Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Plan- och byggprocessens längd

Betänkande 2001/02:BOU6

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
21 februari 2002

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
Plan- och byggprocessens längd(doc, 160 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_bou_6(pdf, 360 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2001/02:6 Plan- och byggprocessens längd

Beslut

Översyn av plan- och bygglagen (BoU6)

Riksdagen gav, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, regeringen i uppdrag att göra en bred översyn av plan- och bygglagen (PBL). Översynen bör omfatta uppgiften att sammanställa och strukturera de överväganden och förslag om PBL som tidigare framförts i flera utredningar och där den fortsatta beredningen ännu inte lett fram till ett ställningstagande. En prioriterad fråga bör vara att överväga åtgärder som kan motverka förseningar i plan- och byggprocessen. I översynen bör också frågor om bygglov, tillsyn och kontroll kunna övervägas. Översynen bör bedrivas så att resultat och förslag kan redovisas etappvis. Vissa avgränsade frågor bör alltså kunna övervägas med förtur. Detta gäller t.ex. frågan om systemet för överprövning av kommunala plan- och byggbeslut.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 6
Framställningar / redogörelser: 1

Från riksdagens organ

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2002-01-24
Justering: 2002-02-12
Trycklov: 2002-02-14
Reservationer: 2
Betänkande 2001/02:BOU6

Alla beredningar i utskottet

2002-01-24

Översyn av plan- och bygglagen (BoU6)

Bostadsutskottet föreslår, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, att riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra en bred översyn av plan- och bygglagen (PBL). Översynen bör omfatta uppgiften att sammanställa och strukturera de överväganden och förslag om PBL som tidigare framförts i flera utredningar och där den fortsatta beredningen ännu inte lett fram till ett ställningstagande. En prioriterad fråga bör vara att överväga åtgärder som kan motverka förseningar i plan- och byggprocessen. I översynen bör också frågor om bygglov, tillsyn och kontroll kunna övervägas. Översynen bör bedrivas så att resultat och förslag kan redovisas etappvis. Vissa avgränsade frågor bör alltså kunna övervägas med förtur. Detta gäller t.ex. frågan om systemet för överprövning av kommunala plan- och byggbeslut.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2002-02-21
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:BOU6, Plan- och byggprocessens längd

Debatt om förslag 2001/02:BOU6

Webb-tv: Plan- och byggprocessens längd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Annelie Enochson (Kd)
Anf. 1 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Äntligen ligger det ett förslag på riks- dagens bord som tar upp plan- och byggprocessens längd! Kristdemokraterna har under flera år motione- rat om att en översyn behöver göras av plan- och bygglagen. Plan- och bygglagen kom till 1987 och har funge- rat bra i många stycken, men tiden har förändrats från 1980-talet. Då var samhällsplaneringsarbetet i hög grad inriktat på exploatering av områden där de mot- stående intressena var relativt begränsade. Numera är planprocessen mera komplex. Nya bostadsområden planeras på mark som redan är ianspråktagen för andra ändamål, och förtätning av staden eller sam- hället är det som gäller i dag för att bäst kunna ut- nyttja en redan utbyggd infrastruktur. Översynen kommer att ta upp dessa aspekter och andra, som behovet av att förtydliga oklara begrepp i PBL, läns- styrelsens roll i planeringen och motverkande av förseningar i planprocessen. Vi har i andra motioner tagit upp frågor om olika perspektiv i planeringen som barnperspektivet, jäm- ställdhetsperspektivet och de äldres perspektiv. Lika- så har vi motionerat om tillsynen och kvalitetskon- trollen vid byggprocessen. Dessa motioner berörs dock inte av revisorernas förslag och kommer att behandlas i ett särskilt betänkande. Vi har därför valt att inte ytterligare kommentera detta i föreliggande förslag. Kristdemokraterna har en reservation i betänkan- det, och den handlar om att ett planeringsforum bör inrättas vid Boverket. I den rapport som föregick Riksdagens revisorers förslag till riksdagen föreslog man ett planeringsforum för att bättre kunna planera för ett hållbart samhälle. Samhällsplaneringen är navet i utbyggnaden av vårt samhälle. Ska Sverige kunna leva upp till alla fina skrivelser och propositioner om miljömål och miljökvalitetsmål, där det så välformulerat står om en samordnad planering för ett hållbart samhällsbyggan- de, måste också kompetensen finnas och utvecklas. Ett planeringsforum skulle också kunna svara för ett samordnat omhändertagande av forskningsresultat och ge bättre möjligheter att återföra kunskap och erfarenheter till riksdag, regering, kommuner och byggherrar. Formas och Svenska Kommunförbundet stöder tanken på att inrätta ett planeringsforum vid Boverket i sina remissvar till revisorernas första förslag. Flyttar man sedan Byggkostnadsforum till Konkurrensver- ket, där det rätteligen hör hemma, renodlar man Bo- verkets uppgifter och får en mera ändamålsenlig uppdelning av planerings- och konkurrensfrågorna. Kristdemokraterna har också i ett särskilt yttrande lyft fram några förslag från revisorerna som behand- lats mer styvmoderligt i Bostadsutskottets betänkande men som revisorerna markerat starkare. Ett av dessa förslag handlar om överklagandepro- cessen. Det gäller att förenkla och förkorta överkla- gandeprocessen och motverka onödiga förseningar. För att åstadkomma detta föreslår Kristdemokraterna att antalet överklagandeinstanser begränsas samt att man överklagar både detaljplane- och bygglovsären- den till länsstyrelsen. Detta beslut ska man sedan kunna överklaga vidare till en av kammarrätterna i Sverige. Demokratin får ha sin gång, men det kom- mer att minska tiden betydligt för att få ett beslut jämfört med i dag, när man kan ha upp till fyra olika instanser som överprövar varandra. Revisorerna har i sitt förslag förordat att bostads- och PBL-frågor bör samlas i ett departement. Många av remissinstanserna stöder detta förslag och påtalar den oklara och splittrade ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet vad gäller plan-, bygg- och boen- defrågor. Kristdemokraterna har i ett antal motioner påtalat denna brist på nödvändig samordning och förutsätter att regeringen till slut tar intryck av dessa synpunkter och organiserar sitt arbete så att det bättre kan svara mot de behov som finns av att utveckla samhällspla- neringsfrågorna i vid bemärkelse - precis som Riks- dagens revisorer säger. Fru talman! Jag vill till slut yrka bifall till vår re- servation i betänkandet, reservation 2.
Rigmor Stenmark (C)
Anf. 2 Rigmor Stenmark (C)
Fru talman! Byggande och boende i Sverige är av tradition en genomreglerad samhällssektor. Det är inte så länge sedan vi hade en detaljreglering där t.ex. måtten på hatthyllan var förutbestämda. Nuvarande byggregler talar mer om vilka funktioner som ska vara uppfyllda, och det är ett steg åt rätt håll. Men fortfarande finns det ett omfattande regelverk som styr människors boende. Regelverket gör boendet till ett komplext område såväl för politiker och närings- idkare som för alla oss boende, vilket i sin tur gör att bostadsmarknaden saknar den dynamik som tillgodo- ser människors varierande behov och önskemål. Vi har i dag på förmiddagen varit samlade till ett seminarium där man speciellt tog upp stadsutbyggna- den. Man tog dock i detta fall inte upp landsbygds- miljön. Jag tycker att man skulle försöka samordna de bitarna. Det behövs både-och. Vi vill ha både staden och landet. När plan- och bygglagen infördes gavs möjlighe- ter till ett mer flexibelt regelsystem. Begreppet områ- desbestämmelser infördes för att möjliggöra såväl skärpta som sänkta krav på bebyggelsens utformning. Trots att det nu är över 20 år sedan plan- och byggla- gen beslutades har mycket ändå blivit kvar vid det gamla. De möjligheter till förenklingar som finns har inte tagits till vara fullt ut. Den flexibilitet som efter- strävades har i stor utsträckning uteblivit. Centerpartiet har begärt att en utredning ska göras av plan- och bygglagen. Det är glädjande att även bostadsutskottets övriga ledamöter tycker att detta är bra och också har begärt en utredning. Vi har nu också till viss del fått gehör för detta. Riksdagens revisorer har nu genomfört en gransk- ning av vad som kan göras för att förkorta plan- och byggprocessen. Jag anser att riksdagen bör ställa sig bakom alla de överväganden som revisorerna redovi- sar, inte bara gå ett steg i taget som majoriteten i utskottet vill. Det gäller t.ex. att se över plan- och bygglagen, att ha bättre uppföljning, att motverka förseningar i plan- och byggprocessen, att förtydliga länsstyrelsens roll, att se över överklaganden och förseningar samt att förklara oklara begrepp i plan- och bygglagen. Revisorerna konstaterar i sina överväganden, pre- cis som vi i Centerpartiet har gjort, att regeringen under flera år inte ägnat plan- och bygglagsfrågorna tillräckligt intresse. Regeringen har inte tagit något initiativ till att utveckla plan- och bygglagen till ett instrument som kan anpassas till de skilda behov som finns i olika delar av vårt land. I ett flertal avseenden pekar också revisorerna på att plan- och bygglagens reglering upplevs som oklar av kommunerna, som har att handlägga bygglov m.m. Man framhåller också att en alltmer komplex plansituation med många motstående intressen kräver en reformering av lagstiftningen. I de här samman- hangen brukar problemen i storstäderna vid bostads- byggande särskilt uppmärksammas. Men jag anser att riksdagen även bör framhålla behovet av att se över de komplexa plansituationer som finns på landsbyg- den. Det gäller inte minst motsättningar mellan ny verksamhet och gammal etablerad verksamhet. Alltför många gånger har jag mött problem och konflikter mellan bondgårdar och villabebyggelse alldeles intill. Villaägarna har när man har fått sitt bygglov bedyrat att det inte gör någonting med lite häst- eller svinlukt. Men när man bott där ett tag och så att säga luktat in sig är det inte lika mysigt längre att se hästarna eller grisarna i backen, och cirkusen är så att säga i full gång. Den kan t.o.m. bli så häftig att verksamheter som människor har sin försörjning av får läggas ned. Det finns alltså ett klart behov av tydlighet i plan- och bygglagen så att sådana här situationer inte upp- står. Det finns även en typ av problem som oftast upp- står när det är generationsskifte på gårdarna. Det är möjligen så att den nya generationen inte vill fortsätta med t.ex. hästproduktionen eller svinproduktionen utan vill ha annan verksamhet i djurstallarna. Då uppstår problemet att det tar väldigt lång tid att få bygglov för den nya verksamheten. Fru talman! Jag föreslår sammanfattningsvis att riksdagen ger regeringen till känna vad Riksdagens revisorer i sin helhet föreslagit, och jag vill särskilt stryka under det som jag har föreslagit om behovet av tydligare regler vid planering på landsbygden. Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reserva- tion 1.
Leif Jakobsson (S)
Anf. 3 Leif Jakobsson (S)
Fru talman! Dagens betänkande, BoU6, som jag först vill passa på att yrka bifall till, är föranlett av att bostadsutskottet till Riksdagens revisorer framställt ett önskemål om en genomgång av plan- och bygg- processens längd därför att vi är oroade för att plane- ringen för nybyggnation i framför allt redan bebyggd miljö tar väldigt lång tid. Riksdagens revisorer har sedan utökat uppdraget och även studerat några andra delar av plan- och bygglagens sätt att fungera. Det var bra. Det tillkännagivande som vi föreslår nu om en översyn av PBL är i grunden mycket oproblematiskt. Alla är överens om att det är dags, och ansvarig mi- nister har här i kammaren i andra sammanhang redan aviserat en sådan. Förberedelsearbetet är på gång. Därför är det kanske inte så konstruktivt att diskutera vem som kräver vad i det här sammanhanget. Diskussionen handlar snarare om i vilket syfte, hur genomgripande och på vilket sätt översynen ska ske. Inte minst efter det seminarium vi har haft på förmiddagen kan vi konstatera att det är en mängd olika intressen som man vill ska finnas med, bli be- lysta och få genomslag i en förändring av plan- och bygglagen. Det är inte minst miljöbalkens krav, det är kulturens krav, det är tillgänglighetskrav och en lång rad andra krav. Av det kan man ganska enkelt förstå att den här översynen inte är något som kommer att gå helt fort eller att det kommer att vara alldeles enkelt att klara av att väga alla dessa intressen mot varandra. Därför är det viktigt att vi, som vi gör i det tillkännagivande vi lämnar till regeringen, konstaterar att några frågor är av sådan vikt - framför allt för att vi ska kunna klara nybyggnation av bostäder och se till att kvalite- ten på det som byggs blir tillräckligt hög - att de ska behandlas med förtur. Den kommande översynen kan jobba etappvis och efter hand komma tillbaka till regering och riksdag med förslag som vi kan fatta beslut om. De frågor som vi anser måste behandlas med för- tur är överklagandereglerna. De är också förberedda i Regeringskansliet. Men också frågor som kvalitets- kontrollen vill vi se förslag på redan tidigare. Det är sådant vi pekar ut. Särskild vikt vill vi också lägga vid frågan om mellankommunal och regional planering. I takt med att vi rör oss mer över kommungränserna för arbete, utbildning, fritid och inköp sammanflätas olika kom- muners intressen på ett sätt som gör det nödvändigt att kommunernas planering både är öppen för insyn och för synpunkter från kringliggande kommuner på ett bättre sätt än i dag. I befolkningstäta områden med många geografiskt små kommuner uppstår alltfler konfliktpunkter. Där- för måste länsstyrelsens roll och kommunernas ansvar i det här sammanhanget förtydligas. Sammantaget kan vi säga att vi i utskottet i hu- vudsak är överens om inriktningen på en kommande översyn av plan- och bygglagen. Även om Center- partiet yrkar bifall till sin reservation är det faktiskt så att i stort sett alla de punkter som revisorerna tar upp också finns med i det sammantagna tillkännagivande vi lämnar till regeringen. Jag är ganska övertygad om att vi lär återkomma till den här frågan framöver när skarpa förslag pre- senteras.
Annelie Enochson (Kd)
Anf. 4 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Jag har en kort fråga. Vår reservation handlar om ett planeringsforum. Det var Riksdagens revisorer först positiva till. När ärendet sedan kom tillbaka hade man ställt sig negativ till det, trots att sådana starka remissinstanser som Forma, Svenska Kommunförbundet och Lantmäteriet har tillstyrkt detta. Jag skulle vilja höra Socialdemokraternas skäl till att man inte har gått vidare med Riksdagens revi- sorers första förslag.
Leif Jakobsson (S)
Anf. 5 Leif Jakobsson (S)
Fru talman! Den ganska enkla anledningen är att detta är en av de centrala uppgifterna för Boverket redan i dag. Att skapa en ny institution kan det vara svårt att se finessen med.
Annelie Enochson (Kd)
Anf. 6 Annelie Enochson (Kd)
Fru talman! Det är det i mångt och mycket. Men i andra propositioner skriver ni att det är oerhört viktigt att samhällsplaneringen är navet i utbyggnaden av det hållbara samhället. Då är det väl oerhört viktigt att man ser till att fokusera detta ännu mer på just ett planeringsforum. Ett planeringsforum är ju tänkt att vara mycket vidare än bara Boverkets funktion.
Leif Jakobsson (S)
Anf. 7 Leif Jakobsson (S)
Fru talman! Det är riktigt att det inte bara handlar om att planera bostäder. I det fallet handlar det ju om hur vi hanterar ESDP-planeringen framöver i Sverige. Till den frågan har vi inte kommit ännu.
Ewa Thalén Finné (M)
Anf. 8 Ewa Thalén Finné (M)
Fru talman! Plan- och bygglagen ger möjlighet till flexibilitet. Men det är tyvärr en flexibilitet som inte utnyttjas i så hög grad. Det är en av de bitar som åtminstone jag upplever att revisorerna pekar på i sin rapport, bl.a. rör det sig om oklara begrepp. Det är därför positivt, tycker jag, att bostadsutskottet åt- minstone i princip begär en översyn av plan- och bygglagen. För att tydliggöra flexibiliteten lite vill jag peka på att det är ju så att kommunen i detaljplanen eller i områdesbestämmelser kan ställa såväl sänkta som skärpta krav på bebyggelsen och bygglovens utform- ning. Trots att plan- och bygglagen trädde i kraft för 15 år sedan har inte så mycket förändrats. Jag har även på nära håll sett hur man på grund av oklara begrepp har haft olika mening om huruvida man kan använda t.ex. ett enkelt planförfarande. Därför är det viktigt att det åskådliggörs vad man menar med de här begreppen. Det är viktigt att också titta på andra målkonflikter som finns i miljöbalken och andra angränsande lagstiftningar - som även tidigare talare har sagt. Planeringen i dag ser kanske inte likadan ut som för 15 år sedan. Skapas osäkerhet fördröjs också processen. För att snabba upp planeringsprocessen måste begreppen bli lite tydligare. Sedan är det överklagandeprocessen i plan- och bygglagen. Det är inte precis någon nyhet att det finns ett stort behov - ett brådskande behov - av att se över detta. Vi från Moderaterna har motionerat tidigare år om detta, och äntligen har majoriteten i utskottet sagt ja till att det måste hända någonting från regeringens sida. Med den ordning som gäller i dag med bl.a. pro- gramskede, detaljplanearbete och bygglovsprövning, kan i princip samma fråga komma att behandlas och överprövas gång på gång. Med dagens processord- ning kan således plan- och byggprocessen fördröjas i åratal med kostnader till följd och - naturligtvis - en försenad byggstart. Naturligtvis måste det fortfarande finnas möjligheter och rättigheter att överklaga, men omfattningen - tror vi - måste begränsas. Avslutningsvis vill jag framhålla att det finns skäl för regeringen att i samband med en översyn ta in en bred vision. Det finns många förslag från många olika politiska partier om bitar som behöver ses över när det gäller kommunens planprocess. Någon menade tidigare att planeringen av staden, men även natur- ligtvis landet, är livmodern i Sverige. Det är något man måste ta till sig när hela översynen görs.
Owe Hellberg (V)
Anf. 9 Owe Hellberg (V)
Fru talman! Bostadsutskottets begäran att Riksda- gens revisorer skulle granska plan- och byggproces- sens längd, vilket har utmynnat i detta betänkande, har lett till ett påpekande om en rad brister som behö- ver åtgärdas. Det är jättebra. Man konstaterar att det behövs en översyn av PBL i dess helhet, vilket också är bra. Vänsterpartiet har länge krävt förändringar av lag- stiftningen, men vi har inte fått gehör för våra krav. Regeringen är med på noterna nu - ett sent uppvak- nande, tycker vi. Boverket har gjort flera utvärderingar av den gäl- lande lagen och har fört fram många ändringsförslag som är alldeles utmärkta, men de har hittills hamnat i skrivbordslådorna på Miljödepartementet. Vänsterpartiet har under en längre tid haft åsikter om hanteringen av bostadsfrågorna i regeringen. Revisorerna delar Vänsterpartiets uppfattning om att frågorna så långt som möjligt bör samlas i ett depar- tement. Det behöver inte vara ett särskilt bostadsde- partement utan kan vara ett miljö- och plandeparte- ment, där bostadsfrågorna hanteras av ett av flera statsråd. Sverige har inte haft en uttalad bostadsmi- nister sedan 1991. Vi reserverar oss ändå inte i denna fråga eftersom den ägs av regeringen. Huvudfrågan i den av bostadsutskottet begärda revisionen handlar om svårigheter att få fram planer i tid så att de inte förhindrar eller fördyrar en byggpro- cess. Kraven på snabba förändringar avvisas av ut- skottet, och det är klokt - även om en onödig byrå- krati ska undvikas. Det är just nu viktigare att se över länsstyrelsens roll i dessa frågor och se till att infor- mationen om hur program, programsamråd och de- taljplanearbete ska kunna effektiviseras i den kom- munala hanteringen. Kravet på effektivitet och snabbhet måste dock balanseras med kravet på kvalitet, insyn, inflytande och rättssäkerhet. Olyckligt är att kommunerna så kraftigt dragit ned på kompetensen i byggfrågor i samband med att en stor del av ansvaret i plan- och bygglagen lades över på byggherrarna. Kostnadsfördyringen av en försenad byggprocess beräknas vara 2-5 % av den totala produktionskost- naden, men det kan kosta betydligt mer om fel görs i planerings- och projekteringsfasen. Därför tycker vi vänsterpartister att det är viktigt med tidiga samråd, gärna i samband med en bygglovsanmälan. Vi har naturligtvis ingenting emot om det går att minska antalet överklagandeinstanser utan att rättssäkerhet och det medborgerliga inflytandet sätts ur spel. I den översyn av plan- och bygglagen som rege- ringen äntligen har tagit initiativet till kan en hel del frågor hanteras relativt snabbt. För att undvika skan- dalbyggen som i Södra Hammarbyhamnen måste kraven på byggherrarna skärpas och förtydligas lik- som samordningen med och möjligheten för bygg- och miljönämnderna att aktivare kunna ta del i bygg- processen. Byggherrens kontrollplan bör upprättas efter ett byggsamråd. Kraven på slutanmälan ska förtydligas genom att en garanti för att utförandet av byggnaden har skett i överensstämmelse med bygglovsbeslutet utfärdas. Kraven på den kvalitetsansvarige bör ökas genom att det i kontrollplanen ges ansvar för att de samhällskrav som ställs på byggprojektet finns redo- visade och uppfylls. Bl.a. dessa frågor, men även andra frågor, har Bo- verket redan utrett, och detta kan i princip införas redan nu. Utskottet framhåller att översynen av plan- och bygglagen inte enbart får handla om miljökraven, utan frågan om en hållbar utveckling sammanfattar en helhetssyn där ekologiska, hälsomässiga, arkitekto- niska, tekniska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter vägs samman. Vänsterpartiet delar den upp- fattningen, och partiet har därför i flera sammanhang framfört kravet på att kommunerna ska upprätta sär- skilda boendeplaneringsprogram där en helhetssyn styr planeringen. De ska ingå som en del av kommu- nernas bostadsförsörjningsansvar. Programmen bör antas minst en gång per mandatperiod i kommun- fullmäktige. Kommunerna behöver åter komma in på arenan i planarbetet och inte förlita sig på att privata intressen via markköp ska bestämma vad som ska byggas och för vem. Fru talman! Vänsterpartiet vill redan nu se en rad förändringar av plan- och bygglagen, men vi väljer ändå i nuläget att ställa oss bakom förslaget i utskot- tets betänkande. Det går ju i rätt riktning - men lång- samt.
Rigmor Stenmark (C)
Anf. 10 Rigmor Stenmark (C)
Fru talman! Jag reagerar just mot att Vänsterparti- et inte reserverar sig eftersom man är kritisk mot regeringen och inte har fått igenom sina synpunkter. Det handlar bl.a. om att samla bostads- och PBL- frågorna i ett gemensamt departement. Jag blev lite fundersam när Owe Hellberg antydde att man skulle blanda ihop miljö- och bostadsfrågor- na. Det tycker vi inte i Centerpartiet, om man med detta ska blanda ihop miljöbalken med plan- och bygglagen. Miljöbalken är ju nu också satt under översyn. Jag tycker att det är oerhört viktigt att den översynen får komma till skott och att vi får en rättel- se i miljöbalken. Den är en fullständig katastrof för många småföretagare, inte minst inom det här områ- det.
Owe Hellberg (V)
Anf. 11 Owe Hellberg (V)
Fru talman! Vi vill naturligtvis vara med och styra och ställa även när det gäller hur departementen ska organiseras och vilka ministrar som ska finnas där. Men det är faktiskt inte riksdagens bord. Vi kan na- turligtvis bara framföra våra synpunkter. Det är lite svårt att reservera sig i en sådan fråga. Vi tycker självklart att miljöfrågor och boendefrå- gor ska blandas. Det handlar om en helhetssyn. Bo- endet är beroende av hur trafiken planeras, hur servi- cen planeras, hur den kulturella miljön planeras och planeringen av sådant som rör människors vardag. Där ingår alla dessa frågor. Det är därför vi trycker så hårt på att införa boendeplaneringsprogram - inte bostadsförsörjningsprogram. Vi vill inte ha den gamla modellen. Nu lyssnade tyvärr varken regering eller utskott på oss när vi ville byta namn för att tala om att det är fråga om en nystart i tänkandet om boendemiljön och alla de kringeffekter som ingår där.
Rigmor Stenmark (C)
Anf. 12 Rigmor Stenmark (C)
Fru talman! Jag delar Owe Hellbergs uppfattning att miljöfrågorna är viktiga i sammanhanget. Men vi får inte blanda in miljöbalken i detta eftersom miljö- balken i sig är alltför komplex som den nu är utfor- mad. Den måste helt enkelt förändras för att man ska få verklig stuns på miljöfrågorna. Det får man inte i dag. I dag handlar det mest om sanktioner, vitesbe- stämmelser och sådant, och det gagnar inte miljön särskilt mycket.
Owe Hellberg (V)
Anf. 13 Owe Hellberg (V)
Fru talman! Jag vill inte heller blanda in miljöbal- ken i diskussionen om den här lagstiftningen. Man även när man talar om boende och boendemiljö måste man ta hänsyn till de allmänna intressen som gäller miljöbalken. Bestämmelserna om sanktioner och avgifter kan nog upplevas som krångliga ibland, men i många fall är de väldigt verkningsfulla; de behövs, de också. Sedan får man naturligtvis se över bestämmelserna och undersöka vilka av dem som fungerar bra och vilka som fungerar mindre bra i relation till de avgif- ter man tar ut. Det pågår en översyn av miljöbalken, men jag tycker inte att den frågan riktigt hör hemma här.
Yvonne Ångström (Fp)
Anf. 14 Yvonne Ångström (Fp)
Fru talman! Trots att Folkpartiet inte har någon reservation i detta ärende vill jag säga några ord om betydelsen av att så långt som möjligt göra plan- och byggprocessen snabbare än den i dag många gånger är. Detta har också tidigare talare belyst. Riksdagens revisorer har, som tidigare talare sagt, i sin skrivelse fört fram att det finns behov av en översyn av PBL, och olika partier har väckt motioner om att det brådskar på många punkter, bl.a. när det gäller den i dag ofta mycket långdragna överklagan- deprocessen. Eftersom vi i utskottet kunde enas om gemensamma skrivningar har jag stora förhoppningar om att det kommer att bli positiva förändringar av PBL. I ett särskilt yttrande har vi understrukit behovet av att snabbt förändra just överklagandeprocessen. Vi har således från Folkpartiet framhållit att det mycket ofta tar onödigt lång tid att få i gång önskvärt byggande, bl.a. eftersom det finns en mycket kraftig tendens att överklaga så snart det egna reviret berörs. Uttrycket not in my backyard - dvs. ungefär "inte på min bakgård" - passar bra här, tycker jag. Jag kan ta ett aktuellt exempel från Umeå, en av de universitetsstäder där det råder stor brist på stu- dentlägenheter, vilket också hindrar studenterna från att utnyttja de platser de blivit antagna till. Ett ganska stort antal lägenheter - ett par hundra - hade plane- rats, men eftersom planerna har överklagats tycks byggherrarna helt enkelt ha tröttnat. För en stad som vill och behöver utvecklas inne- bär det stora svårigheter att bygg- och planprocessen tar flera år. Därför ser vi med tillförsikt fram emot att översynen av PBL ska kunna innebära snabbare bygg- och planprocess och därmed möjlighet att byg- ga i takt med att behoven uppstår, inte flera år för sent. Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Anf. 15 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Fru talman! Även jag stöder utskottets förslag om att plan- och bygglagen bör ses över. Jag anser dock att översynen bör inriktas på fler frågor än dem som utskottet pekar på i sina överväganden. En viktig fråga för översynen är kommunernas oförmåga att hantera handelsfrågor, exempelvis vid etableringar av externa stormarknader. Det gäller särskilt i storstadsområden och andra områden med korta avstånd mellan kommuncentrum. Det finns också ett behov av att lyfta fram gestalt- ningsfrågor och sociala frågor i översynen. Dessa frågor är ofta nära knutna till frågor om trafik, miljö och handel och bör hanteras samordnat. Jag vill där- för särskilt understryka att Miljöpartiet inte delar den åsikt som framförs i revisorernas rapport och refere- ras i betänkandet, nämligen att gestaltningsfrågorna och de sociala frågorna har trängts tillbaka av miljö- frågorna. Rapportens underlag för påståendet är för övrigt mycket tunt. Åsikten som framförs i den av revisorerna redovisade enkäten till länsstyrelserna att "med sammanslagna bygg- och miljönämnder har miljö mest att säga till om" motsägs direkt av andra rapporter. Det av revisorerna refererade klagomålet från dåvarande landshövdingen i Stockholm på att "miljökraven trissas upp av olika medborgargrupper . kommunen har svårt att stå emot ." ter sig sna- rast som ett uttryck för författarens missnöje över att de ändringar av plan- och bygglagen i mitten av 1990-talet som syftade till ökad miljöhänsyn och stärkt medborgarinflytande i den kommunala plane- ringen fått just den avsedda effekten. Det är i och för sig riktigt att gestaltningsfrågor och sociala frågor inte beaktas tillräckligt i många kommuner. Detta har emellertid andra förklaringar än dem som revisorerna pekar på. En förklaring är att de krav som ställs på stadsarkitekten vid kommunens planläggning successivt har försvagats. Kommuner- nas trängda ekonomi och de ökade byggkostnaderna har också gjort att kortsiktiga ekonomiska hänsyn har fått allt större genomslag på bekostnad av hänsynen till sociala frågor, stadsgestaltning och miljö. Jag emotser också översynen av plan- och bygg- lagen men förutsätter att översynen utgår från och beaktar de synpunkter som jag har framfört.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2002-02-21
Förslagspunkter: 2, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Översyn av PBL m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför under rubriken Översyn av PBL m.m. Därmed bifaller riksdagen delvis förslagspunkterna i Riksdagens revisorers förslag till riksdagen 2001/02: RR8 samt avslår motionerna 2001/02:Bo9 yrkande 1, 2001/02:Bo10, 2001/02:Bo216 yrkandena 1 och 2, 2001/02:Bo244 yrkande 1, 2001/02: Bo324 yrkande 9 och 2001/02:Bo325 yrkande 21.
    • Reservation 1 (c)
    Ledamöternas röster
  2. Planeringsforum vid Boverket

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Bo10 yrkande 1.
    • Reservation 2 (kd)
    Ledamöternas röster