Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Anf. 108 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Vi har nu att debattera utbildningsutskottets betänkande rörande en granskningsrapport från Riksrevisionen. Riksrevisionen är en myndighet som ligger under riksdagen, och dess rapporter skickas först till regeringen. Då har Riksrevisionen ofta ett antal rekommendationer, och sedan har regeringen 90 dagar, om jag inte minns fel, på sig att svara på detta. Det gör regeringen i en skrivelse, som då kommer till riksdagen och behandlas av berört utskott. När det gäller skolan är det rimligen och lämpligen av utbildningsutskottet.

Det Riksrevisionen nu har tittat på är om de åtgärder som regeringen och riksdagen har vidtagit för att försöka motverka betygsinflation har varit verkningsfulla och gett resultat. Man har särskilt tittat på differensen mellan resultaten på de nationella proven och de betyg som eleverna sedan har fått.

Det enkla svaret är att Riksrevisionen konstaterar att de åtgärder som har genomförts inte har gett resultat. Vi ser det tydligt, för att ta ett konkret exempel, i att 40 procent av eleverna i årskurs 9 får högre betyg i matematik än vad resultatet på de nationella proven säger.

Jag kan citera från sidan 6 i vårt betänkande, herr talman, under "Riksrevisionens slutsatser", så att vi får lite kontext:

"Riksrevisionens övergripande slutsats är att införandet av bestämmelsen i skollagen om att särskilt beakta resultat på de nationella proven vid betygssättning och Skolinspektionens tillsyn och kvalitetsgranskning hittills haft liten påverkan på likvärdigheten i betygssättning. Det är fortfarande stora avvikelser mellan betyg och resultat på nationella prov. Vidare kommer enligt Riksrevisionen central rättning och digitalisering av de nationella proven inte att åtgärda problemen. Dessa åtgärder påverkar bedömningen av elevlösningarna, inte hur betygen sätts i förhållande till resultatet på nationella prov. Riksrevisionens bedömning är att lagstiftningen är alltför vag för att uppnå en likvärdig bedömning. Riksrevisionen bedömer därför att regeringen behöver genomföra ytterligare åtgärder för att öka likvärdigheten."

Den här rapporten är väldigt viktig. Både vi i riksdagen och regeringen har självklart ett väldigt stort ansvar i detta.

Regeringen instämmer i kritiken, och det gör även utbildningsutskottet. Precis som skolministern klargjorde på frågestunden här i kammaren för en timme sedan, herr talman, ska direktiv vara klara inom några veckor för en utredning som svarar mot den rekommendation som Skolinspektionen fört fram. Riksrevisionen menar också att Skolinspektionen behöver förbättra uppföljningen av betygsättning i kvalitetsarbetet, och det är något som både regeringen och Skolinspektionen, och även utbildningsutskottet här i riksdagen, instämmer i. I den delen finns det alltså en väldigt bred enighet.

Varför är då detta så viktigt? Ja, det är ju därför att i Sverige används betyg både för intagning på gymnasiet och för antagning till högre utbildning. Om vi inte kan lita på betygen, om vissa skolor systematiskt sätter högre betyg, sätts ju hela den fria konkurrensen, om man uttrycker det så, ur spel när det gäller att kunna söka till utbildningar och så vidare.

En massa personer tar nu studenten. Vi har varenda dag de senaste veckorna sett studentflak åka runt. Studenterna är överlyckliga över att vara klara med gymnasiet. En och annan kanske till och med tömmer föräldrarnas barskåp för att fira lite extra. Men då ska man veta att en del av dessa studenter kanske inte kommer in på sin drömutbildning på grund av att andra studenter går före på grund av att de har gått på skolor där man satt för höga betyg. Det är fullständigt orimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

I och med att vi i Sverige har valt att ge betygen en så pass stor roll för intagning och antagning blir det extra viktigt att man kan lita på betygen. Är det så att betygsinflation skapar de här problemen? Om vi har de här problemen är de i sig drivande av betygsinflation, skulle jag säga, vilket också ytterligare förvärrar problemen. Det hotar i förlängningen legitimiteten för hela det betygssystem vi har.

Jag menar, herr talman, att det självklart finns även andra sätt att ha antagning på. Man kan ha inträdesprov, intervjuer och mycket annat. Fördelen med betygen är att de, om de fungerar som det är tänkt, ska kunna mäta uppoffringar, engagemang och resultat över en längre tid. Det som sker vid ett enskilt tillfälle tenderar kanske att gynna en viss typ av ungdomar, och därför fyller betygen ändå en väldigt viktig roll.

Jag ser fram emot, herr talman, att regeringen nu skyndsamt kommer fram med de direktiv som man utlovat, att utredningen kommer igång och att vi verkligen kan ta krafttag i att styra upp systemet så att det fungerar avsevärt mycket bättre i framtiden.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 109 Linus Sköld (S)

Herr talman! Vi debatterar en riksrevisionsrapport. Som en del i svaret på den anger regeringen att en utredning ska tillsättas, som Fredrik Malm mycket riktigt sa i sitt anförande.

Från Socialdemokraternas sida tänker vi att man skulle kunna ta ett bredare grepp än att bara ha den enkelspåriga ingång som regeringen har valt. Deras ingång handlar om att förankra betygen i resultaten på nationella prov. Det är liksom den enda metod som ska undersökas.

Det betygssystem som Fredrik Malms partikamrater är ansvariga för och har konstruerat leder till utslagning av elever. Det leder till press och stress och dåligt psykiskt mående. Det är väl beforskat - denna bedömningspraktik leder till att i synnerhet svagpresterande elevers möjligheter och mående blir sämre.

För ungefär ett år sedan konfronterades Fredrik Malm med den faktauppgiften av en forskare i SVT:s Agenda. Han hanterade det genom att referera till sina egna barns upplevelser av att få betyg i skolan.

Jag tänker att när man väljer att avslå vårt motionsyrkande om att titta på hur man kan reformera systemet så att utslagningen upphör och så att elevers psykiska mående blir bättre - det handlar om hur bedömningen fungerar - gör man ungefär som Fredrik Malm och vill inte undersöka ens de mest uppenbara bristerna i detta system.

Anf. 110 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jag skulle säga så här som svar: Socialdemokraterna talar delvis om en annan sak. Det Riksrevisionen har tittat på i denna rapport är avvikelser mellan betyg och nationella prov. Så som jag uppfattar Linus Skölds replik, herr talman, efterlyser han egentligen en mycket större förändring av hela det svenska betygssystemet. Det kan vi förstås göra. Det är i sådana fall inte första gången vi gör det, kan jag påpeka.

När jag gick på högstadiet hade vi betyg 1-5. Det var ett relativt betygssystem, och man kunde inte bli underkänd. När jag började på gymnasiet hade man ändrat det. Då kunde man få IG, G, VG eller MVG. Då kunde man bli underkänd. Därefter har betygen ändrats igen till det betygssystem vi har nu med A, B, C, D, E och F, där man också kan bli underkänd. Häromåret fattade riksdagen beslut om att vi skulle ändra systemet på gymnasiet. Man skulle övergå till ämnesbetyg i stället för kursbetyg. Det är då alltså samma system på gymnasiet som man egentligen har i grundskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Det beror alltså på vad man vill göra. Vill Socialdemokraterna egentligen ta bort att man ska kunna bli underkänd om man inte har nått målen? Det är inte vår uppfattning att man ska göra det. Det är varken min uppfattning, mitt partis uppfattning eller regeringsunderlagets uppfattning. Däremot tycker jag att man mycket väl kontinuerligt kan diskutera annat i betygssystemet för att få det att fungera bättre. Men denna utredning kommer att särskilt titta på just frågan om de nationella proven och betygsättningen.

Anf. 111 Linus Sköld (S)

Herr talman! Som Fredrik Malm mycket riktigt påpekar har vi nyss gjort en stor betygsreform i fråga om gymnasieskolan, huvudsakligen. Men det handlar också om den lilla förändringen i hur betygen ska sättas - en samlad bedömning av elevens kunskaper och ett betyg som bäst svarar mot dem som helhet. Både det och ämnesbetygsreformen syftade till att minska stressen och pressen på eleverna och att ge lärarna större egenmakt i betygsättningen.

Nu väljer regeringen en annan riktning, som kommer att öka pressen på eleverna. De nationella proven är high stake redan som det är, och de kommer att bli ännu mer high stake om de ska avgöra vilket betyg som är möjligt för en elev att få. Det är som en rörelse i rakt motsatt riktning, skulle jag säga, som regeringen har låst fast sig vid som det enda sättet att lösa betygsfifflet på.

Som Fredrik Malm påpekar var det första regeringen gjorde att riva upp den utredning som pågår för att titta på vägen från grundskolan till arbetsmarknaden. När det gäller den del som handlar om utslagningen i övergången mellan grundskola och gymnasieskola och den del som handlar om betygssteget underkänt vill man inte ens ha utredarens analys av för- och nackdelar. Det ska bort.

Regeringen vill på alla sätt bevara status quo i detta system. Man har konstruerat ett system som leder till dåligt mående, och man vill ha kvar det på det sättet.

När man ändå ska göra en betygsutredning hade det kanske varit på sin plats att göra den kontinuerliga översynen och ha den kontinuerliga reflektionen: Hur fungerar systemet? Hur blir det bra för eleverna som finns i det?

Anf. 112 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Nu blir jag lite förvånad. Nu tolkar jag det nästan som att Socialdemokraterna inte vill ha nationella prov i svensk skola. Jag har inte förut uppfattat att det har varit partiets uppfattning.

Det Riksrevisionen har tittat på i sin rapport är åtgärder som inte denna regering har vidtagit. Det är åtgärder som den tidigare regeringen och Skolverket har vidtagit. Det är Socialdemokraternas egen åtgärdsreform som Riksrevisionen har haft att titta på, och de har konstaterat att de åtgärderna är otillräckliga för att nå det man vill uppnå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Herr talman! Jag tror att vi också talar här om lite olika saker. Vi har ett betygssystem i Sverige som bygger på att tiotusentals lärare i olika åldrar i svensk skola sätter betyg utifrån kriterier. De kriterierna är kunskapsrelaterade. Det innebär att det kan stå i ett betygskriterium att en elev för att nå till exempel nivån C eller nivån A ska klara av att analysera på en viss avancerad nivå. Det är klart att det är en bedömningsfråga från lärare till lärare hur eleven når detta. Vissa lärare kan bedöma det på ett sätt, vissa lärare på ett annat sätt.

Om vi vill ha likvärdighet i betygssystemet kommer vi att behöva nationella avstämningar som innebär att vi få större möjligheter att jämföra. Det kallar Linus Sköld för stress, herr talman. Jag kallar det snarare för någon sorts kvalitetssäkring i fråga om att betygen i betydligt högre utsträckning ska bli rättvisande.

Sedan finns det en massa annat att diskutera vad gäller stress i skolan. Frågan är vad som är hönan och vad som är ägget. Det kan vara så att en elev som inte mår särskilt bra får sämre betyg på grund av det. Det kan också vara så att en elev som inte når de förväntningar eller mål som man har mår dåligt på grund av det. Jag är inte säker på att det alltid är så att stressen följer av just det som Linus Sköld menar.

Anf. 113 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag instämmer fullständigt med Fredrik Malm i att det betygssystem och de ramar som finns i det skapar en orimlig och orättvis situation. Jag är väldigt glad för att det börjar närma sig en konsensus omkring det.

Jag tyckte att Fredrik Malm förklarade detta utmärkt. Det är människor som snuvas på sina platser. De har gjort sig förtjänta av platserna, har tagit till sig kunskap och har försökt jobba allt de kan. Sedan snuvas de på sina platser av andra som har gått på andra skolor där de får högre betyg. Det är inte en rimlig situation.

Ett annat problem med dagens betygssituation är att det inte är rättssäkert. Man kan inte med säkerhet veta bakgrunden till betygsättningen. Betygen är inte likvärdiga. De är inte rimliga. Då är frågan: Vad ska vi göra? Riksrevisionen har skapat en bra grund.

Ministern, som tillhör samma parti som Fredrik Malm, har varit ute och sagt att det ska vara en starkare förankring i nationella prov. Då är det en fråga man måste ställa sig utifrån den intervjun, som jag tror var i Dagens Nyheter. Det finns praktiska ämnen i skolsystemet, där det inte finns nationella prov. Där finns det jättemycket betygsinflation. Där lyfte skolministern möjligheten att det skulle kunna kopplas till resultatet i de teoretiska ämnenas nationella prov, och hon har även gjort det i utskottet.

Jag skulle jättegärna vilja ha ett svar från Fredrik Malm: Anser han att det är rimligt att koppla de praktiska resultaten till nationella prov i teoretiska ämnen?

Anf. 114 Fredrik Malm (L)

Herr talman! I grund och botten ska man väl få betyg i matematik utifrån vad man kan i matematik och betyg i musik utifrån vad man kan i musik. Det tycker jag är en rimlig utgångspunkt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Det finns ju ett antal ämnen som inte har nationella prov i svensk skola, och dessutom har man vid olika åldrar olika nationella prov. Det har länge funnits en diskussion om hur man ska förhålla sig exempelvis till estetiska ämnen i skolan. Jag har sett förslag om att man inte borde ha betyg alls i vissa ämnen och att man i stället skulle ha till exempel deltagit/icke deltagit. Det tycker jag i grund och botten är fel. Jag tycker att elever som kanske inte får så höga betyg i de teoretiska ämnena men är väldigt duktiga i de praktiska ämnena bör få ett kvitto på det när man har gått i skolan.

Det finns också en del exempel på skolor där man ger väldigt höga betyg i just de ämnen som inte har nationella prov. Man kan ju ana att kanske inte alla i en klass har A i bild. Trots att de har fått A kanske de inte har nått upp till den nivån, och det är ju ett problem.

Handelshögskolans rektor skrev en artikel om att man inte litar på de betyg som eleverna har fått - han nämnde också ett antal skolor specifikt - och att man därför vill gå åt ett håll med intagningsprov och annat. Det får Handelshögskolan göra om de vill. Jag tror att det skulle kunna ha en viss återhållande effekt och kunna vara ett verktyg i arbetet mot betygsinflationen.

Anf. 115 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag uppskattar att även Fredrik Malm anser att de som är bra på det praktiska men inte på det teoretiska också måste få ett kvitto på detta. Det är i grunden en väldigt rimlig och rättvis syn. Skolan är väldigt kopplad mot det teoretiska, och de barn som faktiskt inte har jättebra teoretiska förmågor men fantastiskt bra praktiska förmågor har ju ingen annanstans att visa det än i dessa ämnen.

Om vi går vidare är det enda som utredningen får titta på när det gäller betygsinflationen kopplat till nationella prov. Utredningen får inte titta på ekonomiska incitament och inte heller på möjligheten till sanktionsavgifter eller att belöna skolor som tar ansvar för att anställa behöriga lärare. Detta får man inte titta på, även om det kanske skulle kunna vara något.

Antingen ska nationella prov i teoretiska ämnen avgöra betygen i de praktiska ämnena. Det är den ena möjligheten, annars kommer betygsinflationen att vara kvar där, och det är där den just nu är som störst. Eller ska de praktiska förmågorna inte räknas alls?

Hur ska vi göra? Jag fick inget svar på den frågan. Man kan inte koppla alla betygen till nationella prov och samtidigt säga att de praktiska ämnena ska räknas. Det går inte, för då är det de teoretiska ämnena som tar över. Men annars kommer man inte att kunna stoppa betygsinflationen i de praktiska ämnena.

Hur tänker regeringen här? Vi har inte kunnat få ett tydligt svar från ministern. Jag vill jättegärna ha ett tydligt svar på hur regeringen faktiskt tänker i dessa frågor, för det är svårt.

Anf. 116 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Det förefaller logiskt att det är svårt att knyta betygen till nationella prov i de ämnen som inte har nationella prov.

Det finns ju andra verktyg i den utbildningspolitiska verktygslådan. Ett sådant är Skolinspektionen och deras granskningar av skolor, till exempel. Om vi specifikt talar om friskolorna tycker jag att friskolesektorn har att ta ansvar för sin sektor, om jag uttrycker det på det sättet. De behöver bli bättre, skulle jag säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Häromveckan var det en granskning av några friskolor, och då såg jag ett väldigt tydligt pressmeddelande från ordföranden i Friskolornas Riksförbund. Det är ju positivt att friskolorna som ändå har gemensamma organ, till exempel Friskolornas Riksförbund, också diskuterar frågor som kan ha viss koppling dit, även om jag är helt övertygad om att det finns problem med betygsinflation även inom kommunala skolor, herr talman.

Avslutningsvis är det som Niels Paarup-Petersen lyfter om ekonomiska incitament, sanktioner och annat sådant som kan täckas av andra utredningar, inte minst den friskoleutredning som kommer att påbörja sitt arbete inom kort och säkerligen också andra utredningar. Det finns ofta en tendens i politiken att när regeringen vill utreda något kommer alltid oppositionen, oavsett vilka partier som sitter i opposition vid den tiden, och kräver att man ska hälla på en massa andra frågor i den utredningen. Det är dock hela tiden en avvägning: Hur snabbt vill man kunna få utredningens betänkande, och hur snabbt kan man få fram lagstiftning? Vi ska ju komma i mål också, så ibland är det motiverat att utredningarna inte är superbreda.

Anf. 117 Daniel Riazat (V)

Herr talman! I vissa frågor är det väldigt lätt för regeringspartierna att tillsätta lite bredare utredningar, till exempel när det gäller repressiva förslag, högre straff, angiverisystem och liknande. Men just när det gäller frågor som rör skolan verkar det vara så att man måste vara försiktig och ta det lugnt, så därför går det helt enkelt inte att lägga till vissa rimliga uppdrag i de befintliga utredningsuppdragen.

Herr talman! Det finns inte bara en anledning till att vi har betygsinflation och falska betyg inom det svenska skolsystemet. Vi vet att svaren är många. Men vi vet också att det finns en fråga som forskare och olika typer av rapporter har nämnt gång på gång, inklusive Riksrevisionens rapport, och det är att friskolor är mer generösa med att sätta betyg än vad de kommunala skolorna är.

Det betyder inte att kommunala skolor inte har några problem med falska betyg, men man kan se att problemen främst har kommit till efter att antalet friskolor har ökat explosionsartat i det svenska skolsystemet. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle säger i en rapport som jag tror släpptes i slutet av förra året att det här är ett enormt problem och att man ser att främst skolkoncerner har satt i system att ha för höga betyg jämfört med elevernas faktiska kunskaper.

Regeringen nämner ingenting om detta, och jag skulle vilja veta vad Liberalerna och Fredrik Malm vill göra. Vad ska regeringen göra för att stoppa det enorma problemet med fuskbetyg och falska betyg som skolkoncernerna har bidragit till?

Anf. 118 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Det var väl ingen skräll att jag skulle få den frågan från Daniel Riazat, och det är en viktig fråga. Det vill jag påpeka, herr talman. För legitimiteten för det svenska betygssystemet, för svensk skola i stort och också för friskolorna, oavsett om de är aktiebolagsdrivna eller idéburna i form av stiftelser eller så, är det väldigt viktigt att betygssystemet är likvärdigt, transparent och rättvist. Vi ska inte ha fuskbetyg, betygsinflation och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Många av de frågor som rör friskolorna kommer att omhändertas i den friskoleutredning som kommer att få sina direktiv under våren. Vill man veta vad den utredningen ska innehålla går man in på Google och skriver "Tidöavtalet". Man kan både särskriva det och skriva ihop det, även med bindestreck. I skolavsnittet i Tidöavtalet står det listat, och det är den största reformen av friskolesystemet sedan det infördes 1992 i svensk skola. Det är säkerligen så att en del av förändringarna borde ha gjorts tidigare, men nu kommer de att genomföras.

Men det är också viktigt att vi diskuterar det som betänkandet handlar om. Riksrevisionen har inte granskat betygen utifrån huvudman, om skolan är kommunal eller fristående, utan de har specifikt tittat på om en ändring i skollagen om att de nationella proven ska ligga mer parallellt med betygen har lett till den effekt som lagstiftaren ville ha.

Anf. 119 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag upplever inte riktigt att Fredrik Malm gav ett svar här. Han sa bara att vi ska googla. Det går inte att säga så mycket mer än att folk som lyssnar på debatten får gå hem och googla vad som står i Tidöavtalet. Det finns jättemånga punkter i Tidöavtalet, men det finns absolut inte en punkt om att problemen med skolkoncerner ska rättas till och att problemen med de falska betygen som skolkoncernerna sätter ska rättas till.

Fredrik Malm har sagt att friskoleutredningen som ska tillsättas ska behandla frågan. Det är inte första gången frågan utreds, utan den har utretts gång på gång.

Skolverket har visat att elever som går på fristående skolor klarar sig sämre vid högre utbildning än elever som har gått på kommunala skolor. SNS, näringslivets egen studieorganisation, har sagt att fristående skolor sätter högre betyg. Lärarfacken har lagt fram rapporter där det framgår att betygsinflationen till stor del beror på att koncernskolorna sätter falska betyg. Det finns en rad forskningsstudier från Stockholms universitet, Göteborgs universitet och andra universitet som fastslår att marknadsskolan är en av de största anledningarna till att det finns falska betyg. Betyder det att utredningen som handlar om marknadsskolan, som man menar att Tidögänget har kommit fram till, kommer att innefatta att sätta stopp för marknadsskolan? Till exempel sätts det i system att anställa obehöriga lärare, som är ännu en anledning till att vissa skolor sätter fler falska betyg än andra. Kommer Liberalerna att agera så att man sätter stopp för den största orsaken till betygsinflationen, nämligen marknadsskolan?

Anf. 120 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Daniel Riazat och jag har lite olika utgångspunkter. Min utgångspunkt är att vi har problem med betygsinflationen, med fuskbetyg, i svensk skola, och det måste vi göra något åt. Daniel Riazats slutsats, som jag tolkar honom, är att vi har problem i svensk skola med betygsinflation och fuskbetyg, och de problemen ska vi därför använda som verktyg för att stänga friskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Det här visar olika utgångspunkter. Vänsterpartiet är emot friskolor, och partiet är dessutom emot betyg. Med Vänsterpartiets politik blir det ingen valfrihet, men det blir inte heller betyg. Då blir det svårt att motivera eleverna att anstränga sig i skolan och plugga, vilket betygen bidrar till. Vi har alltså olika utgångspunkter i frågan.

Nationella avstämningar har alltid funnits. Tidigare fanns examensprov i svensk skola, men de har avskaffats. När jag gick på lågstadiet hade vi en massa diagnostiska prov, och de finns fortfarande i svensk skola på många håll. I Stockholm finns ett särskilt Stockholmsprov för att jämföra skolor.

Det var kontroversiellt när nationella prov infördes. Vänstersidan var mycket emot därför att man egentligen var emot prov. Men nu har många också på vänstersidan förstått att proven är viktiga eftersom de ökar likvärdigheten i betygsättningen. Det är därför hela diskussionen kring betygsinflationen i dag handlar om att kunna använda de nationella proven för att skapa mer likvärdiga betyg. Jag önskar att även Vänsterpartiet kunde ansluta sig till detta.

Anf. 121 Linus Sköld (S)

Herr talman! I morgon ska jag spendera dagen hemma i Älvsbyn på mina barns skolavslutning. Min son får för första gången fullständigt betyg i årskurs 6. Nu har de hunnit läsa alla ämnen som de får betyg i. För första gången är betygsdokumentet fullständigt. Det känns ändå som en stor sak för honom.

Betyg är viktiga eftersom de avgör unga människors framtidsutsikter. De får inte under några som helst omständigheter vara orättvisa. Betygen måste på ett adekvat sätt spegla vilka kunskaper elever har. Det här kan låta enkelt, men om vi börjar fundera över hur betyg fungerar, vad vi använder betygen till och hur de sätts kommer en annan bild att växa fram. Då är saker inte så enkla längre.

Betygssystemet är konstruerat för att ge återkoppling till min son om hur det går för honom i skolan. Det är uttryckta kunskapsmål som ska bedömas, och det är i vilken mån han når upp till dem som betygen i första hand är konstruerade för att visa.

Men vi använder ändå betygen i fler syften. Vi använder betygen, som ju skulle vara en återkoppling till min son, för att också rangordna honom i relation till hans klasskamrater när han ska till nästa steg i utbildningskedjan på gymnasiet - fastän systemet inte är konstruerat för att göra detta.

Vi använder också betygen för att jämföra skolor med varandra. Diskussionen alldeles nyss om skolmarknaden och konkurrensen är ett bevis på att betygssystemet som det är konstruerat inte är gjort för det ändamålet. Det fungerar helt enkelt inte att jämföra skolor med varandra baserat på betygsresultat som skolorna själva helt bestämmer över. Det blir inte ett objektivt jämförbart mått - varken ett rättvist urval till nästa steg i utbildningskedjan eller en rättvis jämförelse mellan två skolors kvalitet.

Betyg beslutas dessutom allra längst ut. Det är den enskilde läraren som fattar beslut om betyget. För målrelaterade betyg är målen formulerade så att alla i salen menar olika saker med de ord som står där, det vill säga läser in olika saker i de ord som står i målen. Beslutet ska sedan fattas av en enskild lärare. Då är likvärdighet i det närmaste omöjligt att uppnå. Vi måste såklart göra allt vi kan eftersom betygen inte får vara orättvisa, men det är i det närmaste omöjligt att uppnå total likvärdighet när beslutsfattare ska fatta beslut utifrån så tolkbara kriterier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Dessutom korrumperar marknadsintresset betygsättningen. Det har vi sett många exempel på under våren. Det har varit avslöjande, på skandal, på avslöjande, om rektorer som sätter lön efter hur höga betyg lärarna sätter, om rektorer som ändrar i redan satta betyg eftersom de inte är nog höga, om prestigeskolor som snedvrider konkurrensen om platserna i nästa steg i utbildningskedjan. Detta gör skolorna därför att de kan tjäna pengar på att sätta höga betyg. Den grunden skulle vi verkligen behöva komma till rätta med.

I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport och regeringens skrivelse med anledning av den. Som Fredrik Malm nämnde i sitt anförande har Riksrevisionen granskat just statens insatser för likvärdig betygsättning. Den har sammanfattat att de insatser som har vidtagits inte är tillräckliga.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att låta utreda hur betygen kan bli mer likvärdiga. Det välkomnas såklart. Regeringen har sagt att den tänker följa den rekommendationen och tillsätta en sådan utredning. Socialdemokraterna tycker att det är välkommet.

Men regeringen har också varit otroligt snäv i vad den utredningen ska titta på. Det känns enkelspårigt att säga att den enda lösningen på problemet är förankringen i nationella prov.

Det ska absolut övervägas som en metod. Men det blir viktigt att man gör den förankringen på gruppnivå eller skolnivå så att det inte enskilda provtillfället avgör och så att vi inte återinför det examensprov i den svenska skolan som Fredrik Malm talade om. Det vore olyckligt.

Samtidigt finns det skäl att tro att betygssystemets konstruktion påverkar elevernas psykiska hälsa. Det finns också skäl att tro att en mer provtung betygsättning kommer att öka stressen och pressen för eleverna. Det är rakt i strid med den senaste reformen vi genomförde av betygssystemet, som syftar till att minska pressen och stressen för eleverna.

Det är 15 procent av varje årskull som kickas ut från fortsatta studier i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Det är en direkt konsekvens av hur betygssystemet är konstruerat och hur antagningsreglerna till gymnasieskolan ser ut.

Det är en konstruerad utslagning. Innan införandet av det underkända betygssteget och det målrelaterade betygssystemet hade vi ingen utslagning i övergången mellan grundskola och gymnasieskola. Den är konstruerad. Den skulle behöva upphöra.

Slutligen skulle utredningen också behöva belysa marknadsskolans påverkan på betygen och vinstintressets tryck uppåt på betygsättningen. Betygsfiffel och fusk sänker tilltron till skolsystemet. Därför måste det motverkas.

Eftersom Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna vill bevara skolbolagens möjlighet att ta ut cash ur det svenska skolsystemet till varje pris väljer de att i stället öka press och stress för elever i skolsituationen. Eleverna får betala för högerns fortsatta marknadsskola. Det beklagar jag.

Med det yrkar jag bifall till reservation nummer 1.

(Applåder)

Anf. 122 Patrick Reslow (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Herr talman! I Linus Skölds tidigare replik men även nu i hans anförande talar han om att betygssystemets konstruktion är felaktig.

Om jag inte missminner mig var det Socialdemokraterna som en gång i tiden startade reformen om ett målrelaterat system på 80-talet. Det var en borgerlig regering som genomförde det. Men det var Socialdemokraterna som startade utredningen om målrelaterade system eftersom man var motståndare till urvalssystemet med det relativa systemet.

Konstruktionen i sig kommer i grunden från Socialdemokraterna. Det känns märkligt att man då kritiserar det så öppet. Dessutom har det funnits tillfällen att ändra konstruktionen om man nu hade velat det under resans gång. Men det har man inte gjort. Man har tvärtom bara gjort mindre justeringar. Men att det målrelaterade systemet skulle vara felaktigt är någonting nytt jag hör från Socialdemokraterna. Linus Sköld får rätta mig om han menade någonting annat än det.

Linus Sköld talar också mycket om den utredning som ska tillsättas. Det är lustigt att han säger att det är ett snävt uppdrag när utredningen ännu inte har fått sina direktiv klara. Vi håller på att arbeta med dem för tillfället. Vad är det Linus Sköld känner till som vi som håller på att arbeta med det inte känner till? Det är en lite märklig kommentar.

Givetvis måste man skylla på friskolorna. Friskolorna gör allt fel. Vi från vår sida säger att likvärdiga betyg är viktigt. Betygssystemet ska upprätthållas. Det är viktigt att ett betygssteg innebär de faktiska kunskaper man kan förvänta sig.

Men att hela tiden säga att glädjebetyg och liknande bara finns på fristående skolor och bara peka ut de vinstdrivande bolagen är fel. Det finns också många kommunala skolor som ägnar sig åt betygsinflation.

Anf. 123 Linus Sköld (S)

Herr talman! Jag noterar att Patrick Reslow ämnar rösta för vår reservation i nästa vecka eftersom han gärna vill se ett bredare tag om hur betygssystemet fungerar.

De konsekvenser som jag har beskrivit att betygssystemet får och hur man kan lindra dem vill Patrick Reslow se över. Jag hör ju det. Jag räknar med att Reslow kommer att rösta på vår reservation när ärendet ska avgöras.

Jag är förbryllad. Är det så att Patrick Reslow här i kammaren förnekar att man kan tjäna pengar på att sätta höga betyg? Är det så att Patrick Reslow menar att det inte är en konkurrensfördel att ha ett högt betygsgenomsnitt när man ska konkurrera om eleverna?

Annars förstår jag inte invändningen att vi inte borde tala om vinstincitamentet. Det är precis mitt i kärnan. Det är så betygsinflationen uppstår. Den som kan tjäna pengar på att sätta höga betyg har rätt goda motiv att trycka upp betygen på sin skola. Håller inte Patrick Reslow med om det?

Anf. 124 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Först och främst: Jag kommer inte att rösta för någon socialdemokratisk reservation, så har vi det klart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Sedan gäller det om vinstincitament är betygsdrivande. Problemet som jag ser med Linus Skölds argumentation är att han generaliserar. Om det är så att detta sker är det såklart ett problem på kanske just den skolan där det sker. Men att i generella termer hela tiden peka ut en hel sektor som anledningen till att vi har en betygsinflation är lite grann att blunda för problemen.

Det finns också väldigt många kommunala skolor som höjer sina elevers resultat. Det gäller inte minst från F till E. Det skulle innebära så mycket problem om man skulle göra alla stödinsatser som krävs för att lyfta en elev från F till E. Det ligger lite grann i betygssystemets konstruktion.

Jag kan hålla med Linus Sköld om att när det gäller lärarrollen är det inte lärarna som är problemet. Ett målrelaterat system bygger lite grann på att lärarna gör bedömningarna. Det är betygssystemets konkretisering vi behöver titta på.

Vi borde gå in och titta på betygskriterierna. Vad är det som vi kan stärka där? Där har vi gemensamt gjort förändringar. Vi från Sverigedemokraterna menar att vi måste göra mer än så. Vi måste göra mycket mer tydliga och konkreta beskrivningar av vad varje betygssteg ska innehålla.

Men att ständigt beskylla en hel sektor, alla lärare som jobbar där, alla elever som går där, alla föräldrar som väljer just de skolorna tycker jag är oanständigt. Det är inte rättvisande.

Fokusera på problemen där problemen är och gör någonting åt det! Kan vi göra det så kan vi komma långt i en gemensam aktion.

Anf. 125 Linus Sköld (S)

Herr talman! Jag vill påminna Patrick Reslow om att också kommunala skolor lever i en konkurrensutsatt miljö som en följd av hur skolsystemet är konstruerat. Men motiven att sätta höga betyg är starkare för aktiebolagsdrivna skolor.

Varje aktiebolag har som överordnat syfte att ge vinst till ägaren. Det vet Patrick Reslow om. Om man kan tjäna pengar på att sätta höga betyg är det helt rationellt agerat av aktiebolagen att hålla uppe betygen för att kunna leverera på sitt syfte, det vill säga att ge vinst till ägaren.

För mig är det obegripligt att Patrick Reslow tar systemet i försvar och till varje pris vill bevara skolbolagens möjligheter att ge vinst till sina ägare. Jag tycker att det är stötande.

Kriterierna är, som Patrick Reslow påpekade, nyss reviderade. Vi har i dag tillsammans fått en föredragning om hur förenklade de faktiskt är. Vi kanske ska låta den förändringen börja verka innan vi ger oss på nästa läroplansrevidering. Jag säger inte att läroplanen är perfekt eller att kursplanerna inte behöver ändras eller någon gång ska revideras igen, men vi har alldeles nyss gjort en helt ny läroplan; vi gjorde det i samförstånd. Låt oss se vad den leder till.

(Applåder)

Anf. 126 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Mycket av det jag skulle säga har sagts av föregående talare - av Fredrik Malm, ska jag säga, så att det inte missuppfattas i protokollet.

Betyg är viktigt av många skäl, inte minst för just urval. Historiskt var det under 70- och 80-talen en större diskussion om urvalets roll i betygssystemet och hur det skulle vara och inte vara. Ibland känner man av att de ideologiska skillnaderna finns kvar och dyker upp lite då och då.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Betyg är viktigt för urval. För att vi ska kunna välja ut vem som ska gå en viss linje eller liknande finns det inget bättre sätt än att mäta om de kunskaper man har är tillräckliga för att klara av den utbildning som väntar. Då är betyg viktigt.

Men detta bygger också på att betygssystemet är transparent och tydligt och att de betyg som ges motsvarar de faktiska kunskaper man har. Får man ett A ska man ha kunskaper som motsvarar ett A, så som de är formulerade i måldokumentet.

Detta är inte alltid lätt. Skolverket kom för något år sedan med en rapport som pekar på just att systemets själva konstruktion bygger mycket på att det med ett målrelaterat system är ett antal lärare som ska göra bedömningar, och det är kanske inte alltid lätt att se till att lärarna faktiskt gör samma betygsbedömningar. Det är svårt att få till likvärdighet om man inte justerar betygssystemet i sig.

Ändringar har gjorts. Vi hörde precis i ett replikskifte att det har gjorts smärre förändringar för att förtydliga och förenkla. Men från vår sida tror vi att det krävs ännu mer. Kanske bör man överväga någon form av relativt inslag, inte minst på skolenhetsnivå, för att styra. Något sådant får man överväga, och därför har en diskussion nu påbörjats om hur utredningens direktiv ska se ut för att vi ska kunna skapa ett så rättssäkert och likvärdigt betygssystem som möjligt. Tanken är också att detta ska leda fram till att en elev som kommer från kommun A ska bedömas på samma sätt som en elev som kommer från kommun B. Det måste vara målsättningen. Detta måste vi kunna göra också i ett målrelaterat system, även om utmaningarna då kanske är desto större.

Den politiska debatten har fokuserat mycket på systemet såtillvida att det har handlat om det man kallar för marknadsskola. Man talar om marknadsskola i negativa termer. Jag vill poängtera, herr talman, att marknadsskola alltså handlar om elevens rätt att välja skola. Det är detta som är innebörden av marknadsskola. När man kritiserar marknadsskolan kritiserar man elevens rätt att välja skola. Utan flera alternativ går det inte att göra så många val.

Denna rätt försvarar vi till fullo. Den är okränkbar, enligt vårt sätt att se det. Det är eleven som ska välja skola, inte politiker eller tjänstemän.

Varningssignaler har kommit under rätt lång tid. Jag minns att universiteten för 20 år sedan sa att de kunskaper som eleverna hade med sig från gymnasiet inte höll. De hade elever som kom med godkända betyg men inte klarade av undervisningen. Framför allt gällde det då främmande språk - nu har det även gällt matematik.

De varningssignalerna fanns. Vi hade under väldigt många år en socialdemokratisk regering som inte tog dem på allvar. Redan då kunde man ha börjat fundera över om det fanns något problem med betygssystemet, det vill säga likvärdigheten. Detta var långt innan deras fabulering om marknadsskolan började poppa upp i diskussionen.

Det finns också gymnasieskolor som har sagt att man får elever som inte klarar av undervisningen för att de har fått "snäll-G", som det oftast handlar om. Personer har alltså blivit godkända trots att de kanske inte haft tillräckliga kunskaper för att kunna tillgodogöra sig utbildningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Nu har Skolinspektionen granskat detta, och det är det som ligger till grund för denna debatt. Vi kan instämma i många av de förslag som Riksrevisionen lyfter fram, och det är också detta som är grunden för den utredning som kommer.

Jag tycker dock att man kan problematisera lite grann. Ibland blir den politiska debatten mer eller mindre fokuserad på vissa frågor. Vi hade tidigare ett replikskifte om kopplingen mellan nationella prov och betygsresultat, inte minst när det gäller de praktiska ämnena. Det haltar lite grann när det sägs att det finns betygsinflation i de praktiska ämnena därför att betygsresultaten där inte stämmer överens med de nationella proven, som eleverna har i svenska, matte och engelska. Det där blir lite konstigt, för att man är bra i de teoretiska ämnena behöver inte innebära att man är bra i de praktiska, och vice versa. Jag tycker att det är väldigt svårt att göra en sådan bedömning.

När man säger att betyg i ämnen utan nationellt prov avviker mer blir det därför lite konstigt - avviker från vad? Jag hade kanske önskat mig en lite mer intellektuell diskussion om hur man skulle kunna göra för att komma till rätta med saken, om man anser att betygen är för höga i de praktiska ämnena - vilket kanske inte stämmer, men det är i alla fall så det utmålas. Detta kanske också är något som utredaren bör titta lite på, utan att för den delen göra någon hänvisning till de nationella proven i teoretiska ämnen.

I den politiska debatten om detta med nationella prov tenderar man också ibland att mena att det betyg du får på nationella prov är det du sedan också ska ha i slutbetyg. Detta stämmer inte heller. De nationella proven är bara vägledande. Om kunskaperna har uppnåtts på annat sätt kan det nationella provet inte sänka betyget.

Jag utgår också från att en skola lägger ned tid och kraft och gör insatser när det upptäcks att elever får lite sämre resultat på det nationella provet. Det kan handla om lovskola eller andra riktade insatser som gör att eleven höjer sina kunskaper efter det att det nationella provet har gjorts. Då är det inte heller konstigt att betygsresultaten är högre än på det nationella provet. Att detta görs är kanske ännu tydligare på en mindre skola än på en stor skola.

Det finns alltså många saker att problematisera kring. Vi hoppas att den här utredningen ska innebära att vi får mer likvärdighet i systemet.

(Applåder)

Anf. 127 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag uppskattade Patrick Reslows önskemål om en intellektuell diskussion kopplat till betygen, så jag tänker att vi ska försöka med en sådan.

Det som jag i grunden gärna vill veta är detta. Min uppfattning är att C och SD delar respekten för de praktiska ämnena och uppfattningen att det inte bara är det teoretiska som har ett värde här i världen. Alla människor ska utifrån sina förutsättningar kunna skapa sig en bra väg i livet, även om man inte är bäst på det rent teoretiska.

Jag ställde samma fråga till Fredrik Malm men uppfattade inte riktigt att jag fick ett svar. Anser SD att det är relevant att koppla betyg i praktiska och estetiska ämnen till de nationella prov som eleverna gör i teoretiska ämnen? Jag hoppas att det är en relativt tydlig fråga. Vi ser ju att det kan finnas skillnader. Det finns en risk för att det som elever som bara är bra på det praktiska eller estetiska kan inte riktigt värderas. Om man inte är redo att låta betygen i de praktiska och estetiska ämnena kopplas till nationella prov i teoretiska ämnen, hur tänker SD då gå in och göra saker kopplat till betygsinflation?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Vi ser ju att betygsinflationen i stor utsträckning har flyttat över dit. Tidigare var det mycket i de teoretiska ämnena, men efter att det har blivit mer uppmärksamhet på detta kan vi se att det har flyttat över dit. Jag tror att Internationella Engelska Skolan och några andra tydligt pekades ut, för där var det stora skillnader. De pekades ut eftersom det var särskilt mycket där, men det finns i kommunala skolor också. Men det har minskat efter att man har blivit tydligare med detta med de nationella proven.

Nu har alltså mycket betygsinflation flyttat över till de ämnen där det inte finns nationella prov. Hur tänker SD i den frågan? Det skulle jag gärna vilja höra lite om.

Anf. 128 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Jag tycker att Niels Paarup-Petersen är inne på något viktigt.

Nej, Sverigedemokraterna tycker inte att det är en bra idé att koppla betygen i praktiska ämnen till utfallet av nationella prov, för det är två helt skilda saker. Nationella prov i grundskolan i svenska, engelska och matte är något helt annat. Det är helt andra krav och förutsättningar än i till exempel hemkunskap och slöjd.

Bara för att man är bra i hemkunskap, slöjd och liknande behöver man inte vara det i matte, engelska och svenska, och vice versa. Vi har hela tiden sagt att den kopplingen är fel. När man säger att det är betygsinflation i dessa ämnen och pekar på resultaten i de nationella proven blir det en konstig jämförelse.

Hur ska man då göra? Om jag hade lösningen på detta skulle det vara jättebra, men det har jag inte. Detta är något som man får fundera vidare på. Vi måste kunna hitta ett sätt som gör att vi inte heller har betygsinflation i de praktiska ämnena.

Hur man ska göra detta, hur man ska mäta och hur man ska väga in detta får nog en utredning titta på. Vi skulle gärna vilja se det. Men vi vill absolut inte ha någon koppling till nationella prov i teoretiska ämnen.

Anf. 129 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jättebra, Patrick Reslow! Tack för det! Det var ett tydligt svar.

När utredningen ska tillsättas och så vidare blir det ju intressant att se vad man faktiskt ska titta på. Min uppfattning är likadan. Det är inte särskilt rimligt om man skulle göra så. Jag hoppas att man förr eller senare kan få ett tydligt svar från regeringen om detta också.

Lösningen att koppla nationella prov till betyg i de praktisk-estetiska ämnena fungerar alltså inte som ett sätt att stoppa betygsinflationen där.

Vi kan ta ett exempel från vår hemstad Malmö - den bör alltid lyftas fram i denna kammare så mycket det går. Det högsta betygspoäng som går att få är ju 20 poäng. Då har man fått högsta betyg i alla ämnen. Hälften av alla friskolor i Malmö hade 17 poäng eller mer av 20 i årskurs 9 i musik, bild och slöjd. Bland de kommunala skolorna var det en tiondel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Då kan man förstås anta att de fristående skolorna har fantastiska musikanter eller elever som är oerhört duktiga i slöjd. Det kan ju vara så att de har elever som är sjukt mycket bättre på slöjd, bild och musik. Men det kan också vara så att det finns en betygsinflation som har flyttat från de teoretiska ämnena till de praktisk-estetiska ämnena. Den stora betygsinflationen kan vara avgörande.

Barnen från den kommunala skolan kommer ju inte att komma in i teoretiska ämnen på grund av att de har lägre betyg i praktiska ämnen, medan elever från den fristående skolan kommer in. Det problemet är lika stort oavsett om det handlar om matte, bild eller något annat. Att koppla det till nationella prov kommer inte att lösa det. Vad vill Sverigedemokraterna göra då?

Anf. 130 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Det blir ett hypotetiskt resonemang. Skillnaden kan ju bero på många saker. Det kan vara en liten skola. Skolan kanske har musikprofil. Man kanske har stort fokus på praktiska ämnen. Jag kan räkna upp ett antal fristående skolor i just Malmö som har stark musikprofil, och där följer andra estetiska ämnen med.

Det kan också vara så att man på en fristående skola har väldigt aktiva föräldrar som har valt just den skolan. Då har eleverna en helt annan press hemifrån när det gäller att uppnå resultat.

Jag tror att det är riktigt att man måste väga in saker och titta på annat när det gäller teoretiska ämnen. Kanske man behöver titta på hur betygskriterierna är utformade i exempelvis de praktiska ämnena.

Det kan också vara så att kommunala skolor sätter för låga betyg. Det vet vi inte heller. Det kan vara många som är frånvarande i de praktiska ämnena. Det finns många frågeställningar som inte har belysts. Det enda man har belyst är att vi ser att elever har högre betyg i de praktiska ämnena relaterat till de nationella proven, och det menar vi är en felaktig jämförelse. Det är i alla fall detta man har fokuserat debatten på.

Det hypotetiska resonemang som Niels Paarup-Petersen är inne på tror jag kanske inte att vi kan hitta stöd för, men en utredare får ta reda på hur man ska säkerställa att det inte heller blir betygsinflation i de praktiska ämnena.

Anf. 131 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Vi är här för att tala om något som närmast är att betrakta som bedrägeri gentemot den svenska befolkningen. Bedrägeri är ju också en fråga som ligger Patrick Reslow varmt om hjärtat.

När man då har ett kvitto på vad dessa bedrägerier i den svenska skolan handlar om, ska man då inte granska detta på ett bredare plan? Man vet ju redan att det bland annat handlar om marknadsskolan, som forskare på många universitet har pekat ut. Betygsforskare kan till exempel visa att andelen elever med betyget A i svenska som andraspråk är nästan 109 procent större i fristående skolor än i kommunala skolor. I teknikämnet är skillnaden 79 procent. I engelska är den 74 procent. Man kan se att den skenande betygsättningen drivs på av det marknadssystem vi har.

Någonstans får man säga att det är nog med floskler i den här kammaren. Man kan inte bara vifta bort alla de problem som alla forskare i det här landet är överens om, utom möjligtvis de som är anställda av Almega, och rikta fokus på något annat. Det får vara nog med det. Nu är det dags för den svenska regeringen, som styrs av Sverigedemokraterna, att också svara på om man kommer att ta tag i detta betygsbedrägeri eller detta experiment, som Fredrik Malm kallade det. Kommer man att ta tag i det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Kommer Sverigedemokraterna att tillåta att man tar tag i det, eller är det fortsatt viktigare att se till att Patrick Reslows och Sverigedemokraternas vänner inom skolmarknaden ska kunna göra vinster på bekostnad av att barn får betyg som de egentligen inte ska ha, vilket kommer att utsätta dem för en fruktansvärd situation framöver när de inte har den kunskap de behöver för de arbeten de får?

Anf. 132 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Bedrägeri är något som ligger Patrick Reslow varmt om hjärtat, sa Daniel Riazat. Jag har tidigare påpekat för talmanspresidiet att jag inte finner mig i att Daniel Riazat gör sådana anspelningar. Det är kriminellt att utpeka någon som kriminell om han inte är det.

Daniel Riazat kan först och främst få förklara här, in public, vad han menar med att bedrägeri ligger mig varmt om hjärtat.

Anf. 133 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag tänkte fokusera på den här debatten, som handlar om att det pågår ett bedrägeri mot den svenska befolkningen i form av falska betyg. Marknadsskolesystemet är en av anledningarna till att detta ökar.

Jag förstår att Patrick Reslow inte vill tala om det. Men jag ställer frågan igen. Det är trots allt jag som har begärt den här repliken. Jag undrar helt enkelt: Kommer Sverigedemokraterna att fortsätta att blockera att man på något sätt tar tag i marknadsskolans konsekvenser för betygsättningen, eller kommer man inte att göra det?

Sedan måste jag ändå säga att om Patrick Reslow tar åt sig när det gäller formuleringen att bedrägeri ligger honom varmt om hjärtat får det stå för Patrick Reslow. Det kan inte jag svara för över huvud taget. Det får Patrick Reslow helt enkelt svara på själv.

Anf. 134 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Detta är inte första gången som Daniel Riazat gör sådana här insinuationer. Ibland är han också väldigt direkt. Jag tolererar inte det.

Så länge Daniel Riazat inte kan bete sig anständigt i den här salen och inte kan respektera oss andra som de riksdagsledamöter vi är och som de personer vi är tänker jag inte svara på hans frågor.

Anf. 135 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 1, som vi har tillsammans med Socialdemokraterna, så att jag inte glömmer det.

Vi är här för att diskutera betyg och varför vi har betygsinflation här i landet. Det har kommit en riksrevisionsrapport och en skrivelse om den, och vi är här därför att vi har lite olika åsikter om hur man ska agera i denna fråga. Vissa av våra partier anser att man kan bredda uppdraget och den utredning som ska tillsättas för att kunna se på problematiken ur olika vinklar, medan andra partier inte alltid anser att så ska vara fallet eftersom de har andra intressen i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Herr talman! När man driver en restaurang måste man lägga upp en plan som leder till lönsamhet. Det kan tyckas - jag gör det i alla fall - att det är matens kvalitet som bör avgöra hur många kunder restaurangen får och därmed också hur hög restaurangens lönsamhet blir, men den tiden lever vi inte längre i.

Vi lever i en tid där en restaurang behöver ha någon som är kommunikatör och som ser till att det görs reklam för restaurangen på sociala medier. På restaurangen behöver det också finnas servicepersonal som agerar så pass fint gentemot kunderna att dessa återvänder till restaurangen. Det behövs marknadschefer och vd:ar i bolag för att se till att det fungerar och blir lönsamt. Nu pratar jag om en restaurang.

Vad behövs mer för en restaurang? Jo, att kunderna sätter höga betyg på den. Man kan, som någon föreslog här tidigare, gå in på Google och söka på olika restauranger och se hur höga betyg de har. Detta påverkar om man kommer att gå till restaurangen eller inte.

Det här är helt rimligt när det handlar om restauranger. Det är bara det att vi inte är här för att diskutera restauranger, utan vi är här för att prata om skolan. Är det inte skevt att vi har exakt samma system för att sätta våra barn i skolan som vi har för att välja restaurang och att människor vill ha skolor där det finns servicepersonal, som lärarna har blivit, där det finns kommunikatörer som gör reklam för skolorna och där betygen används som ett medel för att få fler så kallade kunder, som i det här fallet bör kallas för elever?

Jag menar att detta är tragiskt för det svenska skolsystemet. Vi måste tänka över hur vi ska motverka betygsinflationen. Då behöver vi större utredningar som fastslår det som många tidigare utredningar och forskningsrapporter har fastslagit, nämligen att marknadsskolan leder till betygsinflation och till att betygen används för att få fler av det som man kallar kunder.

Nu har flera av de politiska motståndarna lämnat salen. Det ska sägas att det inte är första gången, utan detta har skett vid ett flertal tidigare debatter. Det har också under längre tid satts i system att inte vilja diskutera dessa frågor med Vänsterpartiet och heller inte med andra partier i oppositionen. Det innebär inte att frågan kan viftas bort. Vi har ett problem i Sverige, och det största problemet i det svenska skolväsendet heter marknadsskolan.

Oavsett om sverigedemokratiska ledamöter lämnar kammaren eller inte och oavsett om andra partiföreträdare vägrar att diskutera frågan och inse allvaret är det ett bedrägeri gentemot de svenska barnen och den svenska befolkningen. Det är inte något som jag kommer att backa undan från, utan i debatt efter debatt kommer jag att stå här som jag gjort tidigare och prata om marknadsskolans konsekvenser för det svenska skolsystemet.

I dag handlar det om betygen och en annan gång om hur man skär ned på elevhälsan, men faktum är att detta system är icke-fungerande och måste avskaffas en gång för alla.

Anf. 136 Josefin Malmqvist (M)

Herr talman! Jag tycker att denna debatt har varit synnerligen belysande. Man fokuserar inte på kärnfrågan och huvudfrågan här, nämligen att elever runt om i Sverige som jobbar hårt för att få kunskaper och som sliter för att komma in på en utbildning i framtiden och få möjlighet att skapa sin egen framtid inte får rättvisa betyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Oppositionen duckar fullständigt för den frågan. Man ägnar sig bara åt pajkastning och åt att prata om andra frågor än det faktum att problemen med felaktiga och orättvisa betyg har negligerats av flera regeringar, inte minst den regering som vi senast såg lämna över Regeringskansliet.

Jag tycker att detta är väldigt provocerande för alla de elever, lärare och föräldrar som tittar på denna debatt och undrar varför det inte har hänt något på detta område. Åren går, och som vi har hört här i debatten är problemet knappast nytt. Men nu tar vi tag i detta. Vi vet att det finns en ganska bred kunskap om vad vi behöver göra. Det är inga hemligheter, utan nu kan vi faktiskt göra verkstad av detta.

Som flera av mina kollegor, både Fredrik Malm och Patrick Reslow, har varit inne på tidigare här i dag har vi nu bland annat en utredning på gång som handlar om betygssystemets kunskapsfokus. Det är en viktig del i det arbete som vi nu sjösätter för att råda bot på det problem som regeringar har negligerat och bara bortsett från under alltför lång tid.

Jag vill ta upp ytterligare ett exempel här som handlar om de nationella provens tillförlitlighet. Vi har vidtagit åtgärder för att säkerställa att de nationella proven digitaliseras och rättas centralt. Det är en fråga som har tröskats på Skolverket i väldigt många år, men nu har vi gett Skolverket i uppdrag att återkomma i september månad med en uppdaterad tidsplan för hur vi skyndsamt ska få detta på plats.

Det är givetvis helt centralt i denna fråga. Om vi ska koppla betygen till resultatet på de nationella proven måste vi också säkerställa att resultatet på de nationella proven är tillförlitligt och att vi där får de bedömningar av elevers kunskaper som vi behöver för att kunna göra en rimlig bedömning.

Men vi stannar givetvis inte där, utan det finns mycket kvar att göra. I Skolinspektionens rapport om rektorers arbete när det gäller just betygsättning, vilken publicerades i juni, belyser man att ytterligare saker behöver göras. Det handlar bland annat om den fråga som har varit uppe här i debatten när det gäller ämnen som inte har nationella prov. Det är ett konkret exempel.

Det handlar också om den svaga tilliten till de nationella proven bland lärare och rektorer, som anges som skäl till att man inte i större utsträckning kopplar resultatet på de nationella proven till slutbetygen. Detta är något som vi behöver titta på.

Ett annat exempel som lyfts fram är påtryckningar på lärares betygsättning från bland annat föräldrar. Det är därför vi tycker att det är så viktigt att påskynda arbetet med central rättning av de nationella proven.

På område efter område vidtar vi nu alltså åtgärder. Här finns absolut mer att göra, men på bara några månader har vi sjösatt omfattande reformer för att råda bot på ett problem där jag noterar att den politiska vänsterkanten bara ägnar sig åt pajkastning.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 137 Linus Sköld (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Herr talman! Som Josefin Malmqvist mycket väl vet har frågan om betygsinflation inte negligerats av tidigare regeringar. Lagstiftningen som Riksrevisionen har utvärderat är framtagen av den förra regeringen i syfte att minska betygsinflationen, det vill säga att tillskriva de nationella proven särskild vikt vid betygsättningen.

Tidigare var de nationella proven enligt författningarna ett prov bland andra. Vi ändrade lagen så att de nationella proven skulle tillskrivas särskild vikt för att komma till rätta med betygsinflationen.

Vi tillsatte en utredning om ämnesbetyg. Utredaren Jörgen Tollin hade i uppdrag att ta fram olika alternativ för att motverka betygsinflation. Josefin Malmqvist borde läsa utredningen för att se vilka alternativ som finns och hur betygsinflationen ser ut. Det finns ett jättebra kunskapsunderlag för regeringspartierna att ta vidare i arbetet nu.

Sluta att kasta paj, för att använda Josefin Malmqvists egna ord.

Jag tycker att Josefin Malmqvist, precis som Patrick Reslow, behöver berätta hur hon ser på vinstintresset och kopplingen mellan betygsinflation och skolmarknaden, alltså betyg som konkurrensmedel. Tror inte Josefin Malmqvist att det påverkar inflationen av betygen över huvud taget?

Anf. 138 Josefin Malmqvist (M)

Herr talman! Nu har vi en regering som äntligen tar tag i frågan om orättvisa betyg i Sverige. Vi har i dag diskuterat den utredning som vi ämnar tillsätta för att få ett rejält kunskapsunderlag för att råda bot på dessa problem.

Precis som slås fast i den rapport från Riksrevisionen som vi i dag diskuterar har det inte fungerat med den tidigare tandlösa regleringen. Vi behöver en annan typ av reglering för att säkerställa att ett betyg blir ett skäligt bevis på vad man faktiskt kan. Här ser vi att mer behöver göras.

Det finns en ganska bred internationell kunskap, och det finns en bred kompetens bland forskare i Sverige kring olika modeller och olika utformningar av detta. Så kunskap och forskning finns. Nu handlar det om att landa i hur vi i Sverige ska kunna ta vara på den kunskap som vi har för att få fram en modell som fungerar också i Sverige. Och jag ser fram emot att få tillsätta en sådan utredning. Det önskar jag att den tidigare regeringen hade gjort. Nu gör vi det.

Anf. 139 Linus Sköld (S)

Herr talman! Som jag sa tidigare tror jag att denna utredning, utifrån vad som har sagts om den hittills, kommer att ha ett alldeles för snävt perspektiv.

Faktorer som påverkar betygsinflationen och olikvärdigheten måste så klart beaktas av denna utredning. Man kan inte landa i metoden att ankra i nationella prov och känna sig nöjd med det när vi har ett system som gör att vissa skolor har starka incitament att hålla uppe betygen. Man kan inte bara negligera det och säga att jag kastar paj och inte debatterar sakfrågan, vilket är precis vad jag gör. Det är ett skäl till den betygsinflation som vi har.

Om utredningen ska komma till rätta med betygsinflationen - om detta är syftet med denna utredning - då skulle man på riktigt låta den analysera vilka konsekvenser som marknadssystemet får för olikvärdigheten i betygsättningen. Tycker inte Josefin Malmqvist också det?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Det som jag tror är skälet till att Josefin Malmqvist står här och känner sig så nöjd, trots att hon inte vill titta på denna fråga, är att det verkliga skälet till att denna utredning kommer att ha denna snäva konstruktion är att det enda som Josefin Malmqvist och hennes regeringskompisar vill är att bevara skolbolagens möjligheter att fortsätta att ta ut vinst ur det svenska skolsystemet. Då måste de lösa frågan om betygsinflationen. För med denna mängd avslöjanden och skandaler måste de göra någonting åt detta. Då har de hittat ett sätt här, en konstruktion som gör att de kan göra någonting åt det utan att göra någonting åt det verkliga problemet - att skolsystemet läcker skattepengar som var avsedda för att unga skulle få utbildning.

Anf. 140 Josefin Malmqvist (M)

Herr talman! Jag kan lugna Linus Sköld med att de utredningar som regeringen ämnar tillsätta kommer han att få goda möjligheter att debattera här i kammaren vad det lider. Men än så länge är denna utredning inte tillsatt än, och direktiven är inte offentliggjorda. Att Linus Sköld kan stå här och med säkerhet konstatera vad den kommer att innehålla eller inte förvånar mig mycket, måste jag säga. Men jag kan lova Linus Sköld att det kommer att finnas möjlighet att återkomma till denna utredning lite längre fram.

Faktum kvarstår: Det är väldigt mycket som vi behöver göra för att få ordning på svensk skola. Vi från Tidöpartierna har aviserat att vi kommer att tillsätta en utredning för att också titta på friskolor. En friskoleutredning kommer också att tillsättas.

Jag kan alltså lugna Linus Sköld med att det kommer att hända väldigt mycket där jag önskar att tidigare regeringar hade vidtagit åtgärder men som de faktiskt avstod från att göra.

Jag tycker att det är talande att man har ett svar som man ständigt återkommer till, nämligen att hela problemet handlar om fristående skolor. Det är verkligen att undvika hela problematiken.

Jag läste en artikel från december i Vi Lärare som ges ut av fackförbundet Sveriges Lärare. Där skrev man om nya siffror från Skolverket: "Mer än vart tredje slutbetyg i matte, svenska och sva i årskurs 9 är högre än vad eleverna har presterat på de nationella proven, visar nya siffror från Skolverket. Kommunala skolor tenderar att höja fler slutbetyg jämfört med NP-betygen än vad de fristående skolorna gör."

För mig har det ingen betydelse om det är de kommunala eller de fristående skolorna som driver betygsinflationen mest. Jag tycker att det är ett lika stort problem att elever i fristående skolor och i kommunala skolor får orättvisa betyg. Vi ska hitta en modell för att säkra att betygen blir mer rättvisa. Det är grunden, oavsett driftsform.

Anf. 141 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Det är trevligt att flera ledamöter har kommit tillbaka till kammaren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Jag tänkte så klart ställa samma fråga till Josefin Malmqvist som Linus Sköld ställde men lägga till att Fredrik Malm från Liberalerna tidigare här i talarstolen kallade detta betygssystem för ett betygsexperiment.

Det har också sagts från talarstolen att man ämnar ta tag i de problem som ändå finns med marknadsskolan och dess koppling till dessa glädjebetyg, eller falska betyg, som vi ser.

Kan Moderaterna ändå lova, för att göra oss lite lugnare, att de kommer att följa den forskning som finns där det är otroligt tydligt att marknadsskolesystemet har lett till högre betygsinflation? Även om det sägs att det inte spelar någon roll vilket skolsystem det är spelar det faktiskt roll eftersom detta drivs på främst av marknadskrafter, vilket även Svenskt Näringsliv påpekar genom sitt eget institut SNS. Kan Moderaterna lugna ned oss genom att bara säga att detta kommer att finnas med i den kommande utredningen? Det är min första fråga.

Sedan har jag ett tillägg till den slutreplik som Josefin Malmqvist hade i sitt replikskifte med Linus Sköld från Socialdemokraterna där hon menade att vår sida vill prata enbart om denna fråga.

I vår reservation som det ska röstas om nästa vecka är detta bara en av många punkter som vi nämner. Det handlar alltså inte bara om marknadsskolan. Ingen har sagt det. Men det finns en fråga där det finns beröringsskräck från er och regeringens sida, och det är frågan om marknadsskolan. Jag undrar därför: Går det bra att prata om den frågan utan att bli anklagad för att det är det enda som vi tar upp?

Anf. 142 Josefin Malmqvist (M)

Herr talman! Vi från Tidöpartierna kommer att tillsätta en rad utredningar. Det har vi aviserat inom ramen för Tidöavtalet. Och här pågår nu ett febrilt arbete. Om jag kan lugna Daniel Riazat i någon del är det möjligen där, alltså att det kommer att hända väldigt mycket inom en snar framtid.

Vi kommer att tillsätta en utredning som rör just friskolor. Det har vi aviserat inom ramen för Tidöavtalet, och den kommer att komma på plats.

Vi kommer att tillsätta en annan utredning, som vi har pratat om här i dag, som handlar om just betygsättning och hur den ska bli mer rättvis med ökat kunskapsfokus i Sverige.

Det är två av de utredningar som vi har pratat om i dag. Jag nämnde i mitt anförande reformer för att påskynda central rättning av nationella prov, som även det är en viktig åtgärd för att säkerställa kvalitetssäkrade resultat och betyg för att få fram ett kvalitetssäkrat mått på den kunskap man har.

Vi kommer inte att stanna där. Det finns en lång rad åtgärder som vi behöver få på plats, men det här är några av de åtgärder som vi ämnar vidta. Vi ser att problemet med betygsinflation är utbrett i Sverige. Det handlar om att säkerställa att man hittar ett tydligt, objektivt mått på kunskap.

Skolinspektionen påtalade i sin rapport att lärare utsätts för press. Vi ser också att det är alltför stora skillnader mellan olika skolor. Det är frågor som vi nu gör någonting åt. Jag ser fram emot att få debattera utredningen när den är klar, här i kammaren. Förhoppningsvis innehåller den flera konkreta förslag och reformer som vi kan få på plats.

Anf. 143 Daniel Riazat (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Herr talman! Jag vill tacka Josefin Malmqvist för svaret. Självklart är jag aldrig lugn när det sitter en högerregering vid makten, oavsett vilka utredningar som görs, men det är ändå positivt att det kommer att finnas utredningar om de här frågorna. Visserligen är det inte första gången - det har ju gjorts betygsutredningar och friskoleutredningar tidigare. Samtliga har i princip kommit fram till samma sak som Forskarsverige, majoriteten av befolkningen, 97 procent av lärarna eller majoriteten av Moderaternas väljare, nämligen att marknadsskolan behöver avskaffas för att man ska komma till rätta med många av problemen.

Det jag tycker är väldigt märkligt handlar om när man får höra att föräldrar sätter press på vissa lärare att höja betygen. Vi vet att det sker i vissa koncernskolor, där man har störst problem i den här frågan. Till och med Handelshögskolan - som en gång i tiden var Moderaternas eget projekt - går ut och säger att det här börjar bli ett problem. Svenskt Näringsliv går ut och säger att systemet inte håller längre. Då vill man kanske ha lite mer lugnande ord från Moderaternas företrädare Josefin Malmqvist om att de kan tänka sig att redan nu gå med på att bredda uppdraget till den utredning som regeringen ändå själv kommer att få leda, och säga att de kommer att lyssna på forskarna, Svenskt Näringsliv och majoriteten av de egna väljarna som säger att detta är ett problem.

Inget av detta har jag hört än. Att det kommer en friskoleutredning framöver betyder inte att problemen med friskolor kommer att lösas. Det fanns en friskoleutredning även i början av 90talet, och vi vet vad den ledde till. Det är därför vi står här i dag och pratar om betygsinflation. Det hade vi inte gjort annars.

Anf. 144 Josefin Malmqvist (M)

Herr talman! Jag tror kanske att det är här någonstans som samförståndet upphör, för jag delar inte Daniel Riazats uppfattning att det skulle råda någon typ av tydligt samförstånd mellan forskare i Sverige kring friskolors vara eller icke vara. Det stämmer helt enkelt inte.

Vi kommer nu att vidta en lång rad reformer med stöd i forskning - evidens - och i de delar där det finns internationell, beprövad erfarenhet. Vi ska genomföra reformer för att få ordning på svensk skola. Det handlar om en lång rad olika reformområden - allt från studiero och ordning och reda till ökad kunskap i klassrummet - och om ett rättvist betygssystem med ett jämförbart mått på de kunskaper du har. Det här är reformer som vi avser att genomföra, och jag kan bara beklaga att det inte har hänt mer på detta område tidigare.

Nu ser vi till att det kommer ett kunskapsunderlag som vi kan ta ställning till för att faktiskt råda bot på problemen som ytterst drabbar de elever och lärare som kämpar hårt på olika håll runt om i Sverige för möjligheten till en bättre framtid. Det är jag väldigt stolt över, och jag ser fram emot att fortsätta det arbetet.

(Applåder)

Anf. 145 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2. Det är kanske inte så överraskande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Det svenska betygssystemet som det ser ut i dag är varken rättvist, rimligt eller rättssäkert. Det är där vi står just nu, och så kan vi inte ha det.

Låt oss börja med varför det inte är rättvist. I dag gäller olika principer för hur elever bedöms beroende på vilken nivå de är i skolan. Ligger du på ett A, B, C eller D bedöms du utifrån en princip. Ligger du på ungefär ett E eller F bedöms du utifrån en annan princip.

Ett barns kunskaper ska bedömas som en helhet om betyget ska bli ett A, B, C eller D - men om det ska bli ett E måste barnet uppfylla vartenda kunskapskrav som finns. Det betyder att om barnet i det ena fallet ligger på betygskriteriet A, i det andra på ett A och i det tredje på ett C kan det få ett B. Barnet behöver inte få ett C, där kunskaperna är som lägst. Men om barnets kunskaper ligger på A, A och F blir det ett F. Resten av kunskapen är alltså inte värd någonting över huvud taget om det är en liten bit som är ett F! Det är inte rättvist, men det är så det funkar just nu. Betygskriterierna är orättvisa.

Och varför är de inte rimliga? Jo, för att om du till exempel ska ha ett E i slöjd i nian kan du vara hur bra som helst på slöjdarbete - till och med bättre än en hantverkare som du kan hyra in för att göra i ordning ditt hus - men om du inte kan resonera kring hur arbetet har påverkat kvalitet, uttryck och miljö kan du inte få något E. Det är inte rimligt. Du kan vara hur bra som helst på praktiska ämnen, men om du inte kan resonera om hur det hänger ihop kan du inte få E och är inte tillräckligt bra enligt svensk skola. Det är så man uppfattar barnen i dagsläget; det är bara det resonerande och det teoretiska som har ett värde. Det är inte rimligt.

Och varför är det inte rättssäkert? Jo, för att det inte är kompetensen utan skolvalet som avgör vilket betyg du får, och det är på grund av betygsinflationen.

Vi ska inte bara prata om fristående skolor. Centerpartiet älskar fristående skolor, och jag tror att rätt många är medvetna om detta i denna kammare. Vi har fått många anklagelser under tidens lopp om att vi är för glada för dem, och ja - vi är jätteglada, för det är de som ser till att det fortfarande finns skolor ute på landsbygden på jättemånga ställen, och det är vi oerhört tacksamma för. De skapar också variation i städerna.

Skillnaden mellan resultaten på nationella prov och betygen var tidigare mycket tydligare i vissa typer av fristående skolor. I dagsläget är skillnaden mellan vad man får i de praktisk-estetiska ämnena och alla andra ämnen mycket större i vissa fristående skolor än i de kommunala. Det är ett faktauttalande och inte något som jag bedömer. Det är så det är.

Det kan vara så att barnen i fristående skolor helt enkelt är sjukt mycket bättre än andra på slöjd. Så kan det vara. Det är mycket sannolikt att barnen i de fristående skolorna är bättre på slöjd, särskilt som vi vet att vissa fristående skolor inte ens har slöjdsalar. De kan också vara mycket bättre på musik. Det finns vissa skolor där alla flickor får A i musik trots att alla flickor inte får det i Adolf Fredriks musikskola, som är den bästa musikskolan i Sverige.

Det känns som att det kan finnas vissa systematiska effekter här som måste tittas på och som vi måste kunna ta en ärlig och intellektuell diskussion om. Det är så här det faktiskt ser ut, och det är varken rättvist, rimligt eller rättssäkert. Därför måste vi ta en seriös diskussion om hur vi kan få ett säkrare betygssystem och nationella kunskapsmätningar som håller över tid. Då kan vi nämligen värdera det här på ett mycket bättre sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Det är fantastiskt att regeringen tillsätter en utredning när man nu äntligen ska titta på detta. Det är jättebra. Men låt mig ändå säga att det enda vi har fått veta är att alla de saker som kommer upp gång på gång som eventuella bidragande orsaker till betygsinflationen ska man tydligen inte titta på. Moderaternas representant Josefin Malmqvist sa förut att det var fantastiskt att vi visste vad som står i utredningen innan den har kommit. Det är korrekt att vi inte vet det. Däremot har skolministern sagt saker. Skolministern har sagt att de här sakerna inte ska tittas på, och det är i alla fall vad jag bygger resonemanget på.

Jag tycker att det är synd när de här problematikerna finns att vi inte kan titta på hur det faktiskt ser ut och vilka konsekvenserna av det nuvarande betygssystemet är.

Det som vi vet, kopplat till nationella prov etcetera, är att regeringen har sagt att de nationella proven i årskurs 3 inte längre ska vara digitala. Detta är det enda vi verkligen vet i dagsläget. Jag vill jättegärna ha ett förtydligande gällande detta från några av regeringspartierna om det är möjligt att få en replik. Det går även att svara senare. Innebär detta att årskurs 3:s nationella prov ska fortsätta att hanteras precis som i dag? Det skulle jag jättegärna vilja veta. Det har inte riktigt varit tydligt. Det skulle vara väldigt bra att få veta detta, för det har ju effekter.

Det diskuterades om det är ett lika stort problem att elever i kommunala skolor får fel betyg som att elever i fristående skolor får det. Självklart är det ett precis lika stort problem, men det är inte ett lika utbrett problem - det är detta som är själva grejen. Det finns inte ett lika stort problem med överbetygsättning i kommunala och ideella skolor som i aktieägda fristående skolor. Enligt den statistik som finns, som vi har haft tillgång till, har det funnits en sådan diskrepans.

När det gäller nationella prov var diskrepansen större på vissa typer av fristående skolor - inte i alla typer men i vissa. Det har även förekommit i de praktisk-estetiska ämnena. Jag nämnde tidigare exemplet från Malmö - ungefär hälften av de fristående skolorna hade väldigt höga betyg i de praktisk-estetiska ämnena, medan omkring en tiondel av de kommunala skolorna hade det. Det kan vara så att barnen i de fristående skolorna i Malmö helt enkelt är fem gånger bättre i slöjd, musik och hemkunskap än barnen i de kommunala skolorna. Det är mycket möjligt - jag kan inte säga att det inte är så - men det känns ändå som att det även skulle kunna finnas andra förklaringar.

Man måste ju kunna titta på detta. När man nu ska utreda betygen borde man titta på de saker som vi i dagsläget bara kan spekulera om. Det skulle vara bra om vi kunde få svar, för då slipper vi de spekulationer från pajkastande vänsterfolk som Josefin Malmqvist talade om. Om vi kan titta på de här sakerna slipper vi detta - inget mer pajkastande vänsterfolk, bara fakta. Visst hade det varit gött? Då kan vi väl vara överens om detta? Vi breddar utredningen, så slipper vi allt det där. Underbart!

Utöver de grundläggande utmaningarna ser vi från Centerpartiet att de internationella kunskapsmätningarna, som Pisa, Pirls och Timss, fyller en viktig funktion för att man ska kunna följa kunskap över tid. Vi kan se att svensk skola - kommunal som den är och med massor av friskolor etcetera - levererar de bästa kunskaperna i läsförståelse i hela EU. Så är det också; detta är också en bild som man gärna får komma ihåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Svensk skola levererar fantastiska resultat men har en jätteutmaning när det gäller utanförskap eftersom Sverige har tagit emot många invandrare och eftersom det har varit svårt att ge dem den kunskap de skulle behöva i tid. Vi vill ha nationella kunskapsmätningar, så att man kan se detta.

Vi skulle också vilja att man utreder hur Sverige kan få digitala kunskapsmätningar kontinuerligt genom barnens skolgång, så att man kan följa barnens kunskapsutveckling.

Orsaken till att betyg är viktiga är ju att de är biljetten vidare i systemet. Men betygen, som de ges i dag, är inte på något sätt värdefulla när det gäller att värdera om barnen når de kunskaper som vi skulle vilja att de når. De har i praktiken inte den funktionen i svensk skola i dagsläget. Vi borde hitta andra saker som kan hjälpa till med detta, för det är det som är syftet med skolan. Skolans syfte är inte att minimera barns kunskaper till en siffra. Det är inte säkert att de får den kunskap de behöver. Vi måste titta på kontinuerlig digital kunskapsmätning för att nå detta.

Jag hoppas att de fina motioner som kommit upp i den öppna debatten om hur vi ska rösta gör folk nyfikna på att rösta på dem i morgon. Det skulle kunna göra att man kan utreda det hela och hitta vägar för att minska den administration för lärarna som de nationella proven och andra insatser faktiskt innebär. Det är därför det skulle vara väldigt intressant att höra hur regeringen tänker när det gäller nationella prov i årskurs 3 och hur man tänker ha dem framöver.

Med detta, herr talman, vill jag tacka för debatten. Jag hoppas på några svar från regeringen.

Anf. 146 Josefin Malmqvist (M)

Herr talman! Jag förstod hinten tio apostroferingar senare. Jag får se om jag hinner svara på alla frågorna.

Vi vill se centralt rättade och digitaliserade nationella prov, men när det gäller de yngsta eleverna i de lägsta årskurserna och nationella prov i årskurs 3 är förslaget att behålla dem som analoga prov och inte digitalisera dem. Det gör att det inte kommer att kunna göras någon central rättning av dessa prov. Detta är inriktningen.

Vi menar att det viktigaste är att man får en mätpunkt när det gäller kunskap och att detta sedan kan följas över tid, som Niels Paarup-Petersen var inne på. Det tror vi är en viktig balansgång.

I de lägsta årskurserna är det viktigt att lära sig skriva med penna och papper. Apropå forskning och evidens när det gäller verktyg i skolan är det viktigt att man i de lägre årskullarna håller sig till penna och papper i större utsträckning. Därför är detta inriktningen.

Anf. 147 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag tackar Josefin Malmqvist, som var snäll och tog replik. Eftersom vi tidigare fick veta att hela oppositionen bara ägnade sig åt pajkastning är jag glad för att jag och Josefin Malmqvist kan ha en ordentlig diskussion. Min uppfattning var inte att vi ägnade oss åt det utan att det var konkreta frågor och en intellektuell diskussion med Sverigedemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Om man håller kvar de nationella proven för årskurs 3 som analoga prov utan central rättning är det - jämfört med hur det var tänkt - en stor och kraftig, kan man väl säga, ökning av den administrativa bördan på Sveriges lärare i årskurs 3. Våra lågstadielärare kommer att ha oerhört mycket mer administration. Just nu sitter lärarna på helgerna med stora högar och går igenom nationella prov.

Regeringen har sagt att man vill minska administrationen för lärarna. Den tar ju jättemycket tid. Detta är något som skulle kunna minskas, men det är så viktigt att eleverna inte får förutsättningar att göra proven digitalt. De kan inte göras digitalt. I stället ligger bördan på lärarna; det är viktigt att hålla fast vid det.

Jag är inte säker på att detta är en rimlig värdering. Jag förstår att man får värdera olika saker, men jag är inte säker på att denna bedömning landar rätt i en tid när lärarna har det oerhört tufft.

Den andra delen gäller relevansen i att koppla betygen i de praktisk-estetiska ämnena till nationella prov i teoretiska ämnen. Det skulle vara intressant att höra hur Josefin Malmqvist och Moderaterna ser på den frågan. Bör man göra det eller inte?

Anf. 148 Josefin Malmqvist (M)

Herr talman! Som Niels Paarup-Petersen mycket väl känner till har vi nyligen tillsatt en utredning för att minska lärares administrativa börda. Det handlar om en bred översyn av alla de uppdrag som lärare i dag har och som tar tid från det som faktiskt är helt centralt, nämligen undervisningen. Jag ser fram emot att ta del av utredningens resultat när det gäller hur vi kan förändra de direktiv och krav på dokumentation som i dag finns för såväl lärare som rektorer. Utredningen tittar dock just på lärare. Det var den ena delen av Niels Paarup-Petersens fråga.

Jag går vidare till den andra delen av frågan. Från Moderaternas sida ser vi inte att man ska koppla resultat i teoretiska ämnen till betyg i praktiska ämnen. Vi ser inte att det ska finnas någon sådan koppling. Hur utformningen ska ske får en utredning titta på, men vi anser inte att det ska finnas någon sådan koppling.

Vi ser att det behövs en bred översyn av många frågor som har att göra med detta. Niels Paarup-Petersen var tidigare inne på objektiv kunskapsbedömning och hur man ska mäta kunskapsutveckling över tid. Detta är ganska intressanta frågor. Elevernas betyg är inte förankrade i de nationella proven. De är inte konstruerade för att mäta kunskapsutveckling över tid och inte heller för att mäta den enskilda individens kunskapsutveckling. Det finns ett ganska omfattande problem när det gäller tillförlitlighet i bedömningar, fusk och så vidare som jag tycker är intressant att adressera i den här debatten. Det vore väldigt intressant att höra vilka förslag Niels Paarup-Petersen har på detta område.

Anf. 149 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag tackar Josefin Malmqvist för ett bra svar. Precis som jag sa till Sverigedemokraterna uppskattar jag att ni säger att nationella prov inte ska användas för att förankra betygen i praktisk-estetiska ämnen. Men då står vi ju kvar utan något svar på hur vi ska stoppa betygsinflationen, om den nu bara kan ligga i praktisk-estetiska ämnen - om det inte kommer andra svar. Det hade därför varit bra att titta på annat än bara de nationella proven. Jag hoppas att de övriga regeringspartierna kan övertyga skolministern, som har sagt att utredningen inte ska titta på annat, om att hon har fel. Det skulle vara bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Det var jättebra att regeringen tillsatte en utredning om lärarnas administrativa börda, och vi har tidigare förespråkat en sådan. Men om de praktiska besluten här och nu går i motsatt riktning väger det nog lite tyngre än eventuella framtida beslut baserade på en utredning.

Vad man tydligt sa när man införde detta betygssystem var att betygen inte är gjorda för att fungera som urvalsinstrument eftersom de inte kommer att vara likvärdiga och jämförbara mellan skolor. Därför vore det relevant att titta lite bredare på hur vi ska göra. Det är inte helt lätt. Men nu har vi det så här och måste kunna föra en intellektuell och ärlig diskussion om att vi har en utmaning i att betygssystemet inte fungerar för det vi diskuterar mest om att det ska användas till.

Jag tackar för en bra och öppen diskussion om detta; det uppskattar jag. Jag hoppas att vi kan fortsätta så.

Mathias Bengtsson (KD)

Anf. 150 Mathias Bengtsson (KD)

Herr talman! Vi debatterar betygen och har i debatten fått lite olika infallsvinklar på detta. Mycket är redan sagt av mina kollegor från regeringspartierna och regeringsunderlaget, men så är betygen också centrala som urvalsinstrument för antagning till studier på gymnasium, högskola och universitet. Att de är just ett urvalsinstrument gör att de har en avgörande betydelse för ungas framtid, och att det då finns fall där betyg inte är rättvisa eller likvärdiga är förstås illa och förtjänar att tas på största allvar.

Detta får stora konsekvenser och är problematiskt av två skäl. Dels är det givetvis orättvist att en elevs framtidsdrömmar kan avgöras av hur skolan hanterar betygsättningen. Dels skapar det problem för den elev som har ett betyg som inte motsvarar kunskapsnivån och som kommer in på en utbildning som kräver en kunskapsnivå som eleven saknar. Då kan det bli svårt på utbildningen längre fram.

Herr talman! Riksrevisionen konstaterar i sin rapport att avvikelsen mellan nationella proven och slutbetygen i vissa fall är stora. Det skulle i enstaka fall kunna förklaras med att eleven hade en dålig dag när ett nationellt prov skrevs eller att skolan efter nationella proven satte in extra resurser så att eleven på kort tid lyckades höja resultatet. Mer sannolikt är dock att eleven fått ett högre slutbetyg som inte motsvarar kunskapsnivån. Eftersom vi vet att det ligger till så här behöver detta uppenbart utredas.

Detta problem förekommer som bekant både i kommunala och fristående skolor. Låt mig ändå resonera lite kring valfriheten eftersom det är där debatten ofta hamnar. En av förklaringarna till att det ser ut så här är det fria skolvalet. Tanken är att skolorna ska tävla med varandra om att erbjuda så bra kunskap, arbetsro, elevhälsa och trygghet som möjligt för eleverna. Minsta tendens till att det skulle finnas kommunala eller fristående skolor som konkurrerar genom att sätta generösa glädjebetyg är oroväckande och behöver motverkas.

Lösningen för Kristdemokraterna kommer aldrig att vara att ta bort valfriheten och möjligheten för elever att själva välja skola. Visserligen skulle ett av incitamenten för glädjebetyg försvinna om man tog bort valfriheten, men det skulle samtidigt skapa fler problem än det löser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om statens insatser för likvärdig betygssättning

Herr talman! Lösningen på problemet är att plocka bort betygsättningen ur konkurrensekvationen så att bara kunskap, trygghet och studiero blir konkurrensmedel. För att uppnå detta agerar regeringen på flera olika sätt. Det handlar främst om att på ett tydligare sätt koppla betygen till nationella proven, och här tillsätts det inom kort en utredning. Det handlar också om att de nationella proven ska rättas centralt och om att se över hela friskolesektorn och skärpa kraven.

Jag tycker att man också kan behöva fundera på att dra in tillståndet för skolor som inte sätter rättvisa betyg. Skevheter i systemet måste rättas till. Ska vi ha ett system med valfrihet för elever kan oseriösa aktörer som missköter sig inte få fortsätta verka, oavsett om de är fristående eller kommunala.

Vi ska ha en ordning i Sverige där elever som ska välja skola inte ställer sig frågan "Var ger de mig högst betyg?" utan "Var ger de mig bäst kunskap?". Detta går att kombinera. Vi kan ha ett system som erbjuder valfrihet där fristående aktörer som bidrar positivt med arbetsro, trygghet och kunskap får finnas kvar utan att det leder till betygsinflation. Regeringen kommer att uppnå detta.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 151 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag tackar för att bra anförande, och vi är helt överens om att försvara valfriheten.

Jag ställer samma fråga till Kristdemokraterna som jag ställt till de övriga regeringspartierna. Anser Kristdemokraterna att det är relevant att koppla betyg i praktisk-estetiska ämnen till nationella prov i teoretiska ämnen?

Mathias Bengtsson (KD)

Anf. 152 Mathias Bengtsson (KD)

Herr talman! Jag tackar Niels Paarup-Petersen för frågan.

Kristdemokraterna är skeptiska till att ett betyg i ett teoretiskt ämne skulle påverka ett betyg i ett praktisk-estetiskt ämne. Det är dock komplext eftersom det finns signaler om att det sätts högre betyg i de ämnen som inte har nationella prov, vilket bidrar till betygsinflationen. Detta behöver vi givetvis titta på, och jag förutsätter att regeringens utredning kommer att ta detta på allvar. I och med att det är ett komplext problem är det relevant att utreda, vilket regeringen också gör.