Sök

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.

Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2020-01-16

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om den granskning Riksrevisionen har gjort av hur regeringen styr länsstyrelserna.

Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett bra underlag för regeringen i arbetet med att utveckla sin styrning av länsstyrelserna. Riksdagen anser också att regeringen bland annat bör vara tydligare med att ange vilken roll länsstyrelserna ska ha i statsförvaltningen, vilka frågor länsstyrelserna ska prioritera, och ge länsstyrelserna större möjlighet att ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar i sitt arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2020-01-16

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat en övergångsregerings befogenheter. Den avgående regeringen efter valet 2018 fungerade som en övergångsregering i närmare fyra månader, vilket är en ovanligt lång period.

Granskningen rör ett antal frågeställningar som är konstitutionellt intressanta. En sådan frågeställning är om det finns behov av att förtydliga principerna för vilka befogenheter en övergångsregering har. En annan gäller om den praxis och de riktlinjer som har utvecklats kring en övergångsregerings befogenheter är anpassade till den situationen att regeringsbildningen drar ut på tiden. För att få en övergripande bild av hur övergångsregeringen utövade sina befogenheter och om detta förändrades över tid har granskningen kopplats till olika frågor om hur övergångsregeringen arbetade efter valet 2018. Frågorna rör antalet avgjorda regeringsärenden och olika typer av regeringsärenden, hanteringen av EU-frågor och riksdagens kontrollmakt. De behandlas och diskuteras närmare i utskottets betänkande.

KU har bland annat gått igenom övergångsregeringens samtliga 19 regeringssammanträden och de cirka 1400 regeringsärenden som beslutades vid sammanträdena. En övergripande slutsats är att övergångsregeringen var restriktiv när det gäller att besluta om regeringsärenden och att mängden ärenden i stort var stabil över tid. En övergångsregerings behörighet bör vara begränsad och endast avse löpande ärenden och ärenden som inte kan skjutas upp utan betydande olägenheter. Regeringsbildningsprocessen under hösten 2018 medförde att fler ärenden efter hand betraktades som brådskande eller angelägna.

När det gäller övergångsregeringens förhållande till riksdagens kontrollmakt konstaterar KU att övergångsregeringen inte besvarade några interpellationer och frågor i riksdagen. Även om utgångspunkten fortfarande bör vara att en övergångsregering i regel inte ska besvara interpellationer och frågor kan enligt utskottet vissa justeringar behöva göras. Om en övergångsregering sitter under en lång period ökar regeringens handlingsutrymme. Ett sådant utökat handlingsutrymme bör kunna underställas riksdagens kontrollmakt.

I en annan granskning har KU gått igenom propositioner med förslag till extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram sedan hösten 2014. Vid den tidpunkten infördes krav i riksdagsordningen på särskilda skäl för att lämna extra ändringsbudgetar. KU framhåller att det ligger på aktuellt utskott och i slutänden riksdagen att i varje enskilt ärende ta ställning till om det finns särskilda skäl för en extra ändringsbudget. Regeringen bör göra en noggrann bedömning av omständigheterna innan den lägger fram förslag till extra ändringsbudget.

Regeringens styrning av myndigheter med styrelser har också granskats. I en styrelsemyndighet är det styrelsen som utgör myndighetens högsta ledning. Styrelsen är ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Det är därför viktigt att den politiska ledningen hos regeringens departement har en regelbunden och nära kontakt med myndighetsstyrelserna. KU:s genomgång visar bland annat att det endast vid några tillfällen har förekommit att den politiska ledningen träffat hela styrelsen vid en myndighet. Med tanke på styrelsens ansvar ser utskottet att det finns skäl för att detta sker med större regelbundenhet.

KU har granskat regeringens kontroll av myndighetsföreskrifter. Granskningen uppmärksammar i vilken utsträckning myndigheterna lämnar förteckningar över gällande författningar till regeringen. Granskningen tar också upp i vilken omfattning regeringen beslutar att medge att myndigheter beslutar om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Granskningen visar att inte alla departement har en rutin för att kontrollera myndigheternas skyldighet att lämna förteckningar. Det saknas även i viss utsträckning rutiner för att se till att myndigheter som har föreskriftsrätt vid behov görs medvetna om denna skyldighet. Utskottet utgår från att de åtgärder som bedöms vara nödvändiga vidtas. Utskottet noterar vidare att under fem år har regeringen endast fattat ett beslut om medgivande till myndighetsbeslut om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Att sådana regeringsbeslut inte har fattats i större utsträckning väcker frågan om bestämmelserna tillämpas på det sätt som det var tänkt.

Slutligen har KU granskat regeringens kontroll av EU-kommissionens befogenhet att anta delegerade akter. Delegerade akter kompletterar eller ändrar mindre viktiga delar av EU-lagstiftningen. Granskningen visar att delegerade akter som inkommer till Regeringskansliet i regel gemensambereds mellan olika departement. I nära vart femte fall har dock gemensamberedning inte ägt rum, och utskottet betonar vikten av att det sker.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Justering

2019-12-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 18 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

34, 72 minuter

Justering

2019-06-04

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

24

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen anser att den tidspressade budgetprocessen under hösten 2018 väcker flera frågor kring budgetprocessen efter ett val och de snäva tidsramar som finns för beredning och beslut i riksdagen. En parlamentarisk kommitté bör därför se över reglerna för lämnandet av budgetpropositionen och bestämmelserna om provisorisk budget. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till riksdagsstyrelsen.

Riksdagen anser också att en parlamentarisk kommitté bör se över regleringen av krigsdelegationen. Enligt riksdagen bör kommittén bland annat analysera om ordningen med en krigsdelegation fortfarande är ett ändamålsenligt sätt att organisera riksdagens arbete i krig och i krigsfara. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Förslagen om de två tillkännagivandena har sin grund i två så kallade utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Riksdagen sa nej till alla motionsförslag inom författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2018.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

34

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

12, 43 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att det inte finns skäl att ändra på gällande regler.

Motionerna handlar exempelvis om

• stärkt skydd för journalister och medieredaktioner,
• meddelarfrihet vid förundersökningar,  
• mediestöd,
• public-serviceföretagens verksamhet på internet samt
• granskningsnämnden för radio och tv.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Det anser riksdagen som riktar ett så kallat tillkännagivande om det till regeringen.

Riksdagen säger samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om handläggningstiden hos myndigheter, tolkning vid myndighetskontakter och statstjänstemannautbildning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

17

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 32 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samverkar vid servicekontor för att erbjuda medborgarna hjälp med sina olika frågor på ett och samma ställe. Regeringen har föreslagit lagändringar som kommer att innebära att den lokala statliga servicen som erbjuds vid servicekontoren ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska bli skyldiga att ansluta sig till den nya organisationen. I framtiden kan även andra myndigheter, som Arbetsförmedlingen, komma att ingå i den nya organisationen. Men det behöver utredas först.

När Statens servicecenter tar över ansvaret för servicekontoren bedömer regeringen också att det behövs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som reglerar vilka sekretessregler som ska gälla för de handlingar som lämnas in till eller upprättas vid Statens servicecenter. Myndigheten ska då använda samma sekretessbestämmelser som gäller hos den myndighet för vilken handlingen har tagits emot eller upprättats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Riksdagen sa samtidigt nej till sju andra motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om bland annat bättre tillgång till statlig service. Anledningen är bland annat att det redan pågår en kartläggning av vilken statlig service som erbjuds i länen och kommunerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet, partistöd och kommunal misstroendeförklaring. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår samt att nya lagar inom området har börjat gälla.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

20

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet mot oegentligheter inom migrationsverksamheten vid utlandsmyndigheterna.

Drygt hälften av Sveriges utlandsmyndigheter (ambassader och konsulat) har migrationsverksamhet som handlägger ansökningar om visering och uppehållstillstånd i Sverige. Riksrevisionen konstaterar dels att det finns en risk att myndigheterna utsätts för påtryckningar, dels att antalet anmälningar om oegentligheter vid myndigheterna ökade kontinuerligt mellan 2014 och 2017. Enligt Riksrevisionen är ansvarsfördelningen ibland otydlig mellan de aktörer som har ansvar för utlandsmyndigheterna. Det saknas också tillräckliga krav på intern styrning.

Regeringen delar överlag Riksrevisionens iakttagelser och UD (Utrikesdepartementet) har initierat ett arbete för att säkerställa att skyddet mot oegentligheter omedelbart stärks. UD har även vidtagit flera åtgärder före granskningen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till sju förslag i motioner om trossamfund och frågor som rör begravningar. Riksdagen har tidigare år sagt nej liknande förslag och tycker inte heller nu att det finns ett behov av att ändra i befintliga lagar och regler. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, kyrkoavgiften och begravningsavgiften.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

14, 6 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Mest pengar får Regeringskansliet, drygt 7,8 miljarder kronor. Drygt 3 miljarder kronor går till länsstyrelserna och riksdagens ledamöter och partier får drygt 926 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna ska fördelas inom delposterna Regeringskansliet, Allmänna val och demokrati och Länsstyrelserna. För övriga 15 anslag sa riksdagen ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-14

Debatt

2018-12-15

Beslut

2018-12-17