Sök

Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling. Garantin borde därmed inte ha lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001. Det anser konstitutionsutskottet efter att ha granskat ärendet. Bristen på planering av hur garantin skulle följas upp återspeglas enligt KU i att den faktiska uppföljningen brustit. KU betonar att det är angeläget att Sverige lämnar ett fullgott underlag och på andra sätt samarbetar med FN:s kommitté mot tortyr. FN:s kommitté mot tortyr konstaterade i maj 2005 att Sverige brutit mot tortyrkonventionen. Däremot riktar KU ingen kritik mot regeringen i fallet med den fängslade svensken på Guantánamobasen. Riksdagen delar KU:s uppfattning.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 1 minuter

Beredning

2005-05-31

Justering

2005-09-21

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 57 minuter

Beredning

2006-03-30

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-11

Beslut

2006-05-11

Riksdagen sade nej till motioner om begravningsverksamheten och trossamfunden från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2006-01-31

Justering

2006-02-21

Debatt

2006-03-10

Beslut

2006-03-15

Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna under perioden 2006-2009 och en kartläggning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2005.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

72

Reservationer

59 

Beredning

2006-04-04

Justering

2006-05-02

Debatt

2006-05-10

Beslut

2006-05-10

Dagens detaljerade lagregler om säkerhetsskyddet i riksdagen ersätts av grundläggande bestämmelser. Riksdagens myndigheter ska i stället besluta om detaljerna. Den nu gällande lagen om säkerhetsskyddet i riksdagen innehåller en mängd detaljbestämmelser om vad som ska göras för att skydda riksdagens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår att regelverket ska ändras för att bli mer flexibelt och modernt. Riksdagen sade ja till riksdagsstyrelsens förslag med några små ändringar. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att gälla anställda om det finns särskilda skäl för det.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 125 minuter

Beredning

2005-12-13

Justering

2006-01-31

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Behöver fritidspolitiker ett starkare skydd så att de inte får det sämre på jobbet på grund av sitt uppdrag? Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det finns i dag inte några lagar som direkt säger att en politiskt förtroendevald är skyddad mot försämringar på arbetsplatsen på grund av uppdraget, till exempel hot om indragen tjänst. I arbetet med den snart 30 år gamla kommunallagen förutsatte man att den förtroendevaldes situation på arbetsplatsen inte skulle bli sämre på grund av uppdraget. Regeringen menade att situationen på arbetsplatsen skulle bestämmas genom avtal om det fanns behov av det.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

27, 86 minuter

Beredning

2006-01-17

Justering

2006-02-02

Debatt

2006-02-16

Beslut

2006-02-16

Riksdagen avslog motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om meddelarskydd för anställda utanför den statliga sektorn, frågor om pornografi och frågor om presstöd.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

35, 77 minuter

Beredning

2006-01-17

Justering

2006-02-08

Debatt

2006-02-23

Beslut

2006-02-23

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2005-11-17

Justering

2005-11-29

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

23, 71 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-24

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

TV 4:as koncessionsavgift ska avvecklas i takt med att de analoga tv-sändningarna upphör. När alla marksändningar är digitala upphör ju TV 4:s fördel att som enda kanal sända tv-program med reklam via det analoga marknätet. Riksdagen stödjer den reduceringstakt som regeringen har föreslagit. Koncessionsavgiften ska reduceras etappvis varje halvår från och med andra halvåret 2005 till och med andra halvåret 2007. Avgiften reduceras med procentandelar som är knutna till andelen av befolkningen som fortfarande kan se analoga sändningar under de fem olika etapperna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Beredning

2005-10-25

Justering

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.

Anföranden och repliker

37, 93 minuter

Beredning

2005-09-15

Justering

2005-12-01

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2006 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

21

Reservationer

10 

Beredning

2005-10-25

Justering

2005-11-17

Debatt

2005-11-30

Beslut

2005-11-30

Riksdagen beslutade att återställa en ändring i sekretesslagen som av förbiseende kommit att upphävas i samband med en senare ändring i lagen.

Förslagspunkter

1

Justering

2006-01-17

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Inkomstskattelagen och kupongskattelagen ändras med anledning av den nya aktiebolagslagen (se 2004/05:LU23 ) samt vissa andra frågor. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

12, 23 minuter

Justering

2005-12-01

Debatt

2005-12-14

Beslut

2005-12-14

Den så kallade sexmånadersregeln för sjömän missgynnar i dag utländska redare varför riksdagen ändrar reglerna. Sexmånadersregeln innebär att svenska sjömän som är anställda av svenska redare slipper betala skatt om de arbetar på utländska fartyg minst sex månader under en tolvmånadersperiod. Reglerna har gynnat de svenska redarna i konkurrensen med de utländska redarna. Nu har riksdagen ställt sig bakom ett regeringsförslag som innebär att regeln utvidgas till att även gälla svenska sjömän som arbetar för redare som är etablerade inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 35 minuter

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-12-01

Beslut

2005-12-01

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändrade regler för avräkning av utländsk skatt. Förslagen innebär att indirekta investeringar i utlandet genom delägarbeskattade juridiska personer vid avräkning av utländsk skatt likställs med direkta investeringar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-08

Debatt

2005-11-23

Beslut

2005-11-23

Från den 1 januari 2007 ska samma skatteregler gälla för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Bara de ersättningar och förmåner från arbetsgivaren som anges i inkomstskattelagen för den utsändes och dennes familjs levnadskostnader ska vara undantagna från beskattning. För utrikesförvaltningens och Sidas utsända innebär ändringen att antalet skattefria ersättningar och förmåner reduceras medan möjligheterna att erbjuda skattefri ersättning för till exempel barnomsorg ökar. En ändring görs också i lagen om arbetslöshetsförsäkring som innebär att den så kallade överhoppningsbara tiden för ersättning från försäkringen inte längre ska vara begränsad till sju år för medföljare.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 30 minuter

Justering

2005-11-29

Debatt

2005-12-14

Beslut

2005-12-14

Riksdagen godkände regeringens förslag om vissa ändringar i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och USA. Den viktigaste ändringen gäller beskattningen av utdelning mellan dotter- och moderbolag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2005-11-10

Debatt

2005-11-23

Beslut

2005-11-23

Regeringen har rapporterat till riksdagen om hur bestämmelser om kontroll av vissa postförsändelser har tillämpats under 2004. Det gäller bestämmelser i lagen om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol, tobak och mineraloljeprodukter. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Förslagspunkter

1

Justering

2005-10-18

Debatt

2005-11-09

Beslut

2005-11-09

De ekonomiska villkoren för statsråden i regeringen ändras på liknande sätt som för riksdagens ledamöter enligt ett annat förslag (se 2005/06:KU33). Skattereglerna ändras så att uppdraget som statsråd ska berättiga till avdrag för ökade levnadskostnader enligt reglerna om tillfälligt arbete. Förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp till beskattning. De nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti 2006.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Beredning

2006-05-18

Justering

2006-06-02

Debatt

2006-06-15

Beslut

2006-06-15