Sök

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna handlar om museer och kunskapsuppbyggnad, kulturmiljö och immateriellt kulturarv.

Anledningen till riksdagen sa nej är bland annat att arbete redan pågår inom området samt att liknande frågor nyligen behandlats av riksdagen.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2016-03-15

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om folkbildning och spelfrågor. Skälet är bland annat att utredningar och arbete pågår inom de områden motionerna tar upp samt att riksdagen tidigare tagit ställning i vissa av frågorna. Motionerna handlar bland annat om utvärderingen av folkbildningen, folkbildningens roll i att stärka livslångt lärande och bekämpa utanförskap, studieförbund och integrationsfrågor, reglering av spelmarknaden, tillståndskrav för bingo samt e-sport.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om bland annat litteraturfrämjande, biblioteksfrågor, språkfrågor och kulturskapares villkor.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det pågår arbete inom området samt att vissa av motionerna redan är tillgodosedda.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

21

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 i frågor som rör det civila samhället, idrott, friluftsliv och trossamfund.

Motionerna handlade om civilsamhällets ställning och betydelse i olika frågor, om det statliga stödet till organisationer och föreningar och om partnerskap mellan idéburna organisationer och det offentliga. Andra förslag gällde spontanidrottsplatser och supporterkulturen, personliga biljetter vid sportarrangemang och om statsbidrag till religiösa samfund som uppmanar till hedersrelaterat våld.

Riksdagen sa nej till motionerna med hänvisning bland annat till att regeringen redan lyft frågorna i utredningar, att ett arbete pågår på området och att det inte är en fråga för riksdagen.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

28

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

18, 77 minuter

Justering

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde radio och tv. Förslagen i motionerna handlade bland annat om finansieringen av public service-företagen, formuleringen av uppdraget till radio och tv i allmänhetens tjänst samt simultantolkning av nyhetssändningar. Riksdagen sa nej till förslagen om finansiering eftersom riksdagen redan tidigare uppmanat regeringen att tillsätta en blocköverskridande och parlamentariskt sammansatt utredning av radio- och tv-avgiften inför nästa tillståndsperiod 2020.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 68 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 som gällde barn och unga. Förslagen i motionerna handlade bland annat om barns rätt till kunskap om barnkonventionen, ungdomars rätt att välja partner, trakasserier på internet, skolresor till Auschwitz, barns rätt till kultur och stöd till ungdomsorganisationer. Utskottet sa nej till förslagen i motionerna bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar pågår i flera av de frågor som togs upp i dem.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

42, 121 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-10

Definitionen av vad som är ett kulturföremål ändras till att gälla alla kulturföremål som ett land betraktar som en nationell skatt av konstnärligt, historiskt eller arkeologiskt värde. Kraven på att föremålen ska vara av ett visst slag, ha en viss ålder eller ett visst ekonomiskt värde tas bort. Det införs också nya EU-gemensamma kriterier för att tolka vad som menas med att innehavaren av ett kulturföremål har visat "vederbörlig omsorg och uppmärksamhet" när denne har anskaffat ett föremål. Även hur lång tid det får ha gått för att ha rätt att begära att ett kulturföremål ska återlämnas förlängs. Ändringarna görs för att anpassa svensk rätt till nya EU-regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2015-11-19

Bordläggning

2015-11-25

Debatt

2015-11-26

Beslut

2015-11-26

Reglerna kring hanteringen av allmänna handlingar ändras. Ändringarna ska förtydliga förutsättningarna kring överlämnandet och hanteringen av allmänna handlingar från verksamheter som tidigare bedrivits av staten och kommunerna och som nu bedrivs av andra aktörer.

Ändringarna innebär bland annat att det inför en överlämning av allmänna handlingar till en aktör som inte är statlig eller kommunal ska vara tydligt att handlingarna inte kan överlämnas på annat sätt, till exempel via kopiering. Det ska också vara tydligt vilka handlingar som överlämnas. Dessutom ska det i samband med en överlämning beslutas hur länge handlingarna ska förvaras och när de ska återlämnas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-13

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Regeringen har föreslagit sju nya mål för filmpolitiken. Ett av dem är att värdefull svensk film ska utvecklas och produceras kontinuerligt och i olika delar av landet. Riksdagen sa ja till förslaget men uppmanade samtidigt regeringen att ta fram förslag om olika frågor.

De frågor som riksdagen uppmanade regeringen att ta fram förslag om handlar om:

• filmpolitikens framtid
• Stiftelsen Svenska Filminstitutets roll och framtida organisationsform
• hur samverkan mellan olika aktörer i branschen kan utvecklas
• finansieringen av filmpolitiken
• insatser mot olovlig hantering av film
• produktionsincitament för filminspelning
• hur vi ska bevara och tillgängliggöra filmarvet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

25

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

34, 147 minuter

Justering

2016-05-24

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-15

Kultur kan bidra till bättre hälsa. Det menar riksdagen som uppmanar regeringen att ta hänsyn till det positiva sambandet mellan kultur och hälsa i sin utformning av kulturpolitiken.

Riksdagen menar att kulturpolitiken kan bidra till en förbättring inom hälsoområdet, inte minst mot bakgrund av att sjukskrivning av bland annat psykisk ohälsa ökar. Det finns också flera exempel i Sverige som har visat på positiva samband mellan kulturkonsumtion och hälsa.

Det är enligt riksdagen viktigt att regeringen tar till vara den forskning och de goda erfarenheter som finns på området i utformningen av kulturpolitiken. Därför riktar alltså riksdagen ett tillkännagivande till regeringen med den uppmaningen.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade bland annat om kultur för äldre, mångfaldsuppdrag och kulturellt utbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2016-04-05

Bordläggning

2016-04-13

Debatt

2016-04-14

Beslut

2016-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om ca 13,7 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2016. De största anslagen går till folkbildning (3,8 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,3 miljarder). Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas ca 8 miljarder, medel som kommer från radio och tv-avgiften.

Beslutet innebär bland annat att

• anslaget till stöd för idrotten ökar med 133 miljoner för insatser främst inom barn- och ungdomsidrotten, samt med 64 miljoner kronor för etablering av nyanlända
• anslaget till folkbildning ökar med 190 miljoner kronor, som ett led i en satsning på ett kunskapslyft
• 100 miljoner kronor ska användas för att främja låga avgifter inom de kommunala musik- och kulturskolorna
• 80 miljoner kronor ska användas för att finansiera fri entré vid vissa statliga museer.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

59, 172 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

Riksrevisorerna har samlat de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets granskning i en rapport. Bland annat anser riksrevisorerna att statens styrning av myndigheterna behöver utvecklas och att den ekonomiska redovisningen i staten bör förbättras.

Finansutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att riksrevisorernas årliga rapport är viktig då den ger en översikt av revisionsarbetet under året. Utskottet lyfte särskilt fram de generella slutsatser riksrevisorerna drar och som inte presenteras för riksdagen på annat sätt än i den årliga rapporten.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-15

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Regeringen har i en skrivelse tagit upp Riksrevisionens rapport om den officiella statistiken. I rapporten gav Riksrevisionen rekommendationer om bland annat samordning av den officiella statistiken samt utformning och mandat för Rådet för den officiella statistiken.

Regeringen har meddelat att den kommer att ta hänsyn till delar av Riksrevisionens rekommendationer i det arbete som redan pågår utifrån den tidigare Statistikutredningens slutrapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-22

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Genom Solvens II-direktivet har EU reformerat reglerna som gäller för försäkringsbolag. Solvens II-reglerna ska vara införda i alla EU-länder senast den 1 januari 2016. Solvens är ett mått på försäkringsbolags ekonomiska styrka. Regler om solvens handlar bland annat om att ett försäkringsbolag alltid ska ha en tillräcklig kapitalbas.

Anpassningen till EU-reglerna innebär bland annat:

• krav på en ny typ av balansräkning, solvensbalansräkning, samt nya värderingsregler för denna
• riskkänsliga kapitalkrav och krav på att investeringar ska ske enligt den så kallade aktsamhetsprincipen
• försäkringsföretagen ska regelbundet göra en egen bedömning av sina risker och behov av buffertkapital
• förbättrad tillsyn
• ökade krav på att företagen ska lämna offentliga rapporter om solvens och verksamhet.

Vissa undantag från reglerna införs för mindre försäkringsbolag.

Beslutet innebär stora ändringar i försäkringsrörelselagen samt i ytterligare 15 lagar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 20 minuter

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2014. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2014 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Regeringen har också undersökt hur långt fonderna kommit med att integrera hållbarhetsfrågor i sin förvaltning.

Under 2014 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på 147 miljarder kronor. Det är det fjärde högsta årsresultatet sedan det nuvarande fondsystemet infördes 2001. Fondernas buffertkapital ökade med 127 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas kostnader ökade med 231 miljoner kronor under 2014, inklusive provisionsavgifter som baseras på resultat. Utskottet har under lång tid riktat kritik mot kostnadsutvecklingen i fonderna och betonar att det är viktigt att fonderna förvaltas effektivt och att kostnaderna hålls nere. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram förslag på nya regler för AP-fonderna. Där ingår förslag på nya åtgärder för att hantera de ökande kostnaderna. Utskottet vill avvakta tills arbetet har hunnit längre innan det tar ställning till de eventuella förslagen på området.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2015-11-03

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att knappt 32 miljarder kronor ska gå till EU-avgiften för 2016. Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar, liksom tidigare år, att budgetpolitiken i EU ska präglas av restriktivitet och att EU-budgeten bör reformeras och moderniseras.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2015-12-10

Bordläggning

2015-12-16

Debatt

2015-12-17

Beslut

2015-12-17

Antalet asylsökande som kom till Sverige under 2015 var rekordhögt och det finns ett behov av att förbättra resurserna i systemet för att ta emot asylsökande. Därför har regeringen föreslagit att rätten till bistånd ska upphöra tidigare än i dag för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år.

I dag upphör rätten till bistånd när en utlänning som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande får uppehållstillstånd eller lämnar Sverige. Men nu ska rätten till bistånd för vuxna utlänningar som inte bor tillsammans med ett barn under 18 år upphöra när tidsfristen för frivillig avresa enligt avvisnings- eller utvisningsbeslutet löper ut eller, om någon tidsfrist inte finns, när beslutet inte längre kan överklagas. Eftersom behovet av resurser är stort vill regeringen att lagändringen ska börja gälla så snart som möjligt. Därför gjordes också en extra ändring av statens budget tidigare än i samband med behandlingen av vårändringsbudgeten, som är nästa ordinarie tillfälle att göra ändringar i statsbudgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, både vad gäller ändringen av rätten till bistånd och av statens budget för 2016. De ändrade reglerna för bistånd börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2016-04-21

Bordläggning

2016-04-26

Debatt

2016-04-27

Beslut

2016-04-27

Riksdagen har behandlat en utvärdering av Riksbankens penningpolitik för åren 2010-2015. I samband med detta riktade riksdagen två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen ska så fort som möjligt tillsätta en parlamentarisk utredning av det svenska penningpolitiska ramverket och riksbankslagen.
• Regeringen ska också snarast lämna förslag om Riksbankens finansiella oberoende utifrån resultatet av den nyligen genomförda så kallade Flamutredningen och tillhörande remissynpunkter.

Regeringen bör även presentera ett sammanhållet och tydligt ramverk för den svenska makrotillsynen, det vill säga tillsynen av stabiliteten i det finansiella systemet som helhet. Riksdagen utgår vidare ifrån att Riksbanken tar till sig av de rekommendationer som finns i utvärderingen av penningpolitiken och fortsätter med sitt utvecklingsarbete av prognosmetoder, modeller och uppföljning.

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 27 minuter

Justering

2016-06-16

Bordläggning

2016-06-20

Debatt

2016-06-21

Beslut

2016-06-21

Riksbanken får ingå avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för utlåning till låginkomstländer. Lånet gäller en kredit på högst 500 miljoner särskilda dragningsrätter, SDR. SDR är IMF:s speciella valuta- och räkneenhet, och 500 miljoner dragningsrätter motsvarar cirka 5,8 miljarder kronor.

Utlåningen ska ske via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust, PRGT. Sverige deltar redan i dag i PRGT genom att ge bidrag för att subventionera exempelvis räntan på låginkomstländernas lån. Riksdagen tycker att det är rimligt att Sverige under en begränsad period även hjälper till med lån i PRGT vid behov.

Samtidigt menar riksdagen att det går att ifrågasätta om utlåningen tillhör Riksbankens kärnverksamhet. Multilateralt utvecklingssamarbete är mer en del av utrikes- och biståndspolitiken än en uppgift för centralbanken. Riksdagen vill därför att frågan om ansvar för och finansiering av Sveriges IMF-åtaganden bör övervägas vidare, till exempel i en kommande översyn av riksbankslagen.

Beslutet grundar sig på en framställning från Riksbanken. 

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2016-03-17

Bordläggning

2016-03-22

Debatt

2016-03-23

Beslut

2016-03-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om att drygt 10,8 miljarder kronor ska användas till utgiftsområdet statsskuldsräntor med mera för 2016.

Finansutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar bland annat att regeringen i budgetpropositionen ger en väl avvägd beskrivning av ränteutvecklingen på statsskulden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-12-08

Bordläggning

2015-12-16

Debatt

2015-12-17

Beslut

2015-12-17