420 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, Utskottens kallelser och föredragningslistor, Davidson, Inger (KD), EU-nämnden, Justitieutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
Polisen ska utreda fler brott där den misstänkte är under 15 år. Det ska också bli tillåtet med drogtester under tvång. Det har riksdagen beslutat. I dag kan polisen göra en utredning som ligger till grund för socialtjänstens insatser. Men det är inte nödvändigt om den misstänkte är under 15 år. Nu ska lagen ändras. Polisen ska i framtiden som regel alltid inleda en utredning om straffet för det aktuella brottet är minst ett års fängelse. Då ska det också vara möjligt att ta blod- eller salivprov på den misstänkte för att därefter göra en DNA-analys. Det ska även bli tillåtet för polisen att med tvång drogtesta barn under 15 år. Den som misstänks vara narkotikapåverkad ska lämna till exempel blod- eller urinprov. Målet är att så tidigt som möjligt upptäcka missbruk. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.
Lagreglerna om människohandelsbrott skrivs om så att de blir tydligare och mer ändamålsenliga. Syftet är att förstärka det straffrättsliga skyddet mot människohandel. Då kan brottsbekämpningen bli mer effektiv. I dag krävs att gärningsmannen har tagit kontroll över offret för att kunna dömas. Det kravet försvinner. I dag finns också ett krav på så kallad dubbel straffbarhet för att en svensk domstol ska kunna döma över människohandel som har begåtts utomlands. Även detta krav försvinner. Det blir därmed lättare att i Sverige döma personer som har begått människohandelsbrott utomlands. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om belastningsregister. Det innebär att vissa uppgifter ska gallras bort ur belastningsregistret fem år efter domen eller beslutet. Detta gäller om personen var under 18 år när brottet begicks. Idag gallras uppgifterna efter tio år. Uppgifterna som ska gallras bort gäller skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare, ungdomstjänst och om att någon har förklarats fri från påföljd för ett brott begånget under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2010.
Särskilt utsedda trafiknykterhetskontrollanter ska få rätt att stoppa fordon och kontrollera förarna vid hamnar. Nykterhetskontrollerna ska utföras vid färjornas ankomst genom utandningsprov. Arbetet ska ske under polisens ledning. Endast ordningsvakter eller väktare som genomgått en särskild kompletterande utbildning ska kunna bli trafiknykterhetskontrollanter. I dag är det bara poliser, bilinspektörer, tulltjänstemän och kustbevakare som får kontrollera nykterheten vid färjelägen. De nya reglerna gäller på försök under tre år - från den 1 juli 2010 till den 30 juni 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksrevisionens styrelse har lämnat en redogörelse till riksdagen om hanteringen av unga lagöverträdare. Styrelsen pekar på olika brister i myndigheternas arbete. Justitieutskottet konstaterar att flera av de berörda myndigheterna redan har börjat förbättra sitt arbete. Regeringen arbetar också med dessa frågor och väntar på resultat från pågående utredningsarbete. Riskdagen avlutade ärendet med detta.
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor från de allmänna motionstiderna 2007, 2008 och 2009. Skälet är bland annat att det redan pågår arbetet i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om allmänna frågor om polisen, arbetet mot barnsexturism och lagring av trafikdata.
Riksdagen sa nej till motioner från i huvudsak allmänna motionstiden 2009 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007, 2008 och 2009 om straffrättsliga frågor. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.
Den 1 juli 2009 blir det brottsligt för vuxna att söka kontakt med barn i sexuellt syfte. Brottet gäller kontakter med barn, exempelvis genom Internet, som syftar till att möjliggöra sexuella övergrepp vid ett fysiskt sammanträffande med barnet. Det nya brottet ska omfatta den som, med syftet att begå vissa sexualbrott mot ett barn under 15 år, kommer överens med barnet om att träffas och därefter gör något för att mötet ska bli av. Straffet ska vara böter eller fängelse i högst ett år.
Riksdagen sa nej till motioner om polisfrågor och arbetet mot barnsexturism som lämnats in under de allmänna motionstiden 2007 och 2008. Motionerna som rör polisfrågor handlar bland annat om polisens arbetsmetoder, innehållet i polisutbildningen, kontroll av vapen och samordning mellan myndigheter för bättre brottsbekämpning. Motionerna om arbetet mot barnsexturism tar bland annat upp frågor om internationellt samarbete, polisens sambandsmän och arbetet vid svenska ambassader och konsulat.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om unga lagöverträdare. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, påföljder och gallring av uppgifter i belastningsregistret.
Regeringen har redovisat för riksdagen en ny handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det som primärt upprätthåller människohandeln och prostitutionen är efterfrågan, det vill säga att människor, främst män, köper sex. Detta utgör ett allvarligt hinder för mänskliga rättigheter, social jämlikhet och jämställdhet. I första hand är det kvinnor och flickor som drabbas men även män och pojkar utnyttjas. Handlingsplanen innebär att regeringen kommer att satsa totalt 213 miljoner kronor på olika konkreta insatser fram till 2010. Planen har ett tydligt fokus på den utsatta individens behov av skydd och omfattar följande fem insatsområden: ökat skydd och stöd till utsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, ökad nationell och internationell samverkan samt ökad kunskap. Särskilda åtgärder kommer att riktas till barn och ungdomar. Insatser för att motverka efterfrågan på köp av sexuella tjänster är avgörande för att komma till rätta med problemen. Regeringen avser att följa upp planen 2011 och därefter redovisa resultatet för riksdagen. Justitieutskottet konstaterar i sitt beslutsunderlag att handlingsplanen är kraftfull och att de insatser som presenteras kommer att leda till en varaktigt höjd ambitionsnivå när det gäller bekämpningen av prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 32,6 miljarder kronor i anslag till rättsväsendet för 2009. De största anslagen går till polisen (knappt 17, 5 miljarder kronor), domstolarna (drygt 4,3 miljarder kronor) och Kriminalvården (drygt 6,4 miljarder kronor).
Motion till riksdagen
2008/09:Ub588
av Inger Davidson kd Skolbibliotek
kd564
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att låta skolbiblioteken omfattas av den nya skollagen i stället för som nu av bibliotekslagen. Motivering
Medan de flesta länder
Det ska i fortsättningen krävas prövningstillstånd för att hovrätten ska ta upp ett överklagande i ett familjemål till prövning. Prövningstillstånd ska beviljas till exempel om hovrätten vid sin inledande bedömning kommer fram till att tingsrättens dom bör ändras eller om det inte annars går att bedöma om tingsrätten har dömt rätt. Riksdagen beslutar samtidigt att försöksverksamheten med att använda videokonferens ska bli permanent i förvaltningsdomstolarna, det vill säga länsrätt, kammarrätt och Regeringsrätten. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2008, då även tidigare beslutade lagändringar för modernare rättegångar träder i kraft.
Riksdagen har godkänt ett utkast till rambeslut inom EU som innebär att medlemsländerna ska erkänna och verkställa varandras domar om frihetsberövande påföljder, exempelvis fängelsestraff, under vissa förutsättningar. Syftet är att medlemsländerna ska samarbeta bättre i de fall en person fått en frihetsberövande dom i ett EU-land men bor och lever i ett annat EU-land. Det land som verkställer domen ska göra det på samma sätt som om det vore en inhemsk dom. Tidpunkten är ännu inte bestämd för när medlemsländerna ska ha genomfört bestämmelserna i rambeslutet.
Riksdagen godkände Prümrådsbeslutet som är ett utkast till rådsbeslut som har förhandlats fram inom EU. Rådsbeslutet handlar om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för att bekämpa terrorism och gränsöverskridande brottslighet. Det innehåller bestämmelser som syftar till att utveckla informationsutbytet inom EU, framför allt när det gäller uppgifter i DNA-, fingeravtrycks- och fordonsregister. Det finns även bestämmelser om samarbete för att förebygga terroristbrott samt andra former av samarbete, främst gemensamma insatser inom EU och bistånd vid större evenemang, katastrofer och allvarliga olyckor. Dessutom innehåller utkastet bestämmelser om dataskydd.
Tullverket och Kustbevakningen får större möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri. Tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen ska få ta alkoholutandningsprov, både rutinmässiga sållningsprov och bevisprov, och göra ögonundersökningar för att förebygga, upptäcka och utreda rattfylleribrott. Tjänstemän vid Kustbevakningen ska även få ta bevisprov på den som misstänks för sjöfylleri. Tullverket och Kustbevakningen får inleda förundersökning om rattfylleribrott och Kustbevakningen om sjöfylleribrott. Tjänstemännen vid myndigheterna ska få vidta utredningsåtgärder och använda vissa tvångsmedel före och under en förundersökning. För att förhindra rattfylleribrott får tjänstemännen vidare omhänderta bland annat fordonsnycklar. Dessutom får myndigheterna omhänderta körkort. Det blir möjligt att ta blodprov på förare som varit inblandade i vägtrafikolyckor och på grund av det inte kan lämna alkoholutandningsprov eller genomgå ögonundersökning, även om det saknas misstanke om trafiknykterhetsbrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2008.
Riksdagen sa nej till motioner om unga lagöverträdare från allmänna motionstiden åren 2006 och 2007. Motionerna handlar bland annat om brottsförebyggande arbete, påföljder, myndighetssamverkan och polisens arbete.
