274 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Utredning från Riksdagsförvaltningen, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2005/06, Bostadsutskottet, Finansutskottet, Justitieutskottet, Konstitutionsutskottet, sorterat efter relevans
Sverige borde inte ha godtagit Egyptens garanti mot tortyr och annan illabehandling. Garantin borde därmed inte ha lett till avvisningarna av två egyptiska medborgare i december 2001. Det anser konstitutionsutskottet efter att ha granskat ärendet. Bristen på planering av hur garantin skulle följas upp återspeglas enligt KU i att den faktiska uppföljningen brustit. KU betonar att det är angeläget att Sverige lämnar ett fullgott underlag och på andra sätt samarbetar med FN:s kommitté mot tortyr. FN:s kommitté mot tortyr konstaterade i maj 2005 att Sverige brutit mot tortyrkonventionen. Däremot riktar KU ingen kritik mot regeringen i fallet med den fängslade svensken på Guantánamobasen. Riksdagen delar KU:s uppfattning.
Riksdagen sade nej till motioner bland annat från allmänna motionstiden 2003, 2004 och 2005 om de nationella minoriteterna. Motionerna handlar bland annat om omnämnande av de nationella minoriteterna i regeringsformen, de nationella minoriteternas inflytande, ILO-konvention 169, förvaltningsområdena, fler nationella minoriteter och minoritetsspråk, utbildning, äldreomsorg, medier och diskrimineringsfrågor. I samband med behandlingen av motionerna har konstitutionsutskottet följt upp och utvärderat riksdagens beslut från 1999 om nationella minoriteter och minoritetsspråk (se 1999/2000:KU6 ).
Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna under perioden 2006-2009 och en kartläggning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige 2005. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2005.
Dagens detaljerade lagregler om säkerhetsskyddet i riksdagen ersätts av grundläggande bestämmelser. Riksdagens myndigheter ska i stället besluta om detaljerna. Den nu gällande lagen om säkerhetsskyddet i riksdagen innehåller en mängd detaljbestämmelser om vad som ska göras för att skydda riksdagens verksamhet. Riksdagsstyrelsen föreslår att regelverket ska ändras för att bli mer flexibelt och modernt. Riksdagen sade ja till riksdagsstyrelsens förslag med några små ändringar. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade också ja till riksdagsstyrelsens förslag om ändringar i lagen om om säkerhetskontroll i riksdagens lokaler. Ändringarna innebär i huvudsak att möjligheten att besluta om säkerhetskontroll utvidgas till att gälla anställda om det finns särskilda skäl för det.
Behöver fritidspolitiker ett starkare skydd så att de inte får det sämre på jobbet på grund av sitt uppdrag? Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda frågan. Det finns i dag inte några lagar som direkt säger att en politiskt förtroendevald är skyddad mot försämringar på arbetsplatsen på grund av uppdraget, till exempel hot om indragen tjänst. I arbetet med den snart 30 år gamla kommunallagen förutsatte man att den förtroendevaldes situation på arbetsplatsen inte skulle bli sämre på grund av uppdraget. Regeringen menade att situationen på arbetsplatsen skulle bestämmas genom avtal om det fanns behov av det.
Riksdagen avslog motioner om tryck- och yttrandefrihetsfrågor som lämnats in under den allmänna motionstiden 2005. Motionerna handlade bland annat om meddelarskydd för anställda utanför den statliga sektorn, frågor om pornografi och frågor om presstöd.
Heby kommun förs den 1 januari 2007 över från Västmanlands län till Uppsala län. Frågan om att föra över Heby kommun till Uppsala län har diskuterats under lång tid. Kommunen genomförde en folkomröstning 1998, och en majoritet av de som röstade ville tillhöra Uppsala län.
TV 4:as koncessionsavgift ska avvecklas i takt med att de analoga tv-sändningarna upphör. När alla marksändningar är digitala upphör ju TV 4:s fördel att som enda kanal sända tv-program med reklam via det analoga marknätet. Riksdagen stödjer den reduceringstakt som regeringen har föreslagit. Koncessionsavgiften ska reduceras etappvis varje halvår från och med andra halvåret 2005 till och med andra halvåret 2007. Avgiften reduceras med procentandelar som är knutna till andelen av befolkningen som fortfarande kan se analoga sändningar under de fem olika etapperna.
Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.
Riksdagen sa ja till förslagen i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse. Regeringen och riksdagsstyrelsen lämnade där förslag om anslag för 2006 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet.
Tjänstemän vid Kustbevakningen ska, på samma sätt som polisen, i enklare fall få besluta om böter, det vill säga föreläggande av ordningsbot. Syftet är att förseelser till sjöss ska kunna handläggas mer effektivt och att polisen ska kunna använda sina resurser till annat. Vidare ska bestämmelserna om jäv i rättegångsbalken för åklagare även gälla för Kustbevakningens, Skatteverkets och Tullverkets anställda i den brottsbekämpande verksamheten. Syftet är att säkerställa objektivitet i myndigheternas brottsbekämpande verksamhet. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2006.
En ny lag ska ge livstidsdömda rätt att ansöka om tidsbestämt straff. Ansökningarna ska prövas i domstol. Den nya lagen ska skapa ett klarare och tydligare system för både livstidsdömda och kriminalvården. Samtidigt stärks de livstidsdömdas rättssäkerhet. Med dagens system får regeringen, enligt grundlagen, genom nåd omvandla en livstidsdom till ett tidsbestämt straff. Ingen kan kräva att bli benådad eller att få ta del av skälen till ett beslut om nåd. Antalet livstidsdomar ökar stadigt. En anledning kan vara en lagändring 1992 som minskade möjligheterna att döma till rättspsykiatrisk vård. För närvarande avtjänar cirka 140 personer fängelse på livstid, samtliga för mord. Den nya lagen börjar gälla den 1 november 2006.
DNA-tekniken ska kunna användas oftare för att klara upp brott. Det innebär ett regeringsförslag som riksdagen sagt ja till. Riksdagen poängterar vikten av att fler brott klaras upp. DNA-tekniken ökar den möjligheten. Med de nya bestämmelserna har polisen möjlighet att ta DNA-prov på alla som skäligen kan misstänkas för brott där straffet kan bli fängelse. Dessutom kommer polisen också att kunna ta DNA-prov på personer som inte själva är skäligen misstänkta för ett brott men där det finns synnerliga skäl att anta att provtagningen är av betydelse i en brottsutredning. Fler DNA-profiler kommer med de nya reglerna att kunna sparas i DNA-registret. Alla som dömts till annat straff än böter får registreras. Dessutom får en person som är skäligen misstänkt för ett brott där straffet kan bli fängelse registreras i ett separat utredningsregister. Det är endast dömda personer som blir kvar i DNA-registret. Prover som tagits på personer som inte längre är misstänkta för brott ska förstöras så snart målet eller ärendet är avslutat. Samma sak gäller uppgifter som har lagrats i utredningsregistret. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.
Varje EU-land ska vara skyldigt att betala ersättning till den EU-medborgare som råkar ut för ett våldsbrott i landet. Det är innebörden av EU:s brottsofferdirektiv, som nu genomförs i svensk lag. Den svensk som råkat ut för ett våldsbrott i ett annat EU-land kan ansöka om ersättning från det landet via svenska Brottsoffermyndigheten. Brottsoffermyndigheten har bland annat möjlighet att komplettera ersättningen så att den når upp till den nivå som följer svensk praxis. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2006.
Behandlingen av regeringens förslag till ändringar i sekretesslagen i proposition 2005/06:178 Hemlig rumsavlyssning skjuts upp till 2006/07 års riksmöte. Lagförslagen avgörs tillsammans med de övriga lagförslagen i propositionen, som riksdagen tidigare beslutat har beslutat ska vila i minst tolv månader (se 2005/06:JuU26 ).
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att slopa kravet på att poliser som utfärdar bötesförelägganden måste skriva under dem. Det innebär att utfärdandet kan ske elektroniskt. Syftet med beslutet är att effektivisera hanteringen av ordningsböter, särskilt vid trafiköverträdelser som registreras genom automatisk trafiksäkerhetskontroll. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006. Riksdagen sade ja till regeringens förslag.
