443 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Departementsserien, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens protokoll, Bostadsutskottet, sorterat efter datum
Bostadsbidraget till barnfamiljer förstärks. Det särskilda bidraget för hemmavarande barn höjs, och ett umgängesbidrag införs. Den del av bostadsbidraget som lämnas för bostadskostnaden ändras från nuvarande två ersättningsnivåer till en ersättningsnivå. Sambor likställs med makar, även om de varken har eller har haft gemensamt barn eller har gemensam folkbokföringsadress. Det införs en särskild regel om bevisbördan när det gäller samboförhållanden så att det blir tydligare att de bidragssökande i vissa fall ska likställas med sambor, om de inte visar att de inte är sambor. De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2005 men ska i huvudsak tillämpas på bostadsbidrag efter 2005.
Riksdagen säger nej till ett antal motioner från allmänna motionstiden om olika bostadsförsörjningsfrågor. Motionerna handlar om kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen, allmännyttiga bostadsföretag, systemet för hyressättning och ägarlägenheter.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen. Ändringarna handlar främst om tillstånd vid förvärv av lantbruksegendom i glesbygd och om bestämmelserna om juridiska personers förvärv av lantbruksegendom. Bestämmelserna om tillstånd vid förvärv av lantbruksegendom i glesbygd skärps genom att vissa tidigare tillståndsfria förvärv blir tillståndspliktiga. Syftet med ändringen är att motverka så kallade exploaterande förvärv.
Riksdagen sa nej till motioner om bland annat boende och buller och om lokalisering av mobiltelefonimaster. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2004.
Regeringen ska få möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från vissa av plan- och bygglagens bestämmelser om det har inträffat en naturhändelse med synnerligen omfattande negativa effekter på miljön eller egendom. Regeringen ska i ett sådant fall få meddela föreskrifter om undantag från bland annat krav på bygglov, om detta behövs för att åtgärder som är nödvändiga till följd av händelsen snabbt ska kunna vidtas. Undantag ska endast få gälla för begränsad tid.
Reglerna kring fastigheter som ägs av upplösta juridiska personer, så kallade herrelösa fastigheter, ändras den 1 maj 2005. Syftet är dels att skapa regler för hantering av herrelösa fastigheter, dels att motverka uppkomsten av dem. En god man ska kunna utses för upplösta juridiska personer i mål och ärenden om expropriation. Det blir då möjligt att expropriera herrelösa fastigheter. Motsvarande ordning kommer även att gälla för inlösen enligt plan- och bygglagen. Det innebär att det blir möjligt att definitivt ta hand om fastigheter som blivit herrelösa. Det införs också en regel som innebär att konkursförvaltare, som lägger ut av egna medel för att försöka sälja fastigheter, i sista hand ska få sina utlägg ersatta av staten. Det ska motverka att konkursförvaltare avstår från att försöka sälja fast egendom på grund av risken att inte ersättas för utlägg. Det införs dessutom regler om ansvar för konkurskostnader när en konkurs upphävs av högre rätt. Den borgenär som ansökt om konkurs ska i vissa fall svara för konkurskostnaderna när konkursen upphävs av högre rätt. Detta ska gälla när konkursbeslutet inte kan anses bero på omständigheter gäldenären svarar för.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 och 2003 om byggfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om ansvaret i byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, energianvändningen och säkerheten i byggnader samt tillgängligheten i boendemiljön. Andra motioner handlar om bostadsanpassningsbidragen och forskningen inom bygg- och bostadssektorn.
Bestämmelsen i plan- och bygglagen om miljökonsekvensbeskrivning av detaljplan ändras. Ändringarna behövs för att genomföra ett EU-direktiv om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (MKB-direktivet). Det innebär att vissa bestämmelser i miljöbalken ska tillämpas om detaljplanen innebär att planområdet får tas i anspråk för vissa verksamheter eller åtgärder och dessa kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det kan handla om industriändamål eller att bygga ett köpcentrum. De bestämmelser i miljöbalken som då ska tillämpas gäller bland annat krav dels på vad en miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla, dels på samråd med och information till andra länder som berörs. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2005.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande. Anslagen uppgår till totalt 9 139 miljoner kronor. Riksdagen godkände även övriga förlag för utgiftsområdet. Budgetbeslutet innebär bland annat följande. Regeringen får rätt till att ställa ut olika former av statliga kreditgarantier, bevilja investeringsbidrag för nybyggnad av hyresbostäder och ge stöd till omstrukturering av kommunala bostadsbolag. Småhus som är yngre än 30 år, färdigställda senast 1988, ska kunna få stöd från Fonden för fukt- och mögelskador. I dag kan stöd endast utgå till hus yngre än 25 år och som är färdigställda senast 1988. För att stimulera en hållbar utveckling inom bostadssektorn och byggande av billigare bostäder så ger riksdagen regeringen rätt till att göra vissa åtaganden vad gäller verksamheten vid Byggkostnadsforum. Riksdagen godkände också utskottets synpunkter på mål- och resultatredovisning i budgetpropositionen.
Telemaster för 3G-nätet ska omfattas av ledningsrätten. Det innebär att mobiltelefonoperatörerna inte måste få mark- eller fastighetsägarnas tillstånd för att sätt upp master. Ledningsrätten är rätten att dra en ledning över någon annans mark i allmännyttiga syften. Nu slår riksdagen fast att inte bara ledningar utan även master och antenner ska omfattas av ledningsrätten. Därmed kommer den att gälla alla delar i 3G-nätet, den tredje generationens mobiltelefonnät, som är under utbyggnad. Genom beslutet blir det också möjligt för flera operatörer att samutnyttja master och andra anordningar som ingår i elektroniska kommunikationsnät. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 augusti 2004.
Ett barns förmögenhet ska inte påverka familjens bostadsbidrag. Regeln ska gälla i de fall där föräldrarna inte har möjlighet att bestämma över förmögenheten. Beslutet innebär att en förmögenhet som barnet fått genom gåva, testamente eller som förmånstagare till en försäkring eller individuellt pensionssparande inte ska räknas med när försäkringskassan undersöker familjens behov av bostadsbidrag. Men förutsättningen är att barnet har fått förmögenheten av någon annan än en förälder. Det krävs också att föräldern inte är inblandad i förmögenhetens förvaltning. Den nya regeln börjar gälla den 1 juli 2004 och kan tillämpas på bostadsbidrag som har betalats ut för 2003 och senare.
Från den 1 juli 2004 blir det enklare att göra en avstyckad fastighet (styckningslotten) fri från inteckningar. Det innebär att lantmäterimyndigheten redan vid avstyckningen ska kunna bestämma att inteckningarna i stamfastigheten inte ska gälla i styckningslotten.
Bostadsrättsföreningar blir från den 1 juli 2004 skyldiga att underrätta socialnämnden innan en bostadsrättshavare som har en lägenhet sägs upp på grund av störningar eller betalningsförsening.
Reglerna för hur det ska gå till vid lantmäteriförrättningar ändras. Även reglerna om rättegångskostnader vid överklagande av lantmäterimyndighetens beslut och debitering av förrättningskostnader ändras.
Riksdagen sade nej till motioner om bostadsförsörjningen. Skälet är bland annat de resultat som kom fram när bostadsutskottet nyligen följde upp frågor som tas upp i motionerna. Motionerna handlar i första hand om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och om allmännyttiga bostadsföretag. Även vissa frågor om bland annat förmedling av hyresrätter tas upp. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.
Riksdagen sade nej till motioner om fysisk planering. Motionerna handlar bland annat om mobiltelefonmaster och buller. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.
Riksdagen sade nej till motioner om byggfrågor. Motionerna handlar om ansvaret i byggandet, vissa villkor för bygglov, miljöanpassat byggande, säkerheten i byggnader, byggande i trä och tillgängligheten i boendemiljön. Andra motioner handlar om bostadsanpassningsbidragen. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utvärdera hur ersättningsreglerna i expropriationslagen fungerar och om de leder till rimliga resultat för den enskilde. Expropriation innebär att enskildas egendom tas i anspråk för att tillgodose olika samhällsnyttiga ändamål. Kommunen har till exempel rätt att expropriera mark som ska användas för tätbebyggelse. Den enskilde har rätt till ersättning för den egendom som exproprieras. Under senare år har reglerna alltmer kommit till användning vid förvärv där förvärvaren är en privat aktör som driver sin verksamhet i vinstsyfte. Riksdagen sade också nej till motioner om fastighetsrättsliga frågor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.