Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service
Betänkande 2018/19:KU35
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 24 april 2019
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut
Statens servicecenter får ny roll i att erbjuda statlig service på lokal nivå (KU35)
Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samverkar vid servicekontor för att erbjuda medborgarna hjälp med sina olika frågor på ett och samma ställe. Regeringen har föreslagit lagändringar som kommer att innebära att den lokala statliga servicen som erbjuds vid servicekontoren ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska bli skyldiga att ansluta sig till den nya organisationen. I framtiden kan även andra myndigheter, som Arbetsförmedlingen, komma att ingå i den nya organisationen. Men det behöver utredas först.
När Statens servicecenter tar över ansvaret för servicekontoren bedömer regeringen också att det behövs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som reglerar vilka sekretessregler som ska gälla för de handlingar som lämnas in till eller upprättas vid Statens servicecenter. Myndigheten ska då använda samma sekretessbestämmelser som gäller hos den myndighet för vilken handlingen har tagits emot eller upprättats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.
Riksdagen sa samtidigt nej till sju andra motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om bland annat bättre tillgång till statlig service. Anledningen är bland annat att det redan pågår en kartläggning av vilken statlig service som erbjuds i länen och kommunerna.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig serviceProposition 2018/19:47
Motioner från ledamöterna
- Motion 2018/19:155 Regional tillväxt
- Motion 2018/19:1815 Statliga servicekontor i hela landet
- Motion 2018/19:2492 Decentraliserade myndigheter och statliga bolag
- Motion 2018/19:2694 Politik för fler jobb, företag och stärkt konkurrenskraft i hela landet
- Motion 2018/19:2736 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
- Motion 2018/19:3033 med anledning av prop. 2018/19:47 Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service
- Motion 2018/19:628 Samlokalisera Skatteverket, Kronofogden och Försäkringskassan
- Motion 2018/19:775 Digitalisering och äldre
Beredning, Genomförd
Justering: 2019-04-11
Trycklov: 2019-04-12
Betänkande 2018/19:KU35
Alla beredningar i utskottet
Statens servicecenter bör få ny roll i att erbjuda statlig service på lokal nivå (KU35)
Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samverkar vid servicekontor för att erbjuda medborgarna hjälp med sina olika frågor på ett och samma ställe. Regeringen föreslår nu lagändringar som kommer att innebära att den lokala statliga servicen som erbjuds vid servicekontoren ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska bli skyldiga att ansluta sig till den nya organisationen. I framtiden kan även andra myndigheter, som Arbetsförmedlingen, komma att ingå i den nya organisationen. Men det behöver utredas först.
När Statens servicecenter tar över ansvaret för servicekontoren bedömer regeringen också att det behövs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som reglerar vilka sekretessregler som ska gälla för de handlingar som lämnas in till eller upprättas vid Statens servicecenter. Myndigheten ska då använda samma sekretessbestämmelser som gäller hos den myndighet för vilken handlingen har tagits emot eller upprättats. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2019.
Utskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till sju andra motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om bland annat bättre tillgång till statlig service. Anledningen är bland annat att det redan pågår en kartläggning av vilken statlig service som erbjuds i länen och kommunerna.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2019-04-24
Debatt om förslag 2018/19:KU35
Webb-tv: Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service
Dokument från debatten
- Onsdag den 24 april 2019Kammarens föredragningslistor 2018/19:80
- Protokoll 2018/19:80 Onsdagen den 24 aprilProtokoll 2018/19:80 Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service
Protokoll från debatten
Anf. 34 Mikael Strandman (SD)
Fru talman! Jag vill börja med att gratulera er på födelsedagen.
(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Tack så mycket!)
Fru talman! En majoritet av utskottet vill att riksdagen röstar ja till regeringens förslag till ny lag om viss gemensam service. Förslaget ska syfta till att möjliggöra lokal statlig service som tillhandahålls vid servicekontor i en sammanhållen organisation. Servicen är tänkt att vända sig till personer som inte behärskar det svenska språket samt personer med funktionsnedsättning och pensionärer och ge dem möjligheten att få träffa en handläggare lokalt.
Detta låter förstås lovvärt, och vi delar delvis regeringens bedömning att det finns ett behov av bättre tillgång till grundläggande statlig service för privatpersoner, företagare och bolag i hela landet. Med detta sagt menar vi dock att regeringens förslag så att säga skjuter förbi målet och inte i tillräcklig utsträckning omfattar det servicebehov som faktiskt finns i samhället.
Sverigedemokraterna menar att hela Sverige ska leva.
Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service
Enligt uppgifter på regeringens webbplats kommer de aviserade servicecentralerna i stor utsträckning att placeras i utanförskapsområden och endast i begränsad utsträckning på landsbygden, där de förmodligen skulle göra den största nyttan.
Fru talman! För att man adekvat och fullständigt ska kunna ta del av det allmännas offentliga service torde det knappast räcka att tjänsten erbjuds geografiskt nära. Talar man inte språket eller förstår de sociala koder eller föreskrifter som reglerar det allmännas relation till enskilda torde det inte göra någon skillnad om den efterfrågade tjänsten erbjuds lokalt, i en annan stad eller på internet. De många problem som gör sig gällande i utanförskapsområden kan därför knappast förväntas bli lösta genom att det allmänna ytterligare sänker kraven för invandrare att ta del av den service som erbjuds av majoritetssamhället på övriga medborgares villkor.
För att servicecentraler ska göra största möjliga nytta borde utgångspunkten i stället vara att de i möjligaste mån bör placeras på platser där äldre, personer med funktionsnedsättning och personer bosatta i glesbygden kan förväntas ha behov av service.
Kammarkollegiet anför i sitt remissvar att förslaget inte bör genomföras i den form som regeringen föreslagit för riksdagen. Kammarkollegiet betonar att samtjänstlagen och samtjänstförordningen inte är avsedda att användas på det sätt som propositionen gör gällande, då ärendehandläggning ska ske inom ramen för respektive myndighets ansvarsområde.
Enligt vår mening borde riksdagen därför rösta nej till förslaget. Regeringen bör i stället få i uppdrag att göra en fullständig genomlysning av samtjänstlagen och samtjänstförordningen. I den översynen bör särskild vikt fästas vid att pröva om lösningen med servicecenter verkligen gör den nytta för de utsatta områdena som regeringens förslag syftar till och att utreda huruvida servicen på ett ändamålsenligt sätt kan riktas mot såväl landsbygd som tätort.
Ett annat viktigt övervägande i sammanhanget är om man kan öka möjligheten till kommunikation med myndigheterna med hjälp av videokonferensteknik.
Vi i Sverigedemokraterna står naturligtvis bakom samtliga våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar vi bifall endast till reservation nr 1.
I detta anförande instämde Fredrik Lindahl och Per Söderlund (båda SD).
Anf. 35 Per-Arne Håkansson (S)
Fru talman! Hela Sverige ska hålla ihop. Utveckling ska ske i hela landet. En stark och väl utvecklad demokrati kräver en lokal statlig förankring.
I en digital och uppkopplad tid kan det kanske tyckas som att de geografiska platserna spelar allt mindre roll. Nästan oavsett var vi befinner oss kan vi bli nådda och känna oss delaktiga i händelser som sker. Det innebär dock inte att den nära kontakten med medborgare - i stadsmiljöer, på orten eller på landsbygden - kan ersättas med enbart digitala tjänster som modereras från helt andra platser. Statens närvaro i landets olika delar spelar stor roll.
Fru talman! Med den proposition som regeringen har lagt fram och som har behandlats i KU:s betänkande KU35 föreslås att riksdagen ska anta regeringens förslag till ny lag om viss gemensam service och lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen - allt för att möjliggöra detta på bästa sätt ur medborgarens perspektiv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service
Jag vill här yrka bifall till utskottets förslag i KU:s betänkande och avslag på motionerna.
Fru talman! Den föreslagna regleringen omfattar bland annat en ny lag om viss gemensam offentlig service som ersätter lagen om samtjänst vid medborgarkontor. Det handlar om att bygga upp en ny form av statlig service, skapa möjligheter till samverkan mellan myndigheter och förvaltningar och förbättra tillgängligheten. Regeringens bedömning är att statens servicekontor kommer att hantera registrering av allmänna handlingar på ett för verksamheten ändamålsenligt och gott sätt.
Herr talman! Det föreslås också en ny sekretessbestämmelse som innebär att sekretess ska gälla för handlingar som lämnas in till eller upprättas i en sådan serviceverksamhet som en statlig myndighet ska utföra åt någon annan myndighet.
I utskottets överväganden kring lokal statlig service vid servicekontor har hänsyn tagits till gällande ordning, till samtjänstlag och till samtjänstförordning. Men också frågor om tryckfrihetsförordningen och om offentlighets- och sekretesslagen finns med i övervägandena kring hur allmänna handlingar ska kunna lämnas ut och uppgifter kunna begäras in av myndigheter och enskilda.
Herr talman! Den nya serviceorganisationen - det kan betonas just att ordet service är vägledande för det hela - tillkommer för att stärka förtroendet för de statliga myndigheterna och samhällets institutioner.
Trots att utvecklingen går mot allt fler digitala tjänster anser regeringen att den personliga servicen - bemötandet - är viktig att lyfta fram, inte minst för dem som är mest ekonomiskt och socialt utsatta, människor med olika funktionsnedsättningar eller människor som har svårigheter med svenska språket. Viss service sköts kanske med fördel digitalt, men andra serviceformer kräver fysiska besök, och då blir just placeringen av betydelse.
Genom att man samlar vissa statliga myndigheters lokala besöks- och serviceverksamheter i en sammanhållen organisation ökar möjligheterna att erbjuda en god service av hög kvalitet på ett kostnadseffektivt och bra sätt. Det har ofta varit Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket som har skapat gemensamma kontor. Avsikten är dock inte att utesluta andra statliga myndigheter från att frivilligt ingå serviceavtal med Statens servicecenter.
Till saken hör att regeringen nyligen beslutade att ge länsstyrelserna i uppdrag att kartlägga den statliga närvaron i hela landet och föreslå metoder för att följa upp frågan. Länsstyrelsen i Örebro län har fått samordningsansvar, och en första delredovisning ska ske inom cirka en månad, den 31 maj i år.
Regeringen har också gett Statskontoret i uppdrag att kartlägga och sammanställa tio stora myndigheters planer för lokalisering av verksamhet, detta för att stärka förutsättningarna för en mer strategisk dialog mellan regeringen och myndigheterna just i lokaliseringsfrågan.
Herr talman! Regeringen framhåller att omfattande förändringar också kommer att genomföras av Arbetsförmedlingens verksamhet och att man avser att återkomma till myndighetens framtida deltagande i serviceorganisationen.
I den budget som klubbades igenom i riksdagen före nyår fanns omfattande förändringar för Arbetsförmedlingen. Generaldirektören har lagt fram ett scenario med en organisationsförändring. Enligt uppgift är det 132 kontor som försvinner från nuvarande orter. Men den lokala närvaron i kommunerna från statens sida behöver självklart säkerställas utifrån de nya förutsättningarna. Kopplingen till och samarbetet med kommunerna blir en utmaning i sig men behöver framhållas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service
Med tanke på den debatt som har uppstått kring Arbetsförmedlingens organisationsförändringar torde det vara av stor vikt att den kommunala förankringen betonas. Det skulle kunna vara ett ämne för en utfrågning eller en hearing i regi av KU eller i samarbete med andra utskott: hur den statliga närvaron i hela landet, den lokala förankringen och medborgarkontakten kan säkerställas och utvecklas. Man skulle då kunna lyfta fram den frågan ur ett helhetsperspektiv.
Kommuner, företag, föreningar och organisationer kan gemensamt göra stora insatser för att lyfta utvecklingen och skapa jobb och tillväxt. Den statliga förankringen i hela landet är viktig just för jobben, tillväxten och utvecklingen.
(Applåder)
Anf. 36 Linda Ylivainio (C)
Herr talman! Som föregående talare påpekade handlar KU:s betänkande KU35 om en samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service. Det handlar om de föreslagna lagändringarna för att möjliggöra lokal statlig service som tillhandahålls vid servicekontor i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ansvarar för. Trots det har en följdmotion som handlar om principer för lokalisering av statlig verksamhet väckts.
Herr talman! Statlig verksamhet har de senaste decennierna tyvärr i hög takt centraliserats till storstäder och länscentrum. Centerpartiet vill att fler av statens funktioner utförs på mindre orter där kostnadstrycket är lägre. Då ger vi fler möjligheter till jobb för människor som bor utanför storstäderna samtidigt som det finns potentiella vinster i form av lägre kostnader och högre effektivitet. Att utlokalisera statliga jobb till mindre orter runt om i vårt land är självklart inte i sig en mirakelkur för att hela Sverige ska leva. Det är en bland flera åtgärder som behövs. Det är en viktig åtgärd.
Den parlamentariska landsbygdskommitténs mål att decentralisera 10 000 jobb är centralt, men det är nog lika viktigt att de statliga jobben fördelas i hela landet för att säkra tillväxten också utanför storstäder och regioncentrum.
Herr talman! Jag vill därför i detta sammanhang lyfta fram ett par viktiga punkter i januariavtalet, som Centerpartiet, Liberalerna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet har ingått: Vi är överens om att bygga fler servicekontor, i hela landet. Vi är överens om att inga nya myndigheter ska lokaliseras i Stockholm under mandatperioden.
Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i KU:s betänkande och avslag på reservationerna.
Anf. 37 Jessica Wetterling (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
I Sverige har vi 290 kommuner, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder. De varierar i storlek från några tusen invånare till hundratusentals invånare.
Sverige har stora och växande regionala skillnader. Ojämlikheten syns på kartor, till exempel på stadsbusskartan. Pengarna finns i centrum, i de stora städerna och i stadskärnorna. Samtidigt lämnas landsbygden, bruksorterna och förorterna efter. Av de tio rikaste kommunerna i Sverige finns åtta i Stockholms län. Alla de tio fattigaste ligger på landsbygden.
Vänsterpartiet vill skapa förutsättningar för att alla ska ha både rätten och möjligheten att bo var de vill i landet. Det behövs en övergripande strategi som bygger på långsiktighet, en utvecklad samverkan och ett större regionalt inflytande för att staten ska se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet. Tillgången till offentlig service är avgörande för att människor ska kunna bo och leva sina liv. Statlig service måste finnas tillgänglig även på landsbygden.
Om vi ska hålla ihop och skapa förutsättningar för utveckling i hela Sverige måste vi ha likvärdiga grundläggande förutsättningar oavsett var vi bor. De senaste årtiondena har, precis som Linda Ylivainio sa tidigare, det offentliga ofta varit först med att lämna landsbygd och förorter åt deras öde. Vänsterpartiet vill se satsningar som berör samhällets alla delar.
Det är hög tid att ge alla i Sverige samma chanser, att ge möjligheterna till dem som under årtionden har blivit nekade dem. Vi ska kunna lita på att välfärdssamhället fungerar oavsett var vi bor. Det offentliga ska inte styras av marknadslogik och enbart utgå från efterfrågan. Våra gemensamma rikedomar skapas av hela landets resurser och hela landets arbete. Då ska frukterna av detta arbete också komma alla och hela landet till del. Vänsterpartiet står därför bakom förslaget i betänkandet. Genom lagändringarna som föreslås i betänkandet möjliggörs lokal statlig service vid servicekontor i en sammanhållen organisation.
Herr talman! Tyvärr går utvecklingen just nu åt fel håll. På flera håll i landet ser vi hur myndigheter lägger ned sina lokala kontor, till exempel Kronofogden.
En annan myndighet som står inför stora förändringar är Arbetsförmedlingen. Kraftiga nedskärningar väntar i form av uppsägningar och nedläggningar av lokala kontor - ett resultat av den budget som högerpartierna drev igenom i december 2018. Utöver detta har regeringen, Liberalerna och Centerpartiet kommit överens om att privatisera stora delar av Arbetsförmedlingens verksamhet.
Sammanhållna statliga myndigheter med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv politik. Detta krävs för att landet ska garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var de bor. Därför säger vi i Vänsterpartiet nej till dessa nedläggningar och privatiseringar.
Med anledning av detta läser jag med intresse Kristdemokraternas reservation där det står: "Enligt min mening ska de viktigaste statliga aktörerna och myndigheterna, främst polisen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, i princip finnas i alla kommuner." Jag undrar hur Kristdemokraterna har tänkt att Arbetsförmedlingen ska finnas i princip i varje kommun när Arbetsförmedlingens budget skärs ned så mycket att ca 130 av 242 kontor behöver avvecklas. Snart är det kanske bara Systembolaget som har täckning i hela landet.
Anf. 38 Tuve Skånberg (KD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service
Herr talman! För åhörarna kan det möjligen verka lite svårt att skilja oss åt. Alla som har varit uppe här har talat sig varma för lokal statlig service och på ett eller annat vis sagt att det ska finnas över hela landet. Detta har Kristdemokraterna vurmat för och motionerat om i många år.
Det är viktigt att hela Sverige ska leva och att det finns tillgång till lokal statlig service, gärna i servicecenter över hela landet. Servicecenter är ett bra sätt att samla olika myndigheters service så att basala myndighetstjänster finns att tillgå runt om i landet. Åtgärder bör vidtas för att främja sådan myndighetssamverkan. Kommuner och statliga myndigheter bör samordna sin grundläggande service till medborgare och företag genom att samarbeta i lokala servicecenter. Detta gäller över hela vårt land, inte bara i storstäder. Det ska vara rimliga avstånd till grundläggande service, såväl offentlig som kommersiell. Detta ger den praktiska möjligheten att bo kvar på landet eller att flytta dit.
Jag fick en fråga om vad Kristdemokraterna anser om de viktigaste statliga aktörerna och myndigheterna. Där nämner vi just, såsom citerades, polisen, Försäkringskassan och även Arbetsförmedlingen, som i princip ska finnas i alla landets kommuner. Ja, det är sant att det blir en hel del frågetecken med den omställning och finansiering som vann riksdagens bifall. Vi får räkna in också privata initiativ i det som Kristdemokraterna och Moderaterna önskade skulle ersätta Arbetsförmedlingen, för att det ska kunna bli rikstäckande. Det är en helt riktig iakttagelse att det inte räcker att Systembolaget finns över hela landet, utan det behöver också de andra aktörerna göra.
Det är viktigt att upprätthålla en grundläggande servicenivå över hela landet för att människor ska känna sig trygga och för att livet utanför tätorterna ska fungera. Basal och offentlig service ska vara lättillgänglig över hela landet, och jag vill därför underlätta för myndigheter och kommuner att samarbeta kring detta. Ett bra sätt är att upprätta servicecenter i anslutning till den lokala lanthandeln eller andra naturliga samlingspunkter i landsorten.
Jag yrkar bifall till reservation 3.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 15.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2018/19:80 Onsdagen den 24 aprilProtokoll 2018/19:80
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Samlad struktur för tillhandahållande av lokal statlig service
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om viss gemensam offentlig service,
2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:47 punkterna 1 och 2 samt avslår motion
2018/19:3033 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 87 0 0 13 M 63 0 0 7 SD 0 58 0 4 C 26 0 0 5 V 26 0 0 2 KD 19 0 0 3 L 16 0 0 3 MP 13 0 0 3 - 0 0 0 1 Totalt 250 58 0 41 Tillgång till lokal statlig service
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:155 av Eric Palmqvist m.fl. (SD) yrkande 4,
2018/19:628 av Dennis Dioukarev (SD),
2018/19:775 av Betty Malmberg (M) yrkande 1,
2018/19:1815 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S),
2018/19:2492 av Per Åsling (C) yrkande 1,
2018/19:2694 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22 och
2018/19:2736 av Magnus Oscarsson m.fl. (KD) yrkande 62.- Reservation 2 (SD)
- Reservation 3 (KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 86 0 0 14 M 63 0 0 7 SD 1 0 57 4 C 26 0 0 5 V 26 0 0 2 KD 0 19 0 3 L 16 0 0 3 MP 12 0 1 3 - 0 0 0 1 Totalt 230 19 58 42