Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Betänkande 2023/24:KU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är klart för beslut

Beslutat
6 december 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse(pdf, 6 MB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut

19 miljarder till rikets styrelse (KU1)

Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.

Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen punkterna 1, 3 och 5, i övrigt bifall. Bifall till framställningen. Avslag på motionerna. Redogörelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 5
Propositioner: 1
Framställningar / redogörelser: 2

Från regeringen

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-11-23
Justering: 2023-11-30
Trycklov: 2023-12-01
Betänkande 2023/24:KU1

Alla beredningar i utskottet

2023-10-05, 2023-10-17, 2023-11-09, 2023-11-16, 2023-11-23

19 miljarder till rikets styrelse (KU1)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.

Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.

Utskottet föreslår också att riksdagen ska lägga redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-12-05
Debatt i kammaren: 2023-12-06
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:KU1, Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Debatt om förslag 2023/24:KU1

Webb-tv: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Victoria Tiblom (SD)
Anf. 38 Victoria Tiblom (SD)

Fru ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande KU1.

Det finns flera viktiga punkter i denna budgetproposition för utgiftsområde 1 Rikets styrelse, och jag väljer att fokusera på ett par av dessa.

Riksdagens fastigheter är fantastiska, och det är en ynnest att få arbeta och verka i dessa vackra byggnader. Men det finns ett stort underhållsbehov i fastighetsbeståndet, och omfattande renoveringsarbeten pågår och beräknas pågå framöver. Just nu renoveras fastigheten Cephalus. För att täcka de ökade kostnaderna höjs riksdagens fastighetsanslag med 50 miljoner kronor.

Vi är också alla mycket medvetna om det geopolitiska läget och den ökade osäkerheten i världen. Det påverkar även oss här i Sverige, och anslaget för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund höjs med 30 miljoner kronor. Särskilt de antisemitiska strömningarna i Sverige har ökat markant den senaste tiden, och flera synagogor behöver kontinuerlig bevakning. Även anslaget för hågkomstresor ökas med 6 miljoner kronor årligen från 2024 till 2026.

I juni nästa år är det dags för Europaparlamentsval, och val är alltid kostsamma - särskilt för våra 290 kommuner och även våra länsstyrelser. För att täcka deras ökade kostnader höjs anslaget. I detta anslag avsätts även 20 miljoner kronor för olika valdeltagarinsatser i syfte att främja valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2024.

Fru ålderspresident! En hel del har hänt sedan valet 2022, och ett av de viktigaste betänkandena som vi behandlat i KU i höst är det om det nya mediestödet.

Det nya mediestödet introduceras fullt ut den 1 januari 2024, och när det är i full effekt kommer det att resultera i lägre kostnader än dagens kostnad på över 1 miljard. Men under fem år är det en övergångsperiod när anslag från det gamla presstödet betalas ut samtidigt som det nya mediestödet. För att täcka dessa ökade kostnader höjs anslaget med 50 miljoner kronor.

Detta är ett par av de satsningar som finns i budgeten. De visar att vi har kommit en bit på väg i samarbetet och i arbetet med att omsätta väljarnas önskan sedan regeringsskiftet.

Ida Karkiainen (S)
Anf. 39 Ida Karkiainen (S)

Fru ålderspresident! Socialdemokraterna lägger fram ett eget budgetalternativ, som ska ses som en helhet. Därför avstår Socialdemokraterna från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet som vi ska debattera nu, nämligen det om rikets styrelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

I jämförelse med andra utgiftsområden är detta inte så omfattande pengamässigt men däremot omfattande innehållsmässigt. Saker som vi älskar med Sverige slås fast i det här utgiftsområdet: vår demokrati, en välfungerande statsförvaltning fri från korruption, kampen mot rasism i alla dess former, våra fri- och rättigheter, världens äldsta tryckfrihet och vår långtgående yttrandefrihet. Det är saker som gör vårt land till en rättsstat, en demokrati, ett land som människor flyttar och flyr till och inte från, ett land där ingen döms utan rättegång och där yttrandefriheten är stark - om än inte obegränsad - och ett land där var och en har rätt att tro och utöva sin religion eller avstå från religion utan att drabbas av politisk förföljelse.

Fru ålderspresident! Vi har många allvarliga problem i Sverige. Vi har också en omvärld som ter sig alltmer hotfull. Då kan det vara svårt att orka stå upp för de rättigheter som gör Sverige till det Sverige vi älskar. Men vi måste orka.

En yrkesgrupp som gör det är journalister. I en tid som ter sig alltmer polariserad och då lögner och falska nyheter sprids runt världen med informationsteknologins hastighet och får fäste ökar vikten av opartisk och välgrundad journalistik.

Journalister dödas i krig och konflikter. I repressiva stater fängslas och tystas de. I Sverige ser vi en utveckling som tyder på att hat och hot mot journalister blir alltmer frekvent förekommande, och det sker en ökning av självcensur. Här bär vi politiker ett stort ansvar. Vi vill se att regeringen tar krafttag för att vända den här utvecklingen.

I utgiftsområdet ryms också frågan om mediestöd. Det är en fråga som vi har debatterat i den här kammaren så sent som för några veckor sedan. Det nya mediestödssystemet har nu blivit godkänt av EU-kommissionen, vilket är glädjande, samt fått en förordning som regeringen beslutat om.

Mediesektorn och våra tidningar är hårt pressade av inflation och tappade annonsintäkter samt konkurrensen från de globala mediejättarna, och många farhågor kvarstår trots den beslutade förordningen. Leder det nya systemet till fler journalister i hela landet, vilket var intentionen, eller leder det till tidningsdöd? Här har vi socialdemokrater uttryckt farhågor, och vi fortsätter att följa frågan noggrant.

Fru ålderspresident! Det är oacceptabelt att antisemitismen får luft. Därför har vi socialdemokrater föreslagit fyra kraftfulla åtgärder. Vi vill säkerställa att judiska församlingar och andra judiska organisationer kan bedriva sin verksamhet genom att stärka säkerheten för deras samfund.

Vi vill öka anslagen för säkerhetshöjande åtgärder för judiska och andra organisationer inom civilsamhället. Vi vill stärka skolans arbete för att motverka antisemitism. Vi vill också fördubbla medlen till hågkomstresor.

Fru ålderspresident! De stigande räntorna och hyrorna har gröpt hål i hushållskassan. Vanliga, hårt arbetande svenskar har fått det tuffare. Svenska löntagare har fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök till följd av kostnadskrisen. Många myndigheter pressar sina verksamheter hårt, vilket kommer att påverka servicen till alla Sveriges medborgare.

I det läget ter det sig orimligt att regeringens egen myndighet, Regeringskansliet, visserligen sparar något nästa år men får en kraftig budgetökning över en mandatperiod - från 8,5 miljarder år 2022 till strax över 10 miljarder för år 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Fru ålderspresident! På myndighetssidan spelar länsstyrelserna en viktig roll. Under en lång period har länsstyrelserna blivit alltmer uppdrags- eller projektfinansierade jämfört med det fasta anslaget. Det här skapar problem med kontinuitet och långsiktighet i länsstyrelsernas arbete. Anslaget måste därför ökas så att de kan klara sitt grunduppdrag och inte enbart olika specifika uppdrag.

I dag kablades exempelvis nyheten ut om bristande djurhållning vid en kycklinggård i Sverige. Det rapporteras att länsstyrelsen inte gjort tillsyn sedan 2012. Tillsynen är en viktig del i länsstyrelsernas grundverksamhet och en viktig del i att värna djurskyddet och se till att lagar och regler följs.

Fru ålderspresident! Att värna demokratin innebär att vi ständigt måste arbeta med att bekämpa korruption. Vi väntar fortfarande på att regeringen ska ersätta den nedlagda utredningen om korruption.

Även om Sverige hör till de länder som har allra lägst grad av korruption får vi inte vara naiva inför det faktum att den förekommer och äter sig in i våra offentligt finansierade verksamheter. Vi har till exempel kunnat läsa om kriminella som driver vårdcentraler, HVB-hem och skyddade boenden. Den privatisering som skett har också öppnat upp många nya ytor för kriminella att komma över skattemedel.

Fru ålderspresident! I den här budgetdebatten finns också frågan om partifinansiering. Frågan förtjänar verkligen en gemensam syn och transparenta regler. Det tror jag att vi alla är överens om rätt över partigränserna.

Det vore därmed mycket olyckligt om frågan skulle partipolitiseras - något som vi ser stor risk för när regeringens utredning tydligt utelämnar viktiga delar och specifikt riktar sig mot Socialdemokraternas partifinansiering och när regeringen dessutom genom ett sidospår utreder Socialdemokraternas möjlighet att finansiera sin verksamhet genom lotterier. Det finns risk att det påverkar andra föreningars möjligheter att bedriva sin verksamhet genom lotterifinansiering.

Fru ålderspresident! Sverige befinner sig i ett historiskt svårt läge och en historiskt osäker tid. De gängrelaterade skjutningarna blir fler och brutalare. Den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld är fortsatt allvarlig. Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina fortsätter. Kriget mellan Israel och Palestina pågår. Konflikterna ökar runt om i världen, och de senaste 30 årens demokratiutveckling är som utraderad.

Fru ålderspresident! Det finns ett politiskt alternativ som sätter vanligt folk i första rummet. Det går att ge vanliga löntagare lindring när kostnadskrisen härjar som värst samtidigt som sjukvården och skolan får de pengar som behövs för att kunna behålla lärare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Det är möjligt att prioritera resurser till Sveriges säkerhet men också till att göra omvärlden tryggare. Det handlar om att både trygga våra gränser och knäcka den grova kriminaliteten samtidigt som arbetet för att bryta nyrekryteringen kraftigt förstärks. Allt handlar om prioriteringar. Genom att de som har det allra bäst ställt och de företag - bankerna och livsmedelsbolagen - som tjänar stora pengar på krisen bidrar lite mer kan vi bygga vårt land starkare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Socialdemokraternas budgetförslag visar hur politiken kan ta sig an de samhällsproblem som kommer att prägla Sverige de kommande åren, och det finns viktiga partipolitiska skillnader i hur vi tänker ta oss an samhällets problem. Men när det gäller detta utgiftsområde, fru ålderspresident, är det glädjande att se att vi på det stora hela är överens om många viktiga saker.

Fru ålderspresident! Jag vill avsluta med att säga att Novus i en undersökning i oktober i år frågade svenskarna hur de ser på demokratins läge i Sverige. Resultatet visar att en betydande majoritet, närmare 65 procent, känner att de demokratiska grundprinciperna har hotats under de senaste tolv månaderna. Det är en signifikant ökning från de 40 procent som uppgav samma sak föregående år.

En signifikant andel människor uttrycker också oro för att Sverige kan vara på väg att bli ett mer odemokratiskt land jämfört med 2022. En annan undersökning visar att 68 procent inte kan tänka sig att bli politiker och att 34 procent tycker att politiker försvagar demokratin.

Det finns med andra ord problem, och vi som har fått förtroendet att vara folkets främsta företrädare bär ett stort ansvar att lösa detta. Det handlar om samtalsklimatet - om att vi fattar välgrundade beslut och föregår med gott exempel - men också om att på detta budgetområde visa hur vi kan stärka demokratin och demokratins väktare. Mycket bra görs, men mer kan göras. Låt oss diskutera det gemensamt framöver!

Ulrik Nilsson (M)
Anf. 40 Ulrik Nilsson (M)

Fru ålderspresident! Låt mig inledningsvis instämma i delar av inlägget från konstitutionsutskottets ordförande Ida Karkiainen, nämligen de delar där hon tydligt pekar på att det vi diskuterar är fundamenten för vår demokratis funktionssätt. Detta är ett utgiftsområde som, vilket har nämnts, inte är jättestort; totalt handlar det om lite drygt 19 miljarder kronor. Det är naturligtvis mycket pengar, men jämfört med andra utgiftsområden är det inte särskilt mycket. Det är dock verkligen de grundläggande funktionerna för Sverige vi diskuterar här.

I en del av partiernas yttranden tas principiella frågeställningar upp - bland annat gör Centerpartiet en lite annan uppräkning - men när det kommer till kritan kommer det att vara mängden pengar samt anslagen som är det gränssättande. Sedan kan det finnas olika politiska implikationer, önskemål och idéer bakom pengarna, men jag tror att det är viktigt både att vi diskuterar anslagen och att vi, vilket kanske är det allra viktigaste, faktiskt tydligt uttalar att vi har förtroende för denna verksamhet - att vi litar på att tjänstemännen gör en rimlig bedömning av kostnaderna.

Det gör att detta kanske inte handlar så mycket om principfrågan, det vill säga att man skulle kunna räkna upp på det ena eller det andra sättet, utan att innehållet är det som är det avgörande - liksom insikten att detta görs god i ordning.

Det första jag vill nämna, fru ålderspresident, är att det finns stora delar i detta där vi är väldigt eniga. Det gäller de funktioner som vi måste ha och som vi måste kunna säkerställa. Där är inte minst utmaningen med de ökade säkerhetshoten avgörande, och jag tror att vi är helt eniga om att vi måste kunna garantera de centrala funktionerna. På samma sätt är vi också i hög grad eniga om att vi behöver göra anpassningar för att kunna medverka fullt ut i Nato. Vi hoppas ju alla att Sveriges medlemskap i Nato ska bekräftas relativt snart. I dessa delar är det alltså ingen större skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Min andra poäng är att väldigt mycket av detta handlar om möjligheterna att genomföra den politik man har fått stöd för i ett val. Jag tror att vi alla tycker att det är en rimlig princip att de som lyckas bäst i valet också ska få möjlighet att genomföra sina åsikter och sitt program. Samtidigt har vi en ganska lång lagstiftningsprocess, vilket på många sätt är gott. Det är många steg i den, och man kan göra många analyser. Men det är viktigt för det långsiktiga förtroendet att ett valresultat kan omsättas i politik, och i arbetet med att göra det är Regeringskansliet och framför allt dess utredningsresurser en nyckel.

Oppositionen kan mycket väl tycka annorlunda, det vill säga att det inte är bra om majoriteten genomför sina förslag. Det är liksom själva poängen med det demokratiska systemet. Då kan man självklart säga att detta bara är byråkrati och att det borde vara hårdare krav här. Låt mig säga så här: Jag har full respekt för den åsikten, men jag vet att precis samma argument hade dykt upp med omvända förtecken om valresultatet varit det motsatta. Jag tror kanske inte heller att vi är vare sig bättre eller sämre på den punkten, men för oss är det viktigt att ha så pass stora resurser i Regeringskansliet att regeringen kan genomföra den politik den gick till val på.

Min tredje poäng är att olika partier naturligtvis visar sina ambitioner i budgetförslagen. Om vi säger att regeringens budget är utgångspunkten är det förändringar jämfört med den som man kan diskutera. Men låt mig först notera, precis som Ida Karkiainen gjorde tidigare, att det i huvudsak råder rätt stor samstämmighet i dessa frågor.

När det gäller de olika ambitionerna från oppositionspartierna har ledamoten Karkiainen nämnt att man vill prioritera hårdare kring Regeringskansliet. Det innebär att man vill plocka bort ungefär en halv miljard kronor från den funktion som möjliggör ett genomförande av den politik som väljarna gav sitt stöd för. Där ligger Centerpartiet på ungefär samma nivå, medan Miljöpartiet ökar anslaget med ungefär 100 miljoner.

När det gäller länsstyrelserna varierar oppositionens bud från minus 18 miljoner från Centern till plus 200 miljoner från Miljöpartiet. Det är 3,9 miljarder som avsätts till länsstyrelserna.

När det gäller mediestöd avsätts ungefär 1 miljard, och där föreslår Socialdemokraterna plus 10 miljoner och Vänsterpartiet plus 500 miljoner. Det är rätt stor skillnad på de siffrorna.

För riksdagens ledamöter avsätts 1,1 miljard, och Vänsterpartiet vill minska anslaget med 120 miljoner.

För hovet, alltså Slottsstaten och Hovstaten, avsätts 162 miljoner, vilket Vänstern vill minska med 24 miljoner.

Anslaget till Sametinget, som är på 63 miljoner, vill Socialdemokraterna öka med 5 miljoner, och Vänstern vill öka det med 71 miljoner. Det är liksom svårt att se några tydliga gemensamma ambitioner.

När det gäller minoriteter och romer - jag lägger samman de båda posterna - avsätts ungefär 220 miljoner. Det anslaget vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet öka med 10 miljoner, och Vänstern vill öka det med 50 miljoner.

Jag kan som sagt acceptera detta som ambitionsinriktningar, men när man tittar på budgetsiffrorna är det inte alldeles tydligt var de viktigaste ambitionerna ligger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Återigen: Vi är i väldigt hög grad eniga. Vi har i väldigt hög grad samsyn i de fundamentala delarna. Jag tror också att vi i väldigt mycket delar de allmänna principerna: Det ska vara demokrati, det ska vara yttrandefrihet, det ska vara öppenhet och det ska vara ett inkluderande samtalsklimat - och ett gott samtalsklimat, inte ett konfrontativt. Allt detta är vi väldigt eniga om.

När jag ser oppositionens yrkanden, både hur de spretar och hur de faktiskt innebär små sakförändringar, kan jag ändå sammantaget konstatera att utgångspunkten i regeringens förslag är välmotiverad. Det är ett välavvägt förslag till budget för utgiftsområde 1.

Fru ålderspresident! Med det yrkar jag bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkande KU1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse.

Jessica Wetterling (V)
Anf. 41 Jessica Wetterling (V)

Fru ålderspresident! Jag får tacka föregående talare, som redogjorde så bra för oppositionens budgetförslag. Det är ändå fint att någon har läst vilka förslag vi har.

Vi ska ju som sagt debattera den del av budgeten som heter utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Jag vill börja med att säga att Vänsterpartiets budgetförslag ska ses som en helhet. Vi har därför avstått från ställningstaganden i betänkandet och lämnar i stället ett särskilt yttrande där vi redogör för de prioriteringar som vi har på detta område.

Fru ålderspresident! Vi lever i en tid då hushållen pressas av minskade realinkomster, höga matpriser och bolåneräntor som stigit kraftigt på kort tid. Samtidigt gör banker och matjättar rekordvinster på deras bekostnad. Då skulle man kunna tycka att regeringens och Sverigedemokraternas ansvar borde vara att se till att vi som samhälle tar oss igenom krisen tillsammans. Men i stället väljer man genom sin passivitet att medverka till att hushållens bördor faktiskt ökar.

I Vänsterpartiets budgetmotion presenterar vi en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken. Vi vill inrikta den mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Vi vill att bördorna för de snabba prishöjningarna ska fördelas rättvist, och vi tycker även att bankernas och matjättarnas övervinster behöver strypas. De ska inte kunna göra massiva vinster på hushållens bekostnad.

I vårt budgetalternativ prioriterar vi även välfärdssektorn, som under lång tid har varit underfinansierad och nu håller på att vittra sönder helt. För att välfärden ska kunna vara ett av samhällets grundfundament behövs resurser. Vi prioriterar i vårt samlade budgetförslag att anvisa betydande resurser till välfärdssatsningar via generella statsbidrag.

Statens budget inom utgiftsområde 1, som jag nu tänkte övergå till att tala om, är inte så stor, men den innefattar några av de viktigaste delarna för vår demokrati. Det är en viktig grund också för det som är vårt allmänna och inkluderas i vår välfärd, givetvis. Här finns många av de myndigheter som bygger vår demokrati och på olika sätt också bevakar våra fri och rättigheter. Det handlar om Justitieombudsmannen, Justitiekanslern, Riksrevisionen, våra länsstyrelser, riksdagen, Regeringskansliet, Integritetsskyddsmyndigheten, Institutet för mänskliga rättigheter, Mediemyndigheten och Valmyndigheten - alla dessa myndigheter som tillsammans bidrar till att upprätthålla statsförvaltningen, staten och vår demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Fru ålderspresident! I årets budget genomför regeringen en generell besparing i statsförvaltningen på 1 procent utöver den årliga besparing som redan finns, och det gör man helt utan plan och utan hänsyn till myndigheternas särskilda behov och förutsättningar. Att statsförvaltningen är effektiv är naturligtvis en förutsättning för medborgarnas förtroende, men den generella effektivisering som regeringen nu försöker sig på kommer att få stora konsekvenser för kärnverksamheten. Det blir sämre förutsättningar för de statsanställda att utföra sitt uppdrag. Detta innebär i sin tur också att servicen till medborgarna kommer att bli lidande.

Denna besparing är något som vi i Vänsterpartiet helt avvisar. Vi har valt att göra det samlat i utgiftsområde 2, men detta berör alltså flera anslag även inom utgiftsområde 1.

Precis som tidigare talare har sagt handlar en budget om prioriteringar. För Vänsterpartiets budgetförslag kan jag närmast hänvisa till den tidigare talaren Ulrik Nilsson, för han redogjorde ju för flera av de prioriteringar som Vänsterpartiet har gjort.

Vi väljer som sagt att göra flera förändringar gentemot regeringens förslag. Vi väljer att minska arvodena till riksdagsledamöterna, och vi vill minska anslaget till hov- och slottsstaterna.

Vi vill också minska anslaget till Regeringskansliet, som på väldigt kort tid har fått omotiverat mycket pengar. Regeringskansliets anslag är numera nästan hälften av den totala budgeten för utgiftsområde 1, och det anser vi behöver minskas väsentligt.

Det finns många andra myndigheter inom detta anslag som vi i stället vill prioritera. Bland annat vill vi prioritera Sametinget, där vårt budgetförslag, precis som tidigare talare sa, skiljer sig väsentligt från regeringens. Vi satsar över 70 miljoner mer än vad regeringen föreslår. Det vill vi bland annat göra genom att inrätta en samisk teater, ge ökade resurser till konsultationsordningen och införa en stipendieordning. Detta har vi diskuterat i kammaren tidigare. Vi vet alla att de samiska språken är akut hotade. Genom att införa en stipendieordning skulle man kunna stimulera fler att läsa de olika samiska språken och på det sättet också revitalisera språken. Vi har även åtgärder när det gäller bland annat romsk inkludering och att inrätta språkcentrum.

Fru ålderspresident! Tidigare talare var också inne på mediestödet. Det tänkte jag avsluta mitt anförande med. Precis som tidigare talare sa väljer vi i Vänsterpartiet att avsätta väsentligt mycket mer pengar till mediestödet än vad regeringen gör. Vi hörde tidigare talare säga att hon emotser en rejäl minskning av mediestödet och att det ska bli billigare i framtiden. Det är inte något som vi i Vänsterpartiet står bakom eller stöttar.

Vi diskuterade ju mediestödet mer grundligt för några veckor sedan. Men från Vänsterpartiets sida menar vi att det är viktigt att stärka den lokala och regionala journalistiken, vilket är syftet med mediestödet. Vi vill också värna och stärka mediemångfalden. Den fria åsiktsbildningen är enormt viktig i ett demokratiskt samhälle.

Om jag förstod tidigare talare rätt är vi också överens om att Sverige ska vara en demokrati. Det är väl fint att vi i KU i alla fall kan enas om några grundläggande principer för hur Sverige ska vara framöver?

För några veckor sedan var det vissa som stod i den här talarstolen och sa att de hoppades att några tidningar skulle behöva läggas ned. Men Vänsterpartiet skulle hellre se att det fanns fler tidningar i vårt samhälle med olika åsikter som kan bidra till en vital samhällsdebatt där åsikter kan stötas och blötas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Med det nya mediestödet finns det stora farhågor och stor osäkerhet och oro hos många medieaktörer just nu. Precis som Ida Karkiainen var inne på har vi nu äntligen fått ett godkännande av EU-kommissionen. Det är givetvis något som vi från Vänsterpartiet välkomnar. Vi vill ha ett mediestöd som är bra. Men det finns fortfarande mycket osäkerhet, speciellt hos de små aktörerna - de aktörer som vi ibland från politiskt håll vill värna extra mycket och som mediestödet också är tänkt att gå till.

Det är de som har störst behov som nu känner den största oron för hur de ska klara sig tills den första utbetalningen av mediestöd kommer. Om det kommer i april innebär det att man har gått ett kvartal utan stöd. Det är de minsta aktörerna som drabbas hårdast av detta. Vissa riskerar att försättas i konkurs innan de får stödet. Det skulle vara förödande. Det är lätt att säga att man vill stötta medier, men man behöver också visa det i handling.

Det finns nu också fler aktörer som förhoppningsvis kommer att få möjlighet att få stöd. Därför har vi avsatt en halv miljard mer än regeringen till mediestödet.

Gudrun Brunegård (KD)
Anf. 42 Gudrun Brunegård (KD)

Fru ålderspresident! Den budget som vi nu diskuterar handlar om rikets styrelse. Sett till volym är det inte det mest omfattande budgetområdet. Däremot är det ett av de absolut viktigaste. Inom detta budgetområde ligger nämligen, som rubriken "Rikets styrelse" anger, en stor del av vårt lands demokratiska system.

Här finns statschefen, det vill säga kungen, kungahuset och Hovstaten. Här finns regeringen, riksdagen och stödet till de politiska partierna och valorganisationen. Där tillkommer nu ett tillskott för EU-parlamentsvalet, som ska gå av stapeln i juni. Även de oberoende granskande institutionerna finns inom detta budgetområde. Förutom riksdagen, som är en del av granskningen, har vi JO, JK, Riksrevisionen och Institutet för mänskliga rättigheter. Andra delar som är viktiga för det demokratiska samhället inom detta område är de nationella minoriteterna, mediestödet och den för 2024 nya Mediemyndigheten.

Det handlar alltså till stora delar om sådant som värnar vår demokrati och viktiga värden som mänskliga rättigheter, skyddet för minoriteter och hågkomsten av till exempel Förintelsen. Detta är viktiga frågor som ligger mig varmt om hjärtat, och det är värden som är helt avgörande för att vi ska ha en vital demokrati.

Fru ålderspresident! På allt fler håll ifrågasätts demokratin. Vi har en allt oroligare värld genom Rysslands illegala krig mot Ukraina, som fortfarande pågår, och kriget i Mellanöstern. Samtidigt står vårt land inför stora problem med bristande integration, hat och hot i det offentliga samtalet och en gängkriminalitet dit barn och unga rekryteras för att begå våldsdåd.

Som kristdemokrat talar jag gärna om värderingar och om de värden som har byggt vårt samhälle starkt. Dessa värden är nu viktigare än någonsin. I ljuset av detta finns det många viktiga punkter i budgetförslaget för utgiftsområde 1.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

En sådan är minoritetspolitiken. Målet för politiken för nationella minoriteter är att man ska ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Det handlar till exempel om att stödja en levande samisk kultur men också om att stärka inflytande och delaktighet inom ramen för demokratipolitiken. Man ska kunna leva öppet enligt sin tradition och sin kultur.

Fru ålderspresident! Sedan Hamas attackerade Israel den 7 oktober har antisemitismen akut eskalerat i Sverige, och vår nationella minoritet av judar har blivit särskilt utsatt. Judar har i dag i Sverige, år 2023, svårt att vara öppna med sin judiska identitet. Flera är rapporterna om klotter med hakkors och om angrepp på judar i svenska städer och skolor.

Vi hör om judiska barn som inte kan gå i skolan utan trakasserier, som tvingas dölja sina kulturella uttryck och som inte får lära och bära sin kultur i trygghet. I Malmö har det gått så långt att många judar inte längre vågar bo kvar i vissa områden. Judar tvingas dölja sin identitet, och judiska församlingar har tvingats ställa in högtidsfiranden och minnesstunder då det inte har gått att garantera säkerheten.

Fru ålderspresident! Antisemitismen är en skamfläck. Den får inte stå oemotsagd. Här måste vi alla visa ledarskap i att inte vika ned oss i kampen mot den. Säkerheten är den fråga som den judiska minoriteten själv för fram som den mest centrala i det stöd som vi kan ge som samhälle. I regeringen har Kristdemokraterna därför varit starkt pådrivande för att öka stödet till de judiska organisationernas säkerhetsarbete. Regeringen ökar nu också anslagen för säkerhetshöjande åtgärder till trossamfund. Statsbidraget höjs med 30 miljoner kronor till 74 miljoner kronor årligen. Detta blir ett viktigt komplement till polisens arbete för att upprätthålla säkerheten, inte minst vid judiska institutioner och synagogor som är särskilt utsatta.

Detta fick jag själv en inblick i när jag för en månad sedan skulle besöka en judisk synagoga i en svensk stad samtidigt som det pågick en Israelfientlig demonstration bara några kvarter därifrån. Det var omfattande säkerhetsåtgärder omkring lokalen, och under hela gudstjänstfirandet fanns det bevakning så att inte gudstjänstbesökarna skulle utsättas för fara eller för att de snabbt skulle kunna sätta sig i säkerhet om fara skulle uppstå.

Så ska det inte behöva vara i Sverige. Men eftersom det nu är sådan tillvaron ser ut är det nödvändigt att samhället, staten, nu ökar stödet för att höja säkerheten för utsatta minoriteter.

För att motverka antisemitism behövs också utbildningsinsatser av olika slag, inte minst riktade till den yngre generationen. Det är nödvändigt för en stark och uthållig demokrati att varje generation är utrustad med kunskaper och förmågor som gör att de själva kan hitta, förstå och värdera information. Regeringen förlänger därför bland annat bidraget på 6 miljoner kronor till hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser och tillför medel till Forum för levande historia för att öka kunskapen om antisemitiska attityder i Sverige och om spridning av antisemitism på nätet.

I början av året tillsatte regeringen den interdepartementala arbetsgruppen Samling för judiskt liv. Den kommer att arbeta hela mandatperioden med frågor som rör trygghet och säkerhet, förebyggande åtgärder och insatser mot antisemitism samt förutsättningarna för judiskt liv i Sverige.

Fru ålderspresident! En annan punkt i budgetförslaget för utgiftsområde 1 som jag särskilt vill lyfta fram är det värderingsbaserade arbetet mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck. Alltför många lever i det tysta och utsätts dagligen för övergrepp som hot, misshandel, tvångsäktenskap och barnäktenskap. Faktum är att en rapport från Malmö stad visar att hedersnormer förekommer redan bland barnen i förskolan på 12 av 13 förskolor. Det är väldigt allvarligt. Här är jag glad att regeringen har intensifierat arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

I ett utredningsbetänkande som just nu remissbehandlas förordas en kriminalisering av såväl oskuldskontroller som oskuldsingrepp. Utredarna föreslår också att det ska vara möjligt att belägga unga med utreseförbud i de fall de riskerar att utsättas för dessa brott utomlands.

Detta är mycket välkomna förslag, som vi kristdemokrater har varit pådrivande för. Men det är nedslående att utredarna inte samtidigt föreslår en kriminalisering av utfärdande av så kallade oskuldsintyg. Utredarna ser inte heller något behov av att kriminalisera så kallad omvändelseterapi, vilket drabbar unga hbtq-personer som lever under hedersnormer. Regeringen har växlat upp arbetet kring hedersrelaterat våld, och som både kristdemokrat och medlem i Riksdagens tvärpolitiska nätverk mot diskriminering och förtryck i hederns namn hoppas jag verkligen att man lyfter även på dessa stenar för att komma åt problemen på riktigt.

Fru ålderspresident! Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Malin Björk (C)
Anf. 43 Malin Björk (C)

Fru ålderspresident! Förra veckan var jag i Karlstad på en nationell konferens om psykologiskt försvar. Intresset för att delta i denna tvådagarskonferens överträffade med råge förväntningarna från arrangören, den bara något år gamla Myndigheten för psykologiskt försvar. Till Karlstad strömmade 550 deltagare från hela landet och det offentliga Sverige. Det var anställda inom kommuner, regioner, myndigheter och akademin. Det var mycket liv i fikapauserna och livliga samtal kring lunchborden kring hur vi kan motverka desinformation och främja det faktabaserade, goda och konstruktiva samtalet.

Från engagerade gymnasielärare vid en skola i en välmående Stockholmsförort fick jag höra hur de arbetar för att nå fram till elever som på ett mycket övertygande sätt argumenterar utifrån välkända konspirationsteorier. Sådana elever möter de uppenbarligen, och den uppgiften - att som lärare verkligen nå fram till elever som har en allt annat än faktabaserad världsbild - är sannerligen inte lätt i tider när ren desinformation slungas ut på bred front och är nåbar så fort du plockar fram mobilen.

Om samtalen i pauserna var livliga rådde en betydligt mer återhållsam stämning i kongressalen efter att alla intagit sina platser där. De flesta anföranden från stora scenen hade en mörk klangbotten. Mycket av det som sades där visade att den liberala demokratin här i Sverige, liksom på många håll i världen, är satt under kraftig press - och det från flera håll.

Fru ålderspresident! Med den liberala demokratin har avgörande kliv framåt tagits genom historien både för individer och för samhällen. Ett samhälle som styrs av den liberala demokratins principer levererar samma rättvisa och samma friheter till alla. Den enskilda människan ges möjlighet att forma sitt eget liv, och medborgerliga rättigheter skyddar individen mot statligt förtryck och begränsar majoritetens makt över individen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

För att vaka över dessa fri- och rättigheter krävs en effektiv förvaltning där respekt för olika minoriteter och för rättssäkerheten är helt central. En rad institutioner som är ämnade att säkerställa just detta återfinns inom utgiftsområde 1, som vi debatterar här i dag. Här finns anslagen till Justitieombudsmannen, Riksrevisionen, Integritetsskyddsmyndigheten och den från årsskiftet nybildade Mediemyndigheten, för att nämna några av dem. Det här är myndigheter som på olika sätt har att värna vår liberala demokrati och de fri- och rättigheter som vår grundlag stadgar.

Fru ålderspresident! Med konferensen i Karlstad i färskt minne och den breda omvärldsanalys som jag fick med mig därifrån, rörande illvilliga aktörer som strategiskt och uthålligt arbetar för att höja konfliktnivån och försvaga sammanhållningen i vårt land för att skapa splittring och försvaga våra demokratiska institutioner, vill jag understryka att vi på det här området inte kan sitta stilla i båten. I en orolig tid med krig i vårt närområde behöver vi förstärka inte bara vårt militära, civila och psykologiska försvar utan även skyddet för våra demokratiska institutioner.

Under den förra mandatperioden var Centerpartiet drivande i att få till stånd en grundlagskommitté med uppgift att se över just skyddet för demokratin. I våras kom så slutbetänkandet, SOU2023:12 Förstärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende. Det innehåller flera viktiga förslag som innebär att skyddet för våra grundlagar stärks, bland annat genom att det ska krävas kvalificerad majoritet vid det andra beslutet om att anta en grundlagsändring. Dessutom ska domstolarnas oberoende få ett stärkt skydd, bland annat genom att man begränsar regeringens möjligheter att styra domstolarnas centrala administration och även tillsynen över domstolar och domare. Det här är viktiga förändringar i oroliga tider.

Betänkandet har varit ute på en remissrunda, och bollen ligger sedan i september hos Regeringskansliet att skriva fram en proposition. Jag ser fram emot att vi i KU ska få ta del av den, och jag räknar förstås med att regeringen prioriterar detta viktiga lagförslag. Jag vet att Justitiedepartementet har mycket på sitt bord, men regeringen har i vissa frågor visat prov på ett raskt tempo. Jag förutsätter därför att arbetet med att lägga fram förslag på ett stärkt skydd för demokratin får alla de resurser som behövs.

Jag förutsätter förstås att de professionella tjänstepersoner som jobbar med att ta fram just det här lagförslaget får lika mycket lön för mödan som kollegor som jobbar med lagförslag som initierats av nuvarande regeringspartier. Oavsett hur lönepolitiken ser ut måste det ju finnas tillräckliga resurser inom Regeringskansliet för att leverera på den här punkten. Som flera har varit inne på här har Regeringskansliets budget växt under senare år och ligger för 2024 på drygt 9,4 miljarder kronor, det vill säga 1 miljard mer än för två år sedan.

Fru ålderspresident! Eftersom majoriteten i riksdagen har antagit en budget med en annan inriktning än vad vi från Centerpartiet har föreslagit avstår vi från ställningstagande när det gäller hur anslagen ska fördelas inom utgiftsområde 1. Vi lämnar dock ett särskilt yttrande om vår politik på området.

Vad gäller det här utgiftsområdet har vi i Centerpartiet, vilket flera har varit inne på, en stor samsyn med regeringen på de flesta utgiftsposter. Men på en punkt skiljer vi oss markant, och det gäller den utgiftspost som redan nämnts av en kollega i konstitutionsutskottet, nämligen den där Regeringskansliet har fått en betydligt större kostym sedan den här regeringen tillträdde. Det anser vi inte är rimligt i ett läge när regeringen samtidigt har lagt besparingskrav på flertalet myndigheter. Då är det faktiskt stötande att samtidigt låta Regeringskansliet expandera, och därför vill Centerpartiet minska anslaget för Regeringskansliet med 572 miljoner kronor för nästa år jämfört med regeringens budgetförslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Fru ålderspresident! Den 9 juni nästa år hålls ett val till Europaparlamentet. Det är ett viktigt val. Vi går in i ett valår samtidigt som vi har krig i vårt närområde. Det finns starka krafter som vill splittra och destabilisera såväl Sverige som EU, krafter som vinner på ett högt tonläge i den politiska debatten med tillspetsade formuleringar som främjar konfrontation i stället för samtal och samförstånd.

Jag vill därför ge en eloge till kollegor i detta utskott för att vi faktiskt håller den debattnivå som vi gör här. Jag lyssnade lite grann på hur det gick till här i förmiddags och kunde se att konfrontationsnivån var en annan. Det är klart att det ska hetta till ibland, men jag vill ändå påminna om att det finns strategiska krafter som jobbar just utifrån att konfliktnivån ska öka i vårt land. Dessa krafter vill inte Sveriges bästa.

Vi lever i en tid då vi inte kan ta demokratiska landvinningar för givna. Att försvara Sverige i oroliga tider är nödvändigt. Däri ligger att försvara våra grundläggande rättigheter och våra grundlagar. Det försvaret innefattar att rusta våra grundlagar och våra institutioner så att de nu och framgent kan garantera demokrati, rättssäkerhet, mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter.

Det här är stora ord, ord som förpliktar, och det är upp till var och en av oss att leva upp till dem.

Malin Danielsson (L)
Anf. 44 Malin Danielsson (L)

Fru ålderspresident! Budget för rikets styrelse är föremålet för denna debatt. Budgeten är det som lägger grunden för riksdagens förvaltning såväl som Regeringskansliets. En del av budgeten sätter mål för arbetet för de nationella minoriteterna, demokratipolitiken, politik för mänskliga rättigheter och medier samt den granskning som utförs av bland annat Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Det är helt enkelt den del av budgeten som innehåller de avgörande delarna i en vital liberal demokrati.

Jag vill nämna ett par delar av budgeten som är extra aktuella det kommande året.

För det första klubbade vi här i riksdagen nyligen ett nytt, modernt system för mediestöd. Det har nu godkänts av EU-kommissionen, och regeringen har beslutat om en förordning. Ett väl fungerade mediestöd som skapar förutsättningar för lokal granskande journalistik och mediemångfald är en del i att bygga demokratin stark. Att använda sin rösträtt är en demokratisk rättighet och skyldighet, och den granskade journalistiken och lokal nyhetsrapportering fyller en oerhört viktig roll för att människor ska kunna bilda sig en uppfattning i samhällsfrågor.

Avsaknad av lokal medial granskning riskerar även att leda till bristande eller helt uteblivet ansvarsutkrävande, när oegentligheter inte kommer till upp ytan eller beslut av intresse för invånarna i en kommun inte rapporteras och granskas. När lokaltidningar tvingas lägga ned eller kämpa för sin existens är det extra viktigt med ett mediestöd som fokuserar på den lokala nyhetsförmedlingen. Likaså är det viktigt med en mångfald av medier som kan lyfta olika perspektiv. Det nya mediestödet är anpassat för att möta dessa behov i dagens medielandskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Det andra jag vill lyfta, fru ålderspresident, handlar om valåret 2024. Nästa år är det nämligen återigen dags att gå till valurnorna och lägga sin röst i valet till Europaparlamentet. I tider av krig och kris är det viktigare än på länge med ett enat Europa som tar sig an de utmaningar vi står inför. Europas länder står inför stora problem som behöver hanteras: den ekonomiska situation Europa befinner sig i, klimatkrisen och inte minst Rysslands krig mot Ukraina.

Marit Paulsens ord "hellre byråkrater än soldater" står sig väl än i dag. Vid förhandlingsborden enas vi om att sätta press på Ryssland. Vid förhandlingsborden hittar vi gemensamma lösningar på klimatkrisen och tar oss an de utmaningar som unionen står inför, oavsett om det handlar om att snabbt godkänna nya vacciner för att hantera en pandemi eller om att gemensamt skicka nya stödpaket till Ukraina. Vi och 350 miljoner andra européer har 2024 möjlighet att gå till valurnorna och lägga vår röst på personer och partier som vi vill ge ett stort inflytande över Europas och EU:s framtid.

Fru ålderspresident! Det tredje område jag skulle vilja lyfta handlar om våra nationella minoriteter. Om två år har det gått 250 år sedan den första juden fick bosätta sig i Sverige utan tvång att konvertera. Under upptakten till 250-årsjubileet för judiskt liv i Sverige avråder judiska församlingar sina medlemmar från att öppet visa att de är judar. Antisemitismen har tyvärr blossat upp rejält i kölvattnet efter Hamas fruktansvärda attack mot Israel. Hat och hot har ökat. Detta innebär tyvärr att budgeten för säkerhetshöjande åtgärder för trossamfund behöver ökas.

I Sverige ska man kunna känna sig säker oavsett bakgrund eller religion. Allt annat är ett hot mot de grundläggande värderingar som vår demokrati bygger på. Därför måste hatet och hoten tas på allvar, och vi måste visa att vi som står upp mot hat och hot är tusen gånger fler än de som hatar och hotar. Vi måste stå upp mot hatet och hoten, oavsett vem som står för dem och oavsett vem de riktas mot.

Vår demokrati blir inte bättre än det vi gemensamt och tillsammans gör och det gemensamma ansvar vi tar. Var och en av oss måste dra vårt strå till stacken i försvaret av vår demokrati.

Slutligen, fru ålderspresident, välkomnar jag regeringens ökade satsning på hågkomstresor och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Normalt sett är jag alltid sist ut i debatterna, men inte i dag. Jag passar ändå på att önska fru ålderspresidenten, kansliet och mina kollegor i utskottet en riktigt god jul.

(Applåder)

Jan Riise (MP)
Anf. 45 Jan Riise (MP)

Fru ålderspresident! Jag vill säga välkomna till försvarsutskottets ledamöter, som kommit till kammaren för nästa debatt och därmed får en liten dos av miljöpartistisk syn på rikets styrelse. Jag vill också säga tack till ledamoten Ulrik Nilsson, som så elegant gick igenom skillnader och likheter mellan våra olika budgetalternativ.

Miljöpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut eller behandlas isolerat. Vårt samlade förslag när det gäller statens budget för 2024 finns i vår partimotion om det gröna samhällsbygget. Sedan har vi förslaget om anslag inom utgiftsområde 1, som finns i en kommittémotion med nummer 2674, för den som vill lägga det på minnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Jag kommer att ta upp några av de punkter där vi skiljer oss åt, som inte minst Ulrik Nilsson redogjort för här, och kanske också ge lite mer kött på benen.

Jag vill också säga att vi självklart står bakom allt som har sagts om hot mot judiska församlingar och medborgare, antisemitism och annat som har med detta att göra. Jag tar inte upp det särskilt här, men det betyder självklart inte på något sätt att vi skulle vara emot det.

Låt mig inledningsvis säga att klimatförändringar och kraftig förlust av biologisk mångfald skakar våra grundförutsättningar för trygghet, frihet och ekonomisk utveckling. Sverige befinner sig i ett svårt läge i en orolig omvärld. Rysslands brutala anfallskrig liksom situationen i Mellanöstern har kastat Europa och Sverige in i en osäkerhet om framtiden som drabbar hushåll, företag och välfärd. Kort uttryckt: Vi befinner oss i en tid med mycket stora samhällsutmaningar.

Det är en tid som kräver en kraftfull ekonomisk politik och ett tydligt klimatpolitiskt ledarskap. I stället för att satsa på morgondagens lösningar backar regeringen in i framtiden med en politik som är kortsiktig och otillräcklig för att möta de utmaningar vi står inför. Vi visar i vårt budgetförslag att en annan väg är möjlig, en väg som både tryggar välfärden och accelererar den gröna omställningen.

Att leda den gröna omställningen och investera i den infrastruktur och den teknik som kommer att ligga till grund för Sveriges framtida välstånd kommer att leda till en mängd konkurrensfördelar för svenska löntagare och företag. Om vi inte investerar riskerar vi inte bara klimatmålen utan hamnar också på efterkälken i den gröna industriomställning som börjar ta fart i omvärlden. För att Sverige ska kunna ta till vara den möjlighet som den gröna omställningen erbjuder måste den vara rättvis och bygga ett samhälle som håller ihop - ett samhälle som är till för alla, inte bara några få.

Allt hänger ihop. Det jag nyss nämnt kan synas lite avlägset från utgiftsområde 1, men det finns som sagt skäl att ägna tid även åt frågor om sameting, länsstyrelser och kulturråd.

Fru ålderspresident! Sametinget ligger oss varmt om hjärtat. Samepolitiken ingår i flera utgiftsområden. Förutom i utgiftsområde 1 återfinns förslag också under utgiftsområdena för bland annat jämställdhet, utbildning och kultur och under utgiftsområdet för areella näringar, landsbygd och livsmedel.

Vi har sett att Sametinget med nuvarande arbetsbelastning och resurstilldelning har stora svårigheter att uppfylla sin lagstadgade roll och de uppdrag som åvilar myndigheten. Man har helt enkelt inte möjlighet att möta de krav som ställs såväl av det samiska folket som externt från andra myndigheter. Bland annat har vi sett att arbetet med konsultationsordningen har tagit avsevärt mer tid och resurser i anspråk än beräknat. Vi vill därför stärka Sametingets budget med 23 miljoner.

Vi vill också ge Giron Sámi Teáhter ett nationellt uppdrag och permanenta satsningen på det nordiska språksamarbetet Sámi Giellagáldu - jag ber om ursäkt för uttalet. Detta har stor betydelse för bevarandet av de samiska språken. Dessa satsningar finns i utgiftsområde 17, men jag vill nämna dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Rikets styrelse

Jag vill nämna dem framför allt för att de hänger samman med åtgärder för övriga nationella minoriteter: tornedalingar, sverigefinnar, judar och romer. Vi vill från och med 2025 permanenta satsningar på språkcentrum och stärka satsningar på romsk inkludering. I år föreslår vi att anslaget höjs med 10 miljoner jämfört med regeringens proposition.

Fru ålderspresident! De utsända kulturråden vid svenska utlandsmyndigheter spelar en viktig roll såväl för diplomatin och det demokratifrämjande arbete som för Sveriges kulturliv och dess internationalisering. Verksamheten syftar i första hand till att stimulera internationella samarbeten och ömsesidiga utbyten mellan kultursektorn i Sverige och de länder där vi har kulturråd stationerade. Därigenom främjas svenskt kulturliv och kreativa branscher i utlandet.

En huvudsaklig uppgift är att identifiera samarbetspartner, förmedla kontakter och bygga nätverk, men ett utsänt kulturråd ska också vara producent, initiativtagare och drivkraft för kulturprojekt och kunna identifiera, söka och redovisa finansiering till verksamheten. Kulturråden är så kallade specialattachéer och har Kulturdepartementet som huvudman.

Kulturrådsverksamheten har varit omdiskuterad i omgångar, och i den nuvarande regeringen höjs nu röster om att det kostar för mycket. En del avtal har därför förlängts på kortare tid, vilket påverkar det långsiktiga arbetet med kontaktskapande. Miljöpartiet tycker att verksamheten ska värnas och ges långsiktig finansiering.

Fru ålderspresident! Länsstyrelserna är våra regionala fyrbåkar med en mängd viktiga uppgifter, från djurskydd och våld i nära relationer till samhällsplanering, kustfrågor och kraftverk. I min hemregion Halland har länsstyrelsen särskilda uppdrag, vilket säkert alla andra länsstyrelser också har. I Halland handlar det bland annat om en samordning av arbetet med havsbaserad vindkraft för att samtliga länsstyrelser ska kunna dra nytta av de erfarenheter som görs för att utveckla ett enhetligt sätt att hantera dessa ansökningar. Detta och mycket annat arbete innebär att finansieringen till länsstyrelserna kommer via många utgiftsområden, kanske ett dussin, och det finns också uppdrag utan finansiering.

Miljöpartiet vill öka stödet till jordbruket och kommunerna för förebyggande klimatanpassningsåtgärder. Vi vill höja nivån i investeringsstöden för förebyggande åtgärder, som anläggande av våtmarker, täckdikning och bevattningsdammar. Vi vill avsätta 30 miljoner inom ramen för anslaget 1:12 för ökade nivåer i investeringsstödet och 100 miljoner inom samma anslag för rådgivning i klimatanpassningsfrågor. Vi är bekymrade över nedskärningarna i länsstyrelsernas arbete med stöd till kommunerna i frågor om klimatanpassning och energiomställning på lokal, kommunal och regional nivå och föreslår i vår budget att dessa medel inte dras bort från länsstyrelserna.

Fru talman! Miljöpartiet vill också genomföra flera av förslagen från kommittén Demokratin 100 år, inklusive att inrätta en nationell demokratifunktion och ge länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag.

Hot och hat är ett stort hinder för journalister, föreningsliv och enskilda opinionsbildare. De kan till och med undvika att göra sin röst hörd på grund av risk att utsättas för detta. Här behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsen och stöd till civilsamhället med satsningar på medie- och informationskunskap, insatser mot desinformation och krav på de globala plattformsföretagen.

Fru talman! Slutligen ska jag säga något om mediestödet, som vi debatterade för en kort tid sedan. Den lokala journalistiken spelar en viktig roll för att säkerställa tillgången till information, nyheter, kommentarer och analyser för alla som bor i Sverige. Den är en central del av en fungerande och livskraftig demokrati.

Vi i Miljöpartiet är oroliga över att mediemångfalden på nationell nivå kan komma att tappa mark då mindre medieföretag riskerar att möta en tuff ekonomisk situation. Det är därför viktigt att säkerställa ett bra stöd till dessa. Vi står inför en situation där ett stort antal tidningar ska förstå, förbereda och ansöka om det nya mediestödet. Det kommer att ta ett par år innan detta har slagit igenom, och vi har därför föreslagit att det övergångsstöd som finns med i budgeten förstärks med ytterligare 50 miljoner kronor. Detta skulle göra övergången till ett nytt system lite mer generöst och ge fler tidningar och andra aktörer, som i dag utgör en betydelsefull del av mångfalden, större chans att anpassa sin verksamhet och slippa säga upp alltför många eller slå igen.

Vi har inget ställningstagande, utan jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Rikets styrelse

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-12-06
Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 2
Stillbild från Beslut 2023/24:KU1, Beslut: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Beslut 2023/24:KU1

Webb-tv: Beslut: Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 1

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2024Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 1 enligt regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 1 punkterna 6, 11, 13 och 15 samt avslår motionerna

    2023/24:993 av Jessica Wetterling m.fl. (V) yrkande 7,

    2023/24:2329 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2023/24:2674 av Jan Riise m.fl. (MP),

    2023/24:2685 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 1, 3, 4 och 19 samt

    2023/24:2718 av Malin Björk m.fl. (C).b) Lagändringar till följd av namnbyteRiksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i brottsbalken med den ändringen att uttrycket "otillåten utlämning av teknisk upptagning" i 16 kap. 10 d § första stycket ska skrivas med kursiv stil,
    2. lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden,
    3. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696) med den ändringen att
    a) ordet "ska" ska införas i 16 kap. 10 § mellan "Mediemyndigheten" och "den",
    b) uttrycket "för press, radio och tv" i 20 kap. 3 § första stycket ska utgå,
    c) förslaget till 20 kap. 7 § ska utgå,
    d) rubriken närmast före 16 kap. 3 § ska skrivas med kursiv stil och vara understruken, 
    e) punkt 7 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 6, 
    4. lag om ändring i lagen (2010:1882) om åldersgränser för film som ska visas offentligt,
    5. lag om ändring i tullagen (2016:253) med den ändringen att 1 kap. 4 § första stycket ska avslutas med en punkt.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 1 punkterna 2 och 4 samt bifaller delvis proposition 2023/24:1 utgiftsområde 1 punkterna 1, 3 och 5.c) Ändring av basstödetRiksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Därmed bifaller riksdagen framställning 2023/24:RS2.d) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar
    1.  regeringen att under 2024 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår,
    2. Riksdagsförvaltningen att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst             140 000 000 kronor,
    3. Riksdagsförvaltningen att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 2 200 000 000 kronor,
    4. Riksrevisionen att för 2024 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 25 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 1 punkterna 7, 8, 10 och 14.e) Godkännande av investeringsplanRiksdagen godkänner investeringsplanen för 2024-2026 för anslaget 2:3 Riksdagens fastighetsanslag som en riktlinje för Riksdagsförvaltningens fastighetsinvesteringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 1 punkt 9.f) Godkännande av anslagsfinansiering av anläggningstillgångarRiksdagen beslutar att Riksdagens ombudsmän (JO) för 2024 får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:1 utgiftsområde 1 punkt 12.
  2. Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2022

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger redogörelse 2022/23:RS1 till handlingarna.