Arbetsmiljö och arbetstid

Anf. 196 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Utskottet ska debattera arbetsmiljö och arbetstid. Jag vill inleda mitt anförande med att återberätta en historia som berört mig starkt. Jag kunde ta del av den i lokalmedierna i Jämtlands län under föregående vecka. Berättelsen är såklart kopplad till arbetsmiljöområdet.

Morgonen den 5 oktober blev en svart morgon för familjen Berglind. Det var då det fruktansvärda hände - det obegripliga, det tragiska. Pappa Pär-Åke Berglind kan fortfarande känna hur pulsen ökar då han tänker tillbaka på när han fick beskedet. Något hade hänt sonen Jens. Tankarna for. Vad kan hänt? Vad kan det värsta vara?

Jens Berglinds morgon som kranbilsförare på ett lokalt åkeri började på Stadsdel Norr i Östersund. Efter ett avslutat byggprojekt skulle ett antal manskapsbodar flyttas till en förvaringsplats i Lugnvik. Personal stod redo vid båda adresserna för att bistå vid lastning och lossning. Men av okänd anledning började Jens dagen med att lasta en helt annan bod på sin kranbil. Boden tillhörde byggföretaget och skulle fraktas till en annan adress. Det är dit, till en tom asfaltsplan, som Jens Berglind kommer den höstmorgonen - ensam.

Jens har två telefoner på sig. Via arbetstelefonen ringer han flera gånger efter personal från byggföretaget. Samtidigt pågår i hans privata telefon ett nära 20 minuter långt samtal med en arbetskollega. Det är denna arbetskollega som märker att det händer Jens något. I telefonen hör hon hur Jens skriker till. Sedan hör hon ett grymtande ljud, och därefter är det tyst. Klockan är då 8.01. Kollegan ringer en person hon tror är i närheten av olycksplatsen, men Jens visar sig inte vara där.

Härefter följer en stunds förvirring kring var Jens befinner sig. Först tolv minuter efter åtta får hon fatt i en arbetskamrat som vet var Jens är. Två minuter senare larmas SOS. Sex minuter därefter anländer ambulans till olycksplatsen. Då har tre personer hunnit till platsen. Jens hänger fasttryckt mot bodens ena långsida.

Kort därefter kommer Pär-Åke Berglind till platsen. Han möts av räddningstjänsten. Det är fullt pådrag. Han ser flera personer uppe på bodens tak. Någon signalerar med en tumme upp. Jens har åter puls. Jens lyfts ned på en bår, och ambulansen kör honom till Östersunds sjukhus. En knapp timme senare förklaras han avliden.

En förundersökning om brott har inletts. Men så här slutar Jens arbetsdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag beklagar verkligen sorgen. Självklart går tankarna till Jens familj.

Under förra året omkom 58 personer på grund av arbetsplatsolyckor. Ett enda dödsfall är ett dödsfall för mycket. Under de första tre månaderna i år har nio personer redan omkommit. Vi ser det största antalet dödsolyckor på tio år. Flest olyckor finns inom branscherna byggnad, transport, jord och skog.

Det är alltså fjärde året i rad som dödsfallen ökar. Regeringens mål om en minskning av antalet dödsfall inklusive en nollvision har tyvärr misslyckats.

Den mycket negativa dödsolycksstatistiken måste brytas här och nu. Tillsyn, information, kunskapsinhämtning och mycket bättre samverkan mellan myndigheter är en del av de åtgärder som måste förbättras, enligt oss moderater.

Det viktigaste för att säkerställa en bra arbetsmiljö är ett väl fungerande förebyggande arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna. Både Arbetsmiljöverket och parterna har en viktig roll i detta. Insatser för att underlätta för arbetsgivare kan röra sig om alltifrån satsningar på kunskapsspridning till rådgivning och bättre verktyg. Många arbetsgivare vill göra rätt men vet inte hur.

En annan viktig del i att underlätta för företag, i synnerhet mindre företag, är att förenkla regelverket. Det måste bli lättare att göra rätt.

En stor del av problemen med hög sjukfrånvaro finns inom den offentliga sektorn. Många av de yrken som brottas med en sämre arbetsmiljö har problem i verksamheten i form av underskott av personal eller brister i ledarskapet. I en studie om sjukfrånvaro på grund av psykiska diagnoser som Försäkringskassan har genomfört konstateras att överrisker för påbörjade sjukfall med psykisk diagnos finns inom offentligt finansierad verksamhet. Man lyfter särskilt fram sjuksköterskor, barnmorskor, specialistsjuksköterskor, vård- och omsorgspersonal samt grundskole- och gymnasielärare.

Vi noterar att utskottet framhåller olika regeringsuppdrag och även den nationella inspektionsinsats som Arbetsmiljöverket har påbörjat. Där kommer en rad olika branscher att inspekteras. Det är bra. Men vi anser fortfarande att det finns ännu mer att göra för de nämnda yrkesgrupperna där sjukfrånvaron är oroväckande hög.

Sedan 1980-talet har kvinnor haft högre sjukfrånvaro än män. Fler kvinnor än män tvingas också lämna arbetslivet i förtid på grund av ohälsa. Faktorer i arbetsmiljön samt fördelning av obetalt hem- och omsorgsarbete är några av de omständigheter som kan bidra till att påverka skillnaden i sjukfrånvaro mellan könen. För att möta sjukfrånvarons utveckling behövs därför insatser på flera plan.

En nyckelfaktor i arbetet med psykisk ohälsa är det tydliga sambandet mellan svag psykosocial arbetsmiljö och sjukfall med psykisk diagnos. Vi menar att det är inom detta område vi bör rikta insatserna för att komma åt utvecklingen.

En bra arbetsmiljö är en viktig faktor för att fler människor ska få möjlighet att arbeta längre utan risker för ohälsa. Även om arbetsmiljön förbättras på många plan är det oroväckande att anmälningarna av arbetssjukdomar bland kvinnor som orsakats av organisatoriska och sociala problem ökade för sjunde året i rad, enligt den senaste arbetsskadestatistiken. En viktig orsak till detta är utvecklingen inom kvinnodominerade branscher, som vård och omsorg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Ett större ansvar för brister i den psykosociala arbetsmiljön måste läggas också på de arbetsgivare som har sådana brister i sin arbetsmiljö. Vi ser ett tydligt behov av att skapa en bättre incitamentsstruktur för arbetsgivare när det gäller det förebyggande arbetet med psykosocial arbetsmiljö samt tidiga insatser och inte minst en bättre rehabilitering.

Vi menar att jämställdhetsfrågorna behöver belysas och på ett tydligare sätt lyftas in i denna bild. Det finns mycket som tyder på att kvinnors högre sjukfrånvaro i många fall har inslag av såväl medicinska som sociala och ekonomiska aspekter.

Sammanfattningsvis och avslutningsvis: Vi moderater har i detta betänkande motioner som lyfter fram att Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att genomföra en särskild tillsyn av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön inom vissa särskilt utsatta yrkesgrupper, såsom lärare och sjukvårds- och omsorgspersonal. Därtill ska tillsynen stärkas för samma yrkeskategorier.

Fru talman! Vi moderater står bakom samtliga av våra reservationer. För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 4.

Anf. 197 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Givetvis ställer vi oss bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 13.

Låt mig slänga in en liten brasklapp som lite hör ihop med det förra betänkandet. Det gäller Socialdemokraternas avståndstagande från Sverigedemokraterna. Visst är det tur att Socialdemokraterna ibland har Sverigedemokraterna att stötta sig mot, till exempel när det gäller lex Laval-frågan. Det gäller även i många andra frågor som har med svenska löntagares rättigheter och framtid att göra. Jag ser därför verkligen fram emot ett vidare samarbete med Socialdemokraterna och regeringen i just dessa frågor.

Enligt Åklagarmyndighetens statistik är den genomsnittliga utredningstiden för brottet vållande till annans död på arbetsplats närmare dubbelt så lång som vållande till annans död som inte har samband med någon arbetsplats. Utredningsläget för arbetsmiljöbrott är problematiskt av flera skäl. Mer resurser krävs, främst bättre kvalificerade resurser hos polisen och Åklagarmyndigheten. Därutöver är utredningsläget komplicerat utifrån sakfrågans natur.

Fru talman! Entreprenader sker i dag ofta i många led, och de är vanligt förekommande på svenska byggarbetsplatser. Jag har egen erfarenhet av svenska byggarbetsplatser. Jag har i många år varit facklig förtroendeman och skyddsombud, och jag har varit med i många utredningar som gäller arbetsplatsolyckor inom Byggnads. Jag är nog en av få här som har fått bära kistorna i kyrkan vid en begravning för två arbetskamrater.

Utifrån den samlade bilden av problematiken i dessa utredningar vill vi utöka preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott. Preskriptionstiden för normalgraden av arbetsmiljöbrott är i dag två år. Vid grova brott är den fem år. Denna preskriptionstid anser vi bör utökas till det dubbla, det vill säga fyra år för normalgraden och tio år för grova brott.

Vi välkomnar att regeringen tycks ha någon form av vision om att förlänga preskriptionstiderna. Men när man läser utskottets svar och motivering, fru talman, ser man att det i vanlig ordning haltar betänkligt. Man påstår att det är viktigt att det finns tillräckliga resurser för att utreda misstänkt brottslighet på arbetsmiljöområdet. Samtidigt väljer man att inte lyssna på Arbetsmiljöverkets vädjan om mer resurser för att kunna fullfölja sitt uppdrag i dag. Man minskar också resurserna till polisen, vilket gör att det blir svårare att höja prioriteringen för arbetsmiljöbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru talman! Nu kommer vi till det anmärkningsvärda i frågan. När det ligger ett färdigt förslag på bordet från en majoritet i Sveriges riksdag väljer man att rösta nej till detta, trots att det ligger i linje med vad LO vill och vad Socialdemokraterna själva gick till val på. De stod hela sommaren i valstugorna och basunerade ut att de ville utöka preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott, eftersom det var en viktig fråga.

Fru talman! Jag tycker att det är beklämmande att man sätter prestigen och avståndstagandet från Sverigedemokraterna före möjligheterna att utveckla och intensifiera arbetet för en bättre arbetsmiljö. I min värld får man kalla sig vad man vill, men titeln som Sveriges arbetarparti och ett parti för svenska löntagare har Socialdemokraterna för länge sedan förbrukat. Man kan konstatera att svenska löntagare i dag absolut inte är den väljargrupp man prioriterar för att försöka klamra sig fast vid makten.

Jag beklagar att Miljöpartiet, som är en del av regeringen, inte var intresserat av att delta i debatten. Det är synd, för jag skulle gärna ha velat höra deras åsikter i frågan.

(Applåder)

Anf. 198 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Jag vill först anmäla att vi ställer oss bakom Centerpartiets samtliga reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2.

Arbetsmiljöfrågor angår oss alla, som anställda, arbetsgivare, samhällsmedborgare och förtroendevalda. Men tyvärr brukar dessa frågor inte få den uppmärksamhet i den politiska debatten som de förtjänar, trots att de är högt prioriterade av både företag och fackförbund. Kanske beror det på att frågorna är komplexa, eller kanske beror det på att vi i mångt och mycket har en samsyn kring att en god arbetsmiljö är en förutsättning för att vi ska orka arbeta långt upp i åldrarna. Det går inte att vara emot en god arbetsmiljö oavsett politisk färg eller ideologi.

Med det sagt innebär detta inte att vi inom politiken har en samsyn om hur vi ska gå till väga för att lyckas ännu bättre. För låt oss vara ärliga: Det finns fog att påstå att vi i Sverige har en av världens bästa arbetsmiljöer även om det naturligtvis finns utvecklingspotential.

Ser man i backspegeln på hur de moderna arbetsmiljöreglerna växte fram på 70-talet har mycket hänt, i samhället i stort, i näringslivet och i arbetslivet. Många av dessa förändringar påverkar också arbetsmiljöområdet med ny teknik, nya arbetssätt och helt nya branscher. Detta gör att vi framöver står inför helt nya utmaningar inom arbetsmiljöområdet.

Fru talman! Arbetsmiljöfrågor existerar inte utan arbeten och arbetsgivare. Det är därför naturligt att diskussionen om hur arbetsmiljöfrågorna kan utvecklas börjar hos arbetsgivarna. Forskningen visar också att ett bra arbetsmiljöarbete ofta är en förutsättning för att vara med och konkurrera om kunder och uppdrag. Mot denna bakgrund är det inte alls förvånande att 95 procent av alla medlemsföretag i Svenskt Näringsliv ser arbetsmiljöfrågorna som högt prioriterade, oavsett bransch eller storlek på företaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Samtidigt kan man dock konstatera att det finns en besvikelse hos många företag när det gäller politikers och myndigheters förståelse för företagens vardag. Detta blir extra tydligt när det gäller Arbetsmiljöverket och dess brist på fokus att stödja och informera företagen om regelverk inom arbetsmiljöområdet. Här finns det en enorm utvecklingspotential. Fler än fyra av tio företag anser att det är ganska eller mycket svårt att förstå regelverket på detta område.

Fru talman! Det går inte att tala om arbetsmiljöfrågorna utan att prata om dödsolyckorna. Häromveckan läste jag med tårar i ögonen en DN-artikel om 24-åriga Julia Mannersten, som drogs in i ett dragverk på Tarkettfabriken i Ronneby och miste livet. Det går liksom inte att läsa om den enorma sorg som fyllde hennes närstående när beskedet om hennes bortgång nådde dem och inte känna ilska över att det år 2019 fortfarande finns arbetsplatser där den fysiska säkerheten är bristfällig.

Fru talman! Förra året gick 58 personer till jobbet i Sverige för att aldrig mer komma hem. Det är 58 personer för många. Vi kan inte - och ska inte - sluta förbättra den fysiska arbetsmiljön.

Fru talman! För fjärde året i rad har antalet dödsfall i arbetsplatsolyckor ökat. Ännu högre blir siffrorna om man också beaktar dem som dör av indirekta arbetsrelaterade skador.

Det var dock inte bättre förr, tvärtemot vad vissa vill hävda, särskilt inte vad gäller arbetsmiljö. Under 70-talet miste årligen uppemot 200 personer livet på svenska arbetsplatser. På många sätt har det alltså gått framåt, i synnerhet om man räknar in att både arbetsutbud och antalet arbetade timmar mångdubblats sedan dess.

Det finns också numera en statlig nollvision, och regeringen har tagit fram en ambitiös arbetsmiljöstrategi. Vi har i grunden en bra ordning där Arbetsmiljöverket inspekterar och informerar och fackförbundens skyddsombud övervakar och rapporterar. Vi har Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, vars uppgift är att sammanställa och sprida den senaste forskningen inom arbetsmiljöområdet. Kraven på säkerhet är numera höga, men det är fortfarande långt från tillräckligt. Det står alldeles klart.

Fru talman! Vi måste också prata om den psykosociala arbetsmiljön. Sjuktalen har de senaste åren ökat, och antalet människor som lider av psykisk ohälsa har nått rekordnivåer. I ljuset av den tekniska utveckling som gjort att vi i princip alltid är nåbara, frammarschen av sociala medier där vi "displayar" varje aspekt av våra liv i det offentliga och att vi numera ska vara duktiga på allt - vara fantastiska föräldrar och partner och ha framgångsrika karriärer, många hobbyer och helst också ett stort ideellt engagemang - är det föga förvånande att balansen mellan arbete och fritid suddas ut alltmer. Dygnets 24 timmar räcker inte till - konstigt vore det annars.

Fru talman! Forskningen visar att det går att minska den arbetsrelaterade dödligheten genom förebyggande åtgärder på arbetsplatsen och tillämpning av ny kunskap som minskar förekomsten av stress och skiftarbete.

För att minska antalet arbetsrelaterade sjukdomar och skador är det helt avgörande att ha ett lokalt fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och en god säkerhetskultur som inkluderar alla på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har naturligtvis det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, men det utesluter inte att alla som finns på arbetsplatsen har ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö. Det kan till exempel handla om att följa de instruktioner och säkerhetsrutiner som finns och att använda skyddsutrustning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Även i fortsättningen måste riskerna i varje arbetsmoment analyseras och beteenden och attityder diskuteras. Arbetsgivaren har ett ansvar att skapa en kultur där det är okej att säga ifrån när det finns risk för olycka eller sjukdom. Det är avgörande med en miljö där man är rädd om varandra och vågar diskutera både risker och hur man förebygger ohälsa.

Fru talman! Vi har kommit långt när det gäller arbetsmiljö, men vi kan inte slå oss till ro. Ska Sverige kunna konkurrera i en globaliserad värld måste vi vässa våra konkurrensmedel, och i detta ingår en god arbetsmiljö där medarbetarnas kreativitet och engagemang till fullo tillvaratas.

Vi kan och ska bli ännu bättre! Låt oss ha fortsatt god och respektfull samverkan mellan parterna på alla nivåer, utgå från en gemensam och faktabaserad verklighetsbild och låta fler engagera sig för en bättre arbetsmiljö och se dess fördelar. Låt oss se och förstå att våra livspussel blir alltmer komplexa och att det blir allt viktigare att hitta en bra balans mellan arbete och fritid.

(Applåder)

Anf. 199 Ciczie Weidby (V)

Fru talman! Alla människor har rätt att arbeta i en trygg och säker arbetsmiljö, och arbetet ska ge alla både personlig och yrkesmässig utveckling. Alla ska kunna avsluta sitt yrkesliv med god fysisk och psykisk hälsa.

I dag är en god arbetsmiljö inte verklighet för alla på arbetsmarknaden. Arbetsmiljön försämrades snabbt under 90-talet och sedan i ett långsammare tempo, med viss återhämtning mot slutet av 00-talet. Men efter 2011 försämrades arbetsmiljön igen, främst för kvinnor i arbetaryrken.

Skillnaderna mellan högre tjänstemän och arbetare, inklusive kvinnor, i lägre tjänstemannayrken fortsätter att öka. Samtidigt skiljer sig arbetsvillkoren mellan olika grupper av tjänstemän. Kvinnor i tjänstemannayrken har i dubbelt så hög utsträckning som män i tjänstemannayrken arbeten med hög anspänning, det vill säga höga krav och låg kontroll. Kvinnor i tjänstemannayrken drabbas även i större utsträckning än män i samma grupp av arbetsrelaterade besvär.

Maktförskjutningen på arbetsmarknaden till arbetsköparnas förmån, ökade lönsamhetskrav i näringslivet och resursbrist i offentlig verksamhet har inneburit att nya hierarkiska organisationer vuxit fram. Allt fler arbetsplatser kännetecknas i dag av slimmade organisationer med hårt styrt arbete, lägre krav på faktisk kompetens, låg grad av lärande och hög grad av repetitiva moment, höga prestationskrav och små möjligheter för arbetstagarna att påverka sin arbetssituation. Besparingar och rationaliseringar medför ofta att stressen och hetsen ökar på arbetsplatserna.

Forskningen visar på samband mellan arbetsrelaterad ohälsa, slimmade organisationer med höga prestationskrav och bristen på demokrati i arbetslivet. Bristen på inflytande har blivit en riskfaktor för ökad ohälsa i arbetslivet.

Inom de flesta branscher och för alltför många arbetstagare gäller att kraven i arbetslivet har ökat samtidigt som det egna inflytandet har minskat. Hög arbetsbelastning, stress och låg bemanning leder till skador, ohälsa och arbetsplatsolyckor, i en del fall med dödlig utgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Arbetsmiljöverkets rapport om anmälda arbetsskador under 2017 visar på en fortsatt ökning av arbetssjukdomar orsakade av sociala och organisatoriska problem. Ökningen är större bland kvinnor än bland män.

Jag lyssnade på radio häromdagen och hörde att Arbetsmiljöverket om en månad kommer att presentera en analys. Forskare som myndigheten engagerat beräknar att de värsta riskfaktorerna - förutom stress och miljöfaktorer även skiftarbete och ihållande fysiskt arbete - varje år dödar minst 500 personer vardera.

Många människor trivs förstås på sina arbeten. Jag trivdes väldigt bra på mitt arbete. Jag jobbade på Ikea i 15 år och sålde kök till folk. Jag trivdes jättebra där.

Många stora framsteg har också gjorts, särskilt gällande den fysiska arbetsmiljön. På nästan alla arbetsplatser kan man höja och sänka sina arbetsbord. Så ska det givetvis vara. Men i praktiken är det många andra arbetsmiljöfaktorer som inte är lika lätta att ta på som vi borde jobba mer med.

Fru talman! Full sysselsättning är ett centralt mål för Vänsterpartiets ekonomiska politik. Men det räcker inte att alla som vill och kan arbeta har möjlighet till det. Goda arbetsvillkor är ett minst lika viktigt mål för vår politik. I praktiken går dessa strävanden hand i hand. En ekonomisk politik för full sysselsättning gör det också lättare att arbeta politiskt och fackligt för bättre arbetsvillkor.

Dagens arbetsliv präglas för många människor av ökad intensitet, stress och högt tempo. De senaste decennierna har arbetsplatserna slimmats och effektiviserats i stor utsträckning. De som har jobb har ofta svårt att kombinera sitt arbete med föräldraskap, familj och fritid - tiden räcker helt enkelt inte till. Många arbetstagare tvingas dessutom arbeta övertid. Samtidigt går hundratusentals människor arbetslösa, har otrygga anställningar eller arbetar ofrivilligt deltid. Så tycker inte vi att det ska vara.

Det måste vara möjligt för kvinnor och män i arbetar- och tjänstemannayrken att kombinera heltidsarbete med föräldraskap, familj och fritid utan att slita ut sig. Vi behöver ett mänskligt och rättvist samhälle, där människor har reella möjligheter att utvecklas och leva berikande liv. Vi behöver ett mänskligare arbetsliv med plats för fler, där människor inte slits ut i förtid utan orkar jobba till pensionen, hur länge det nu blir. Ett ökat inflytande för arbetstagarna vad gäller arbetstidens förläggning och omfattning är därför av central betydelse för att åstadkomma goda arbetsvillkor, en bra arbetsmiljö och ett mer hållbart arbetsliv.

Fru talman! I Sverige togs beslutet att införa åtta timmars arbetsdag den 4 augusti 1919. Det skedde efter årtionden av fackliga strider där industriarbetare gick från sexton timmars utslitande jobb till - äntligen! - åtta timmar. Det var 1919, och sedan dess har ingenting hänt. Eller jo, en sak har hänt. Vi införde 1971 fem dagars arbetsvecka, och då blev 40 timmar en normal arbetsvecka.

Ungefär samtidigt på 70-talet började krav på sex timmars arbetsdag höras. Det var dels en jämställdhetsfråga - sex timmars arbetsdag tar bort deltidsfällan för kvinnor eftersom kvinnor oftare jobbar deltid för att hinna med barn och hem, medan männen alltid jobbar heltid. Dels var det en lösning på problemet med arbetslösheten. Minskad arbetstid innebär att fler behövs på jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

I dag är det få som aktivt driver frågan om en generell arbetstidsförkortning. Frågan finns inte på dagordningen på samma sätt som tidigare och har inte utretts på mer än ett decennium. Förklaringarna är flera. Globaliseringen har ökat konkurrenstrycket på den svenska ekonomin i allmänhet och på tillverkningsindustrin i synnerhet. För att klara sig i den internationella konkurrensen går det helt enkelt inte, brukar budskapet vara.

Samtidigt är internationell konkurrens i sig inget nytt, och såväl arbetstid som produktivitet är i ständig förändring och under påverkan från olika tendenser på nationell och global nivå. Mycket talar för att vi nu står inför en ny våg av automatisering, som höjer produktiviteten och innebär att vissa arbeten försvinner.

Därutöver är kapitalägarnas och kapitalförvaltarnas maktposition i dag starkare än på mycket länge. Fackföreningsrörelsen har försvagats, och krav på ökad flexibilitet från arbetsgivarnas perspektiv, såsom fler arbetade timmar och stärkt konkurrenskraft genom pressade löner och arbetsvillkor, har dominerat. Debatten handlar främst om hur vi ska få fler personer att jobba mer och längre, men den saknar väldigt ofta ett klass- och könsperspektiv. Det är stora skillnader mellan olika gruppers reella möjligheter att jobba högt upp i åren eller att arbeta så många timmar som man egentligen skulle önska på den reguljära arbetsmarknaden.

Borgerlighetens recept för att komma till rätta med den ökade stressen i arbetslivet har inriktats på olika livsstilslösningar för dem som har lite mer resurser genom införande av skattereduktioner för hushållsnära tjänster, det vill säga att jag låter någon annan städa medan jag jobbar och så vidare.

De fackliga organisationerna, som tidigare har varit drivande i arbetstidsförkortningsfrågan, har länge pressats till försvarskamp och i den mån det har varit möjligt med offensiva krav varit tvungna att i stället prioritera löneökningar, extra semesterdagar, rätt till heltid och fasta anställningar i avtalsrörelserna.

Vänsterpartiet vill ha ett mänskligt och rättvist samhälle där människor har reella möjligheter att utvecklas och leva berikande liv, som jag sa tidigare. Vi vill ha en hållbar arbetsmarknad där människor orkar jobba till pensionsåldern utan att slitas ut i förtid. Vi vill ha bättre förutsättningar för par att leva jämställt. Kortare arbetstid - en generell arbetstidsförkortning - vore ett avgörande steg i en sådan progressiv och frihetsvidgande utveckling.

Förutsättningarna för en generell arbetstidsförkortning är goda. Produktiviteten har fördubblats i Sverige sedan 70-talet. Samtidigt har löneandelen av det samlade produktionsresultatet sjunkit. Det ekonomiska utrymmet för en arbetstidsförkortning med bibehållen lönenivå är alltså betydande i ekonomin som helhet. Hur detta kan tas till vara så att en arbetstidsförkortning kan komma till stånd i praktiken skiljer sig dock avsevärt mellan olika branscher. Det kan bero både på tillgången till relevant arbetskraft och på förhandlingssituationen gentemot arbetsgivarsidan.

På sikt är det nödvändigt att arbetstidsförkortning får genomslag i den lagstadgade normalarbetstiden för att det inte ska uppstå stora klyftor mellan olika grupper på arbetsmarknaden i detta avseende. Vänsterpartiet anser att förkortningen ska ske på ett sådant sätt att arbetstagarnas inkomster inte minskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Samtidigt som förutsättningarna för en generell arbetstidsförkortning är goda är behovet av arbetstidsförkortning stort. Arbetslivet präglas i dag av ökad intensitet, stress och högt tempo. Detta leder till ohälsa, stressrelaterade sjukdomar och sjukskrivningar. Den ojämställda fördelningen av det obetalda hemarbetet mellan kvinnor och män kvarstår, liksom det faktum att fler kvinnor än män arbetar deltid. En generell arbetstidsförkortning skulle bidra till att minska ohälsan, öka jämställdheten, minska klyftorna på arbetsmarknaden och bidra till en hållbar utveckling.

Frågan om en ytterligare arbetstidsförkortning har diskuterats med varierande intensitet. Det har tillsatts en del statliga utredningar, men ingenting har hänt. Vänsterpartiet tycker att det är dags att vi gör något åt detta.

Fru talman! Det finns väldigt mycket mer jag skulle vilja ta upp och tala om, för detta är verkligen ämnen jag tycker är jätteintressanta. Jag skulle vilja tala om företagshälsovård, mer resurser till Arbetsmiljöverket, skyddsombudens ställning på arbetsplatsen och deras utbildningstid samt ofrivillig deltid, som jag ser hela tiden i den bransch jag kommer från.

Men, kära vänner och kamrater, för att denna debatt och voteringen inte ska bli alldeles för långa väljer jag att bara yrka bifall till reservation nr 20.

(Applåder)

Anf. 200 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Det är lite synd att ministern inte är här. Tidigare mandatperioder har vi ofta talat om att det är viktigt att ministrarna är med vid debatterna för att visa sitt intresse. Förra mandatperioden var Ylva Johansson ganska duktig på att vara med vid debatterna, men det verkar som att det är lite svårare att delta nu för tiden.

Jag skulle vilja börja med att yrka bifall till Kristdemokraternas reservation 11.

Tanken med arbetsmiljöarbetet är, fru talman, att det ska förebygga ohälsa och olycksfall och motverka att människor utestängs från arbete. I många jobb är det stressen som är orsak till det ökade antalet sjukskrivningar. Många är ständigt uppkopplade mot jobbet, och det blir ingen möjlighet till återhämtning.

Många företag bedriver på ett bra sätt det systematiska arbetsmiljöarbete som lagen kräver genom att genomföra årlig kontroll av arbetsmiljön och de facto också åtgärda de brister som finns. De samverkar med parterna på arbetsplatsen och med skyddsombuden, men också med utomstående aktörer i rehabiliteringsärenden, såsom försäkringskassa och företagshälsovård.

Regeringspartierna har tidigare gjort miljonsatsningar på Arbetsmiljöverket, men inte i sin budget i höstas; där gjorde man besparingar. Även i M-KD-budgeten har vi gjort neddragningar och förväntar oss effektiviseringar i verksamheten.

Med flera hundra miljoner i satsningar ändrades andelen besök på arbetsplatserna bara från 3,4 till 3,5 procent av alla jobbställen. Det visar att vi inte kan anslå resurser som gör att man kan besöka alla arbetsplatser. I stället måste man arbeta smartare och fokusera på olika utsatta arbeten. Detta gör också verket delvis redan nu, och det ska man fortsätta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Vi kristdemokrater har lagt fram förslag om att utveckla interaktiva instrument och föreslår i en av våra reservationer att man utreder förutsättningarna för att införa ett system med arbetsmiljödeklarationer. Det innebär en förenkling, där arbetsgivare och arbetstagare tillsammans tar fram dessa dokument. Man behöver pröva fler moderna sätt att granska arbetsmiljöarbetet framöver.

Fru talman! Att förhindra dödsolyckor i arbetet är naturligtvis prioriterat. Arbetsmiljöverket har en viktig roll i att göra nedslag på vissa arbetsplatser och kanske särskilt på sådana arbetsplatser som man vet är utsatta. De måste också jobba förebyggande. Att människor dör på sin arbetsplats är aldrig acceptabelt. Det är väldigt speciella fall som har tagits upp här tidigare i debatten. Det är viktigt att förstå att detta är oerhört tragiskt.

Vi ska förstås ha en tydlig nollvision vad gäller dödsolyckor i arbetslivet. Regeringen har under ganska lång tid sagt att det är nollvision som gäller. Ändå har antalet dödsfall i arbetslivet ökat. Under 2018 var det 50 personer i förvärvsarbete som dog, vilket är en ökning från 2016, då det var 37 personer. Detta är fler än antalet döda till följd av gängrelaterade skjutningar. Det är inte acceptabelt, och här krävs krafttag från både arbetsgivare, arbetstagarorganisationer och myndigheter i det förebyggande arbetet och i tillsynsarbetet.

Fru talman! Jag noterar att regeringen nu har bett Statskontoret att utvärdera regeringens arbetsmiljöstrategi. Där finns ett mål med nollvision mot dödsolyckor. Det är viktigt att identifiera vad som behöver göras för att på allvar få ned antalet dödsfall på jobben.

Nu ser vi oroande tecken på det ökande antalet sjukskrivningar. Här krävs ett brett angreppssätt för att komma till rätta med den negativa utvecklingen. Särskilt gäller det unga personer. Den psykiska ohälsan ökar och är nu den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i privat sektor, och för kvinnor är det den vanligaste orsaken till sjukskrivning.

Yrken med ökad risk för sjukskrivning framträder inom skola, vård och omsorg - områden inom vilka kvinnor är dominerande. Vi kristdemokrater anser att Arbetsmiljöverket bör utveckla verktyg för arbetsgivare i syfte att kartlägga hur kvinnor och män i olika grad på arbetsplatsen exponeras för riskfaktorer som leder till sjukskrivning.

Under den tidigare alliansregeringen fick Arbetsmiljöverket under 2011-2016 ett särskilt uppdrag rörande kvinnors arbetsmiljö, i syfte att förbättra kvinnors arbetsmiljö. Verkets slutsatser är att arbetsmiljön i Sverige är ojämställd. Det är viktigt att vi fortsätter att utreda och forska om kvinnors ohälsa. En mer jämställd arbetsmiljö som motverkar ohälsa på grund av organisatoriska och sociala faktorer är viktig.

Vi kristdemokrater vill att regeringen ger Arbetsmiljöverket ett specifikt uppdrag att kartlägga hur kvinnor och män exponeras för riskfaktorer som riskerar att leda till sjukskrivning samt utveckla det förebyggande arbetet på särskilt utsatta arbetsplatser.

Avslutningsvis, fru talman, sätter regeringspartierna sitt hopp till en arbetsmiljöstrategi för ett modernt arbetsliv. Men dagens arbetsliv kräver mer flexibilitet och mer av arbetsbyte än tidigare. Arbetsuppgifter förändras i snabb takt, och social kompetens är något som krävs av alla i arbetslivet. Arbetsmiljöarbetet måste också anpassas med avseende på alla nya krav och utmaningar. Arbetsrätten behöver ses över för att få ett mer flexibelt arbetsliv, så att ohälsotalen kan hållas nere.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Arbetstagare måste kunna må bra på jobbet. Det ska vara en glädje att gå till arbetet. Det tror jag att vi alla kan vara överens om.

Med detta, fru talman, vill jag åter yrka bifall till reservation 11.

Anf. 201 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Det är som om hela golvet gungar och väggarna kommer närmare och närmare. Benen skakar, hjärtat slår så hårt och munnen blir torr. Jag måste veta var närmaste toalett ligger. Jag är rädd för att ramla ned fastän jag redan sitter ned. Det här är en återgivning av hur en vän upplevde en panikångestattack.

Psykisk ohälsa är i dag den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning. Det har vi redan hört här. Vi har också hört att det bland kvinnor är den vanligaste orsaken.

Varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? är titeln på en bok som kom ut för några år sedan. Jag delar inte författarens slutsatser, men just titeln har stannat hos mig. Det är något som fler än jag har funderat över.

Det är min förhoppning att detta är ett område där vi så småningom kan hitta några gemensamma lösningar på vad som vi i dag, trots våra skilda politiska ingångar, ändå har identifierat som ett gemensamt problem.

Detta är en jämställdhetsfråga. Anmälningarna om arbetssjukdomar bland kvinnor till följd av organisatoriska och andra problem har ökat åtta år i rad. Det handlar inte om vad vi lite raljant ibland beskriver som att livspusslet inte går ihop - att kvinnor i dag ska vara så perfekta och så vältränade att vi blir sjuka. Vad är det vi egentligen gör när vi säger så? Jo, vi lägger tillbaka ansvaret på kvinnorna: Varför tar ni i så mycket, varför begränsar ni er inte, det är väl bara att strunta i alla råd om fysisk aktivitet? Det är en jämställdhetsfråga och en feministisk fråga.

Mycket av den stress och överbelastning som många arbetstagare känner beror på dålig planering från arbetsgivaren. Nya och högre krav orsakar stress och utbrändhet. Det gäller särskilt när högre krav inte medför mer resurser eller inflytande över besluten.

Fru talman! All psykisk ohälsa beror dock inte på stress eller överbelastning. Psykisk ohälsa kopplad till arbetsplatsen kan också bero på sexuella trakasserier, diskriminering och andra former av utsatthet.

Under metoo förra hösten såg vi hur många svenska arbetsplatser präglades av otrygghet, gränslöshet och osäkerhet om hur de närmaste arbetskamraterna eller cheferna skulle bete sig. Uppropen blottlade ett systematiskt förtryck och kränkningar som flertalet kvinnor har fått utstå på sina arbetsplatser. I förlängningen kan det leda till bland annat psykisk ohälsa.

Sammantaget har det blivit uppenbart att svensk arbetsmiljöpolitik behöver en förnyelse och en ändrad inriktning, så att psykisk ohälsa, mobbning och sexuella trakasserier tas på allvar och förebyggs.

Fru talman! Det här är fina ord, men vad vill då Liberalerna?

Vi vill för det första att det ska bli enklare för arbetstagare att anmäla sina arbetsplatser till Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen. En polisanmälan i händelse av en metoo-situation är nödvändig men långt ifrån tillräcklig. En arbetsplats där sådant beteende har förekommit behöver förändringar. När inte detta sker behöver det uppmärksammas och tydliggöras. Det kan ske genom Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

För det andra: Tips och anmälningar skulle kunna användas i högre grad för att upptäcka arbetsplatser med bristfällig arbetsmiljö. Jämfört med till exempel Norges motsvarande myndighet får Arbetsmiljöverket in betydligt färre tips.

För det tredje vill vi ge skyddsombuden en förändrad roll. Grunden för en ny skyddsombudsorganisation bör vara att de inte längre ska tillsättas av arbetstagarorganisationerna utan av arbetstagare.

Antalet fackanslutna har minskat, vilket leder till att fler och fler arbetsplatser inte har någon lokal facklig organisation som kan tillsätta ett skyddsombud. Företag och arbetsplatser ser annorlunda ut i dag än förut.

Fru talman! Varken jag eller det parti som jag tillhör är naiva. Vi ska vara ärliga. De förslag som vi presenterar här kommer inte att leda till att den psykiska ohälsan bland kvinnor förbättras i morgon eller ens nästa år. Det vi presenterar kan förhoppningsvis lägga grund för någon förbättring, men det kommer att krävas betydligt mer.

Fru talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande vill jag nu yrka bifall endast till reservation nr 15.

(Applåder)

Anf. 202 Johan Andersson (S)

Fru talman! Jag vill börja mitt anförande med att yrka bifall till utskottets förslag i arbetsmarknadsutskottets betänkande AU10 samt avslag på samtliga reservationer och motioner.

Detta är min första debatt när det gäller arbetsmiljö. Det är ett nytt område för mig. Jag hade under förra mandatperioden förmånen att i mångt och mycket få jobba med trafikfrågor.

Det jag kan glädja mig åt i den debatt som har varit när det gäller arbetsmiljöbetänkandet är att det finns en ganska stor samsyn mellan de politiska partierna. Det bådar gott för den här mandatperioden och för utvecklingen på detta område - i allra högsta grad.

Det har skett väldigt mycket inom arbetsmiljöområdet under perioden 2015-2018. Det tycker jag också att flera av debattörerna här har vittnat om. Man är ändå relativt nöjd med den arbetsmiljöstrategi som man har tagit fram. Men vår devis inom Socialdemokraterna är fortfarande att vi är stolta men inte nöjda. Det är väl ungefär så man kan summera arbetsmiljöarbetet.

Jag tror att det är farligt om man någon gång blir nöjd med arbetet. Arbetet måste hela tiden utvecklas och fortsätta när det gäller arbetsmiljön.

Vi höjde under förra perioden anslaget till Arbetsmiljöverket ganska rejält. Det var stora satsningar för att försöka få en bättre situation för dem som är yrkesverksamma. Vi ökade de statliga bidragen till den regionala skyddsverksamheten. Vi avsatte särskilda medel för att finansiera arbetslivsforskningen om bland annat arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer samt kvinnors arbetsrelaterade hälsa. Vi höjde anslagen till företagshälsovården. Sist men inte minst tog vi fram en ny arbetsmiljöstrategi, något som vi inte haft under ganska många år i Sverige tidigare. Den strategin gäller mellan 2016 och 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Som flera av er har sagt och som många av er i salen, i varje fall, känner till har nu Statskontoret fått ett uppdrag att utvärdera den strategin. Syftet är också att titta på vad det är som vi behöver förstärka i den kommande strategin, som ska jobbas fram här, från 2020 och framåt.

Vi placerade en ny arbetsmiljömyndighet i Gävle: Mynak. Jag blev särskilt glad när jag fick höra att någon av debattörerna här lovordade Mynak. Så har inte alltid varit fallet i den här salen, framför allt inte när man avvecklade Arbetslivsinstitutet, som jobbade väldigt mycket med arbetsmarknadsfrågor och arbetslivsrelaterade frågor.

Vi från den socialdemokratiska gruppen hade förmånen att besöka Mynak i Gävle för ett par veckor sedan. Vi fick en väldigt bra bild av den verksamhet som bedrivs där. Även om den är i sin linda finns det mycket som man kan använda. Det handlar om den forskning, det arbete och den uppföljning som man har gjort inom myndigheten.

Vi har förstärkt tillsynen av företag som bryter mot arbetsmiljöregelverket för att få konkurrensfördelar. Det hade vi också möjlighet att få ta del av på lite olika sätt. Framför allt har vi infört, kopplat till arbetsmiljöstrategin, samordnade tillsyner inom olika branscher, där flera myndigheter deltar, vilket också har gett resultat.

Det finns tre prioriterade områden i den nu gällande arbetsmiljöstrategin.

Det är en nollvision i fråga om dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor. Där finns det mycket mer att göra. Vi har hört i debatten här att det dessvärre inte har vänt på det sättet i fråga om dödsolyckorna. Vi har en nollvision i fråga om dödsolyckor. Där handlar det om att nu gå ett steg ytterligare och att formulera krav på åtgärder för att vi ska kunna minimera dödsolyckorna och helt enkelt få bort dem.

Det handlar också om ett hållbart arbetsliv och om psykosocial arbetsmiljö. Där finns det ett antal områden som vi behöver jobba vidare med.

I samband med strategin beslutade vi om en utredning som hade i uppdrag att kartlägga det moderna arbetslivets utmaningar, analysera om bestämmelserna för arbetsmiljöansvaret är relevanta och ändamålsenliga samt se över de regionala skyddsombudens tillträdesrätt och befogenheter.

Här visar det sig väldigt tydligt att vi har mer att göra i den kommande arbetsmiljöstrategin och i det kommande arbetsmiljöarbete som vi har att hantera som lagstiftare.

Dödsolyckorna är i allra högsta grad ett bekymmer, tycker jag. Flera av er har målande beskrivit olika incidenter. Jag tänker inte göra det. Jag tycker att varje olycka är väldigt beklaglig. Framför allt är varje dödsfall beklagligt. Här handlar det väldigt mycket om att man måste göra flera insatser parallellt. Det handlar om att stärka den fysiska arbetsmiljön och om att titta på åtgärder, insatser, lagstiftning och sanktioner. Det finns många delar som behöver hanteras kopplat till detta. Och det finns inte ett svar på den komplexa frågan.

Detta är frågor som vi kommer att hantera under den period som vi har framför oss, inte minst i arbetet med den kommande arbetsmiljöstrategin.

Vi ska komma ihåg att arbetsmiljölagen tillkom 1977. Det var en av de lagar som tillhörde arbetsrätten, även om den ligger lite grann vid sidan om i den här delen. Den har tjänat Sveriges arbetsmarknad väl, men kanske behöver man se över om det finns någonting i den som behöver förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Arbetet med den nya arbetsmiljöstrategin kommer att ta form ganska snart, när man har gjort utvärderingen av den gamla. Vi från vår grupp har haft förmånen att vara ute och prata med framför allt de fackliga organisationerna. Vad finns det för frågor som behöver vara med i en ny arbetsmiljöstrategi?

Frågor som man har lyft upp i denna del handlar om utökade sanktioner för brott mot lagstiftning och förordningar. Det handlar om snabbare utredningar av arbetsmiljöbrott och dödsfall. Det handlar om tillträdesrätt samt rätt att agera för regionala skyddsombud. Framför allt handlar det också väldigt mycket om bättre kunskap bland arbetsgivare om arbetsmiljöansvaret. Det är alltså många delar som vi kommer att hantera i den kommande strategin.

Slutligen vill jag säga någonting om avsnittet om arbetstid. Jag skulle vilja börja med att säga att det arbete som arbetsmarknadens parter har bedrivit inom offentlig sektor just för att öka andelen arbetstagare som jobbar heltid och att det också ska bli en norm inom kommuner, landsting och regioner är just ett arbete som bedrivs mellan arbetsmarknadens parter och inte någonting som vi har lagstiftat om.

Detta arbete tror jag bäst drivs av parterna. Jag hoppas och önskar att fler parter inom andra avtalsområden också kommer igång med detta arbete för att på så sätt kunna se till att anställda kan försörja sig på sin lön och även få en bättre arbetsmiljö.

Med dessa ord vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Anf. 203 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Anledningen till att jag begär replik på Johan Andersson, som jag vet har ett stort engagemang i den här frågan och som också har en ödmjuk inställning till de problem regeringen har i samband med det här området, är att antalet dödsfall har ökat så markant.

Som jag sa i mitt anförande var det hela nio dödsfall i januari månad, vilket är det högsta på tio år. Under 2018 förolyckades 58 personer, och på fyra år är det 170 personer som har förolyckats. Det är även fjärde året i rad som dödsfallen ökar. Utvecklingen går alltså i totalt motsatt riktning mot regeringens intentioner om att minska dödsfallen och även nollvisionen.

Många insatser har föredragits av Johan Andersson, men vi ser ju att dessa insatser inte har effekt.

Låt mig ge några exempel på vad som har framkommit i debatten. Arbetsmiljöverkets ställföreträdande generaldirektör Håkan Olsson uttrycker att det saknas konkreta mål för en minskning av antalet dödsolyckor. Svenska Dagbladet har i en granskning rapporterat att samarbetet mellan alla myndigheter inte fungerar smärtfritt. Justitieombudsmannen är kritisk mot att utredningen av en dödsolycka på LKAB i Norrbotten inte var klar efter fyra år. Även Polismyndigheten tycker att handläggningstiderna är för långa och att för få utredningar leder till åtal och fällande domar.

Jag undrar vad Johan Andersson som representant för regeringen, Socialdemokraterna och även arbetsmarknadsministern anser om de bekymrande siffrorna gällande antalet dödsfall på våra arbetsplatser.

Anf. 204 Johan Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för frågorna!

Precis som jag inledde mitt anförande med är vi inte stolta eller nöjda när det gäller detta. Det finns i allra högsta grad mer att göra, och vi kommer inte att ge oss förrän vi har nått nollvisionen fullt ut när det gäller dödsolyckorna. Vi tror att det kommer att krävas en hel del olika åtgärder. Saila Quicklund pekar själv på några sådana, och det finns säkert flera.

Det som har förevarit är överläggningar som regeringen har kallat till med arbetsmarknadens parter, just för att kunna få fram en katalog över vilka åtgärder och insatser som ska genomföras för att inte en enda dödsolycka, vill jag hävda, ska inträffa inom arbetslivet. Men det finns många olika delar i detta. Det handlar självklart om utredningsresurser. Det är något som man naturligtvis behöver kika på: Hur ska det kunna se ut på ett bra sätt?

Det handlar också väldigt mycket om ansvaret för arbetsmiljön, alltså det systematiska arbetsmiljöarbetet, där det i dag finns lagstiftning, förordningar och regler som gott och väl ska kunna täcka det arbetet. Det handlar även om möjligheten och tiden att kunna genomföra ett bra och systematiskt arbetsmiljöarbete ute.

Det finns alltså många bitar som vi får återkomma till när det gäller det här arbetet, och vi jobbar naturligtvis skyndsamt. Det är ju lika angeläget för oss alla att kunna klara ut den här frågan.

Anf. 205 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Tack, Johan Andersson, för svaret! En nollvision är bra, men den måste också fyllas med innehåll som strategier och tillräckliga resurser. Det är uppenbarligen så att det inte fungerar.

Jag tar några fler exempel. Även tjänstemän på Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål har tidigare vittnat om att Arbetsmiljöverket inte tar utredningar om dödsfall på arbetsplatserna på tillräckligt allvar. Tidningen Arbetet rapporterar om polisen i Region Syd som har för svaga resurser för att hantera antalet anmälningar om arbetsmiljöbrott och att de var för få vid utredningarna av de här dödsfallen.

Vi kan alltså konstatera att det finns brister i samverkan mellan myndigheterna. Resurserna är för små, dödsolyckorna prioriteras inte tillräckligt högt och det är långa handläggningstider.

Jag är helt övertygad om att de som jobbar på Arbetsmiljöverket och andra myndigheter och organisationer säkert gör vad de kan utifrån förutsättningarna, det är inte det, men det saknas uppenbarligen ledning och styrning. Där har också arbetsmarknadsministern ett stort ansvar om inte myndigheterna fungerar optimalt.

Det behövs mer tydlighet från regeringen. Många här har påpekat de stora bristerna. Låt oss också komma ihåg att regeringen faktiskt har jobbat med dessa frågor i hela fem år, men antalet dödsolyckor stiger fortfarande dramatiskt. Det är riktigt allvarligt, och att insatserna måste förbättras är helt klart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag är också klart medveten om att det är arbetsgivarna, de fackliga organisationerna och skyddsombuden som har det största ansvaret i de här frågorna. Men om detta inte fungerar har arbetsmarknadsministern och regeringen det yttersta ansvaret för att myndigheterna ska fungera. Här ser vi stora brister. Låt oss påminna oss om att det var 170 döda på fyra år och 58 under 2018.

Jag känner en stor oro. Hur ska jag lugna dem som känner samma oro som jag?

Anf. 206 Johan Andersson (S)

Fru talman! Det finns en väldigt tydlig manual som man ska följa som arbetsgivare om det har inträffat något allvarligt olycksfall, allvarligt tillbud eller dödsfall på arbetet. Arbetsmiljöverket ska underrättas snabbt och utan dröjsmål.

Inspektionen från Arbetsmiljöverkets sida ska genomföras skyndsamt. Man ska hantera detta väldigt snabbt, och det ska självklart också mynna ut i beslut ganska tidigt om det finns åtgärder som kan genomföras på kort sikt för att undanröja eventuella andra skador eller följdskador på något sätt och vis. Man ska också ta ställning till en eventuell åtalsanmälan. Den signalen är väldigt tydlig till Arbetsmiljöverket i det material som finns.

När det gäller hanteringen vid dödsolyckor och allvarliga olycksfall finns det alltså, vill jag hävda, ett arbete som är till fyllest. Problemet är att det tar väldigt lång tid att utreda. Sedan handlar det återigen väldigt mycket om det förebyggande arbetet, och där tror jag att vi har mycket mer att göra när det gäller att utbilda och se till att vi har bra rutiner.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)