Till innehåll på sidan

Sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd samt slopad kontrolluppgiftsskyldighet

Betänkande 2022/23:KU16

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
25 januari 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd (KU16)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla.

Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare.

Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-01-19
Justering: 2023-01-24
Trycklov: 2023-01-24
Reservationer: 2
Betänkande 2022/23:KU16

Alla beredningar i utskottet

2023-01-19

Sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd (KU16)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2023.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-01-24
Debatt i kammaren: 2023-01-25

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Lars Engsund (M)

Herr talman! Sverige har haft ett stabilt och förutsägbart elsystem som gav oss el dygnets alla timmar, året runt och oavsett väder och vind, till ett förhållandevis bra pris för landets elkonsumenter. Detta har den rödgröna politiken dessvärre sett till att delvis montera ned, vilket vi nu ser effekterna av.

Vi har nu ett stundom instabilt system med kraftigt varierande priser. Under de senaste ett och ett halvt åren har vi sett extremt höga priser, vilket har gett upphov till en sällan skådad kostnadskris för våra hushåll och vårt näringsliv. Det är av den anledningen vi står här i kammaren i dag och pratar om elstöd. Jag tycker att det är ytterst beklagligt att vi har kommit till en situation där vi tvingas till utbetalningar till våra medborgare för att minska effekterna av kostnadskrisen.

Det är bråttom att få till stånd utbetalningarna till de svenska hushållen. På uppdrag av den förra regeringen har Svenska kraftnät tagit fram en prismodell som kommer att lindra effekterna av de höga elpriserna. Utbetalningarna ska finansieras av de så kallade trängselavgifter som var och en av oss elkonsumenter - främst i södra Sverige - har betalat in via våra elräkningar. Försäkringskassan har fått i uppdrag att administrera utbetalningarna eftersom man i egenskap av utbetalande myndighet har förmågan att hantera stora mängder utbetalningar.

Herr talman! Propositionen handlar om att i två avseenden sekretessbelägga uppgifter rörande enskilda elkonsumenter.

Det ena rör så kallat anläggnings-id, vilket är en beteckning på elabonnentens anslutning till elnätet. För att få en bild av vilket skyddsvärde denna information tillmäts ska man känna till att alla svenska anläggnings-id:n finns lagrade hos exempelvis Energimarknadsinspektionen. Dessa uppgifter är där avidentifierade, vilket innebär att det inte går att koppla ett anläggnings-id till en enskild abonnent, och dessa avidentifierade uppgifter är sekretessbelagda. Således bör dessa uppgifter vara sekretessbelagda även hos Försäkringskassan.

Den andra delen handlar om personuppgifter i anslutning till de utbetalningar som Försäkringskassan ska genomföra. I denna del vill jag framhålla att jag är en stark förespråkare av offentlighetsprincipen, demokratisk öppenhet och transparens. Syftet med denna öppenhet och transparens är att allmänheten ska kunna granska staten, ställa makthavare till svars och kräva sin rätt. Syftet är emellertid inte att medborgare eller medier ska granska enskilda medborgare. Den form av samhälle där vi genom statliga register håller koll på varandra och på människors privata förehavanden är inget jag eftersträvar. Det är inte heller skälet till vår offentlighetsprincip, som finns till för att granska makten.

Herr talman! Av den anledningen menar jag att det inte är genom granskning av enskilda utbetalningar till individer som vi som samhälle ska granska detta. Det ska i stället hanteras genom väl beprövade och demokratiska granskande institutioner, såsom Riksrevisionen och Justitieombudsmannen, men även medierna.

Medier kan alltjämt begära ut information som inte berör enskilda och granska genomförandet på sedvanligt vis. Vi ska komma ihåg att medier aldrig tidigare, åtminstone såvitt jag känner till, har granskat utbetalningar från Försäkringskassan till enskilda medborgare, på personlig basis, på det sätt som vissa nu menar ska ske.

I dagens Sverige har vi fler och mer omfattande register över våra medborgare än i de flesta andra länder i världen. Vi har folkbokföringsregister, bilregister, register för bolagsengagemang och privata belastningsregister, för att nämna några exempel. Risken är således att vi redan i dag har ett samhälle där ingen av oss längre är vanlig privatperson utan där alla blir alltmer offentliga personer. Risken är att privatlivets helgd, som är fastslagen i grundlagen, devalveras över tid, och det är min fasta målsättning att slå vakt om denna. Kom därför ihåg att offentlighetsprincipen är till för att granska makten, inte folket.

Herr talman! Av den anledningen ska offentlighetsprincipen användas för att skapa demokratisk transparens och öppenhet kring maktens utövande, vilket alltjämt kommer att vara möjligt efter att denna lag har införts. Därtill granskar Riksrevisionen, som ligger direkt under riksdagen, tillämpningen och genomförandet av reformen. Tillsammans med den vanliga mediebevakningen kommer detta att kunna ge oss en heltäckande bild av läget.

Detta elstöd uppvisar likheter och är i analogi med fjolårets elstöd till de svenska hushållen. Fjolårets elstöd hanterades av elnätsbolagen, vilket alltså gav ännu mindre insyn eftersom inte ens Riksrevisionen, exempelvis, kunde göra en djupgående granskning av elstödshanteringen. Således är det rimligt att fråga sig vad som är orsaken till att det blir det mer kritik mot den lösning vi här lägger fram. Detta kan granskas i större utsträckning än det som genomfördes av den förra regeringen och som i praktiken var helt omöjligt att granska.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till propositionen och avslag på motionerna.


Anf. 2 Malin Björk (C)

Herr talman! Jag har lyssnat på Lars Engsund och de argument som läggs fram för att vi enligt en del partier bör rösta igenom ett lagförslag som belägger vissa uppgifter gällande hur elstödet hanteras och betalas ut med sekretess.

I opposition har Moderaterna ofta varit starkt kritiska till det parti som under många år har haft makten, det vill säga Socialdemokraterna, vad gäller transparens, öppenhet och möjligheten att granska underlagen för de beslut som makten fattar. Man har varit skarpt kritisk till att begränsa insynen i beslutsprocesser och väldigt mån om att lyfta fram hur viktigt det är att kunna se hur skattebetalarnas pengar fördelas genom den budget som beslutas.

Vi är alla medvetna om att elpriserna har skjutit i höjden och att företag och enskilda är i stort behov av stöd. Detta kommer att kosta skattebetalarna stora summor, och därför är det viktigt att stöden blir träffsäkra. För att kunna granska detta krävs att journalister och opinionsbildare kan titta på hur stödet faktiskt fördelas. Vad är skälen till att just detta statliga stöd och hur det fördelas inte ska kunna granskas på det sätt som vi är vana vid att statens resurser och fördelningen av dem granskas enligt offentlighetsprincipen, Lars Engsund?


Anf. 3 Lars Engsund (M)

Herr talman! Till att börja med kan vi väl konstatera att det denna gång inte är frågan om skattemedel utan om de så kallade trängselavgifterna. Trängselavgifterna har betalats in av var och en av elkonsumenterna genom elräkningar. Man kan säga att det är en återbetalning den här gången. Det handlar alltså inte om skattemedel.

Som jag nämnde har vi ett flertal register i landet. Just privatlivets helgd måste vi skydda och värna.

Det har gått väldigt fort när denna modell har tagits fram av Svenska kraftnät. Det är bråttom, för det är många hushåll där ute - och även många i näringslivet - som just nu lider svårt av de höga kostnaderna och kanske till och med har svårt att betala den elräkning som ska betalas inom en vecka.


Anf. 4 Malin Björk (C)

Herr talman! Jag fick inte riktigt klart för mig varför det inte ska gå att granska hur dessa elstöd ska fördelas. Det rör sig visserligen inte om skattemedel utan om andra typer av avgifter som kommer in till staten, men det är ju ändå ett statligt stöd.

Lars Engsund sa att det har gått fort. Den beredningsorganisation som finns inom Regeringskansliet har ju en begränsad kapacitet. Här har man pressat fram ett lagförslag som rör inskränkningar av offentlighetsprincipen, det vill säga sekretess. Det är en ingripande lagstiftning utifrån en grundläggande princip som finns stadgad i våra grundlagar.

Hur kommer det sig att man under dessa förhållanden, när företag och privatpersoner står och väntar på snabba beslut för att få del av stöden, lägger resurser på att utreda ett sådant här förslag, som är lagtekniskt komplicerat och som innebär avsteg från en grundläggande princip, i stället för att fokusera på att komma ut med stöden?


Anf. 5 Lars Engsund (M)

Herr talman! För det första har vi ett väl fungerande uppföljningssystem. Det är Riksrevisionen som kan utföra den formen av granskning, vilket ledamoten säkert känner till.

För det andra är denna typ av uppgifter, som föregående år hanterats av elnätsbolagen, normalt sett sekretessbelagda. Jag ser inget skäl till något annat än att de ska vara sekretessbelagda oavsett vem som betalar ut pengarna. Nu är det Försäkringskassan som ska betala ut pengarna, eftersom man är en utbetalande myndighet. Bedömningen är att detta går snabbast. Det är stora mängder pengar som ska hanteras.


Anf. 6 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Jag har ungefär samma frågor till Lars Engsund som föregående replikör.

Jag får lov att ge Lars Engsund kredd - han står ändå här och tar debatten, till skillnad från alla andra partier i regeringsunderlaget. Lars Engsund försöker i alla fall att på sitt sätt förklara varför Moderaterna och regeringen lägger fram detta förslag. Men vad är det som gör att man gör en helt annan bedömning än Lagrådet och att Lagrådets kritik inte tas om hand i propositionen? Det jag har sett att regeringen har skrivit handlar om den kartläggning som Lars Engsund var inne på.

Det är lite roligt att notera att vi senast för några månader sedan fattade det andra beslutet om det vilande grundlagsförslaget om ändamålsenligt tryck- och yttrandefrihetsskydd. Moderaterna körde då tillsammans med andra partier över det förslag som fanns från en enig utredning om att begränsa grundlagsskyddet för vissa kartläggningstjänster, som Lars Engsund var inne på. Jag tycker att detta är lite intressant.

I propositionen står det mycket om att man är orolig över att oseriösa elleverantörer skulle missbruka dem om just dessa uppgifter blev offentliga. Om Sveriges elmarknad är så oseriös är vi i Vänsterpartiet helt öppna för att reglera detta. Vi sträcker ut en hand här.


Anf. 7 Lars Engsund (M)

Herr talman! Låt oss gå till botten med detta och titta lite på Lagrådet och den kritik som har framförts mot förslaget. Framför allt har kritik riktats mot själva beredningen av ärendet vad gäller tidsfrister, svar på remisser med mera. Det är dock upp till riksdagens kammare att avgöra huruvida man verkligen har tillräckligt underlag för att fatta beslut.

Lagrådet framför förvisso också att man inte anser att det finns skäl att sekretessbelägga uppgifterna eftersom de inte är integritetskänsliga, som man säger. Men detta är till syvende och sist en politisk bedömning, anser jag, och den politiska bedömningen är någonting som riksdagen gör i denna kammare.

När det gäller marknadsbiten är det klart att det alltid finns avarter på en marknad; ledamoten känner säkert till att det är så. Detta betyder inte att det finns skäl att ändra på marknadsförutsättningarna, utan det är ett konstaterande. Detta är någonting som vi givetvis måste jobba med genom andra instrument.

Vidare är även KD anmälda på talarlistan.


Anf. 8 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Jag får tacka för upplysningen om att KD har anmält sig till debatten. Det ser jag fram emot, för jag har många frågor att ställa till regeringspartierna. KD hade inte anmält sig när jag senast kollade, så jag tackar för upplysningen.

Jag tycker att det är lite märkligt - detta är nog första gången som dessa partier pratar om integritet. När det exempelvis handlar om förslag om visitationszoner kan det räcka att man vistas på ett ställe där polisen i framtiden kommer att införa en visitationszon för att man eventuellt ska kunna bli kroppsvisiterad. Detta om någonting är väl integritetskränkande, men då är det inte så viktigt. Det är just nu, i det här fallet, som det är viktigt att skydda hur mycket pengar som kommer att betalas ut i stöd.

Precis som ledamoten var inne på tidigare är det ju redan i dag ganska enkelt att uppskatta vilken elförbrukning olika hushåll har. Det borde därför inte vara ett jättestort problem att offentliggöra sådana uppgifter. Bland andra Lagrådet har sagt att detta inte är integritetskänsliga uppgifter.

Hade man haft en seriös remisshantering, och inte en så här kort hantering, hade regeringen kunnat få fler inspel, exempelvis från Justitieombudsmannen, som vi besökte förra veckan. Justitieombudsmannen meddelade då att det fanns så lite tid - bara ett par timmar - att det inte gick att svara på regeringens förslag.

Förra veckan hölls en partiledardebatt. Inför den intervjuades alla partiledare, och alla utom en uppgav kostnaden på sin senaste elräkning utan att blinka eller tveka. Hur kan detta vara så integritetskänsligt? Jag förstår inte hur man har landat i detta.


Anf. 9 Lars Engsund (M)

Herr talman! Jag frågar mig var denna debatt fanns förra året när elstödshanteringen skulle skötas av nätbolagen. Jag kan inte påminna mig att det över huvud taget föregicks av någon debatt i detta avseende.

Dessa uppgifter är normalt sett sekretessbelagda och behandlas till och med som företagshemligheter hos elnätsbolagen. Jag ser ingen anledning till att det inte ska fortsätta att vara så, oavsett vem det är som betalar tillbaka de trängselavgifter som vi som bor i södra Sverige har betalat in via våra elräkningar.

När det gäller tidslinjen för remisshanteringen vet vi att det var en väldigt kort remisstid. Om jag minns rätt gick remissen ut strax efter lunch på fredagen, och ett svar förväntades till lunch på måndagen. Med all respekt fanns det en hel helg att ta till. Ibland är det så att man får jobba helg; det vet både Jessica Wetterling och jag.


Anf. 10 Peter Hedberg (S)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1.

Det är en allvarlig tid vi lever i. Ekonomisk oro, hög inflation och det ryska kriget mot Ukraina har ställt oss svenskar inför vägval och situationer vi inte alls förväntat oss. De höga elpriserna har lett till problem för både hushåll och företag, och kraven på stödåtgärder har duggat tätt.

Vi socialdemokrater valde redan förra året, när vi befann oss i regeringsställning, att stötta hushållen. Under höst och vinter har priserna fortsatt att vara höga. Den nya regeringen lovade att ha ett elstöd på plats den 1 november 2022. I dag skriver vi den 25 januari 2023 och konstaterar att stödet förhoppningsvis kommer att betalas ut under februari månad.

Det förslag till sekretess gällande stödet till elanvändare som regeringen har lagt fram behandlar vi alltså i dagens betänkande KU16.

Vi socialdemokrater har förvisso haft synpunkter på den valda modellen att låta Försäkringskassan sköta utbetalningarna. Men stödet måste komma på plats, så i den delen har vi valt att inte opponera oss.

Vi är dock kritiska till regeringens förslag att sekretessbelägga utbetalningarna av stödet. Vi menar, likt flera remissinstanser inklusive Lagrådet, att skälen regeringen anför för förslaget inte är tillräckligt starka. Att regeringen dessutom väljer att föreslå ett omvänt skaderekvisit gör att det i praktiken blir omöjligt att granska hur stödet har fördelats och hanterats.

Herr talman! Offentlighetsprincipen är en ordning vi svenskar är mycket stolta över. Om riksdagen ska fatta beslut om nya sekretessbestämmelser måste avvägningar göras. Det stöd som nu ska betalas ut omfattar cirka 17 miljarder kronor. Här föreligger ett uppenbart allmänintresse gällande vart pengarna tar vägen samt stödets träffsäkerhet och fördelningsprofil.

I remissvaren från ett flertal instanser framhålls det stora allmänintresset och möjligheten till insyn och granskning. Därför tycker vi socialdemokrater att det gällande utbetalningarna av elstödet är viktigt att det ges möjlighet för journalister och forskare att granska stödet och eventuella konsekvenser.

Riksrevisionen väljer ju själv vad man vill granska. Vi kan hoppas att Riksrevisionen tar ett sådant beslut att möjlighet ges att se konsekvenserna av elstödet, men för det finns ingen garanti.

I betänkandet uttrycks majoritetens hållning om att uppgifterna i sammanställd form skulle kunna användas för att ge en bild av vanor, livsstil och ekonomi hos enskilda individer och grupper inom de aktuella elområdena, och eftersom uppgifterna samlas in direkt från elnätsföretagen kommer inte heller enskilda att kunna förhindra att uppgifterna lämnas in till och förvaras hos Försäkringskassan.

Socialdemokraternas syn är att uppgifterna som samlas in inte omfattar så känslig information som det ges uttryck för i propositionen och att just elförbrukningen inte heller skulle ge en så heltäckande bild av vanor och ekonomi som häri påstås. Som nämnts tidigare under debatten är det redan många uppgifter relaterade till exempelvis inkomst, skatt och fordonsinnehav som är tillgängliga för allmänheten att ta del av och som i mångt och mycket ger en god bild av en persons levnadsförhållanden. I ljuset av detta förefaller inte uppgifter om elförbrukning, varav mångas redan är tillgänglig via exempelvis kommunala elnätsföretag, vara av särskilt känslig karaktär i förhållande till insynsintresset.

Det är däremot korrekt att enskilda inte kan förhindra att uppgifterna lämnas in till och förvaras hos Försäkringskassan. Men det är denna modell regeringen har valt, så det utgör inte heller ett starkt argument till varför sekretess med omvänt skaderekvisit ska råda.

Avslutningsvis vill jag återigen yrka bifall till reservation 1.

(Applåder)


Anf. 11 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2.

Att ett oppositionsparti kritiserar en regering är inte särskilt ovanligt. Men detta ärende, som i praktiken innebär att regeringen väljer att hemligstämpla utbetalningarna av kommande elstöd på det starkaste sättet i 20 år, har enligt Lagrådet beretts på ett så undermåligt vis att rådets uppfattning är att beredningskravet enligt regeringsformen inte är uppfyllt och därför inte borde kunna ligga till grund för lagstiftning. Det är kritik från Lagrådet av sällan skådat slag.

Jag antar att detta tyvärr bara är en försmak av vad som väntar denna mandatperiod och att regeringen med en knapp men ändock majoritet kommer att köra på. Vi får väl se hur många som reagerar denna gång.

Men det viktiga i detta ärende, förutom att regeringen inte alls tar till sig av Lagrådets eller andra remissinstansers kritik, är att regeringen gör principiella avsteg från det som tidigare varit fullständigt självklart för oss alla: att offentlighetsprincipen är något självklart och viktigt som vi alla värnar och försvarar.

Alla regeringspartier deltar inte ens i denna debatt. Jag hade önskat att det berodde på att regeringspartierna gjorde studiebesök hos Lagrådet. Men så är det ju inte, för ni sitter ju här och väntar på att debattera andra ärenden där utskottet är enigt och som inte är riktigt lika kontroversiella.

Det är synd eftersom jag har ganska många frågor till regeringspartierna. Varför deltar så få av er i debatten? Har detta ärende gått så snabbt att regeringspartiernas ledamöter i KU inte har hunnit sätta sig in i ärendet?

Det skulle man kunna förstå eftersom tiden varit extremt knapp. På grund av det valde som sagt JO att inte svara som remissinstans, fast man hade hela helgen på sig, precis som vi oppositionspartier hade. På torsdag eftermiddag kom propositionen, och svarstiden gick ut på måndagen. Hela helgen hade vi alltså på oss!

Eller handlar det om att ärendet är så pinsamt skött? Det vore en ganska rimlig anledning. Jag hade också skämts om jag var ni.

Precis som ledamoten Malin Björk sa är det intressant att man har lagt så mycket tid och energi på att få till denna sekretessbestämmelse. Förordningen för själva elstödet blev ju klar för ganska länge sedan, så man hade kunnat betala ut elstödet för flera veckor sedan.

Herr talman! Offentlighetsprincipen är en omistlig del av vår demokrati. Den utgör en garanti för rättssäkerhet, rättvis förvaltning och effektivt folkstyre genom att den möjliggör för allmänheten att få insyn och därmed kunna kontrollera den offentliga verksamheten. Offentlighetsprincipen kommer till uttryck på olika sätt i Sveriges grundlagar, till exempel i rätten till yttrandefrihet, meddelarfriheten för tjänstemän och allmänna handlingars offentlighet.

Det är alltid en balansgång mellan offentligheten och den personliga integriteten, men huvudregeln i Sverige har hittills varit att allmänna handlingar är offentliga och att man har en självklar rätt att ta del av dem.

Det finns också olika typer av sekretesskydd. Här väljer regeringen att ta det rekvisit som innebär en så kallad stärkt sekretess. Det gör att det för att uppgifterna ska kunna lämnas ut måste stå klart att utlämnandet inte kan anses leda till skada. Absolut sekretess är alltså den allra starkaste formen av sekretess.

Ledamoten Engsund pratade förut om mediernas granskning - det här innebär att det kommer att bli väldigt svårt för medierna att granska detta. Men det är någonting som regeringspartierna inte har något problem med eftersom man också har infört utlandsspioneri och inte heller då värnade journalistikens rätt att ta del av uppgifter.

Vi i Vänsterpartiet värnar både offentlighetsprincipen och den personliga integriteten. Men här går vi på samma linje som Lagrådet, som menar att det inte är fråga om så integritetskänsliga uppgifter att de behöver sekretessbeläggas.

Vi konstaterar precis som Lagrådet att det finns stora brister i beredningsförfarandet. Man har haft en sådan brådska att Lagrådet tycker att detta inte duger som underlag för lagstiftning. Det är ganska allvarlig kritik, kan man säga. Men Lagrådet har även mycket kritik i sak, och det tror jag faktiskt att regeringspartierna vet om.


Anf. 12 Lars Engsund (M)

Herr talman! Tack, ledamoten Jessica Wetterling för anförandet! Jag tycker att det är ganska raljant i vissa delar.

Man ska ha tidslinjen klar för sig här. När det gäller förordningen om elstöd vet vi att den beslutades den 22 december. Därefter vidtog ett remissförfarande för Lagrådet och andra instanser på lagförslaget. Man ska också komma ihåg att det är bråttom att få ut stödet, och det är inte helt okomplicerat rent administrativt att få ut de här relativt stora beloppen som ska ut till de svenska hushållen.

En fråga till ledamoten Jessica Wetterling: I analogi med fjolårets elstöd - var fanns debatten om sekretessbelagda uppgifter då? Det fanns ingen möjlighet för någon utomstående att granska effekterna av den elstödshantering som fanns under fjolåret.


Anf. 13 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Mig veterligen är det väl den 25 januari i dag. Det är över en månad sedan man fattade beslut om förordningen. Och eftersom det är en förordning behöver det heller inte gå genom riksdagens kammare. Då antar jag att man hade kunnat fatta beslut om det inom regeringen även innan den 22 december.

Jag håller med om att det är en administrativ börda. Absolut! Det är också därför vi inte har yrkat avslag i den del som gäller kontrolluppgifter. Jag håller med om att hushållen behöver få sitt elstöd. Det här handlar inte om detta. Det här handlar om ifall det ska vara offentliga uppgifter eller inte.


Anf. 14 Lars Engsund (M)

Herr talman! Man ska komma ihåg att det här inte är skattemedel. Det här är pengar som var och en, varje elkonsument, har betalat via sina elräkningar. Elstödshanteringen är sekretessbelagd med sekretessbelagda uppgifter om anläggnings-id, förbrukning och så vidare. Och det finns ingenstans, vad jag kan påminna mig, utbetalningar av socialstöd och så vidare som är offentlig handling.


Anf. 15 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Jag får be om ursäkt för om jag låter raljant, men jag tycker att regeringspartierna beter sig extremt raljant mot Lagrådet i det här fallet. Jag tycker faktiskt också att det är lite märkligt att här i debatten tala om det förra stödet. Det håller faktiskt inte ens Lagrådet med om i sitt yttrande, om man kollar det noggrant.

Det är många elbolag som i dag är kommunala bolag och därför omfattas av offentlighetsprincipen. Lagrådet har faktiskt ett resonemang om hur många av uppgifterna som i dag skulle vara offentliga eller inte men som nu kommer att bli hemligstämplade i 20 år, eftersom det här kommer att gälla för det hela.

Jag tycker också att det är ett ganska intressant resonemang om att pengar som betalas in till staten är något vi bara väntar på att vi ska få tillbaka i återbäring. Förlåt, nu kan du inte svara, men vilka andra saker som vi betalar in på olika sätt har vi möjlighet att sedan få tillbaka? Det är egentligen bara en trängselavgift som vi sedan kan få tillbaka. Mig veterligen har inte de här trängselavgifterna betalats ut som stöd tidigare. Jag tror inte att de enbart har lagts på hög, utan de går ju till investeringar exempelvis för att bygga bort trängseln. Men betyder det att vissa i allmänheten då har en liten andel av utbyggnaden av vårt elnät?

(TALMANNEN: Det var en slutreplik, så Lars Engsund har inte möjlighet att svara på de frågorna.)


Anf. 16 Malin Björk (C)

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1.

Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i vårt demokratiska statsskick - att enskilda, opinionsbildare och granskande journalister inte bara kan begära ut, utan även har rätt att få ut, allmänna handlingar. Den rättigheten gör att medborgare kan få insyn i den offentliga maktutövningen och kan kontrollera hur makten utövas. Denna offentlighetsprincip brukar vi svenskar ofta lyfta fram med stolthet, och det med rätta, för den lägger grunden för en fri åsiktsbildning och för en fri debatt i många olika samhällsfrågor.

En typisk sådan fråga som är värd att få insyn i och att debattera är hur staten fördelar medel. Det senaste året har ett hett samtalsämne varit elpriser, ett ämne som blivit allt hetare i takt med att temperaturen på utomhustermometern har sjunkit. När elpriserna har rusat i höjden och elkonsumtionen under höst och vinter ökat, har småföretagare sett lönsamheten gå i botten och husägare sina elräkningar mångdubblas. Och då måste staten gå in med stöd till dem som behöver det mest. Att effektiva stöd måste komma på plats snabbt har Centerpartiet framhållit länge, långt före valdagen.

Den lagstiftning vi diskuterar här i dag, att sekretess ska råda för uppgifter om elstöd, är inte på något sätt nödvändig för att hushåll och företag ska få del av statliga stöd - inte alls, och det är viktigt att poängtera. De pengar som vissa företag och privatpersoner blivit lovade i valrörelsen måste fram fort. Därför kan man inte annat än häpna över hur regeringen har valt att prioritera sina resurser på Regeringskansliet. Hos ansvarigt departement, det som leds av näringsminister Ebba Busch, har tjänstepersoner satts i arbete med att plocka fram ny lagstiftning som gör att medborgare, skattebetalare, inte ska få insyn i hur makten utövas i detta fall. Det är nämligen detta som lagförslaget vi diskuterar här innebär: att makten och hur den utövas, i form av fördelning av statens resurser, inte kommer att kunna granskas. Uppgifter om hur det av regeringen föreslagna elstödet kommer att fördelas kommer man inte att kunna få del av förrän om 20 år. Så länge anser regeringen att det är nödvändigt att sekretessbelägga sådana uppgifter - 20 år. Och nej, Riksrevisionens möjlighet till granskning kan inte ersätta rätten att få ut handlingar genom offentlighetsprincipen.

Herr talman! Offentlighetsprincipen är en grundlagsfäst princip som ger allmänheten rätt till insyn och som bara får begränsas om det finns motstående intressen där skyddsintresset väger tyngre. Bara om dessa motstående intressen är så pass skyddsvärda att uppgifterna kräver sekretess får allmänhetens intresse och rätt till insyn ge vika. Och varje gång som det övervägs att införa en ny sekretessbestämmelse i vår lagstiftning ska det ske en noggrann avvägning mellan de olika intressena.

Som sagt finns det helt klart ett starkt allmänt intresse av att kunna ta del av uppgifter om elförbrukning och stöd. Det krävs starka skyddsvärda intressen för att frångå offentlighetsprincipen, men sådana finns inte här. Regeringen har inte lyckats visa på det. Det här är uppenbart för den som läser lagförslaget och den som läser Lagrådets svidande kritik av förslaget.

För att uppgifter ska anses så skyddsvärda att de omfattas av sekretess krävs att de är känsliga, att de berörda skulle kunna skadas om uppgifterna lämnas ut. De uppgifter som nu föreslås bli sekretessbelagda rör hushållens elförbrukning och belopp som kan kopplas till denna förbrukning. Det är uppgifter som rör den enskildes ekonomi, på samma sätt som uppgifter om hur mycket jag tjänar är en uppgift om min ekonomi. Denna uppgift, vilken inkomst en person har, är fullt tillgänglig för var och en av oss. Uppgifter om en enskilds ekonomi är i regel inte av känsligt slag.

Inte heller gör den omständigheten att uppgifter om hur mycket el någon förbrukar vanligtvis bara är kända av elanvändaren och elleverantören att uppgiften skulle vara känslig. Det är heller inte särskilt ovanligt att den typen av uppgifter, alltså sådana som rör angelägenheter mellan enskilda, förvaras hos myndigheter och därmed blir allmän handling.

Uppgifter som kan ligga till grund för elstöd är alltså inte sådana som skiljer sig från andra uppgifter som förekommer hos myndigheter, och detta gör att det inte går att motivera ett särskilt sekretesskydd med hänvisning till att de vanligtvis bara förekommer mellan konsument och leverantör.

Regeringen har påstått att uppgifter som ska lämnas till Försäkringskassan och som ska ligga till grund för bedömningen av elstöd kan ge en bild av vanor, livsstil och ekonomi hos enskilda individer och grupper, men utan att närmare beskriva hur uppgifterna om förbrukningen och det utbetalda beloppet tillsammans kan ge en sådan bild. I dag är uppgifter om var du bor, vilken bil du kör, om du har bil, och vilka du bor tillsammans med fullt tillgängliga och offentliga. Dessa uppgifter säger nog mer om din livsstil och ekonomi än hur mycket el du gör av med. Det finns alltså inget skäl att sekretessbelägga uppgifterna av den anledningen heller.

De argument som presenterats för att frångå offentlighetsprincipen, att uppgifterna är så skyddsvärda att de ska omfattas av sekretess, håller helt enkelt inte sett till de avvägningar som ska göras för att frångå offentlighetsprincipen. Därför är förslaget dåligt.

Jag konstaterar att regeringen även vill att uppgifter om anläggnings-id ska omfattas av sekretess. Regeringen har i lagförslaget helt låtit bli att redovisa vilket skyddsvärde dessa uppgifter har, men för att frångå huvudregeln om offentlighet är det nödvändigt att väl motivera varför ett sekretessbeläggande ska ske. Sådana skäl saknas helt här, och därför bör regeringens förslag att införa sekretess för dessa uppgifter avslås.

Herr talman! Jag tycker att det är minst sagt beklagligt att flera partier som sagt sig stå bakom förslaget inte verkar vilja ställa sig i talarstolen här i dag och förklara för väljarna varför de vill genomföra förslaget. Vi har sett företrädare för Moderaterna ha ett replikskifte om detta i talarstolen, och det tackar jag för.

Jag såg nu på morgonen att även Kristdemokraterna hade anmält sig till talarlistan. Det hade de inte i går, och jag undrade då om Kristdemokraterna skulle komma och berätta hur de tänker. Det är positivt att de gör det. Men Liberalerna, som är ett parti som säger sig värna om grundläggande fri- och rättigheter, har inte anmält sig till denna debatt.

Regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna, som är ett stort parti här i riksdagen med tre gånger så många heltidsarvoderade ledamöter som mitt parti, Centerpartiet, tycks dock inte kunna skaka fram en enda av de 73 ledamöterna som kan förbereda ett anförande här i kammaren i dag. Det tycker jag är märkligt. Sverigedemokraterna brukar ju prata om att stå på den lilla människans sida mot makten och etablissemanget. För mig handlar detta om att medborgare ska få möjlighet att granska makten. Jag tolkar det som att man helt enkelt inte är beredd att stå upp för det beslut som man kommer att fatta.

(Applåder)


Anf. 17 Jan Riise (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1 och 2.

Denna debatt handlar som bekant om elförbrukningen i halva vårt avlånga land under en tolvmånadersperiod och huruvida det är lämpligt att sekretessbelägga denna ändå rätt begränsade del av våra privatliv, nu när Försäkringskassan ska ta hand om utbetalningar och allt plötsligt egentligen skulle bli offentliga handlingar.

Offentliga eller allmänna handlingar och rätten att ta del av sådana, den så kallade offentlighetsprincipen, utgör en av hörnstenarna i vårt demokratiska statsskick. Rätten att ta del av dessa handlingar får begränsas bara om det krävs med hänsyn till vissa intressen som anges i tryckfrihetsförordningen.

Man brukar säga att genom tillgången till allmänna handlingar underlättas en fri åsiktsbildning, en fri och på fakta grundad debatt i skilda samhällsfrågor liksom den medborgerliga kontrollen av den offentliga maktutövningen.

Det krävs alltså väldigt goda skäl för att begränsa allmänhetens, mediernas och forskares rätt till insyn i offentlig verksamhet. När det övervägs att införa en ny sekretessbestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen måste det därför göras en noggrann avvägning mellan insynsintresset och det aktuella skyddsintresset.

Herr talman! Vi anser att det finns ett starkt intresse av att kunna ta del av uppgifter om elförbrukning och elstöd. Detta är nödvändigt för att granska vilka effekter elstödet får. Forskare och medier måste kunna utvärdera utfallet av denna rekordstora utbetalning till hushåll och enskilda. Detta handlar om att det, om vi ska arbeta oss fram mot en fördubbling av elanvändningen framöver, kan vara käckt att veta hur den fördelar sig nu över områden och på andra sätt, åtminstone i den här delen av landet till att börja med.

De skäl som regeringen har angett för att det bör råda sekretess hos Försäkringskassan för dessa uppgifter är helt enkelt inte tillräckliga för att motivera att en ny sekretessbestämmelse införs. Vi noterar att Lagrådet har gjort samma bedömning. Dessutom anser vi, liksom Lagrådet, att det under alla förhållanden saknas skäl för ett omvänt skaderekvisit, det vill säga med en presumtion för sekretess.

Mot denna bakgrund avstyrker Miljöpartiet regeringens förslag om sekretess hos Försäkringskassan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om stöd till elanvändare. Miljöpartiet anser vidare att underlaget för beslut om sekretess för att identifiera elektriska anläggningar är undermåligt och avstyrker därför även denna punkt. Vi yrkar alltså bifall till reservationerna 1 och 2.

Herr talman! Det handlar alltså om elräkningar. Det är för de allra flesta en rätt trivial del av vardagen, även om det senaste årets priser har överträffat alla gissningar och ställt hushållsbudgeten på ända för väldigt många. Men faktum kvarstår. Ur integritetssynpunkt är ett års elräkningar inget som ska beläggas med sekretess. Det är inte precis sjukjournaler, vad vi handlar i mataffären eller vem vi ringer eller sms:ar till som det handlar om här. Det har som bekant även Lagrådet kommit fram till, tillsammans med andra tunga remissinstanser.

Utan sekretess får vi kanske räkna med att granskas som riksdagsledamöter eller rentav som KU-ledamöter, men jag förmodar att vi alla klarar det med integriteten i behåll.

Det är viktigt att använda erfarenheterna från ett sådant gigantiskt projekt. Hur fördelar sig förbrukningen på enskilda områden? Är det stora skillnader? Inför en förväntad fördubbling av energibehovet inom några år är det förstås ovärderliga kunskaper. Att veta hur skattemedel används är en förutsättning för att kunna utvärdera om vi använt dem på rätt sätt.

När det eländiga kriget äntligen är över och Europas energiförsörjning ska landa i en ny balans med förnybart och fossilfritt, med teknik som ska utvecklas och med komplicerade prissättningsmekanismer, är det viktigt att ha data tillgängliga så att riskerna minimeras både för kommande beslut och för fler prischocker framöver.

Sammanfattningsvis noterar vi de i vårt tycke oskäligt korta beredningstiderna och kommer att följa utvecklingen framöver. Vi säger nej till sekretess för både kunder och elanläggningar därför att intrånget i enskildas integritet är begränsat och vikten av öppenhet för medier och forskare är viktigare.


Anf. 18 Gudrun Brunegård (KD)

Herr talman! Den enskildes integritet är värd att skyddas. Vi är många som reagerar negativt när vi märker att exempelvis medieplattformar kartlägger våra digitala vanor och skickar riktad reklam i försäljningssyfte. Vi upplever sådan bevakning som påträngande och oönskad. Därför är det bra att det finns en sekretesslagstiftning som skyddar oss från att verkligt integritetskänsliga uppgifter kommer i orätta händer.

Flera remissinstanser har inte bedömt att uppgifter om elförbrukning skulle anses som så integritetskänsliga att skyddsintresset överväger insynsintresset. Men tillsammans med andra uppgifter kan de ställas samman för att ge en bild av vanor, livsstil och ekonomi hos enskilda och grupper. Därför har regeringen föreslagit att uppgifterna sekretessbeläggs.

Men det ska också tilläggas i detta sammanhang att flertalet remissinstanser överlag är positiva. Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm och Energimarknadsinspektionen är några av dem.

Dagens ärende handlar för övrigt inte om ett stöd i den vanliga bemärkelsen. I stället är det en återbetalning av en del av de elavgifter som betalades in under förra året. Du som elkund lämnar inte in någon ansökan, utan stödet betalas ut direkt. Det går inte att välja om du vill ta del av stödet eller inte.

Den offentlighetsprincip som regleras i tryckfrihetsförordningen kan enligt 2 kap. 2 § begränsas om det krävs med hänsyn till bland annat skyddet för den enskildes personliga och ekonomiska förhållanden. Enligt förarbetena till lagen framgår att sekretess avser personliga förhållanden, exempelvis en persons adress och en persons ekonomi.

I den nu aktuella propositionen om sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd föreslås alltså att sekretess ska gälla, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller närstående till denne lider men. Det kan faktiskt handla om personer med skyddad identitet och adress. Därför behövs detta grundskydd till att börja med.

Sekretess ska också gälla för att skydda uppgifter som skulle kunna användas för att identifiera elektriska anläggningar, det vill säga din och min elmätare. En sammanställning av sådana anläggnings-id:n kan kopplas till företagens affärs- och driftsförhållanden och är uppgifter som normalt betraktas som företagshemligheter. Om en sådan sammanställning görs offentlig kan uppgifterna användas av oseriösa aktörer och göra att företag lider ekonomisk skada.

Förslaget om sekretess har ifrågasatts. Men i vilket annat fall är en enskild persons privata konsumtion offentlig? Och vilket annat stöd från samhällets sida gentemot enskilda är offentligt?

Uppgifter om hur mycket el ett hushåll eller ett företag förbrukar är inte offentliga i dag hos dem som har avtal med privata elnätsföretag. Att de nu samlas in av Försäkringskassan är endast på grund av den skyldighet som nätföretagen åläggs för att göra utbetalningen av elstödet möjlig, något som bedöms som en nödåtgärd då många konsumenter drabbats oerhört hårt av de skyhöga elpriserna. I måndags till exempel låg elpriset i elområde 4 på 2 kronor och 11 öre per kilowattimme och i elområde 3, där jag själv bor, på 1 krona och 66 öre per kilowattimme. Detta medan priset i norra Sverige samma dag låg på bara 61 öre per kilowattimme. Ungefär så såg det ut i stora delar av landet förra vintern också.

Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.


Anf. 19 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Det var mycket intressant att lyssna på ledamoten Gudrun Brunegårds anförande. Jag har ett antal frågor, och jag är därför väldigt glad över att hon deltar i debatten.

Först och främst ska vi faktiskt debattera ett annat ärende senare i dag som rör Justitieombudsmännens ämbetsberättelse. I utskottets ställningstagande i den delen, som jag antar att även Gudrun Brunegård ställer sig bakom, står det bland annat: "Offentlighetsprincipens betydelse för vårt fria och öppna samhälle kan inte nog framhållas; den är central i den svenska rättsordningen. Utskottet vill återigen understryka vikten av att myndigheter och kommuner fullgör sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen."

Jag vill gärna fråga ledamoten om hon står bakom utskottets ställningstagande i detta andra ärende. Man kan nästan fundera på om det är så. Jag tror att ledamoten annars kommer att bli lite förvånad över hur kartlagda vi är redan i dag.

Jag förstår och håller delvis med om det som ledamoten sa kring när man börjar fundera på hur kartlagda vi är och vilken kartläggning som pågår och att det kan kännas ganska skrämmande, speciellt när det gäller riktad digital reklam och så vidare.

Men detta som man nu vill sekretessbelägga i 20 år med den starkaste formen av sekretess handlar om vilken elförbrukning som människor har haft det senaste året. Jag kan inte förstå hur just den frågan kan vara så extremt integritetskänslig. Men exempelvis registret för bilar borde säga mer om vilken ekonomi man har.


Anf. 20 Gudrun Brunegård (KD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Jessica Wetterling för att jag får möjlighet att svara. Jag vill bara påpeka, så att alla vet om det, att anledningen till att mitt namn kom upp sent på talarlistan var tekniska problem. Jag trodde att jag hade skickat iväg en anmälan, men den hade fastnat någonstans i systemet. Men tack vare goda kamrater fick jag in anmälan så att jag kom med på talarlistan. Annars hade det varit snopet. Då hade jag fått anmäla mig vid sittande bord, och det hade också gått.

Detta är en väldigt viktig fråga. Frågan om att införa detta elstöd och att det är brådskande har drivit hela processen. Människor står faktiskt ibland på ruinens brant därför att elkostnaderna har skjutit i höjden så enormt mycket. Vi har också sett ett antal företag som har drabbats av konkurs på grund av elkostnaderna. Därför brådskar detta.

Då gäller det att hitta ett system som kombinerar och sammanför de olika mål som man vill uppnå. I denna process har man sett att just utbetalning via Försäkringskassan är det snabbaste och mest ändamålsenliga sättet, men att det finns risk för att exempelvis personer som lever med skyddad identitet skulle slinka med om offentlighetsprincipen skulle gälla. Därför väljer man att ha sekretesslagen som grundregel. Men sedan kan man vid offentlighet alltid pröva med ett omvänt skaderekvisit. Det måste kunna klarläggas att vederbörande inte utsätts för någon skada. Det är svaret.


Anf. 21 Jessica Wetterling (V)

Herr talman! Jag tycker att just argumentet kring skyddad identitet var väldigt intressant, med reservation för att man kanske inte har kunnat sätta sig in i denna proposition på ett lika bra sätt som i vanliga fall med tanke på hur snabbt själva processen har gått, från att propositionen kom till kammaren tills vi står här och debatterar. Denna lag är faktiskt tänkt att börja gälla inom en vecka.

Jag kan inte komma ihåg att regeringen har diskuterat eller motiverat detta med att det är just personer med skyddad identitet som är problemet och att det är skälet till att man behöver ha den här sekretessbestämmelsen för hela utbetalningen av stödet. Det var ny information för mig.

Jag kan berätta för Gudrun Brunegård att jag sitter i styrelsen för kvinnojouren på min hemort. Det finns många andra problem för kvinnor som lever med skyddad identitet, exempelvis att man har tagit bort möjligheten att ha anonyma kontantkort. Det ställer till det väldigt mycket för personer med skyddad identitet. Det handlar också om att det är så mycket som är digitalt nu för tiden.

Jag instämmer verkligen i behovet av att skydda personer med skyddad identitet. Men jag har svårt att se att man inte kan komma åt det på ett annat vis än att göra på det här sättet, som ändå har fått så mycket kritik.

I regeringens proposition står det att man inte riktigt kan förutse följderna av förslaget. Jag tänker att det framför allt måste bero på att det har varit en så kort remisstid och en så påskyndad remisshantering. Annars hade man kunnat få in mer underlag och därmed kanske också kunnat fatta ett bättre beslut.


Anf. 22 Gudrun Brunegård (KD)

Herr talman! Det är, som jag sa tidigare, olika intressen som måste vägas emot varandra. Regeringen har gjort sitt yttersta för att hitta en lösning som blir så bra som möjligt.

I debatten hör vi att det har gått för fort och samtidigt: Oh, så långsamt det går! Det här är den lösning som är den absolut bästa under rådande förhållanden.

Som kristdemokrat värnar man människor som lever i utsatthet, och jag vet att även Vänstern gör det. Det är ett väldigt stort intresse - och det finns ett stort värde i - att skydda enskilda personer. Med en offentlighet skulle inte bara identiteten röjas utan även adressen där en person kanske lever under svåra förhållanden, till exempel för att fly undan en våldsam partner. Det måste vi undvika.

Det handlar också om företagshemligheten. En stor del - jag tror till och med att det är merparten - av elkonsumenterna har avtal med privata elleverantörer. Där råder företagssekretess. Om vi inte hade den regel som regeringen nu vill införa skulle företagssekretessen röjas. Det är alltså olika intressen som man måste avväga, och då har denna lösning blivit den som regeringen presenterar.


Anf. 23 Malin Björk (C)

Herr talman! Tack, Gudrun Brunegård, för att du ställer upp och debatterar här i dag! Det uppskattas verkligen, och jag tycker att det är viktigt för att belysa sådana här viktiga lagändringar.

Jag tänker på det som Gudrun Brunegård sa för en stund sedan om att man genom att offentliggöra dessa uppgifter också skulle kunna kartlägga eller se människors levnadsvanor och livsstil. Jag måste säga att det förvånar mig. Redan i dag - oavsett elstöd eller inte - kan man om man vill veta någonting om till exempel en familj som bor i Danderyd slå upp vilka som bor på en adress. Man kan gå in på Google och se att det till exempel är en stor villa och att det kanske finns en pool i trädgården. Man kan också se hur många bilar familjen har och hur dyra bilarna är. Man kan ganska snabbt, menar jag, få en bra bild av hur familjen lever.

Man kan antagligen också ana ungefär hur mycket el familjen förbrukar, naturligtvis beroende på hur effektivt elen används. Men just den delen - hur effektivt familjen möjligtvis använder elen i den stora villan eller med de bilar de har - är en marginell del i hur familjen lever.

Jag undrar därför hur Gudrun Brunegård menar att just de här uppgifterna skulle bidra till att man kan kartlägga vad någon har för levnadsvanor och livsstil.


Anf. 24 Gudrun Brunegård (KD)

Herr talman! I min inledning tog jag upp exemplet med att vi är övervakade och kontrollerade och hur väldigt många uppgifter som jag själv, och förmodligen även ledamoten, upplever som personliga som samlas in av olika databaser och medieplattformer. Jag tog också upp hur påträngande det kan kännas när man får riktad reklam för att man exempelvis har varit inne på en viss sida. Jag tog det som ett exempel på hur viktigt det är att vi skyddar den personliga integriteten.

Som jag sa i ett tidigare replikskifte samlas mer och mer av den typen av information in, och här har vi att väga mellan olika intressen. Det gäller dels personer som lever med skyddad identitet och på skyddad adress, dels företagshemligheter som behöver skyddas. Där behöver man göra en avvägning, och med det omvända skaderekvisitet har man lagt en sekretess som skydd i första ledet. Offentlighetsprincipen råder dock, och man kan begära ut uppgifter. Men då ska man också kunna visa att det inte leder till men för den det berör.

Genom att detta nu sker får alla elkonsumenter plötsligt sina data överförda till Försäkringskassan. Då behöver vi ha en bra mekanism så att inte allting plötsligt får fötter, så att säga.

Jag vill återigen påpeka att exempelvis Integritetsskyddsmyndigheten, Kammarrätten i Stockholm och Energimarknadsinspektionen har ställt sig bakom förslaget och tycker att det är relevant och rimligt.


Anf. 25 Malin Björk (C)

Herr talman och Gudrun Brunegård! Jag delar den uppfattning som Gudrun Brunegård målar upp här. Det är redan i dag så att många av våra uppgifter är offentliga, och det kan kännas jobbigt. Men då undrar jag: Vad gör Kristdemokraterna, och vad gör Gudrun Brunegård för att se till att sådana uppgifter ska skyddas i större utsträckning?

Det jag tog upp här nyss är uppgifter som faktiskt inte behövs för att granska makten, alltså var jag bor eller vilken bil jag har. Det är sådana uppgifter som inte på något sätt behövs för att granska makten.

Det gäller däremot elstöden. Elstöden, som vi pratar om nu, är ett sätt som nuvarande regering har valt som metod för att fördela resurser till olika grupper på grund av de höga elpriser vi har i dag. Jag menar att det därför finns ett behov av att få insyn i detta för den enskilde medborgaren för att se om stöden träffar rätt, om de verkligen är effektiva och om de är fördelningspolitiskt rätt. Det kan till exempel gälla någon som vidtar energieffektiviserande åtgärder. Hur påverkar det? Jag menar att detta är en diskussion som vi måste ha.

Däremot kan man fundera över andra aspekter som i dag är offentliga. Men jag hör inte om något förslag från Gudrun Brunegård eller Kristdemokraterna om att sekretessbelägga uppgifter om den bil jag kör eller det hus jag bor i. Det är inte sådant vi pratar om att sekretessbelägga; det är ingenting som finns med här. Jag förstår därför inte riktigt den bild som målas upp här och vad Kristdemokraternas argument är i förhållande till den.


Anf. 26 Gudrun Brunegård (KD)

Herr talman! Tack, Malin Björk, för viktiga frågor som vidgar diskussionen! Jag vet inte riktigt hur jag ska disponera tiden för att svara på både det som rör den aktuella frågan och det som rör den vidare frågan, som egentligen är mycket, mycket större och som handlar om integritetsskydd kontra offentlighetsprincip överlag.

När det gäller integritetsskyddet totalt förs det ständigt diskussioner. Jag väckte själv en motion förra året när det gäller att se över den typen av frågor. Hur mycket ska egentligen vara offentligt när det gäller vad som ligger på olika hemsidor om ens personliga förhållanden?

Vi har till exempel flera gånger haft diskussioner här i kammaren om brott mot pensionärer, där man på olika sajter kan läsa ut var någon bor, vilken ålder personen har och vad den har för inkomst och förhållanden. På så vis kan pensionärerna bli utsatta för uppsökande brottslig verksamhet som kan vara rent förfärlig, förödande och i högsta grad integritetskränkande. Det här är en stor diskussion som vi behöver föra.

Just ur det perspektivet är det viktigt att vi inte, när vi nu fattar beslut om en tillfällig lagstiftning för en engångsutbetalning, som ju detta handlar om, öppnar upp ännu mer omkring de här sakerna. Sedan är det klart att varje person med något så när socialt och miljömässigt ansvar gör vad man kan för att energieffektivisera. Jag tror säkert att man kan utöva de påtryckningarna även utan att få uppgift om just antalet förbrukade kilowatttimmar under 2021.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-01-25
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om stöd till elanvändare

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i de delar det avser 28 kap. 4 a §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:48 punkt 1 i denna del och avslår motionerna

    2022/23:2304 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) i denna del,

    2022/23:2305 av Malin Björk m.fl. (C) i denna del,

    2022/23:2306 av Per Bolund m.fl. (MP) i denna del och

    2022/23:2307 av Ida Karkiainen m.fl. (S).
    • Reservation 1 (S, V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093014
    SD64009
    M59009
    C02103
    V02103
    KD17002
    MP01602
    L15001
    Totalt155151043
    Ledamöternas röster
  2. Sekretess hos Försäkringskassan för uppgift som används för att identifiera elektriska anläggningar i ärenden om stöd till elanvändare

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i de delar det avser 28 kap. 4 b §.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:48 punkt 1 i denna del och avslår motionerna

    2022/23:2304 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) i denna del,

    2022/23:2305 av Malin Björk m.fl. (C) i denna del och

    2022/23:2306 av Per Bolund m.fl. (MP) i denna del.
    • Reservation 2 (V, C, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V, C, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930014
    SD64009
    M59009
    C02103
    V02103
    KD17002
    MP01602
    L15001
    Totalt24858043
    Ledamöternas röster
  3. Lagförslagen i övrigt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen  (2009:400) i de delar som inte omfattas av utskottets förslag ovan, 
    2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
    3. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:48 punkterna 1 i denna del, 2 och 3.