448 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Departementsserien, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens protokoll, Bostadsutskottet, Sammansatta civil- och kulturutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om indelningen i län och regioner, den inomregionala balansen i Västra Götalands län samt regionalt självstyrelseansvar i Stockholms län.
Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö kompletteras med ett delmål för inomhusmiljön. Delmålet ska vara uppnått till år 2020 och innebär att byggnader och deras egenskaper inte ska påverka hälsan negativt. För att uppnå målet ska det säkerställas att samtliga byggnader där människor vistas ofta eller under längre tid senast år 2015 har en dokumenterat fungerande ventilation, att radonhalten i alla skolor och förskolor år 2010 är lägre än 200 Bq/ kubikmeter luft och att radonhalten i alla bostäder år 2020 är lägre än 200 Bq/kubikmeter luft. Riksdagen beslutade vidare om medel för utbildning på radonområdet.
Riksdagen avslog motioner från främst allmänna motionstiden 2001 om hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter. Vissa bostadsförsörjningsfrågor liksom frågan om tredimensionell fastighetsbildning behandlades också.
Riksdagen avslog motioner från bl.a. allmänna motionstiden 2001 om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna behandlar bl.a. fastighetsförvärv, kommunala förköp, fastighetsbildning och tomträtt.
Riksdagen uppmanade, med anledning av motionsförslag, regeringen att se över frågor som rör rätten att använda offentliga platser för debatt, opinionsbildning, offentliga samtal, flygbladsutdelning m.m. Bakgrunden är erfarenheten att fastighetsägare i t.ex. ett köpcentrum förbjuder viss aktivitet eller vissa utövare. Starka skäl talar för att huvudprincipen bör vara att var och en i förhållande till fastighetsägaren ska ha rätt att använda offentliga platser för opinionsbildning. Bl.a. bör frågan om betydelsen av den inskränkning av äganderätten som huvudprincipen skulle innebära analyseras närmare. Vidare avslog riksdagen motioner från allmänna motionstiden 2001 om planfrågor.
Riksdagen beslutade om en ny boendeform, kooperativ hyresrätt. Kooperativ hyresrätt ska fungera som en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Den kooperativa hyresgästens rätt till lägenheten stämmer till stor del överens med vad som gäller vid vanlig hyra. Hyresvärden ska emellertid vara en kooperativ hyresrättsförening och hyresgästerna ska vara medlemmar i föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande kan därmed tillgodoses inom ramen för föreningen. Föreningen kan antingen själv äga fastigheten eller hyra lägenheterna av fastighetsägaren. Den kooperativa hyresrätten ska vara ett särskild slag av ekonomisk förening. Medlemmarna betalar vanliga medlemsinsatser. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den kooperativa hyresrätten men har i princip rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen bestämmer själv hyra för lägenheterna. En kooperativ hyresrättsförening får samma rätt att köpa en hyresfastighet som en bostadsrättsförening har. Det ska även vara möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002.
Riksdagen beslutade om ny lag om allmännyttiga bostadsföretag. Den tidsbegränsade s.k. stopplagen för utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretag upphör (se 1998/1999:BoU11 , 2000/2001:BoU10 ). I stället ska Länsstyrelsen godkänna överlåtelser som gör att kommunens bestämmande inflytande över bostadsföretaget upphör. Vinstutdelningen i företagen ska begränsas till en av regeringen årligen fastställd nivå. Andra än kommunerna ska få möjlighet att helt eller delvis äga allmännyttiga bostadsföretag. Ansökan om tillstånd ska avslås om det finns risk för att följden blir att de kommunala bostadsföretagens hyror inte får tillräckligt genomslag vid tillämpningen av bruksvärdessystemet. Sökanden ska redovisa de boendes inställning till överlåtelsen. Länsstyrelsens beslut ska få överklagas hos Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas. Vidare ska kommunfullmäktige besluta om kommunala riktlinjer för bostadspolitiken under varje mandatperiod. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002. En myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas från den 1 juli 2002. Staten får även möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av kommunala bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för att utveckla eller avveckla bostäderna.
Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag att förbättra återrapporteringen om konsekvenserna av den omstrukturering av Lantmäteriet som genomförts under senare delen av 1990-talet. Regeringen fick också i uppdrag att göra en översyn av bl.a. åtskillnaden mellan myndighetsutövningen och uppdragsverksamheten, utfallet av den nya arbetsprocessen inom fastighetsbildningen samt omfattningen och inriktningen av tillsynsverksamheten. Översynen bör komma till stånd så snart som möjligt.
Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag att göra en bred översyn av plan- och bygglagen (PBL). Översynen bör omfatta uppgiften att sammanställa och strukturera de överväganden och förslag om PBL som tidigare framförts i flera utredningar och där den fortsatta beredningen ännu inte lett fram till ett ställningstagande. En prioriterad fråga bör vara att överväga åtgärder som kan motverka förseningar i plan- och byggprocessen. I översynen bör också frågor om bygglov, tillsyn och kontroll kunna övervägas. Översynen bör bedrivas så att resultat och förslag kan redovisas etappvis. Vissa avgränsade frågor bör alltså kunna övervägas med förtur. Detta gäller t.ex. frågan om systemet för överprövning av kommunala plan- och byggbeslut.
Riksdagen beslutade om stärkt hyresgästinflytande vid ombyggnader. Om hyresvärden vill bygga om ska hyresnämnden i sin prövning väga hyresvärdens intresse av en ombyggnad mot de skäl som hyresgäster i allmänhet kan tänkas ha för att inte vilja bygga om. Hyresvärden blir skyldig att meddela hyresgästerna om en ändringsåtgärd minst två månader innan han eller hon kan söka tillstånd för ändringen. Hyresnämnden ska kunna förbjuda ändringar som planeras utan att hyresgästen har godkänt dem eller att hyresnämnden givit sitt tillstånd. En åtgärd som genomförs utan att ha blivit godkänd eller fått tillstånd ska inte kunna påverka hyressättningen förrän fem år efter det att åtgärden slutfördes. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2002.
Riksdagen godkände regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2002. Riksdagen beslutade också om lagändringar på området. Särskilda bestämmelser ska gälla för bostadsbidraget även under 2002 för dem som har studiestöd. Endast 80 % av studiebidraget ska ingå i den bostadsbidragsgrundande inkomsten vid beräkning av bostadsbidrag. Vidare ska återstående räntebidrag enligt äldre regler utbetalas med ett engångsbelopp i januari 2002. Det görs vissa ändringar i reglerna för investeringsbidraget för studentbostäder. Det inrättas en organisation för fortsatt statligt stöd till en omstrukturering av kommunala bostadsföretag. Organisationen ska kunna ge medel för avveckling eller utveckling av tomma lägenheter och medel till rikskapital samt för behov av nedskrivning av fastighetsvärden. Reglerna ändras om eftergift av krav på återbetalning av bostadsbidrag för den som har fått för mycket bidrag. Det ska bli lättare att få sin rätt till eftergift prövad även om man inte anmält sin ändrade inkomst på det sätt som man är skyldig att göra.
Det blir fr.o.m. den 1 januari 2002 möjligt att i rättsligt hänseende överföra byggnader eller andra anläggningar (fastighetstillbehör) från en fastighet till en annan. Fastighetstillbehören ska i samband med servitutsbildning och inrättande av gemensamhetsanläggning kunna överföras från den tjänande fastigheten till den eller de härskande fastigheterna. Vissa anläggningar som hör till en fastighet ska kunna frigöras från fastigheten i rättsligt hänseende i samband med upplåtelse av ledningsrätt. Beslut om överföring och frigörande ska under vissa förutsättningar kunna fattas även om ägaren till den tjänande fastigheten motsätter sig åtgärden. Ägaren ska ha rätt till ersättning om beslutet innebär en minskning av fastighetens värde eller annan skada.
Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att tillsätta en utredning med syfte att öka medborgarnas inflytande över sådana förändringar i läns- och landstingsindelningen som gäller deras kommun. Bakgrunden är regeringens avslag på Heby kommuns ansökan om att kommunen ska överföras från Västmanlands län till Uppsala län. Ansökan skedde efter en folkomröstning som genomfördes i kommunen i samband med 1998 års allmänna val. Vid omröstningen uttalade sig en majoritet för ett länsbyte.
Riksdagen beslutade om kompensation för de många studerande som får minskade bostadsbidrag, och därmed minskad disponibel inkomst, när studiemedelssystemet ändras fr.o.m. den 1 juli 2001. Den bostadsbidragsgrundande inkomsten för studerande med studiebidrag ska beräknas enligt särskilda regler för 2001. Ändringen i reglerna för bostadsbidragen är tänkt att vara temporär i väntan på att ett förslag till en långsiktig lösning kan läggas fram. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att i budgetpropositionen för 2002 lägga fram ett förslag till en sådan lösning och dess finansiering. Vidare gav riksdagen regeringen i uppdrag att se över frågor om bl.a. bostadsbidragens roll och effekter för särskilda grupper som socialbidragstagare och arbetslösa med varierande inkomster under året.
Riksdagen beslutade att förlänga den s.k. stopplagen för utförsäljning av kommunala bostadsföretag. Ett tidsbegränsat sanktionssystem infördes i juni 1999 för motverka att kommunala bostadsföretag säljs ut eller att pengar förs över från bostadsföretagen till annan verksamhet i kommunerna (se 1998/99:BoU11 ). Sanktionssystemet är tänkt att gälla under den tid som krävs för en bred diskussion om de långsiktiga förutsättningarna för de allmännyttiga bostadsföretagens verksamhet. De nuvarande bestämmelserna om sanktioner vid försäljning av aktier eller andelar i samt vid utdelning från kommunala bostadsföretag ska tillämpas även efter den 30 juni 2001 respektive den 30 juni 2002, dock längst till den 31 mars 2002 respektive den 30 juni 2003.
Riksdagen avslog bl.a. motioner från allmänna motionstiden 2000/01 om plan- och byggfrågor. Motionerna behandlar bl.a. planprocessen, handelsändamålet i detaljplaner, stormarknadsetableringar, kvalitets- och tillsynsansvar vid byggande, bygglovsplikt samt samråd vid markarbeten.
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000/01 om de krav som bör ställas på byggnaders egenskaper och i samband med byggande. Det gäller frågor om ett miljöanpassat byggande och boende, energianvändningen i bostäder, regler för äldreboende och barnsäkerhet i bostäder samt krav på obligatorisk användning av brandvarnare respektive jordfelsbrytare.
Riksdagen uttalade, med anledning av motionsförslag, att det är naturligt att ompröva frågan om bildandet av Torslanda kommun. Riksdagen uttalade också, med anledning av motionsförslag, att det finns anledning att i särskild ordning utreda frågan om att bilda Ljungskile kommun. I båda fallen hänvisades till Kommundemokratikommitténs uppdrag, som syftar till att underlätta kommundelningar och där de lokala inflytelsefrågorna lyfts fram, och till den breda opinionen för en delning. Riksdagen avslog också motioner från allmänna motionstiden 2000 om bl.a. kommunindelningen och om försöksverksamheten med regionala självstyrelseorgan i vissa län.
