Sök
827 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Motioner, 2016/17, Skatteutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2016
Betänkande 2016/17:UbU24
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2016 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.
Riksrevisionen anser att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Riksrevisionen motiverar detta med att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen.
Riksdagen noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-06-15
- Bordläggning
- 2017-06-19
- Debatt
- 2017-06-20
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
Betänkande 2016/17:UbU23
En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.
Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 18, 57 minuter
- Justering
- 2017-06-13
- Bordläggning
- 2017-06-16
- Debatt
- 2017-06-19
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
En försöksverksamhet med branschskolor
Betänkande 2016/17:UbU21
En femårig försöksverksamhet med branschskolor ska starta. Kommuner eller andra aktörer som ger utbildning på ett yrkesprogram i gymnasiet eller inom kommunal vuxenutbildning ska få sluta avtal med en branschskola. Branschskolan ska då framförallt få undervisa i yrkesämnen.
Sveriges skolor ska kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som också ska svara mot den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inom vissa yrkesområden är det brist på arbetskraft samtidigt som det ofta är svårt att starta utbildningar på grund av höga utbildningskostnader och få sökande. Syftet med försöksverksamheten är att förbättra den situationen.
Kommuner, landsting eller andra aktörer som uppfyller vissa villkor kan ansöka om att få bedriva branschskola. Ansökningarna behandlas av den myndighet regeringen bestämmer och regeringen ska få bestämma om regler kring villkor och urval.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nya lagen om försöksverksamheten med branschskolor ska börja gälla den 1 augusti 2017 och gälla för utbildning efter den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 13, 44 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-13
- Debatt
- 2017-06-14
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Explosiva varor - Tullverkets befogenheter vid inre gräns
Betänkande 2016/17:SkU33
Tullverket ska få befogenheter att kontrollera införsel av explosiva varor från andra EU-länder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag får Tullverket kontrollera och vidta vissa åtgärder för olaglig införsel av bland annat vapen och kemiska ämnen som kan användas för att tillverka sprängämnen. Med ändringarna omfattas även explosiva varor, till exempel handgranater. Förslaget innebär också att Tullverket kan vägra lämna ut och även förstöra de varorna.
De nya reglerna ska börja gälla den 1 november 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 2, 13 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-15
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2017
Betänkande 2016/17:SkU32
Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget.
Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.
Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 9, 42 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-02
- Debatt
- 2017-06-07
- Beslut
- 2017-06-07
- Dokument & lagar
En skyldighet att erbjuda lovskola
Betänkande 2016/17:UbU22
Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad.
En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 35 minuter
- Justering
- 2017-05-30
- Bordläggning
- 2017-06-02
- Debatt
- 2017-06-07
- Beslut
- 2017-06-07
- Dokument & lagar
Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd
Betänkande 2016/17:UbU20
Ett nytt så kallat studiestartsstöd ska införas. Stödet ska underlätta för arbetslösa personer med kort utbildning att studera för att öka deras möjligheter att få arbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Studiestartsstödet är ett verktyg som kommunerna ska kunna använda för att se till att vuxna med utbildningsbehov deltar i utbildning. Det är också kommunerna som prövar och beslutar vem som uppfyller villkoren för att få stödet. Det nya stödet är ett bidrag utan lån och det kommer att vara ett komplement till det vanliga studiemedelssystemet.
Förslaget innebär också att den nuvarande möjligheten för studenter att skriva av studielån om de fortsätter med högskolestudier kommer att avskaffas.
Lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017. Reglerna om avskrivning av studielån kommer dock att fortsätta gälla för studiemedel som har lämnats före den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 11, 45 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Det livslånga lärandet inom högre utbildning
Betänkande 2016/17:UbU9
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning. Riksrevisionen har i rapporten granskat lärosätenas arbete med att erbjuda fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Riksrevisionen anser bland annat att de behov som finns hos yrkesverksamma och hos arbetsgivare inte tillgodoses av lärosätena och statens nuvarande styrning. Regeringen håller med om det men menar att det i praktiken är omöjligt att garantera att utbildningsverksamheten alltid motsvarar efterfrågan.
Riksrevisionen anser att Statistiska centralbyrån (SCB) ska ha uppgifter om uppdragsutbildningar och regeringen håller med om det. Riksdagen vill betona hur viktigt det är med individers möjligheter till livslångt lärande. Det behövs på en arbetsmarknad med bland annat teknisk utveckling och det faktum att vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna. Därmed har lärosätena en viktig funktion när det gäller utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Riksdagen vill även lyfta fram vikten av ett gott samarbete mellan lärosäten och arbetslivets företrädare för att se till att lärosätenas utbildningsutbud motsvarar arbetsmarknadens behov.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-05-16
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-15
- Dokument & lagar
Utvidgad skattebefrielse för egenproducerad förnybar el
Betänkande 2016/17:SkU30
Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.
Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 5, 24 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-12
- Debatt
- 2017-05-16
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Skattebrottsdatalag
Betänkande 2016/17:SkU29
Skatteverket ska i en del fall hjälpa brottsbekämpande myndigheter att förebygga brottslighet. Nu ändras reglerna för hur Skatteverket ska behandla personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Det görs också ett tillägg i lagen om att bedrägeribrott ska ingå i de brott som Skatteverket ska hjälpa till med att förebygga och upptäcka. Det om bedrägeribrotten har koppling till Skatteverkets verksamhet.
Syftet med förändringarna är att ge Skatteverket bättre förutsättningar att jobba mer effektivt med den brottsbekämpande verksamheten, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Förändringen ska också underlätta samarbetet med andra myndigheter.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen, skattebrottsdatalagen, och lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen har samtidigt beslutat att säga ja till regeringens förslag om en ny tullbrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU28.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 3 minuter
- Justering
- 2017-05-11
- Bordläggning
- 2017-05-12
- Debatt
- 2017-05-16
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Tullbrottsdatalag
Betänkande 2016/17:SkU28
Tullverket ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet. Myndigheten ska få lagliga förutsättningar att utnyttja informationsteknik som gör det möjligt att samla in stora mängder information. Det kan till exempel gälla uppgifter om misstänkta vittnen. Samtidigt ska den personliga integriteten hos den misstänkte värnas. Den som är personuppgiftsansvarig ska inte ha någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag skattebrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU29.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 18 minuter
- Justering
- 2017-05-11
- Bordläggning
- 2017-05-12
- Debatt
- 2017-05-16
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Skatteförslag med anledning av energiöverenskommelsen
Betänkande 2016/17:SkU31
Fastighetsskatten för vattenkraftverk sänks och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förändringen ska ske stegvis och bygger på den energiöverenskommelse som träffades i juni 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.
Med termisk effekt menas kärnkraftsreaktorns värmeproduktionsförmåga. Skatten på termisk effekt baseras på hur stor effekt kärnkraftsreaktorerna har. Men nu avvecklas alltså skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Avvecklingen ska ske under en tvåårsperiod. Fastighetsskatten för vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod.
Dessa två skattesänkningar ska finansieras genom en höjning av energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Höjningen ska ske i två steg.
Beskattningsändringarna är nödvändiga för att energiöverenskommelsen ska kunna genomföras. Förändringarna påbörjas under 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 5 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-12
- Debatt
- 2017-05-16
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem
Betänkande 2016/17:SkU27
Regeringens arbete med att förenkla skattereglerna för företag går för långsamt. Därför uppmanar riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att öka takten och återkomma med en redogörelse för arbetet.
Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplext skattesystem. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet går långsamt och att de föreslagna förändringarna ofta är av begränsad omfattning. Därför rekommenderar revisionen att regeringen intensifierar arbetet med att förenkla skattereglerna för företag.
Riksdagen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen anser dessutom att regeringens åtgärder hittills är otillräckliga för att möta rekommendationerna. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att göra mer för att öka takten i regelförenklingsarbetet.
Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 41 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-09
- Debatt
- 2017-05-10
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Betänkande 2016/17:SkU21
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.
De flesta nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 49 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-09
- Debatt
- 2017-05-10
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
med anledning av skr. 2016/17:98 Redovisning av skatteutgifter 2017
Motion 2016/17:3733 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD)
Motion till riksdagen 2016/17:3733 av Per Åsling m.fl. C, M, L, KD med anledning av skr. 2016/17:98 Redovisning av skatteutgifter 2017 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande skrivelser med redovisning av skatteutgifter bör analysera enskilda skatteutgifters- Inlämnad
- 2017-05-03
- Förslag
- 1
- Utskottsberedning
- 2016/17:SkU32
- Riksdagsbeslut
- (1 yrkande): 1 bifall,
- Dokument & lagar
med anledning av skr. 2016/17:98 Redovisning av skatteutgifter 2017
Motion 2016/17:3732 av Olle Felten och David Lång (båda SD)
Motion till riksdagen 2016/17:3732 av Olle Felten och David Lång båda SD med anledning av skr. 2016/17:98 Redovisning av skatteutgifter 2017 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra normen för redovisning av skatteutgifter avseende inkomstskatt för inkomst av tjänst,- Inlämnad
- 2017-05-03
- Förslag
- 3
- Utskottsberedning
- 2016/17:SkU32
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 3 avslag
- Dokument & lagar
Skolväsendet - lärare och elever
Betänkande 2016/17:UbU18
En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.
Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.
I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta. Riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.
- Behandlade dokument
- 70
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Vuxenutbildningen
Betänkande 2016/17:UbU16
Riksdagen konstaterar att universitet, högskola och yrkeshögskola i dagsläget inte erbjuder utbildningar som är anpassade efter de personer som har gått i gymnasiesärskolan utom i undantagsfall. Utbildningarna är i huvudsak utformade efter studenter som har gått den vanliga gymnasieskolan. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att särskilt se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området vuxenutbildningen. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 18, 74 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-04
- Dokument & lagar
med anledning av prop. 2016/17:169 Explosiva varor - Tullverkets befogenheter vid inre gräns
Motion 2016/17:3721 av Olle Felten och David Lång (båda SD)
Motion till riksdagen 2016/17:3721 av Olle Felten och David Lång båda SD med anledning av prop. 2016/17:169 Explosiva varor Tullverkets befogenheter vid inre gräns Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen 1996:701 om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett- Inlämnad
- 2017-04-27
- Förslag
- 3
- Utskottsberedning
- 2016/17:SkU33
- Riksdagsbeslut
- (3 yrkanden): 3 avslag
- Dokument & lagar
Skolväsendet - övergripande skolfrågor
Betänkande 2016/17:UbU19
Riksdagen sa nej till motionsförslag om övergripande skolfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten i de svenska skolorna, om skolvalet, friskolor och tillsyn. Skälet är främst att det redan pågår arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10