172 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kommittéberättelser, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens verksamhetsberättelser, 2010/11, 2007/08, Konstitutionsutskottet, Miljö- och jordbruksutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
Miljö- och jordbruksutskottets verksamhet
riksmötet DOCPROPERTY BetänkandeÅr
2010/11
if DOCPROPERTY UtkastDatumNej
Ja PRINTDATE yyyy-MM-dd HH.mm 2000-08-11 16.42 Beredningsområde
Miljö- och jordbruksutskottet bereder ärenden som rör jordbruk, skogsbruk, trädgårdsnäring samt jakt och fiske. Utskottet behandlar även
Utbildningsutskottets verksamhet vid
riksmötet 2010/11
Utbildningsutskottet
Beredningsområde
Utbildningsutskottet
UbU bereder ärenden om förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, skolväsendet, högre utbildning och forskning samt studiestöd. Ärenden om anslag inom
utgiftsområdena 15 Studiestöd och 16 Utbildning och universitetsforskning
Socialförsäkringsutskottets
verksamhet vid riksmötet 2010/11 Beredningsområde
Socialförsäkringsutskottet bereder ärenden om socialförsäkring med
anslutande bidragssystem inklusive ekonomiskt stöd åt barnfamiljer. Utskottet
bereder också ärenden om svenskt medborgarskap samt asyl- och migrationsfrågor. Till utskottets
Konstitutionsutskottets verksamhet
vid riksmötet 2010/11
Konstitutionsutskottets beredningsområde
Konstitutionsutskottet
KU bereder ärenden som rör våra grundlagar, dvs. regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. Utskottet behandlar även ärenden om riksdagen, Riksdagens
Handel med sälprodukter inom EU är med några få undantag förbjudet, enligt en EU-förordning. Riksdagen har nu sagt ja till ett lagförslag från regeringen som kompletterar förordningen. Beslutet innebär att handeln ska kunna straffas med böter i Sverige om den skett med uppsåt eller av grov oaktsamhet. Ringa gärningar ska dock inte bestraffas med böter. Tillsynsmyndighet blir Statens jordbruksverk. Jordbruksverket ska bland annat kunna begära upplysningar, få tillträde till områden och lokaler samt ta prover för att kontrollera att EU-förordningen efterlevs. Myndigheten ska också få meddela förelägganden och förstöra sälprodukter som säljs eller som bjuds ut till försäljning i strid mot förordningen. Lagen börjar att gälla den 1 november 2011.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att ändra i sjukförsäkringen. Den ena ändringen gäller reglerna för prövningen av arbetsförmågan. Efter 180 dagars sjukskrivning kan den försäkrade i dag inte bara prövas mot arbete hos sin arbetsgivare, utan även mot den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. I stället ska de regler som gällde fram till 2008 återinföras. Det innebär att arbetsförmågan ska prövas mot arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller mot annat lämpligt arbete som finns tillgängligt. Regeringen bör återkomma med ett förslag till ändring som ska träda i kraft senast den 1 januari 2012. Den andra ändringen gäller personer som tidigare har haft tidsbegränsad sjukersättning och som har förlorat rätten till sjukpenning efter sjukförsäkringsreformen 2008. Den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades, liksom möjligheten att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst efter en period med sådan sjukersättning. Vissa personer kan därför inte få någon sjukpenning i dag. Dessa personer ska få en ersättning som ligger i nivå med den tidigare tidsbegränsade sjukersättningen, förutsatt att deras arbetsförmåga fortfarande är nedsatt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att en sådan ersättning införs senast den 1 januari 2012.
Riksdagen beslutade att återförvisa förslaget om ändringar i sjukförsäkringen. Återförvisningen innebär att förslaget skickas tillbaka till socialförsäkringsutskottet för ytterligare beredning.
Studiestödstagare som har gått utbildningar som omfattar 60 högskolepoäng men med kortare studietid än 40 veckor har fått återbetalningskrav från CSN. Regeringen vill nu komma till rätta med detta problem och föreslår därför ett flexiblare studiestödssystem där dessa studenter inte ska drabbas av återkrav. Förslaget omfattar utbildningsprogram vid högskolor som före den 1 januari 2010 har haft ett upplägg som innebär att ett normalstudieår motsvarar mindre än 40 veckor men minst 36 veckor. Studierna ska ha bedrivits från och med den 1 juli 2008. Ett par andra nyheter i regeringens förslag är att studiestödstagare måste lämna aktuell adress till Centrala studiestödsnämnden, CSN, och att preskriptionstiden för studiestödsfordringarna förlängs. Fordringarna ska preskriberas 25 år efter tillkomsten, om inte preskriptionen avbryts dessförinnan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Änringarna börjar att gälla den 1 juli 2011.
Elever som går en lärlingsutbildning på gymnasienivå ska ingå ett skriftligt utbildningskontrakt med arbetsplatsen där de är lärlingar. Kontraktet ska undertecknas av eleven, arbetsplatsen och skolan. Om eleven är under 18 år ska också vårdnadshavaren underteckna kontraktet. Det ligger på skolans ansvar att se till att kontraktet upprättas. Av utbildningskontraktet ska det framgå vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och vad dessa delar omfattar. Kontraktet ska också reglera hur kostnaden för eventuella skador som eleven orsakar på arbetsplatsen ska fördelas mellan skolan och arbetsplatsen. Dessutom ska kontraktet innehålla uppgifter om avtalstider, grunder för att bryta avtalet och kontaktpersoner på skolan och arbetsplatsen. Ändringarna gäller från den 1 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen godkände regeringens förslag på ändringar i statsbudgeten för ett antal utgiftsområden. Ändringarna rör bland annat administration vid utlandsmyndigheter, vissa jämställdhetsåtgärder och verksamheter för Östersjösamarbete. De börjar att gälla 2012. Riksdagen sa också ja till några språkändringar i lagen om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen samt till en lagteknisk ändring i lagen med instruktion för Valprövningsnämnden. Ändringarna börja att gälla den 1 augusti 2011.
Konstitutionsutskottet, KU, är klar med sin årliga granskning om hur regeringen skött sitt arbete. I år har KU behandlat 26 anmälningar från riksdagens ledamöter. En anmälan handlar om jordbruksminister Eskil Erlandssons styrning av Jordbruksverket. KU anser att tydliga fel har begåtts. De uppgifter som förekommit om att jordbruksministern lämnat ett uppdrag till Jordbruksverket stämmer inte. Verket hade redan påbörjat sitt arbete i frågan. Felaktiga uppgifter har därmed kommunicerats på regeringens webbplats och av jordbruksministern, bland annat i frågesvar till riksdagen. Utskottet förutsätter att det inträffade inte kommer att upprepas. En annan anmälan tar upp förhandsprövning av nya programtjänster inom public service. Regeringens beslut om förhandsprövning av nya programtjänster hos public service-företagen strider inte mot yttrandefrihetsgrundlagens censurförbud, menar KU. Det ekonomiska stödet som public service-företagen får kan förenas med vissa villkor, så kallade anslagsvillkor, som regeringen beslutar om. Men villkoren måste samtidigt ha stöd i de allmänna riktlinjer som har beslutats av riksdagen. KU ifrågasätter om så har varit fallet när det gäller förhandsprövningen. Det faktum att förhandsprövningen ska innehålla en bedömning av tjänstens påverkan på marknaden nämndes inte i regeringens proposition eller i den bakomliggande utredningen. Utskottet anser även att det kan ifrågasättas om det villkoret går att kombinera med public service-företagens oberoende ställning
Regeringen ska se över vallagen. Mot bakgrund av erfarenheterna av höstens riksdagsval uppmanar riksdagen regeringen att lyfta in ett antal frågor i utredningen. Det handlar bland annat om röstlokaler för förtidsröstning, budröstning. partisymboler på valsedlar, möjligheter för personer med funktionsnedsättning att rösta och utbildning av röstmottagare. Riksdagen menar också att det vore bra om regeringen i lämpligt sammanhang utreder möjligheten att införa ett elektroniskt röstningssystem i val- och röstningslokaler Riksdagen sa vidare nej till en rad motionsförslag, bland annat till förslaget om röstning via internet.
EU:s förordning om frivillig miljöledning och miljörevision har ersatts av en ny EU-förordning. Därför ändrades också ett antal hänvisningar i svensk lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till en motion från allmänna motionstiden 2010 om att avskaffa kommunernas vetorätt vid beslut on nya vindkraftsanläggningar.
Vissa undantagsbestämmelser införs vid betygssättningen i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Bland annat blir det möjligt att vid betygssättning i grundsärskolan bortse från enstaka delar av de kunskapskrav som eleven ska ha uppnått i slutet av årskurs 6 eller 9 om det finns särskilda skäl. Andra ändringar gäller undervisningen i teckenspråk i specialskolan och stöd till inackordering för gymnasieelever. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Inom EU har man enats om en gemensam så kallad viseringskodex. Visering innebär utfärdande av visum, bevis som ger rätt till inresa och en viss tids vistelse inom medlemsstaterna. Riksdagen har nu beslutat om de lagändringar som krävs för att viseringskodexen ska kunna användas i Sverige. Medlemsstaterna ska enligt kodexen ha gemensamma bestämmelser för handläggning av och beslut om ansökningar för planerade vistelser som inte varar längre än tre månader under en sexmånadersperiod. Vid sidan av en sådan visering, som kallas Schengenvisering, kommer det att finnas en nationell visering. En nationell visering ska kunna ges om det finns särskilda skäl och endast för en längre tid än tre månader, men högst ett år. Det blir också möjligt att överklaga ett avslag på en ansökan om Schengenvisering. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2011.
Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
Brottet nedskräpning delas upp i två kategorier beroende på hur allvarligt brottet är, en lindrig och en normal. Det nya, lindrigare brottet kallas nedskräpningsförseelse och kan endast leda till penningböter. Brott av normalgraden kallas nedskräpning och leder liksom tidigare till böter eller fängelse i upp till ett år. Syftet med ändringarna är att det ska gå lättare att ingripa mot nedskräpning. För brott som endast kan leda till penningböter kan Riksåklagaren vid behov besluta att införa ordningsbot, vilket skulle betyda att den skyldige kan bli bötfälld på plats. Det blir alltså enklare att ingripa mot den som skräpar ner enligt den lindrigare straffbestämmelsen. Med anledning av nya EU-regler på avfallsområdet görs också vissa lagändringar. Ändringarna gäller bland annat hur man definierar avfall och hantering av avfall. Den nya lagen gäller från den 10 juli 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Ramverket ska integrera EU:s investeringar i forskning med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och med sammanhållningspolitiken. De utgångspunkter för framtida program som kommissionen för fram ligger, konstaterar utskottet, i linje med den tidigare svenska inställningen. Förslagen och resonemangen förefaller väl avvägda. Utskottet ställer sig bakom ett gemensamt strategiskt ramverk att effektivisera finansieringen av forskning och innovation, både nationellt och på EU-nivå. Utskottet lyfter bland annat fram följande: Den framtida forskningspolitiken bör stärka grundforskningen och Europeiska forskningsrådet samt utveckla en konkurrenskraftig vetenskaplig infrastruktur. Det är viktigt att små och medelstora företag får goda möjligheter att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. EU bör arbeta för att förbättra villkoren för yngre forskare och för att stärka jämställdheten och kvinnliga forskares deltagande. EU bör arbeta för att främja alla forskares mobilitet inom EU. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.