänga kärnkraften än att rädda klimatet.


Anf. 179 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Mattias Bäckström Johansson, för debattförlängningen!

Nej, om det skulle handla om att, som ledamoten Bäckström Johansson beskriver det, med små medel driva Ringhalsreaktorn vidare skulle Vattenfall själva titta på det. Det finns inga bromsar från ägaren åt andra hållet heller, att man inte skulle få driva den vidare. Jag litar faktiskt på att ägaren själv har de kompetenser som behövs i stället för att vi politiker här säger: Ni har fel, ni kan driva den vidare med små medel. Det finns inga politiska beslut tagna för att de inte skulle kunna driva den vidare. Det finns heller inga politiska beslut om att de inte skulle kunna bygga nytt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag kan inte anklaga Sverigedemokraterna för hur energiuppgörelsen såg ut, för ni är inte med i den. Men de signaler som kom i den uppgörelsen är klara och tydliga: Om de skulle vilja investera i detta har de fritt fram. Det är alltså inte med politiska medel man stänger den heller.

Jag kan faktiskt inte hålla med om att det skulle rädda klimatet att med tvång driva vidare en reaktor när ägaren säger att det inte är hållbart.


Anf. 180 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 13.

Vi kristdemokrater tycker att det är viktigt att se över den offentliga verksamheten och hur den motiveras över tid. Svenska staten äger i dagsläget 46 företag, och vi, i synnerhet vi riksdagsledamöter, bör fundera över om alla dessa verksamheter verkligen är lämpliga för staten att äga.

Statens uppgift bör vara att ange de ramar och regler som ska gälla för näringslivet och företagen. Uppgiften borde inte vara att äga och driva bolag. Vår utgångspunkt är därför att staten bör minska eller avveckla sitt företagsägande, speciellt när sådana förändringar leder till bättre fungerande marknader eller en mer effektiv samhällsservice.

Regeringen bör enligt vår mening därför agera för att avveckla det statliga ägandet i bolag som inte har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara på annat sätt eller är viktiga utifrån en strategisk och säkerhetspolitisk utgångspunkt. Jag tänker närmast på bolag som den helstatligt ägda banken SBAB, Telia och flygbolaget Statsrådet Annika Strandhäll (S).

Jag vill dock understryka att all försäljning av statlig egendom givetvis ska ske affärsmässigt och till bästa möjliga pris för skattebetalarna.

Fru talman! Vissa statliga företag riskerar att bryta mot konkurrenslagen, samtidigt som de ökar statens inflytande på de kommersiella marknaderna. Det är en utveckling som går i strid med Kristdemokraternas syn på det statliga ägandet.

Även myndigheter har på senare år gjort stora insteg på den öppna marknaden genom att delta i upphandlingar med varor och tjänster. Där ger jag en uppmaning till samtliga våra partikollegor ute i kommuner och regioner som tycker att de bedriver fantastiskt bra verksamheter men inte har en tanke på att de faktiskt kan slå undan benen för befintliga privata aktörer som bedriver verksamheter inom exakt samma område.

Här anser vi kristdemokrater att det kan vara intressant med en transparent översyn av de statliga bolagens aktiviteter i form av intern verksamhetsutveckling som sträcker sig utåt och sker i konkurrens med andra aktörer. Där anser vi att alla myndigheter också bör göra en översyn av vilka verksamheter som just konkurrerar med privata företag. Vi kristdemokrater anser kanske inte att alla statligt ägda bolag ska ägas av staten, men det som ägs av staten ska i alla fall inte konkurrera med privata verksamheter.

Fru talman! Jag skulle nu vilja ägna min tid åt det bolag som har debatterats här under dagen, nämligen Vattenfall. Det är ingen hemlighet att vi under förra året försökte få till en transparent snabbutredning för att se om Ringhals 1 och 2, som finns i Vattenfalls portfölj, skulle kunna drivas vidare och vad det skulle innebära för Sverige både ur ekonomiskt perspektiv och ur säkerhetsperspektiv, men även vad det skulle betyda för Sveriges elförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Kristdemokraterna menar att det är ett stort misstag att i förtid lägga ned en stor del, nära 10 procent, av vår elproduktion. Vi kommer att behöva mer el, inte mindre, i framtiden om vi ska klara klimatmålen. Rapport efter rapport pekar på ökad elproduktion som en nyckel för att åstadkomma nödvändig omställning i fordonssektorn och inom industrin. Behovet av el väntas öka med ungefär 60 procent de kommande 25 åren. Då behöver vi all fossilfri produktion.

Det finns goda skäl till fortsatt drift. Det är ansvarstagande ur ett klimatperspektiv, och det skapar också en robustare elförsörjning året runt i motsats till alternativen. Ringhals och annan svensk kärnkraft har lagt grunden för EU:s renaste elsystem. Som vi har hört här tidigare varnar Konjunkturinstitutet för att utsläppen kommer att öka med 8 miljoner ton som en följd av Vattenfalls beslut. Det är ca 15 procent av Sveriges samlade utsläpp 2018. När ren planerbar kraft skrotas här lämnas utrymme för våra grannars smutsiga fossila kraftproduktion.

Fru talman! Produktionen måste vara tillförlitlig. Svenska kraftnät rapporterar att Sverige nu hamnar i strukturellt underskott vid topplasttider eftersom reaktorer läggs ned. Planerbar kraft behövs och kan inte ersättas av väderberoende kraft vintertid när det inte blåser. I stället ökar vi vårt beroende av utländsk smutsig planerbar kraft. Vi borde i stället se möjligheten och bidra mer till utfasningen.

Förutsättningarna ser annorlunda ut nu i dag än när Vattenfall fattade beslutet. Den skadliga effektskatten är borta, priserna ligger högre och produktionens betydelse för klimatet har blivit tydligare. Till ägaren genererade reaktorerna miljardvinster 2018. Det mesta tyder på att reaktorerna är konkurrenskraftiga. Priset per kilowattimme ligger lågt. I den utredning från 2016 som nu nått offentligheten slår man fast att investeringsbehovet är mycket lågt, inte minst när det gäller Ringhals 1.

Bortom det strikt företagsekonomiska perspektivet finns ändå också ett större samhällsekonomiskt intresse. Behovet av en fungerande och miljövänlig elförsörjning måste väga tungt i sammanhanget.

Det är förvånande, men regeringens agerande i denna fråga visar att man låter det miljöpartistiskt färgade kärnkraftshatet gå före klimatet. Vi anser att regeringen bör agera genom att ge Vattenfall ägardirektiv att stoppa den för tidiga avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna i Ringhals.

(Applåder)


Anf. 181 Arman Teimouri (L)

Fru talman! I dag debatterar vi de statliga företagen. Jag kommer i mitt anförande att fokusera på viktiga pusselbitar för hur vi ska lösa klimatutmaningarna och för att stärka svensk konkurrenskraft. I det pusslet har det statliga bolaget Vattenfall en viktig funktion.

Sveriges elproduktion är ett föredöme internationellt. Vår mix av vatten, kärn- och vindkraft ger i princip inga klimatgasutsläpp i elproduktionen. Sveriges rena elproduktion är den huvudsakliga förklaringen till att svenskarnas klimatavtryck är betydligt mindre än befolkningarnas i andra utvecklade länder.

Utmaningen för Sverige är hur industrin, transportsektorn och andra viktiga sektorer ska göra sig fria från de fossila bränslen de i dag är helt beroende av. Allt talar för att en omfattande elektrifiering kommer att vara en viktig del av lösningen. Prognoserna går något isär, men elanvändningen i Sverige ser ut att komma att öka från dagens 140 terawattimmar per år till runt 200 terawattimmar 2050. Den ökningen motsvarar ungefär årsproduktionen i kärnkraften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

När Vattenfall 2015 beslutade att stänga Ringhals 1 och 2 var det olönsamt att driva de båda reaktorerna. Kärnkraften var belagd med en kraftig punktbeskattning, och elpriserna var låga. Där och då var ingen av företagets reaktorer lönsam. Även Sveriges övriga fem kärnkraftverk hade kunnat stängas med samma argumentation.

Ur Vattenfalls perspektiv var beslutet 2015 affärsmässigt riktigt, men sedan dess har många saker förändrats. I dag är det en god affär att producera el i kärnkraften. Vi kan konstatera att värdet av produktionen vid Ringhals 1 och 2 under 2018 var hela 6 miljarder kronor. Vi kan också konstatera att de två reaktorerna producerade fossilfri och planerbar el motsvarande 10 procent av den svenska konsumtionen.

Men värdet för samhället är inte bara ekonomiskt. Att driva Ringhalsreaktorerna vidare underlättar en redan besvärlig elförsörjningssituation i södra Sverige. Elen från kärnkraften är dessutom fossilfri och har därmed en nästan helt obefintlig klimatpåverkan. Sverige har i dag dessutom en stor elexport som gör en betydande klimatnytta. Elen som produceras i Ringhals 1 och 2 tränger undan koldioxidutsläpp i det nordeuropeiska energisystemet motsvarande 10-20 procent av Sveriges totala utsläpp, beroende på hur mixen av gas och kol ser ut.

Om reaktorerna stängs minskar den svenska elexporten och utsläppen i andra länder ökar. Det gäller oavsett hur mycket vi bygger ut vindkraften. Om vi stänger ren elproduktion kastar vi bort möjligheten att stänga smutsiga kraftverk. Det behövs mycket mer fossilfri elproduktion i Europa, och den produktion som redan finns måste underhållas så att den kan fortsätta producera.

Det behövs mycket goda skäl för att stänga fossilfri elproduktion i ett läge när den behövs mer än aldrig förr. Mönstret är dessutom detsamma över hela världen. När kärnkraft stängs ned ersätts den av fossila bränslen, främst fossilgas, utspädd med väderberoende produktion i större eller mindre omfattning.

Liberalerna påstår inte att det inte finns ett investeringsbehov i Ringhals 1 och 2. Och självklart ska Sverige även fortsättningsvis ha ett starkt och i princip världsledande säkerhetsarbete när det gäller att driva kärnkraften vidare. Det finns dock mycket som tyder på att det går att fortsätta driva reaktorerna långt mycket längre än vad regeringen utgår från.

Kärnkraften har en viktig funktion i kraftsystemet. När viktiga samhällssektorer elektrifieras och elefterfrågan ökar blir tillgången på planerbar elproduktion än viktigare för svensk konkurrenskraft och för att på riktigt ta itu med klimatutmaningarna. Därför värnar Liberalerna svensk kärnkraft, och därför yrkar jag bifall till reservation 13.

(Applåder)


Anf. 182 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! I dag behandlar vi årsredovisningen för 2018 för de statliga bolagen och därmed också betänkande NU4, även om den ouppmärksamme lyssnaren kan förledas att tro att detta är en allmänpolitisk energidebatt. Jag yrkar bifall till utskottets förslag att lägga skrivelsen från regeringen till handlingarna och yrkar avslag på samtliga motioner och reservationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

De statliga bolagen utgör en viktig del av det svenska näringslivet. De är på många sätt väsentliga för hela vårt samhälle. De har tillkommit vid olika tillfällen och av olika skäl, men bolagens verksamhet och samhällsuppdrag motiverar i de absolut flesta fall ett fortsatt statligt ägande.

Vi socialdemokrater har som utgångspunkt att vara pragmatiska när det gäller de statliga bolagen. Vi måste kontinuerligt utvärdera med det gemensammas bästa för ögonen. Gamla ideologiska dogmer får inte styra effekterna av det statliga ägandet.

I de statliga bolagen ökade den konsoliderade nettoomsättningen med 9,3 procent under 2018 jämfört med 2017och hade en samlad omsättning på över 350 miljarder svenska kronor. Det är glädjande att de statliga bolagen både är ekonomiskt framgångsrika och ligger i framkant när det gäller hållbart företagande.

Det är såklart också glädjande att regeringen förstår att hållbart företagande är en affärsstrategisk fråga. Det är utmärkt att regeringen har tillsett att alla statliga bolagsstyrelser också ska fatta beslut om strategiska mål för ett hållbart företagande.

När det gäller hållbart företagande är det glädjande att CO2-utsläppen från den statliga portföljen har minskat med 4 procent sedan föregående år, även om minskningstakten behöver öka ytterligare. Det är också glädjande att byggandet av den första pilotanläggningen av koldioxidfritt stål påbörjades under 2018, inom ramen för SSAB:s, LKAB:s och Vattenfalls samarbete som kallas Hybrit. Ambitionen är att 2035 kunna framställa fossilfritt stål. Blir det verklighet kan Sveriges koldioxidutsläpp minskas med 10 procent och Finlands med 7 procent. Det är bra för svensk industri, och det är bra för klimatet.

Lika glädjande är det att verksamhetsberättelsen har utvecklats. Det finns en sammanställning över de globala målen enligt Agenda 2030. Det är en sammanställning över vad de olika statliga bolagen har identifierat som de mest väsentliga frågorna. Där kan man exempelvis läsa att SBAB under 2018 introducerade gröna bolån. Det är bra för bolånetagarna, och det är bra för klimatet.

Hållbart företagande handlar dock inte bara om klimat. Jämställdhet är en självklarhet för ett feministiskt parti som Socialdemokraterna. Det är också en viktig del av hållbart företagande. Därför är det glädjande att se goda resultat när det gäller de statliga bolagens jämställda representation i ledande roller.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har från dag ett arbetat med att det ska vara en balanserad könsfördelning i de statliga bolagen. Det är också tydligt i statens ägarpolicy från 2017 att frågan är viktig. Andelen kvinnliga ordförande i de statliga bolagen är i dag över 50 procent, vilket kan jämföras med börsbolagens snitt på 10 procent. Andelen kvinnliga vd:ar i de statliga bolagen är 39 procent. Det är ljusår bättre än börsbolagens dito.

Jämställdhet är dock inte en uppoffring. Forskning visar att företag som består av människor med en mångfald av bakgrunder är mer framgångsrika och mer lönsamma. Könsmässigt balanserade styrelser är helt enkelt en win-win.

Jag vill samtidigt framhålla att allt inte är guld och gröna skogar. Under 2018 inträffade sju arbetsrelaterade dödsolyckor i de statliga bolagen. Staten måste gå före och ta ansvar även i fråga om arbetsmiljö. Statliga bolag är ofta och måste vara föregångare i arbetsmiljöarbetet. Därför är det helt oacceptabelt att sju människor dog. Det systematiska arbetsmiljöarbetet måste tas på allvar i de statliga bolagen. Och det gör man. Likväl måste det utvecklas. Vi vet sedan gammalt att små saker som inte åtgärdas sammantaget kan leda till en katastrof. Men ingen människa i Sverige ska behöva dö på jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru talman! I bolagsportföljen finns 46 hel- och delägda företag. Huvuddelen av dem drivs på affärsmässiga grunder och verkar på konkurrensutsatta marknader. Vissa av dem har särskilt beslutade samhällsuppdrag.

De statliga bolagen verkar i hela vårt land. Vikten av det ska inte och får inte underskattas. Almi Invest och Saminvest förbättrar tillgången på kapital i hela vårt avlånga land. Sveaskog verkar i 170 av landets alla kommuner. Specialfastigheter, som är specialiserade på säkerhetsfrågor, har kunder över hela landet. Och Postnord säkrar postutdelning i hela landet. Slutligen vill jag nämna Systembolaget, som har minst en butik i varje kommun.

Det är riktigt, viktigt och nödvändigt att de statliga bolagen säkrar service i hela landet. Kort sagt måste de statliga bolagen vara närvarande från Kiruna i norr till Ystad i söder.

Fru talman! Det är ingen nyhet att vi socialdemokrater anser att de statliga bolagen ska förvaltas på ett aktivt och professionellt sätt, och de gör det. Aktivt ägande ska dock inte förväxlas med att staten i form av regeringen agerar operativt. I en del motioner i detta betänkande lyfts det fram en vilja att regeringen ska vara mer detaljstyrande. Mycket tyder dock på att dagens styrning är klok och välavvägd.

När jag ändå är inne på klåfingrig styrning har jag konstaterat att Moderaterna och Kristdemokraterna har bytt strategi när det gäller det statliga ägandet. I stället för att ha förtroende för Vattenfalls ledning har partiledarna i dag antytt att bolagsledningen inte kan göra ordentliga kalkyler. I dagens debatt har man också anslutit sig till Sverigedemokraternas försök att genom politiska beslut tvinga Vattenfall att driva vidare Ringhals 1 och sätta igång Ringhals 2.

Det gör man trots att Vattenfall för inte ett år sedan och inte två år sedan utan fem år sedan tog beslut om att stänga de två reaktorerna. Det var ett beslut som fattades på helt affärsmässiga grunder. Det vill man alltså överpröva, fem i tolv, genom politiska beslut och trots att Vattenfall i en debattartikel i dag säger att det är omöjligt, eftersom man inte har investerat i dessa reaktorer de senaste åren.

Att reaktorerna stängs är dessutom en säkerhetsfråga. Sedan 2016 har Ringhals 2 drivits med dispens från gällande säkerhetskrav. Vid inspektioner har rost i reaktorinneslutningens bottenplåt påträffats. Sanningen är alltså att om kärnkraften ska drivas vidare måste den uppdateras. Då blir kilowattpriset betydligt högre än i dag. Då krävs antingen statliga subventioner eller att elpriset höjs.

Det blir därför viktigt för mig att ställa frågan: Är exempelvis Moderaterna beredda att ge statliga subventioner till kärnkraften? I så fall får de gärna berätta på vad i välfärden de vill skära ned. Är det resurserna till polisen eller vården som de vill ta pengar ifrån?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Eller är det här bara ett politiskt spel där man ibland har en retorik där man blandar det riktiga problem som vi har med elöverföring med frågan om vår energiproduktion? Sanningen är att det enda sättet att med hjälp av kärnkraft lösa problemet med elöverföring är att bygga kärnkraftsreaktorer mitt i städer. Kort sagt undrar jag om det är Moderaternas hållning att en rostig reaktor med dispens från säkerhetskrav och sprickor i fasaden ska öppnas igen. Energifrågan är alldeles för viktig för att slarvas bort i något som jag uppfattar som politiskt käbbel.

Tyvärr innebär Moderaternas uttåg ur energiöverenskommelsen att energipolitiken har blivit mer kortsiktig igen. Det är dåligt för de statliga bolagen, det är dåligt för konkurrenskraften och det är dåligt för vår ekonomi. Det är dåligt, dåligt, dåligt.

Fru talman! Vi socialdemokrater har ett pragmatiskt förhållningssätt till statligt ägande. Det är inget självändamål att staten äger bolag. Men när det fyller en funktion kommer inte vi socialdemokrater att verka för avyttringar av ideologiska skäl. Det gäller exempelvis särskilt beslutade samhällsuppdrag, att bolagen gör en marknad mer välfungerande eller att bolagen är en god investering för svenska folket.

Jag kan inte låta bli att notera att 96 procent av helsingborgarna i en folkomröstning häromveckan röstade nej till en försäljning av Öresundskraft. Det var en folkomröstning med ett historiskt högt valdeltagande, över 50 procent.

I ljuset av det läser jag i Moderaternas kommittémotion om konkurrenskraft att de går åt motsatt håll och återigen vill privatisera SBAB, SAS och Telia. Min uppfattning är att orsaken är ideologisk. Det skulle helt enkelt vara ideologiska försäljningar.

Stödet för våra statliga bolag är starkt, och det finns dåligt stöd för dessa privatiseringar. Det gäller för övrigt även kommunala bolag. Varför fortsätter man då att bedriva den politiken?

Att sälja exempelvis ett bolag som SBAB är ekonomiskt ofördelaktigt. Det är ofördelaktigt för alla svenskar som har bolån, eftersom marknadens funktionssätt blir sämre och bolåneräntorna därmed blir högre. Men det är också ofördelaktigt för staten och därmed alla svenskar, eftersom man blir av med vinstutdelningen från SBAB.

I fallet Telia är försäljningen i bästa fall ekonomiskt ofördelaktig, i värsta fall en säkerhetspolitisk risk. Försvarsmakten har skrivit - detta pratade vi om i plenidebatten för bara ett halvår sedan: "Ett eventuellt avyttrande av svenska statens ägarandel, helt eller delvis, kan däremot få allvarliga konsekvenser för verksamheter som är betydande för Sverige säkerhet . Den analys som gjordes 2008 påvisade omfattande risker med en försäljning av svenska statens ägarandel." När Moderaterna likväl föreslår en försäljning som kan få allvarliga konsekvenser tycker jag som socialdemokrat att den brinnande privatiseringsivern har gått för långt.

Fru talman! De statliga bolagen ska ses som en tillgång för hela folket. Jag tycker att den verksamhetsberättelse som vi i dag diskuterar visar att så är fallet. Vi socialdemokrater menar att de statliga bolagen bidrar till ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Engström, Åsa Eriksson, Monica Haider och Mattias Jonsson (alla S).


Anf. 183 Mattias Bäckström Johansson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru talman! Sverige står i en situation med en nationell effektbrist i annalkande. Vi ser att behovet av el inom industrin och transportsektorn ökar till följd av planer för att nå fossilfrihet med elektrifiering. Samtidigt låter man ett statligt bolag stänga ned två kärnkraftsreaktorer när möjligheten att driva dem vidare ser tämligen goda ut. Det skulle kunna vara möjligt med relativt små investeringar, vilket även visas av uppgifter som framkommit i medier från dokument som Vattenfall har velat hemligstämpla.

Man kan tycka att det för Socialdemokraterna som ett historiskt sett industrivänligt parti hade varit rimligt att gå på linjen att driva dessa vidare. Men så ser det tyvärr inte ut. I stället vilar man sig mot regeringskollegan Miljöpartiet, vars företrädare i stället jublade när Ringhals 2 lades ned och uttryckte att det var en "kul" händelse. Man avstår från Socialdemokraternas sida från att ens utreda förutsättningarna. Finns det förutsättningar att driva dem vidare, och till vilken kostnad? Vilken påverkan har det på klimatet? Det valde man att säga nej till att utreda.

Fru talman! Då är funderingen: Varför har det för Socialdemokraterna blivit viktigare att stänga kärnkraften än att stå upp för en robust energipolitik för svensk industri och rädda klimatet?


Anf. 184 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Vi kan konstatera att vi är eniga om en sak: Socialdemokraterna är ett industrivänligt parti. Det har vi alltid varit, och det kommer vi att fortsätta vara.

I det här fallet är det inte så att det finns politiska beslut om att kärnkraften ska stängas. I stället finns det en bred politisk överenskommelse om att försöka skapa marknadsmässiga förutsättningar för att investera i olika energislag. I den situationen har det visat sig att det inte är möjligt att driva vidare de här två reaktorerna. Sanningen är att det redan från början var planerat att de skulle stängas 2025. Sedan har det visat sig att det finns ytterligare säkerhetsskäl för att överväga en tidigare stängning. Om man hade velat driva vidare Ringhals 1 och 2 hade det behövts avsevärda investeringar, och det kunde inte bära sig för Vattenfall. Därför har man fattat ett affärsmässigt beslut att stänga de två reaktorerna. Det är inte politiska beslut, vilket är en slutsats som man lätt kan dra när man hör ledamoten, utan det är snarare så att det är affärsmässiga beslut i Vattenfall.

Jag skulle vilja ta möjligheten att ställa en fråga till ledamoten Bäckström Johansson. Sverigedemokraterna har under lång tid varit väldigt tydliga påhejare för kärnkraften. Kan det vara så att den ideologiska bindningen till kärnkraften har gjort att man inte vill stå bakom rationella beslut? Kan det vara så att man gör felaktiga bedömningar eftersom man så gärna vill att kärnkraften ska fortsätta vara kvar? Till exempel visade det sig i den debattartikel som ledamoten själv skrev under att det fanns avsevärda fel kopplat till utvecklingen i Tyskland, vilket också forskare har påpekat.


Anf. 185 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Det finns inga politiska beslut från regeringen eller liknande, sägs det. Ändock står följande att läsa i en budgetproposition från föregående mandatperiod: "Regeringen avser ta ett helhetsgrepp om det statliga bolaget Vattenfall och av styrningen av bolaget i syfte att göra det ledande i omställningen av energisystemet mot en högre andel förnybar energi. Vattenfalls planer på att förbereda för byggandet av ny kärnkraft avbryts." Hur kan man mena att detta inte skulle vara en politisk styrning av bolaget? Vad man vill från regeringens sida är ju alldeles uppenbart. Givetvis är det fullt rimligt att man då också har tagit hänsyn till det i planeringen framåt i tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det har framkommit uppgifter om att det ser ut att vara möjligt att driva vidare reaktorerna med små investeringar för att nå upp till de säkerhetskrav som ställs bortom 2020. Men Socialdemokraterna var inte intresserade av att ta reda på vad det skulle kosta eller ens om det var möjligt - det röstade man nej till redan då.

Vad gäller situationen i Tyskland: När vinden inte blåser och solen inte är tillgänglig, vad är det man producerar el med då? Det är ju med kolkraft och naturgas. Från svenskt håll finns det möjlighet att utöva en aktiv ägarstyrning av Vattenfall för att driva de här reaktorerna vidare under deras tekniska livslängd i syfte att kunna få bort kolkraft och annan fossilbaserad kraftproduktion på kontinenten, vilket kan minska utsläppen av växthusgaser motsvarande lika mycket som den svenska bilkörningen ger upphov till årligen. Det om något är klimatpolitik på riktigt. Varför är det så viktigt för Socialdemokraterna att prioritera nedstängning av kärnkraft framför insatser för att ha ett robust kraftsystem till gagn för industrin och för att rädda klimatet?


Anf. 186 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Bäckström Johansson för frågan. Sanningen är att vi inte prioriterar nedstängning. Detta är i stället en effekt av att kärnkraften är betydligt dyrare än exempelvis vindkraft. Det kan vi också se när vi tittar oss runt om i världen. Titta på Frankrike, som har stängt ned sitt generation IV-program! Titta på Finland, som har börjat med nya kärnkraftverk! Jag tror att man började bygga 2005, och man är fortfarande inte klar. Man är på väg att bygga en av de dyraste anläggningarna i världen. Sanningen är att det här inte är en politisk fråga, utan en rent affärsmässig fråga.

Det är inte så som ledamoten säger, att man med enkla åtgärder kan fortsätta att driva Ringhals 1 och 2 vidare. Det är i stället så som Vattenfall säger: Det är omöjligt att driva reaktorerna vidare, eftersom man inte har investerat i dem under de senaste åren. Det är också så att Ringhals 2 redan är nedstängt. Vi har hört talas om rost och sprickor i fasaden, och vi har en speciell säkerhetslösning.

När det gäller Tyskland skrev ledamoten en debattartikel i Dagens Nyheter. I samma tidning har forskaren Christian Azar skrivit att man har fel. Det Sverigedemokraterna argumenterade för var att utsläppen från kol ökade när man stängde ned kärnkraften. Den här forskaren skriver om Tyskland: "Ökningen av förnybart har varit så stor att den faktiskt motsvarar den kombinerade minskningen av kol och kärnkraft. Uppskattningsvis har koldioxidutsläppen från elproduktionen minskat med knappt 30 procent."

Kort sagt: Vi socialdemokrater är ett industrivänligt parti. Men vi är inte beredda att skattefinansiera kärnkraften. Vi tycker att det är viktigare att satsa pengar på välfärden eller polisen, i stället för att klamra sig fast vid gammal smutsig teknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

(Applåder)


Anf. 187 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Vi hade under föregående år en elkris i Skåne och Stockholm. Genom skatteförändringar för lokal elproduktion fick regeringen en allvarlig situation att bli närmast akut, inte minst i södra Sverige. Där presenterar vi flera lösningar från bland annat Moderaternas sida.

En annan del för att ha en trygghet och för att ha klimatnytta är att använda kärnkraft jämte olika former av förnybar energi. Där är verksamheten vid bland annat Ringhals kärnkraftverk väldigt lönsam efter förändringarna där effektskatterna är borta och reglerna för kärnavfallsfonden är förändrade.

Vattenfall är ett statligt bolag. Det är rimligt att det finns en politisk uppfattning om vad man vill med företaget. För inte så länge sedan var det en diskussion i riksdagen om Vattenfall och brunkol. Det var lika legitimt att ta den diskussionen. Ska det vara eller inte vara? Ska man sälja, eller ska det ligga i marken eller på andra sätt?

Man kan ställa frågan om det är rimligt att ha det som en riksdagsfråga. Det förekommer att riksdagen fattar beslut som vid ägardirektivet för Vattenfall. Det handlar också om att andra bolag kan ha detaljerade ägardirektiv. Så är fallet med Svenska Spel. Där står det uttryckligen att man ska bedriva kasinoverksamhet och värdeautomatspel, så det förekommer.

Det finns tydliga skäl - klimat, fossilfrihet och trygghet - som talar för att fortsätta att använda Ringhals 1 och 2 utifrån den lönsamhet som tydligt finns i verksamheten. Vattenfall och Ringhals har sin egen rapport. Det är riktigt att den har tre år på nacken. Men läser man rapporten kan man se vad de sammanfattar.

Slutsatsen är att Ringhals 1 med låga investeringar klarar både 50 och 60 års driftstid. Jag ställer mig frågan: Varför väljer Socialdemokraterna att hellre avveckla kärnkraft än att trygga bra villkor för industrin och rädda klimatet?


Anf. 188 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Hjälmered, för frågan! Det är riktigt att Sverige har haft en elkris och i vissa avseenden också har det. Det hade varit utmärkt att hitta åtgärder för det inom ramen för energiöverenskommelsen. Det som är problemet här är att Moderaterna kastar in frågan om kärnkraft som att det skulle vara en av de möjliga lösningarna på problemet. Det är det inte.

Sanningen är att Vattenfall på affärsmässiga grunder har beslutat att stänga Ringhals 2. Detta beror just på god tillgång på billig vind- och vattenkraft. Vattenfall har i en debattartikel i dag gått ut och sagt att det är omöjligt att driva vidare Ringhals 1 och 2 eftersom de inte har gjort några investeringar under de senaste åren.

Nu har Moderaterna kvart i tolv, eller fem i tolv, kommit fram till att man har ändrat fot i den här frågan. Då måste man väl ändå acceptera att en rapport från 2016 nog inte är relevant i det här fallet. Där vi befinner oss nu är det inte möjligt att driva vidare Ringhals 1 och 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det är säkert så att den befintliga kärnkraften har en låg marginalkostnad. Men den har också byggts med stora subventioner för länge sedan. Ny kärnkraft däremot kräver tre kanske fyra gånger högre elpris.

Som jag nämnde har Frankrike lagt ned sitt generation IV-program. Den finska kärnkraften som nu byggs riskerar att bli en av världens dyraste byggnader, i god konkurrens med Nya Karolinska sjukhuset. Jag kan inte låta bli att reflektera över Moderaternas vilja att sprätta iväg pengar på rekorddyra byggnader med tveksam funktion.

Det jag skulle vilja fråga ledamoten Hjälmered är: Vill Moderaterna finansiera sin vurm för kärnkraften med dyrare elpriser eller med en skattesubvention till kärnkraften? I sådana fall: Var ska pengarna tas ifrån?


Anf. 189 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Svaret är nej på både de frågor som Mathias Tegnér ställer. Tittar vi på det är kärnkraften en väldigt lönsam verksamhet. Det gäller egentligen alla tre reaktorer i Sverige. Om man tittar på den typen av uppgifter för Ringhals som har släppts från Ringhals AB och Vattenfall ser vi att man talar om miljardvinster som görs därifrån.

Det är också konstigt att jämföra med ny kärnkraft. Vi har erfarenheten från Finland att det har tagit en hel del tid. I Frankrike har man beslutat att bygga sex nya reaktorer. Vi får se var det landar. Nu talar vi om två befintliga reaktorer som potentiellt skulle kunna ge väldigt mycket elektricitet till en låg kostnad och med extremt låga miljöutsläpp.

Det är inte bara Moderaterna som säger det. Jag förstår att alla inte imponeras av det. Men då kan man tittat vad Vattenfall självt har sagt när de tittat på livscykelanalyser. Kärnkraft har de allra lägsta klimatutsläppen i alla kategorier i Sverige.

Vi har rapporten som är från 2016. Den behöver uppdateras men visar ändå den typ av investeringsbehov och möjligheter som finns för Ringhals 1. Konjunkturinstitutet har pekat på att utsläppen med Ringhals 1 och 2 under en tid kan minska utsläppen med minst 8 miljoner ton.

Så sent som i dag kom Konjunkturrådet med en rapport där de pekar på riskerna med nedläggningen. De uttrycker det som att det kan leda till kraftigt ökade utsläpp. De anser att man ska göra en förnyad analys av stängningsbeslutet.

Litar man inte på Moderaterna man kan lita på Vattenfall, Konjunkturinstitutet, Konjunkturrådet och en serie olika forskare. Sedan finns det olika uppfattningar. Men det rimliga om man menar allvar med en trygg elförsörjning och att vi har en klimatfråga att ta tag i vore att göra en förutsättningslös analys.

Där borde socialdemokrater och moderater kunna enas om att titta förutsättningslöst på vad det innebär att driva vidare Ringhals 1 och Ringhals 2. Antingen säger man ja till det eller så landar det i att det för Socialdemokraterna är viktigare att avveckla kärnkraft än att trygga elförsörjningen och rädda klimatet.


Anf. 190 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Hjälmered, för frågan!

Min fråga till ledamoten var: Vill man finansiera kärnkraften med högre priser eller med en skattesubvention? Enligt ledamoten var svaret nej på båda frågorna. Slutsatsen av det måste vara att Vattenfalls ledning har fattat ett felaktigt beslut och att Lars Hjälmered sitter på någon kunskap som bolagsledningen inte har. De har gjort ett övervägande och konstaterat att det inte är affärsmässigt att driva vidare Ringhals 1 och 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det måste vara slutsatsen om ledamoten inte vill finansiera satsningen på kärnkraften med antingen högre elpriser eller med en skattesubvention. Då måste Vattenfalls ledning ha fel. Jag tror inte att de har det. Framför allt tänker jag att om ledamoten Hjälmered har den typen av information borde han redan för flera år sedan krävt att vi skulle byta ut ledningen för Vattenfall.

Den hemliga rapport som ledamoten talar om vet vi fanns redan på bordet när Vattenfall bestämde sig för beslutet. Den fanns på bordet för ledningen, och ändå fattade de beslutet att de skulle stänga Ringhals 1 och 2.

Det man inte heller vill vara med och diskutera är det faktum att eftersom de inte har investerat i Ringhals 1 och 2 under de senaste åren går det inte att driva vidare de två reaktorerna.

Man hänvisar slutligen till Konjunkturinstitutet. Forskaren på Konjunkturinstitutet säger att hela analysen bygger på grova antaganden om energiförsörjningen i Tyskland som är under kraftig förändring.

Mitt konstaterande är att nu när energipolitiken har blivit så populistisk för Moderaterna verkar det var så att man i stället för att bygga sin politik på riktiga analyser bygger den på enstaka debattartiklar.

(Applåder)


Anf. 191 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Jag ska börja med något positivt. Socialdemokratiska politiker har haft en avgörande roll i att bygga upp det energisystem som länge tjänat oss väl. Men på senare tid är det som att Socialdemokraterna helt har tappat kompassen.

Den moderna socialdemokratin tror att en trygg energiförsörjning är en självklarhet och att det går att fatta vilket beslut som helst utan att något händer. Oro för hur försörjningen av el kommer att se ut framöver påverkar den som funderar över att göra investeringar i Sverige.

Det handlar inte bara om brist på effekt lokalt, även om den är allvarlig nog. Det vi hör från industrin är att man på allvar är orolig för om det kommer att finnas el över huvud taget när den behövs.

Att stänga Ringhals 1 och 2 i förtid har samhällsekonomiska konsekvenser. Det gör elförsörjningen mindre robust och ökar risken för strömavbrott. Elproduktion som kan styras stängs av. Den nya produktionen som byggs produceras när det blåser men inte nödvändigtvis när det behövs.

Anser ni socialdemokrater att det är positivt att svensk industri har tillgång på energi till ett konkurrenskraftigt pris eller har ni samma syn som era regeringskollegor att billig el som utgör grunden i den svenska välfärden är något som ska bekämpas?


Anf. 192 Mathias Tegnér (S)

Fru talman! Tack, ledamoten Teimouri, för frågan! Har socialdemokratin tappat kompassen? Svaret är nej. Socialdemokraterna har varit och kommer att vara ett industrivänligt parti. Det är också en konkurrensfördel att vi har konkurrenskraftiga priser på el.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Det jag däremot funderar på är om Liberalerna just i den här frågan har tappat sin traditionella kompass kopplad till möjligheter och förutsättningar för industri att verka och investera här i Sverige. Om det är någonting som leder till oro för investeringar är det den kortsiktighet som historiskt har präglat delar av energipolitiken och som nu igen präglar svensk energipolitik.

Om det är någonting som riskerar att minska investeringarna i Sverige är det just denna kortsiktighet. Moderaterna och Liberalerna kommer på fem i tolv, när Vattenfall säger att det inte längre är möjligt att driva Ringhals 1 och 2 vidare, att man ska återöppna Ringhals 2 och låta bli att stänga Ringhals 1. Det kommer man på när det inte längre är tekniskt möjligt. Vi ska komma ihåg att detta är ett kärnkraftverk med rost och sprickor i fasaden som har speciella säkerhetsföreskrifter.

Sverige är ett nettoexporterande land när det gäller el, vilket man inte alltid tror när man hör debatten. 2019 var ett rekordår, då vi producerade nästan 26 terawattimmar el som vi nettoexporterade. Vindkraften ökar med ungefär 1 000 procent om man jämför med 2009. I grund och botten är den svenska utvecklingen mycket positiv, och det beror på att man har gett marknaden långsiktiga spelregler.

Min fråga till ledamoten är: Varför värnar inte Liberalerna marknadsmässiga förutsättningar när det gäller el och energi?


Anf. 193 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Tegnér, för ditt svar! Att Liberalerna kom fem i tolv med frågan är något som absolut inte stämmer; vi har drivit frågan om kärnkraft så länge någon kan minnas. Kärnkraften är en viktig del i att stärka svensk konkurrenskraft och på riktigt ta itu med klimatutmaningarna.

Det som däremot gör mig lite orolig är när ledamoten Tegnér säger att det här är positivt för den svenska industrin. Svensk industri behöver ha energi när den behövs och där den behövs. Det tror jag att vi är överens om, och där har kärnkraften en viktig funktion.

Det stämmer att Sverige är nettoexportör av el. Men vi behöver också elen när den behövs. Det här är ungefär som att dra slutsatsen att när det är brist på glass på stränderna i Skåne en varm sommardag kommer det ändå att komma glass en kall vinterdag i Luleå i november. Så kan man inte resonera. Elen måste finnas när den behövs och där den behövs.

Vi riksdagsledamöter har ett ansvar. Det är våra beslut som avgör om elkonsumenterna kommer att behöva vänja sig vid att anpassa sin elanvändning, och i förlängningen sina liv, efter vädret. För hushållen kanske det är möjligt att vänta med att duscha tills det finns varmvatten eller att köra tvättmaskinen en annan dag, men för industrin är det förödande.

Den här församlingen behöver ta sitt ansvar för svensk konkurrenskraft. En bra början är att stoppa den vanvettiga stängningen av reaktorerna i Ringhals.

Min fråga till ledamoten Tegnér är återigen: Har ni samma syn som era regeringskollegor på att billig energi, grunden i den svenska välfärden, är något som ska bekämpas?


Anf. 194 Mathias Tegnér (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru talman! Tack, ledamoten Teimouri, för frågan! Svaret är nej. Billig energi ska inte bekämpas.

Däremot har vi ett stort överskott elva av tolv månader här i Sverige. Och det finns andra, bättre, sätt att åtgärda det faktum att vi inte har överskott tolv månader av tolv. Det finns andra energislag som har möjlighet att leverera energi när det behövs.

Sanningen är att regeringen inte har fattat beslut om en stängning av kärnkraften, utan det här är ett affärsmässigt beslut som har fattats av Vattenfall. Det kan vara så att kärnkraften hade en låg marginalkostnad när den byggdes för 40 år sedan, men efter stora investeringar i kärnkraft med stora säkerhetsproblem kommer också kostnaderna att öka.

Då kommer vi tillbaka till den fråga där vi började: Vad vill Liberalerna prioritera? Är det dyrare elpriser till konsumenterna och företagen som man tänker sig eftersom man vill ha kvar, och bygga ny, kärnkraft? Eller ska pengarna tas från skattesubventioner?

Det finns en ytterligare fråga, som vi inte har diskuterat här men som jag tänker blir relevant i framtiden: Om man ska bygga ny kärnkraft, som Liberalerna vill, måste man antingen sätta sig i knät på Kina eller på Ryssland - två ganska osköna länder som jag inte är säker på att vi vill göra oss beroende av. Om vi ska bygga kärnkraft kommer vi alltså att ha andra säkerhetsmässiga problem.

Kort sagt: Det här är inte ett politiskt beslut. Beslutet är fattat på affärsmässiga grunder. De som vill göra någonting annat måste vara tydliga. Vill ni ha högre energipriser eller vill ni skattesubventionera kärnkraften?

(Applåder)

(forts. § 13)


Anf. 195 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag tänkte börja med att läsa upp en del citat som rör frågan om Ringhals.

Statliga företag

"Nu är elpriserna högre men betydligt mer förnybar elproduktion har kommit i systemet så det finns ingen plats för reaktorerna på marknaden. Det finns inga finansiella eller praktiska förutsättningar att driva dessa reaktorer vidare efter 2020." Detta skriver Vattenfall på sin hemsida.

Här kommer ett till citat: "Beslutet att stänga Ringhals 1 och 2 fem år tidigare än planerat fattades 2015 på rent affärsmässiga grunder och den bedömningen gäller fortfarande." Detta säger Vattenfalls vd Magnus Hall i en intervju med Dagens Nyheter.

"Vad som . skett är en stor vindkraftsutbyggnad som accelererar in på 2020-talet. Sverige har i dag ett elöverskott, Ringhals 1 och 2 får helt enkelt inte plats på marknaden på sikt." Det skriver Torbjörn Wahlborg, produktionschef på Vattenfall, i en artikel i Dagens industri. I samma artikel fortsätter han: "Självklart har Vattenfall gjort förnyade analyser av beslutet att stänga och ser inga förutsättningar för fortsatt drift bortom 2020."

I en rimlig värld borde detta väldigt tydligt ligga till grund för hur man ska förhålla sig till bolags investeringsbeslut och beslut om att fortsätta producera eller driva något. Men i denna kammare finns en rad partier som vill tvinga Vattenfall att fortsätta driva dessa två reaktorer. Detta går alltså rakt emot företagets eget professionella beslut.

Det man kan fråga sig och det som denna debatt egentligen handlar om är vad man ska ha för principer när det gäller att styra de statliga bolagen. Jag trodde att vi i denna kammare åtminstone på någon typ av principiell nivå var hyfsat överens om att man inte ska gå in och detaljreglera enskilda beslut. Det trodde jag, men så är det uppenbarligen inte.

Jag tycker att det vore ganska konstigt att tvinga ett bolag att fortsätta driva eller producera saker mot dess vilja, inte minst när detta kommer från högerpartier. Det påminner mer om en planekonomisk idé om hur man ska ta beslut i ett samhälle.

Denna inledning handlade lite om styrningen av statliga bolag, och det är egentligen detta den här debatten ska handla om. Men eftersom de flesta så att säga har kidnappat den för att prata energipolitik måste jag ändå säga några saker generellt om den frågan.

Det första och mest intressanta tycker jag är att Sverige nu har rekord i elexport: nästan 26 terawattimmar under 2019. Detta motsvarar - hör och häpna! - fyra Ringhalsreaktorer.

Det finns inget som tyder på att denna trend med ökad export, som vi sett under några år, kommer att upphöra. De flesta prognoser visar tvärtom att vi kommer att fortsätta ha en väldigt hög elexport och på så sätt bidra till att andra länder minskar sina utsläpp.

Detta är lite invecklat och komplicerat, men man kan alltid på en teoretisk nivå diskutera om Sverige med hjälp av väldigt dyr teknik, som betalas av skattebetalarna, skulle kunna fortsätta att bidra till ännu mer elexport. Detta är en teoretisk diskussion som man kan ha.

Men då vill jag bara säga en sak: EU:s inre marknad är inte formulerad på det sättet. Det kommer att komma till en punkt där staten inte kan gå in och subventionera ett visst kraftslag på det sätt som skulle krävas för att till exempel driva Ringhals 1 och 2 vidare. I slutänden är det staten som är ansvarig för den kostnaden, och det innebär ett statsstöd. Man kan alltså ha den teoretiska diskussionen om att vi genom att tvinga bolag skulle kunna konkurrera ut annan kraftproduktion, men vid en viss punkt - och där är vi redan - blir den diskussionen faktiskt helt ointressant.

Jag beundrar Lars Hjälmered, exempelvis, som står här och är så engagerad för klimatet. Jag tycker att det är härligt. Men när moderater är intresserade av klimatet är det bara selektivt. Om Hjälmered eller Moderaterna hade varit intresserade av export eller klimat i allmänhet hade man stått på barrikaderna för elcertifikatssystemet och för att bygga ut det. Men historiskt sett har man inte velat ha tillräckligt höga ambitioner gällande elcertifikaten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Man hade fortsatt kämpa för en högre koldioxidskatt. Nu lägger man fram en budget som innebär en mycket lägre koldioxidskatt, ungefär motsvarande utsläppen från ett kolkraftverk. Och när jag ändå är inne på kolkraftverk är det intressant att konstatera att Hjälmered är väldigt engagerad i frågan om kolkraften i Tyskland och Polen men själv har stått här och försvarat svensk kolkraftproduktion. Hjälmered har med sin politik försökt underblåsa fortsatt eldning av kol i Sverige, samtidigt som han är så arg på Polen och Tyskland. Det blir alltså verkligen selektivt när man på det här sättet slår sig för bröstet i klimatfrågan.

Den enda gången en moderat egentligen tar ordet klimat i sin mun är när det handlar om att värna de ekonomiska intressena inom kärnkraftssektorn eller om att förneka klimatförändringarna, vilket andra moderater sysslar med.

Då återstår att yrka på att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna och avslår samtliga motionsyrkanden.

(Applåder)


Anf. 196 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Låt oss först konstatera att under föregående mandatperiod med Miljöpartiet i regeringen ökade utsläppen av växthusgaser i Sverige; de minskade inte.

När det gäller energisektorn är koldioxidutsläppen enligt de siffror jag nyligen såg 45 gram för varje kilowattimme som produceras i Sverige, 441 gram i Tyskland och 645 gram i Polen. För oss är det en fossilfri kombination med en mix av kärnkraft och olika former av förnybar energi som gör att vi har miljöfördelarna i det svenska el- och energisystemet. Vi har små utsläpp i Sverige och en konkurrensfördel för den svenska industrin. Man nyttjar elen som en insatsvara för att framställa produkter som man sedan exporterar.

Konjunkturinstitutet visar att fortsatt drift av Ringhals 1 och 2 kan ge stora minskningar och undvikande av utsläpp. Konjunkturrådet pekar så sent som i dag på problem med en nedläggning av Ringhals 1 och 2, som, som de uttrycker det, kan ge kraftigt ökade utsläpp. De tycker att man borde göra en snabb och oberoende analys av en fortsatt drift.

Miljöpartiet kan nu göra skillnad för klimatet. Jag har den största respekt för den nedärvda uppfattningen att man vill avveckla kärnkraften - även om jag inte delar denna syn. Men om vi nu har kärnkraft bör vi nyttja den, jämte andra klimatinsatser.

Det vi pratar om när det gäller Ringhals 1 och 2 är att i en mycket lönsam verksamhet kunna producera väldigt mycket elektricitet till en låg kostnad med extremt låga miljöutsläpp. Vattenfalls egen livscykelanalys visar att alla utsläpp från elproduktion i Sverige är låga för att vi inte har till exempel kolkraft, och utsläppen från kärnkraft är överlägset lägst. Men nu verkar det inte bli så.

Då undrar jag: Varför är det viktigare för Miljöpartiet att avveckla kärnkraften än att nyttja den här möjligheten att göra något bra för klimatet?


Anf. 197 Lorentz Tovatt (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru talman! Jag tackar Lars Hjälmered för att han ger mig möjlighet att tala om Miljöpartiets succépolitik för att minska kol i Europa. Miljöpartiet har ju varit drivande bakom The Swedish Proposal, som just nu håller på att göra att den europeiska kolenergin fullständigt kollapsar. Det var vi som drev igenom det i regeringen, och regeringen åkte ned till Bryssel och drev igenom det i EU. Nu ser vi frukterna av det arbetet. I alla länder utom ett kraschar nu den europeiska kolindustrin, vilket är välbehövligt. Det är därför vi nu ser att utsläppen från Tysklands elproduktion har minskat med 30 procent. Det är drastiska nedgångar, och det är tack vare Miljöpartiets politik. Det har funnits många andra som också har drivit på för detta, men Miljöpartiet var först.

Moderaterna har å sin sida röstat nej varje gång det funnits en möjlighet att skärpa EU:s utsläppshandelssystem, som är det viktigaste styrmedlet för att få bort kolet. Då har Moderaterna motarbetat det. Redan för tio år sedan drev Storbritannien ett radikalt förslag om det som kallas för backloading, att man skulle ta bort utsläppsrätter och liknande. Det röstade Moderaterna nej till, och man har konsekvent följt den linjen i Bryssel.

I mitt anförande sa jag att diskussionen om hur mycket svensk el kan konkurrera ut annan kraftproduktion i andra länder är intressant så till vida att vi kommer att fortsätta att ha stor elexport från Sverige. Men den är teoretisk. EU kommer förr eller senare att stoppa oss om vi ger vissa förutsättningar för vissa företag.

Men sedan är det en fråga om kostnader. Jag är villig att låta klimatpolitiken kosta. Det tror jag att Lars Hjälmered är medveten om. Men vem ska betala, och hur mycket ska det kosta för svenska skattebetalare? Eller har ni planer på att någon annan ska betala det?


Anf. 198 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag menar verkligen att det är ett inspirerande engagemang som Lorentz Tovatt och Miljöpartiet har. Sedan väcker det en del frågor. Om man tittar på utfallet under hela föregående mandatperiod kan vi se att utsläppen i Sverige ökade, inte minskade. Det handlar också om vad man konkret gör och vilken nytta det ger.

Lönsamheten finns i den svenska kärnkraften. Forsmark, Oskarshamn och Ringhals är väldigt lönsam verksamhet.

För oss handlar det om fossilfrihet. När jag tittade häromdagen var över 90 procent av den svenska elproduktionen fossilfri medan ungefär 20 procent av elproduktionen i Polen var det, och våra system är sammanlänkade, även om det finns begränsningar i överföringen och så vidare. Då dristar jag mig till slutsatsen att om man menar allvar med klimatet kan svensk miljöbra elektricitet göra nytta här hemma, men den kan också göra nytta i svenska produkter som exporteras och i elexport.

Då blir invändningen ibland att det per helår produceras ett överskott i Sverige och att vi har en historiskt stor elexport. Det är glädjande. Det hindrar heller inte att man ska ta möjligheten att driva Ringhals 1 och 2 vidare om man menar allvar med att det kan ge väldigt mycket elektricitet som kan göra nytta här och på andra ställen.

Kärnkraften är också det kraftslag i den svenska elmixen som har de allra lägsta klimatutsläppen - vi talar om under 10 gram per kilowattimme. I normalfallet är det när man producerar el i Tyskland, Polen, Danmark och andra länder hundratals gram per kilowattimme. Då vore det rimliga att vi förutsättningslöst utreder förutsättningarna: Finns det möjlighet att dra nytta av Ringhals 1 och 2 under ännu en tid och göra något som är bra för Sverige och för klimatet? Det vore den rimliga slutsatsen för ett klimatengagerat parti som Miljöpartiet, om inte en avveckling av kärnkraften är viktigare än klimatet.


Anf. 199 Lorentz Tovatt (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru talman! Det första som ska sägas är att Moderaterna nu planerar att rösta för en motion där det står att Vattenfall ska driva Ringhals 1 och 2 vidare. Det handlar inte om att utreda det. Jag hoppas att Lars Hjälmered är medveten om vad han planerar att rösta ja till, alltså ett tvingande krav.

Jag fick egentligen inget svar på något av det jag sa. Det första handlade om ETS. Vi har ett system för att påverka kolutsläppen i Europa. Försöken att skärpa det systemet valde alliansregeringen och Moderaterna i Bryssel att motarbeta. Det fick jag ingen kommentar till. Man kan tolka det som ytterligare ett exempel på Moderaternas selektiva inställning när det gäller klimatet, alltså att klimatet bara är intressant när det är vissa intressen som ska värnas.

Jag fick heller inget svar på kostnadsfrågan. Den är viktig, för pengar har alltid ett alternativt användningsområde. Det kostar väldigt mycket att reinvestera i R1 och R2 om det nu skulle ske. De pengarna hade kunnat göra nytta någon annanstans. Vi vet att vind och sol just nu håller på att rasa i pris. Där finns en spännande teknisk utveckling. Det är tråkigt att Moderaterna inte ser den möjlighet som den utvecklingen innebär utan i stället vill fortsätta att hålla detta under armarna - det kommer inte att hålla sig självt uppe på marknadsmässiga grunder.

Och återigen: Vem ska betala? Ska det tas ut på skattsedeln eller elräkningen, och hur mycket kommer det att kosta? Det fick jag inget svar på.


Anf. 200 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Sveriges elsystem är helt integrerat med våra grannländers såväl elektriskt som ekonomiskt. Det nordisk-baltiska elsystemet har flaskhalsar, men det har inga nationsgränser.

Miljöpartiet pratar gärna om utflöde av el. Likt statistiker med specialintresse för elhandel talar de om att vi har nettoexport av el från Sverige. Det är visserligen sant ur ett handelsbalansperspektiv, men ur ett elsystemsperspektiv har det inte större relevans än att Norrbotten har en enorm elexport eller att Östhammars kommun, där Forsmark ligger, också har det.

Nettoexporten från Sverige anförs till och med som ett argument för att det skulle vara oproblematiskt att stänga ned stora mängder reglerbar, fossilfri elproduktion.

Om man ser till hela det nordisk-baltiska elsystemet är bilden annorlunda. Förra året kom 17 terawattimmar från kolkraft och 19 terawattimmar importerades, och av importen är en betydande del rysk gas. Vi vet sedan tidigare att det finns två stora problem med rysk gas - det ena att den är rysk, det andra att den är gas.

Att stänga Ringhals 2 förvärrar bristen på reglerbar fossilfri elproduktion i Norden och Europa. Utsläppen av klimatgaser ökar markant, och det vet Miljöpartiet. Är det viktigare för Miljöpartiet att stänga reaktorer än att hantera klimatkrisen?


Anf. 201 Lorentz Tovatt (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru talman! Det finns två problem med ryskt uran. Det ena är att det är ryskt, och det andra är att det är uran. Detta har vi från Miljöpartiets sida sagt varje gång Liberalerna fortsätter med sin retorik, men det är som om det inte går in. Liberalerna verkar fortfarande tro att uranet kommer från ingenstans och bara är en solskenshistoria.

Sanningen är att uran bryts någonstans och att Sverige är beroende av de länder som vi importerar det från, bland annat Ryssland. En stor andel av det uran som används i svenska kärnkraftverk kommer från Ryssland.

Detta är en säkerhetsfråga. Det ska man vara ärlig med. Uranet är en aspekt. Sedan har jag fått intrycket att Liberalerna till och med vill bygga ny kärnkraft. Vilka är det då som bygger kärnkraft i dag? Det är statliga bolag från Ryssland och Kina. Vill vi att viktig elinfrastruktur ska vara beroende av Ryssland eller Kina? Jag tror inte att Liberalerna vill det, men jag är inte säker på att Liberalerna har förstått kopplingen när det handlar om energioberoende.

En viktig drivkraft för mig i mitt arbete är att Sverige ska vara energioberoende. Det innebär att elmarknaden ska vara decentraliserad och demokratiserad. Fler ska kunna ha makt över sin egen elproduktion. Det handlar om mer solceller på taket, fler andelsägda vindkraftsparker och så vidare.

Sedan måste jag bara skicka tillbaka en viktig fråga till Arman Teimouri. När det gäller Ringhals 2, som nu har stängt, har vi en bottenplåt i reaktorsinslutningen som helt enkelt är trasig. Utöver det finns det enorma investeringsbehov för att man ska klara säkerhetskraven. Hur mycket ska detta kosta? Vill Liberalerna bara köra på med dessa krav utan att tänka på säkerhetsmässiga konsekvenser?

I detta anförande instämde Rebecka Le Moine och Anna Sibinska (båda MP).


Anf. 202 Arman Teimouri (L)

Fru talman! Tack så mycket för svaret, Lorentz Tovatt! Vi kan väl börja med att säga att vi fick ta del av en rapport i Dagens industri före jul som påvisade att det inte var de astronomiska summor som Vattenfall tidigare har refererat till. Tvärtom skulle man faktiskt kunna driva dem vidare ända till 2036, om jag inte missminner mig.

Klimatet har inga gränser. Det är där som jag blir lite förvånad över hur Miljöpartiet resonerar. Jag tänker på den fossilfria energi som vi producerar här. Vi är nettoexportörer, och det är jättebra. Men den ska faktiskt göra att vi ser till att kolkraften stängs i norra Europa och att det blir ett drägligare klimat också i övriga Europa.

Norra Europa har fantastiska förutsättningar för hållbar energiproduktion. Här finns vattenkraften. Här finns goda förutsättningar för vindkraft i stor skala. Här finns också ett gediget kärnkraftskunnande. Det är inte rimligt att vi med våra goda förutsättningar ska vara beroende av kolkraft och import av fossil fulel. Vi här uppe borde i stället bidra genom att ta ett större ansvar för energiintensiv verksamhet. Vi måste rimligen också kunna hjälpa andra länder på kontinenten att avveckla de fossila bränslena genom att exportera el till dem när de behöver det. Det tycker jag är en ansvarstagande klimatpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Min fråga till ledamoten är fortfarande: Är det viktigare för Miljöpartiet att stänga reaktorerna än att hantera klimatkrisen?


Anf. 203 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Tack, Arman Teimouri, för replikskiftet! Mycket av det som det nu frågades om fanns det svar på i mitt anförande. Jag kan bara säga några saker.

Först och främst stämmer det inte att vi är beroende av fulel. Sverige är en gigantisk nettoexportör av el. I teorin kan vi enstaka timmar under året vara beroende av att importera. Det sker nästan uteslutande från Norge. Norge har förnybar kraftproduktion. Vi måste komma vidare från denna sandlådediskussion. Vi måste kunna lyfta oss förbi den.

Sedan gäller det kostnader. Man kan välja att lita på anonyma läckor i tidningar, eller så kan man lyssna på de professionella bedömningar som görs av bolag som driver kraftproduktion. Jag läste upp jättemånga citat i mitt anförande. Jag kanske skulle kunna fortsätta att läsa citat från andra personer inom Vattenfall som har uttalat sig.

Jag måste runda av med att nästan gå tillbaka lite till grunden. Jag känner Arman Teimouri som en i grund och botten marknadstillvänd man, som tror på idén om fri konkurrens och att företag ska få agera fritt på en marknad. Ibland landar jag i att inte tro på den idén. Det varierar från fall till fall, så att säga. Men Liberalerna har för det mesta det som utgångspunkt men inte när det gäller kärnkraft.

Det är uppenbart att kärnkraften inte har en marknadsmässig framtid. Då vill Liberalerna gå in med statliga subventioner. Det var precis så Sabuni tolkade kongressens beslut: att man ska gå in med statliga subventioner till ett visst kraftslag. Det är verkligen märkligt att Liberalerna kan landa i en sådan slutsats.


Anf. 204 John Widegren (M)

Fru talman! Kärnkraften är avgörande för näringslivets konkurrenskraft och central för klimatomställningen. Riksdagen kommer att rösta om Ringhals reaktorer 1 och 2. Det är ett beslut som kommer att få mycket stor påverkan på Sverige. Faktum är att omröstningen om Ringhals framtid är en av de viktigaste klimatfrågorna på länge.

Konjunkturinstitutet har studerat hur stängningen av Ringhals två reaktorer påverkar utsläppen. Enligt deras slutsatser leder en stängning till att utsläppen kan öka med 8 miljoner ton koldioxid. 8 miljoner ton koldioxid är 15 procent av Sveriges totala utsläpp under ett år. Det måste vara länge sedan riksdagen fattade ett enskilt beslut med en så stor påverkan på klimatet. För den som säger sig värna klimatet borde det vara ett ganska enkelt beslut.

Sverige har i dag EU:s renaste elproduktion. Det beror på en bra mix av vind, vatten- och kärnkraft. Tillsammans bidrar de till att Sveriges el i princip är koldioxidfri. Bara Norge, med sin vattenkraft, har renare elproduktion i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Detta är något som vi borde vara stolta över och värna. Sveriges unika energimix har gett oss en stabil elproduktion med låga priser och låga utsläpp. Det har gynnat såväl industrins konkurrenskraft som hushållens plånböcker och klimatet.

I Moderaternas värld finns det ingen konflikt mellan vind, vatten- och kärnkraft. Det finns ingen anledning att lägga ned fullt fungerande kärnkraft. Därför vill Moderaterna ge Vattenfall i uppdrag att driva Ringhals 1 och 2 vidare.

Utsläppen ökar med 8 miljoner ton om Ringhals 1 och 2 stängs. 8 miljoner ton är fyra gånger så mycket som den rödgröna regeringen har minskat utsläppen med sedan den tillträdde 2014.

Fru talman! Frågan om Ringhals 1 och 2 handlar inte bara om att utsläppen ökar här och nu. Det handlar också om Sveriges möjligheter att ställa om samhället i grön riktning på lite längre sikt. Om Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp senast år 2045 kommer behovet av el att öka med åtminstone 60 procent, säger experterna.

Elen behövs för att ersätta fossila bränslen, framför allt inom transportsektorn och industrin, som tillsammans står för två tredjedelar av Sveriges totala utsläpp. Elektrifieringen av transportsektorn förväntas öka behovet av el med omkring 25 procent till år 2045. Inom industrin förväntas behovet av el bli ännu större när ny utsläppssnål teknik ska användas. Ståltillverkaren SSAB håller på att utveckla en teknik för att tillverka stål utan kol och i stället använda vätgas. Blir den metoden verklighet skulle företagets utsläpp minska med 90 procent, men det skulle samtidigt kräva 10 procent av Sveriges befintliga el.

Men om den här omställningen, där Sverige går från fossila bränslen till el, ska spela roll för klimatet måste elen vara ren. För att garantera det behöver vi el från så många fossilfria källor som möjligt. Därför behöver Sverige behålla kärnkraften, som tillsammans med vattenkraften står för omkring 80 procent av Sveriges fossilfria elproduktion. Detta innebär inte att inte vindkraft och kanske solkraft behövs i framtiden. Jag tror även att skogen kommer att spela en viktig roll i framtiden.

Moderaterna välkomnar utbyggnaden av vindkraften, men i takt med att vindkraften ökar ökar också behovet av kärnkraft, alltså en reglerkraft. Kärnkraften och vattenkraften är de enda reglerbara energislagen, och de behövs för att komplettera väderberoende kraftslag. Det blåser inte varje dag, och när det inte blåser i Sverige blåser det inte heller i många av våra grannländer.

Fru talman! Det finns få goda argument för att stänga Ringhals 1 och 2. När ägaren Vattenfall fattade beslutet att stänga reaktorerna såg förutsättningarna radikalt annorlunda ut. Effektskatten, en straffskatt på kärnkraftsel, fanns fortfarande på plats och medförde att kostnaden för kärnkraftsel var betydligt högre än i dag när den är avskaffad. Vattenfall har själv sagt att företaget förmodligen hade fattat ett annat beslut om effektskatten redan då varit avskaffad. Då hade reaktorerna inte stängts.

Det är hög tid att ompröva beslutet att stänga Ringhals 1 och 2. Moderaterna vill att Vattenfall ska få i uppdrag att om möjligt driva vidare Ringhals 1 och 2. Praktiskt bör Vattenfall då göra en snabb analys av teknik, säkerhet och ekonomi när det gäller att driva vidare Ringhals 1 och 2.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Regeringen och framför allt Miljöpartiet slår sig ofta för bröstet när det kommer till klimatpolitiken. Nu finns det stor chans för regeringen att visa att engagemanget för klimatet inte stannar vid ord. Genom att ställa sig bakom en fortsatt drift av reaktorerna har regeringen möjlighet att göra stor nytta för klimatet. Regeringen kan visa att omsorgen om att minska utsläppen är viktigare än att försvara ett gammalt ideologiskt motstånd mot kärnkraften.

Avslutningsvis, fru talman! Den som menar allvar med att trygga näringslivets konkurrenskraft och bidra till klimatomställningen röstar för reservation 13. Jag yrkar bifall till den reservationen, fru talman.

(Applåder)


Anf. 205 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Den här debatten handlar i grunden om de statliga bolagen, inte om planekonomiskt producerad kärnkraft. Jag tänkte ta tillfället i akt och reda ut några av de missuppfattningar och begrepp som förekommit i debatten.

Långsiktiga villkor och förutsägbara spelregler är någonting som vartenda företag, statliga såväl som privata, lyfter fram när man talar med dem. Det är kanske den viktigaste punkten på alla företags agenda.

Detta vill vissa partier nu rasera. Att minska den politiska risken är bland det viktigaste den här kammaren kan göra för företagsklimatet i Sverige. Men nära nog hälften av denna kammare vill nu bryta mot detta. Det vore ett monumentalt slag mot viljan, tryggheten och kostnaden för att investera i Sverige. Det om något kommer att slå inte bara på elpriset utan på andra konsumentpriser och framför allt på klimatomställningen.

Vi har alltså borgerliga partier i den här kammaren som de facto vill återreglera elmarknaden. Det är det man säger. Man vill besluta om enskilda kraftverk som ägs både statligt och privat, även om man gärna glömmer att nämna att 30 procent av Ringhals ägs av ett privat, börsnoterat företag i form av Juniper, som i sin tur ägs av Fortum.

Riksdagen ska uppenbarligen också besluta om vilka elavtal som ska erbjudas. Det gäller särskilt PPA:er, det vill säga elavtal mellan olika företag och privata köpare. Det hörde vi tidigare från Moderaterna.

Den kompass som Liberalerna efterlyste hos Socialdemokraterna undrar jag om de inte själva har tappat. Jag trodde nämligen inte att borgerliga partier skulle vara för att vi i riksdagen med politiska beslut ska peka ut vad som får vara kvar och vad som ska stängas ned.

Det här handlar om otroligt omfattande ingrepp i marknaden. Alla investeringsbeslut de senaste åren, sedan 2015, har ju tagits på grund av att man vet att de här reaktorerna kommer att stängas ned. Vi hade inte haft den här utvecklingen som vi har sett sedan dess annars. Att då rulla tillbaka det beslutet med politiska medel är ett otroligt omfattande ingrepp i marknaden. Det är dessutom antagligen inte ens görligt rent lagtekniskt.

Om man verkligen tänker på vad som faktiskt har hänt har vi haft en enorm utveckling. Vi bygger mycket mer ny elproduktion än vad som stängs ned, och det görs på beslutet av att stänga de här reaktorerna. Jag trodde verkligen inte att jag skulle behöva förklara grundläggande företags- och samhällsekonomi för borgerliga partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

När Konjunkturinstitutet pratar om stora utsläppsminskningar är det visserligen sant. Men det KI inte bedömer är vad som hade hänt om Vattenfall inte stängde reaktorerna. Det här sker inte i ett vakuum, utan det som har hänt är att vi har fått otroligt mycket ny kraft så att vi minskar utsläppen ännu mer än om kraftverken hade varit kvar. Det glömmer vissa partier att berätta.

När vissa partier säger att det är en låg kostnad glömmer de också att berätta att det är billigare att producera andra kilowattimmar med andra kraftslag som tränger ut precis lika mycket kolkraft någon annanstans. Det om något är ju effektiv klimatpolitik: att låta kraftverk som byggs på marknadsmässiga villkor - det sker nu i Sverige - vara de som konkurrerar ut kolkraft i Tyskland, Polen, Baltikum, Finland och Danmark. Det är på riktigt effektiv klimatpolitik. Vi kan få mer utsläppsminskningar per krona än med det som läggs fram med att behålla Ringhals 1 och 2.

Man ska också komma ihåg att Ringhals 2 är trasig. Den har en spricka och rost i bottenplattan. För att citera Mats Ladeborn från Vattenfall: Det finns ingen möjlighet att räkna hem detta. När vi gjorde den förra reparationen stod anläggningen stilla i två år.

Det här är ingen quickfix. Det här är som en bil som fått tvåor i besiktningen. Anläggningarna är trasiga. De är gamla. De är byggda på 70-talet men har fått en liten respit att köra vidare en stund till - när det gäller Ringhals 2 till 2019, som redan har passerat, och när det gäller Ringhals 1 till 2020. Sedan behöver de stängas, för de klarar inte kraven. Det är helt enkelt för dyrt att reparera.

Det här är grundläggande företagsekonomi. De må vara lönsamma i dag, men de är det inte i morgon när man har tagit investeringen. Jag trodde verkligen inte att jag skulle behöva förklara det här.

Kärnkraften behövs för mer vindkraft, hörde vi precis. Det stämmer inte. Kärnkraften är stabil men inte planerbar. Det är däremot vattenkraften. Vi hörde citat från Konjunkturrådets rapport som precis släpptes. Där säger man just det: Investeringar i kärnkraft är inte lönsamt, för det passar inte ihop med den produktionsmix som vi ser framöver.

Slutligen: Det ingrepp som Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna nu vill göra bryter mot den avreglerade elmarknaden. Det bryter också mot EU:s statsstödsregler, för du får inte ge stöd till enskilda företag på det här sättet. Det bryter mot tankarna om en sund marknad. Det bryter dessutom mot deras egen budget, för då behöver man i bästa fall minska avkastningskravet på Vattenfall. Men det är det ingen som har tagit höjd för. Det krävs åtskilliga miljarder för att genomföra de här grejerna - plus att man ska tvinga ett privat företag att göra samma sak.

Jag hade verkligen högre tankar om dessa partier. Ansvar, ordning och reda i statens finanser liksom en trygg och sund marknad trodde jag var ledord. Det är det fortfarande för Centerpartiet.

Om man dessutom säger att Vattenfall och Juniper ljuger om att det här vore lönsamt - man står ju här i kammaren och säger att det här är lönsamma investeringar, en spottstyver - då är det för det första ett fall för Finansinspektionen, för då har de vilselett marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag har dock inte sett någon sådan anmälan till Finansinspektionen. Jag har inte sett att Finansinspektionen har startat någon egen granskning. Jag har heller inte sett en enda köpare stå i kö för att köpa de här kraftverken.

För det andra: Om de vore så fruktansvärt lönsamma som Ulf Kristersson sa i en debatt i Agenda borde ju köparna stå i kö. Det är miljardpengar! Om det nu är ett så enkelt och snabbt klipp är jag lite förvånad över att inget parti har tagit chansen att köpa.

Kristdemokraterna avslutar sitt generella anförande med att säga att de bolag som staten äger inte ska konkurrera med privata verksamheter. Det är en väldigt klok inställning. Då borde man rimligtvis sälja Vattenfall eller åtminstone inte miljardsubventionera vissa kraftverk.

När Liberalerna pratar om samhällsekonomi undrar jag varför det är just kärnkraftverken som man ska satsa på. Det allra bästa i så fall vore ju att se till att Vattenfall bygger en turbin på det värmeverk som man planerar i Uppsala, där vi har en effektbrist lokalt. Det om något vore samhällsekonomiskt lönsamt. Men det föreslår man inte. Det är just kärnkraften, som det antagligen är en sämre samhällsekonomi i att driva vidare, som föreslås.

Logiken som Ringhalsvännerna anför brister därför. Det håller inte ihop. Det här är ett politiskt spel som inte är förankrat i verkligheten. Man vill göra saker som inte är tekniskt, ekonomiskt eller lagligt möjliga.

(Applåder)


Anf. 206 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Staten äger helt och delvis ett tiotal bolag. Det är per definition så att man politiskt tycker till om dessa. Det kan handla om SBAB, Orio, SAS, Svenska Spel och en hel del andra. Jag tycker att det är fullt rimligt och legitimt.

Centerpartiet har tidigare i detalj haft synpunkter på hur Vattenfall har lagt upp sin callcenterverksamhet och på vilka orter den ska finnas och inte. Jag tycker att det är fullt rimligt att Rickard Nordins parti ska kunna ha den typen av åsikter.

När det gäller Ringhals handlar det för mig och för oss om fossilfriheten, alltså kombinationen av kärnkraft och olika former av ny och förnybar energi. Jag tycker att det finns många skäl som talar för att faktiskt överväga en fortsatt drift av Ringhals 1 och 2, till exempel klimat, fossilfrihet och trygghet. Det kan ge mycket elektricitet under stora delar av året, och vi vet från Vattenfalls egna livscykelanalyser att kärnkraften är det kraftslag i Sverige som har de lägsta klimatutsläppen.

Därför tycker jag att det är rimligt att man tittar vidare på möjligheten att faktiskt driva vidare en eller båda reaktorerna. Det vore en rimlig effekt om riksdagen nu landar i att ge Vattenfall detta uppdrag.

Det är inte bara vi som säger så. Vattenfall gjorde en egen analys 2016 nära inpå 2017 för Ringhals 1. Man konstaterade att det inte krävdes jättestora investeringar för en fortsatt drift. Det finns andra experter i konjunkturinstitut och konjunkturråd och så vidare.

Om vi ska ta fasta på allvaret i klimatfrågan är det här en väg att gå. Det kan väl inte vara så, Rickard Nordin, att det för dig och Centerpartiet är viktigare att avveckla kärnkraften än att rädda klimatet?


Anf. 207 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Fru talman! Vi tycker såklart till om de grundläggande övergripande riktlinjerna för de statliga bolagen. Men att peka ut att Vattenfall ska driva vidare vissa reaktorer, som dessutom redan är nedlagda, är lite som att vi ska styra Svenska Spel att införa utdelning för nio rätt på stryktipset. Det är helt orimlig detaljstyrning.

Varför är det just de här kärnkraftverken som ska drivas vidare? Varför inte styra i Uppsala, där det råder en effektbrist? Det har varit så länge.

Problemet med argumentationen är, förutom att man bryter mot en avreglerad elmarknad, att den inte hänger ihop. Det finns alternativa lösningar som är billigare när det kommer till klimatfrågan. Det finns lösningar på i princip alla dessa saker som Moderaterna lyfter upp. Men det är just kärnkraften och de här reaktorerna som är intressanta.

Det här är detaljstyrning som inte hör hemma i den här kammaren. Det är detaljstyrning som det inte är rimligt att fatta politiska beslut om. Det görs av Vattenfalls styrelse. Om det vore så lönsamt skulle det vara ett brott mot bland annat börsregler. Både Vattenfall och Juniper har sagt att man har uppdaterat beräkningarna, och det är inte lönsamt att göra detta. Det vore i så fall en lögn. Jag föreslår att Lars Hjälmered, om han på riktigt tror på detta, anmäler dem till Finansinspektionen och driver ett case där. Uppenbarligen har ingen gjort så.

Ingen annan än Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tror att det är så. I så fall hade man lagt ett bud på reaktorerna. De får ju drivas vidare. Det finns inget från staten som säger att man inte får driva reaktorerna vidare, men man har lagt ned dem på marknadsmässiga villkor eftersom annan kraft är mer lönsam.

Om man på riktigt vill driva klimatpolitik gör man det på effektivast möjliga sätt, det vill säga det som Moderaterna brukar säga i kammaren; vi ska ha en klimatpolitik som är så effektiv som möjligt för att minska utsläppen så mycket som möjligt. Då är inte detta lösningen.


Anf. 208 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Det är inte bara jag och Moderaterna som har talat om vad som är lönsamt eller inte. Jag har själv läst den tidigare hemligstämplade rapporten från Vattenfall och Ringhals där man har tittat på reaktor 1 och vilka investeringar som har gjorts sedan reaktorn byggdes i början av 70talet och hela vägen framåt. Det finns andra experter som har tillkommit efter hand.

Kombinationen försörjningstrygghet och klimat talar för att den typen av uppdrag bör ges till Vattenfall. Den kan ge mycket elektricitet till en låg kostnad och till låga utsläpp.

Om vi tittar på prisnivån nu och den borttagna effektskatten och ändrar reglerna för Kärnavfallsfonden är befintlig kärnkraft en lönsam verksamhet. Det skulle den vara efter hand.

Rickard Nordin lyfter upp andra åtgärder. Jag instämmer. Vi behöver ha mer diskussion om vilken marknadsmodell som ska finnas i framtiden i Sverige, hur elnätsregleringen ska se ut, hur vi kan jobba med energieffektivisering och hur vi kan säkra lokal elproduktion så att inte en uppgörelse som den regeringen gjorde med Centerpartiet och Liberalerna som skapade en elkris i Skåne och Stockholm händer igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

För mig finns inget motsatsförhållande mellan den diskussionen, där vi kan tycka olika i delar, och kärnkraften. Vi behöver helheten om vi menar allvar med försörjningstryggheten och klimatfrågan.

Fru talman! Sedan kommer vi till frågan om styrningen av statliga bolag. Centerpartiet har tidigare haft synpunkter på var Inlandsinnovation har investerat, till vilket uppdrag, och senare på Saminvest. Det har rent allmänt varit en politisk diskussion om Svenska Spel, där det uttryckligen står i ägardirektivet att man ska bedriva kasinoverksamhet och spel på värdeautomater. Centerpartiet har haft synpunkter på callcenterverksamhet inom Vattenfall. Och det finns en del andra exempel.

Det är fullt rimligt och legitimt att ha den typen av uppfattning om just statligt ägda företag. För mig landar det ändå i att vi bör titta på dessa frågor för att säkra tryggheten och klimatfrågan, och det borde också vara en rimlig centerståndpunkt.


Anf. 209 Rickard Nordin (C)

Fru talman! I fallet Svenska Spel, värdeautomater och kasinon handlar det också om att man agerar på en monopolmarknad.

Det är lite sorgligt att behöva upplysa Lars Hjälmered om att Vattenfall verkar på en avreglerad marknad. Det gäller dessutom Juniper, som äger 30 procent av Ringhals. Moderaterna vill alltså tvinga ett privat, börsnoterat företag att göra vissa investeringar. Det är anmärkningsvärt och lirar inte så bra med generell moderat politik i övrigt - vad jag vet.

Det verkar som att det finns en ohelig allians mellan Vänsterpartiet och Moderaterna i allt fler frågor. Planekonomi är kanske något vi ser i korten framöver.

Det intressanta är att du kan få mycket el till en viss kostnad, oklart hur mycket, genom att driva vidare dessa frågor från kärnkraftverket i Ringhals. Men du kan få mer el till en lägre kostnad genom att göra annat, nämligen effektivitet och att värna skattebetalarnas och hushållens pengar. Det är de som i slutändan får betala elpriset.

Den stora frågan i Moderaternas argumentation är vem som betalar. Man har inte tagit höjd i den egna budgeten eftersom det kommer att kräva stora investeringar från Vattenfall. Det kräver att man antingen sänker avkastningskraven eller räknar hem investeringen på annat sätt, via statliga subventioner eller något annat. De är gissningsvis dessutom oförenliga med EU:s statsstödsregler. Det är helt enkelt olagligt att göra så, och det har man inte tagit hänsyn till i Moderaternas budget.

Vill Moderaterna verkligen lämna den avreglerade elmarknaden? Det är de facto vad man föreslår. Man föreslår att privata företag ska tvingas göra investeringar i enskilda kraftverk. Det är helt orimligt. Det får stora konsekvenser för investeringsklimatet i Sverige och det får stora konsekvenser för företagsklimatet i Sverige när man inte kan lita på att politiken håller sig till de grundläggande spelreglerna om marknaden. Där skiljer sig uppenbarligen Centerpartiet och Moderaterna åt.

Centerpartiet värnar en marknad som kan investera och vet vad som gäller oavsett om det är fråga om ett privat eller statligt bolag.


Anf. 210 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Det är intressant att sitta här i kammaren och höra politiker från alla olika håll nästan ursäkta sig för sina politiska åsikter och säga att något är ett resultat av marknaden. Jag tycker att vi ska stå upp för våra politiska åsikter. De har en viktig roll. Jag slås av hur nyliberalismen har slagit klorna i kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Jag lyssnar på en debatt som inte är mitt eget ämnesområde - det är utbildande - och jag slås över likheterna som finns med skogspolitiken. Det, fru talman, är en bra övergång till vad mitt anförande ska handla om, nämligen Sveaskog.

Fru talman! I dag talar vi om hur statliga bolag styrs. Många politiker och företrädare från bolagen menar att vinster är det allra viktigaste. Det ska därför vara en överordnad uppgift för våra statliga bolag att leverera vinst till statens budget. Detta motiveras ibland med att vi sedan ska kunna investera i ett bra samhälle. Men frågan är till vilket pris vi gör detta.

Fru talman! Att mena att vi gör något bra för miljön samtidigt som vi låter Sveaskog skövla våra sista naturskogar är som att låta avverka en hel skog för att bygga en fågelholk. 0,19 procent av vår statsbudget går till naturvårdsåtgärder. Om syftet skulle vara att gynna fåglarna i skogen borde vi helt enkelt inte skövla skogen från första början. Det är otroligt icke samhällsekonomiskt.

Men syftet i dag med Sveaskog är inte att gynna naturen, och det finns inte ett ord som är besläktat med miljövård i Sveaskogs bolagsordning. Men det går att ändra.

Fru talman! Vi lever i en klimatkris och i en artkris, där vi förlorar arter i en rasande takt. Forskare tror att ca 1 miljon arter riskerar att utrotas. En av Sveriges viktigaste och största biotoper är skogen, och det är en biotop som ungefär hälften av våra rödlistade arter vistas i. Kalavverkningarna är den största anledningen till att arter hamnar på rödlistan, tillsammans med igenväxning, och den stora förändringen från ett ekosystem till en monokultur kan utradera en arts alla överlevnadsvillkor och därmed sätta stopp för dess existens. Är det någonstans vi vill bidra till den biologiska mångfalden är det genom att förvalta skogen hållbart. Och är det något bolag som bör gå före är det Sveaskog.

Fru talman! Sveaskog är Sveriges största markägare och äger 14 procent av Sveriges skog. Det är ett statligt bolag som indirekt ägs av folket. Sveaskog har fått sitt uppdrag från oss politiker. Enligt deras tolkning finns det två huvuddelar i deras uppdrag - en marknadsorienterad del och en samhällsorienterad. Vad gäller den marknadsorienterade biten lyckas Sveaskog med råge. Vad gäller den samhällsorienterade delen, där även naturvården ingår, lyckas Sveaskog dock inte särskilt bra.

Sveaskog har också fått kritik från Riksrevisionen för sitt luddiga uppdrag.

Fru talman! Tvärtemot forskarnas rekommendationer och larmrapporter, som visar att Sverige inte klarar av att bevara den biologiska mångfalden, fortsätter Sveaskog med business as usual och prioriterar miljardvinster framför funktionella ekosystem.

Fru talman! Ett av de största problemen med Sveaskog är att deras målsättning om 10 procent naturvårdsskogar inte är ett golv utan både ett golv och ett tak. De har tolkat sitt samhällsuppdrag som att de inte får skydda vare sig mer eller mindre än 10 procent. Detta betyder att de om de har skyddat en skog av högt biologiskt värde och sedan hittar en annan skog av högre biologiskt värde måste välja vilken av dessa skogar som ska skyddas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statliga företag

Därför, fru talman, måste Sveaskog få ett tydligare uppdrag och en omskriven bolagsordning som möjliggör en snabb accelerering av skydd och hållbart brukande av skogen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 22 januari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2020-01-22
Förslagspunkter: 12, Acklamationer: 9, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Skrivelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2018/19:140 till handlingarna.
  2. Statens långsiktiga ägande och förvaltning av företag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:45 av Per Schöldberg m.fl. (C),

    2019/20:54 av Camilla Brodin m.fl. (KD),

    2019/20:55 av Lars Hjälmered m.fl. (M),

    2019/20:1965 av Joar Forssell (L) och

    2019/20:2677 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkandena 30-32.
    • Reservation 1 (M, C, KD, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (M, C, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S99001
    M06901
    SD62000
    C03100
    V27000
    KD02200
    L01900
    MP16000
    -1100
    Totalt20514202
    Ledamöternas röster
  3. Övrigt om förvaltningen av statligt ägda företag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:388 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,

    2019/20:924 av Maria Strömkvist och Roza Güclü Hedin (båda S),

    2019/20:1842 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 1-4,

    2019/20:2306 av Ida Karkiainen m.fl. (S),

    2019/20:2712 av Lars Püss och Ulrika Jörgensen (båda M) yrkande 2,

    2019/20:2853 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) yrkande 3 och

    2019/20:3251 av Emil Källström m.fl. (C) yrkande 24.
    • Reservation 2 (SD)
    • Reservation 3 (C)
    • Reservation 4 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S99001
    M69001
    SD00620
    C03100
    V00270
    KD22000
    L19000
    MP16000
    -1010
    Totalt22631902
    Ledamöternas röster
  4. Ekonomiska mål för SJ AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:385 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

    2019/20:615 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkande 14 och

    2019/20:1623 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3 i denna del.
    • Reservation 5 (SD, V)
  5. Genomförande av förändrat avkastningskrav för SJ AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:1623 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) yrkande 3 i denna del.
    • Reservation 6 (V)
  6. Sveaskog AB:s uppdrag och verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:21 av Dennis Dioukarev (SD),

    2019/20:540 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

    2019/20:561 av Maria Strömkvist (S),

    2019/20:1019 av Sten Bergheden (M),

    2019/20:1549 av Rebecka Le Moine (MP) yrkandena 1-4,

    2019/20:1842 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 7-10,

    2019/20:2133 av Tomas Kronståhl och Anders Åkesson (S, C),

    2019/20:2667 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 10 och

    2019/20:2760 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 62.
    • Reservation 7 (M)
    • Reservation 8 (SD)
    • Reservation 9 (V)
    • Reservation 10 (KD)
  7. Vattenfall AB:s uppdrag och verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:549 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 1,

    2019/20:1139 av Lars Beckman (M),

    2019/20:1333 av Betty Malmberg (M) och

    2019/20:1842 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkandena 5 och 6.
    • Reservation 11 (SD)
    • Reservation 12 (V)
  8. Vattenfall AB och kärnkraft

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2019/20:549 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkandena 4-6.
    • Reservation 13 (M, SD, KD, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (M, SD, KD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S99001
    M06901
    SD06200
    C31000
    V27000
    KD02200
    L01900
    MP16000
    -1100
    Totalt17417302
    Ledamöternas röster
  9. Vissa övriga statligt ägda företags uppdrag och verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:366 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 6,

    2019/20:620 av Robert Stenkvist m.fl. (SD) yrkande 9 och

    2019/20:1564 av Rebecka Le Moine (MP) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 14 (SD)
  10. Statens ägande av Svenska Spel AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:2011 av Erik Bengtzboe (M) och

    2019/20:3047 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.
    • Reservation 15 (M, SD, L)
  11. Statens ägande av Telia Company AB

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:390 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD),

    2019/20:613 av Jimmy Ståhl m.fl. (SD) yrkande 4 och

    2019/20:3141 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkande 3.
    • Reservation 16 (SD)
  12. Statens ägande av vissa övriga företag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2019/20:2375 av Ida Drougge (M),

    2019/20:2376 av Ida Drougge (M) och

    2019/20:3141 av Markus Wiechel och Mikael Strandman (båda SD) yrkandena 1, 2 och 4.