Sök

Utlänningslagen ändras så att en ansökan om asyl i Sverige kan nekas prövning om den som söker asyl redan har fått status som alternativt skyddsbehövande i ett annat EU-land. Den som har ansetts vara alternativt skyddsbehövande i ett EU-land har fått sin ansökan om skydd prövad och beviljad och får därför inte sin sak prövad igen i Sverige. Detta innebär att utlänningslagen anpassas till EU:s omarbetade asylprocedurdirektiv och den omarbetade Dublinförordningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 28 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-13

Debatt

2014-06-16

Beslut

2014-06-17

Utlänningslagen ändras för att göra det möjligt för fler barn att få stanna i Sverige. I fortsättningen ska det räcka med att det finns "särskilt ömmande omständigheter" i stället för "synnerligen ömmande omständigheter" för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas barn upp till 18 år.

Lagreglerna om verkställighetshinder ändras också. Enligt gällande regler kan personer som har fått ett utvisnings- eller avvisningsbeslut få beslutet omprövat om nya omständigheter kommer fram. Det kan handla om sjukdom eller andra orsaker som gör att beslutet inte bör verkställas. De nya reglerna innebär att kraven på nya omständigheter kommer att sänkas för barn.

Syftet med lagändringarna är att ytterligare lyfta fram barnrättsperspektivet och fokusera på barnets bästa.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

42, 76 minuter

Justering

2014-05-27

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om svenskt medborgarskap. Beslutet innebär att en portalparagraf införs i medborgarskapslagen om medborgarskapets betydelse för att lyfta fram och stärka medborgarskapets symboliska innebörd.

Lagändringarna innebär också följande:

• Alla kommuner ska vara skyldiga att anordna ceremonier för nya svenska medborgare för att högtidlighålla att dessa har fått svenskt medborgarskap.
• Reglerna om förvärv av svenskt medborgarskap i samband med födelse ändras så att kvinnor och män likställs när det gäller möjligheten att föra över svenskt medborgarskap till sitt barn. Detta innebär att ett barn alltid blir svensk medborgare vid födseln om en av föräldrarna är det.
• De som har förlorat sitt svenska medborgarskap till följd av ett tidigare förbud mot dubbelt medborgarskap får möjlighet att återfå detta genom en anmälan.

Ändringarna börjar att gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 67 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att personer som har fått för mycket sjukersättning ska betala ränta om de är sena med återbetalningen.

Beslutet gäller den grupp som har fått en icke tidsbegränsad sjukersättning enligt de regler som gällde före juli 2008. Dessa regler tillåter att den försäkrade arbetar och studerar utan att han eller hon förlorar rätten till sjukersättning. Vid arbete betalar Försäkringskassan ut en preliminär reducerad sjukersättning varje månad. Försäkringskassan beslutar sedan om en slutlig sjukersättning när Skatteverket fastställt den pensionsgrundande inkomsten för det aktuella året. Om den försäkrade har fått för mycket pengar måste han eller hon betala tillbaka det överskjutande beloppet plus en avgift. Ingen ränta behöver betalas.

Enligt de nya reglerna ska den försäkrade betala ränta om han eller hon fått en återbetalningsplan eller fått skjuta upp återbetalningen. Räntan ska motsvara statens utlåningsränta med ett tillägg på två procentenheter. Om betalning inte sker i tid ska Försäkringskassan kunna ta ut en dröjsmålsränta.

Riksdagens beslut innebär även en regeländring för dem som får bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd. De ska inte längre behöva anmäla mindre ökningar av inkomst och förmögenhet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 26 minuter

Justering

2014-05-06

Bordläggning

2014-05-27

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen har godkänt en konvention om social trygghet mellan Sverige och Sydkorea. Konventionen innehåller bestämmelser som samordnar de båda ländernas lagstiftning om ålders-, efterlevande- och invaliditetspension samt sjuk- och aktivitetsersättning. Konventionen innebär i princip inte några nya åtaganden för Sverige. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att en konvention om social trygghet behövs för att underlätta rörligheten mellan Sverige och Sydkorea.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 8 minuter

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-06-03

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

En lagändring för likabehandling när det gäller social trygghet införs den 1 juli 2014. Detta för att svenska regler ska anpassas till ett EU-direktiv. Den som inte är svensk medborgare måste i dag i vissa fall ha bott minst fem år i Sverige när man räknar ut försäkringstiden. Det gäller försäkringstiden för rätt till sjuk- och aktivitetsersättning i form av garantiersättning om försäkringsfallet inträffat före 18 års ålder. Ändringen innebär att samma regler gäller för svenska medborgare och medborgare i andra länder. Kravet på viss bosättningstid i Sverige tas därför bort.

EU-direktivets bestämmelser om ett kombinerat arbets- och uppehållstillstånd motsvaras av de regler som gäller i dag och kräver därför ingen lagändring.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 21 minuter

Justering

2014-04-03

Bordläggning

2014-04-15

Debatt

2014-04-16

Beslut

2014-04-16

Riksrevisionen har granskat tilläggsförmånerna till ålderspensionen, det vill säga bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Granskningen gäller om syftet med förmånerna uppnås och om administrationen är effektiv. Riksrevisionens slutsats är att systemet fungerar dåligt och att många som har rätt till en förmån inte ansöker om den, vilket innebär att det så kallade mörkertalet är stort.

Regeringen har lämnat en skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Socialförsäkringsutskottet håller med regeringen om att det inte är bra att det finns ett stort mörkertal. Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att undersöka mörkertalen och utifrån resultaten bedöma vilka förändringar i informationsinsatserna som behövs. Utskottet är mycket positivt till detta.

Riksrevisionen tar upp reglerna för eftergift, det vill säga möjligheter att slippa betala, och vad som ska prövas som felaktig utbetalning. Det är viktigt att reglerna tillämpas och handläggs på ett likartat sätt av alla myndigheter, menar Riksrevisionen. Utskottet håller med och är därför positivt till att Pensionsmyndigheten ska lämna ett förslag om lagregler för hanteringen av återkrav av socialförsäkringsförmåner till regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 25 minuter

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-02-26

Beslut

2014-02-26

Från den 1 januari 2014 ska föräldrar kunna ta ut föräldrapenning under högst 96 dagar efter att barnet fyllt fyra år. Genom beslutet betonas att huvuddelen av föräldrapenningen bör användas när barnet är litet och behovet av omvårdnad från föräldrarna är som störst.

Föräldrar behöver ofta vara lediga från arbetet även när barnet är äldre. Det kan vara under lov och studiedagar eller för att vara med i förskolans och skolans verksamhet. Åldersgränsen för att ta ut föräldrapenning höjs därför från åtta år till tolv år.

Föräldrapenningens ersättningsnivåer ska vara delade lika mellan föräldrar med gemensam vårdnad om ett barn. Detta för att förtydliga båda föräldrarnas ansvar för barnet och för att minska konflikter mellan föräldrar. Beslutet innebär att varje förälder får rätt till föräldrapenning för 195 dagar på sjukpenningnivå eller grundnivå och 45 dagar på lägstanivå.

Föräldrarna ska inte kunna få föräldrapenning för längre tid tillbaka än 90 dagar före den dag då ansökan kom in till Försäkringskassan. Men Försäkringskassan ska kunna göra undantag om det finns synnerliga skäl.

Tidsperioden för tillfällig föräldrapenning i samband med att ett barn har avlidit förlängs. Föräldrarna ska kunna ta ut förmånen i tio dagar fram till den 90:e dagen efter det att barnet har avlidit.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2013-11-14

Debatt

2013-11-27

Beslut

2013-11-27