Ulrika Heie (Cen)

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och att ett estetiskt ämne införs i alla nationella program.

De elever som läser yrkesprogram på gymnasiet i dag måste själva välja att lägga till kurser i svenska och engelska för att få grundläggande behörighet till högskolestudier. Det har, enligt regeringen, bland annat lett till att färre elever väljer yrkesprogram. Därför vill regeringen öka yrkesprogrammens attraktionskraft genom att lägga till de behörighetsgivande kurserna i programmet. Riksdagen håller inte med regeringen utan tror att förslaget kan leda till att färre personer väljer ett yrkesprogram.

I samband med gymnasiereformen 2011 togs kärnämnet estetisk verksamhet bort och finns nu endast som valbar kurs. Regeringen vill återinföra ett estetiskt ämne och föreslår därför att ämnet estetiska uttryck, som omfattar 50 gymnasiepoäng, ska ingå i alla nationella program i gymnasieskolan. Det innebär samtidigt att gymnasiearbetets omfattning minskar från 100 till 50 gymnasiepoäng. Riksdagen menar däremot att gymnasiearbetet är för viktigt för att omfattningen av det ska halveras.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

53, 161 minuter

Justering

2018-06-12

Datum

2018-06-13

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen att det ska införas bestämmelser i skollagen om en garanti för tidiga stödinsatser i förskoleklassen och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Syftet med garantin är att en elev som är i behov av stöd tidigt ska få stöd som är utformat utifrån sitt behov. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör göra en översyn och analys av den lagstiftning som gäller rätten till särskilt stöd och av hur skolorna praktiskt tillämpar lagstiftningen. Brister i de lägsta årskurserna ska särskilt belysas. Regeringen bör även ge Skolinspektionen ett uppdrag att under två år särskilt granska skolornas arbete med stöd till elever som inte når kunskapsmålen.
• Regeringen bör ge en lämplig myndighet i uppdrag att utvärdera effekterna av att införa en garanti för tidiga stödinsatser.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2018-05-17

Datum

2018-05-18

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Motion till riksdagen 2017/18:4195 av Fredrik Christensson och Ulrika Carlsson i Skövde (båda C) med anledning av skr. 2017/18:259 En strategi för svensk rymdverksamhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvärdering av och återrapportering om rymdstrategin till riksdagen

Inlämnad

2018-05-30

Förslag

3

Datum

2018-05-30

Utskottsberedning

2018/19:UbU3

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om ändring i skollagen för att motverka skolsegregation. Enligt förslaget skulle de som ansvarar för verksamheten i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola arbeta systematiskt för en blandad social sammansättning av elever i skolorna.

Riksdagen sa samtidigt ja till andra delar av regeringens förslag. Bland annat ändras skollagen för att minska elevers upprepade eller längre frånvaro i grundskolan. Syftet är att tidigt upptäcka elever som inte deltar i undervisningen och utreda orsakerna till frånvaron. Skolans rektor ska göra utredningen i samråd med eleven, dess vårdnadshavare och om det behövs med andra organisationer och samhällsorgan. Utöver det innebär ändringarna bland annat att varje skolhuvudman ska utse en skolchef som ska se till så att utbildningarna i skolan följer de regler som gäller.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018 och i vissa fall efter utgången av 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

40, 120 minuter

Justering

2018-05-17

Datum

2018-05-18

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Regeringen har lämnat flera förslag som ska möjliggöra att fler elever ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Riksdagen sa ja till alla förslag förutom förslaget om att vissa elever ska kunna få undantag från några behörighetskrav till högskoleförberedande program på gymnasiet. Undantaget gällde elever som kommer från introduktionsprogram, det vill säga en förberedelseutbildning för de elever som saknar behörighet till de nationella programmen i gymnasieskolan.

Det här är några av de förslag som riksdagen sa ja till:

• Varje elev i gymnasiet ska ha en mentor som följer elevens kunskapsutveckling och studiesituation. Mentorn ska uppmärksamma om eleven behöver stöd.
• Rektorn ska ges ett förtydligat ansvar att utreda upprepad eller längre frånvaro.
• Stöd som ges i grundskolan och gymnasiet i form av extra anpassningar och särskilt stöd ska ges med utgångspunkt i elevens utbildning i dess helhet.
• Eleverna på introduktionsprogrammen ska ha rätt till en garanterad minsta undervisningstid.
• Nyanlända elevers kunskaper ska bedömas vid mottagandet till introduktionsprogrammet språkintroduktion.

Några av lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018, andra delar börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2018-05-17

Datum

2018-05-18

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Motion till riksdagen 2017/18:4156 av Annie Lööf m.fl. (C) med anledning av prop. 2017/18:100 2018 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Ett bättre Sverige är möjligt 2 Alliansens bedömning av det ekonomiska läget 2.1 Stark internationell konjunktur

Inlämnad

2018-04-27

Förslag

1

Datum

2018-04-27

Utskottsberedning

2017/18:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4093 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) med anledning av prop. 2017/18:182 Samling för skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2017/18:182 i den del som gäller införandet av bestämmelser om allsidig social sammansättning. Riksdagen ställer sig bakom det som

Inlämnad

2018-04-11

Förslag

2

Datum

2018-04-11

Utskottsberedning

2017/18:UbU27

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 1 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:4092 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) med anledning av prop. 2017/18:184 Ökade möjligheter till grundläggande behörighet på yrkesprogram och ett estetiskt ämne i alla nationella program Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2017/18:184. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2018-04-11

Förslag

5

Datum

2018-04-11

Utskottsberedning

2017/18:UbU30

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 4 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:4118 av Fredrik Christensson och Ulrika Carlsson i Skövde (båda C) med anledning av prop. 2017/18:204 Fler vägar till kunskap en högskola för livslångt lärande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2017/18:204 Fler vägar till kunskap en högskola för livslångt lärande.

Inlämnad

2018-04-11

Förslag

1

Datum

2018-04-11

Utskottsberedning

2017/18:UbU25

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4117 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) med anledning av prop. 2017/18:195 Läsa, skriva, räkna en garanti för tidiga stödinsatser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skollagens bestämmelser och den praktiska tillämpningen

Inlämnad

2018-04-11

Förslag

3

Datum

2018-04-11

Utskottsberedning

2017/18:UbU10

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): , 3 bifall,

Motion till riksdagen 2017/18:4079 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) med anledning av prop. 2017/18:193 Kompletterande bestämmelser om etisk granskning till EU-förordningen om kliniska läkemedelsprövningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och

Inlämnad

2018-04-05

Förslag

1

Datum

2018-04-05

Utskottsberedning

2017/18:UbU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4072 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) med anledning av prop. 2017/18:183 En gymnasieutbildning för alla Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2017/18:183 i den del som gäller att alla elever på gymnasiet ska ha en mentor. Riksdagen ställer sig bakom det som

Inlämnad

2018-04-04

Förslag

3

Datum

2018-04-04

Utskottsberedning

2017/18:UbU23

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 2 avslag, 1 bifall,

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om vuxenutbildningen. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om den kommunala vuxenutbildningen, däribland svenska för invandrare (sfi). Motionerna tar också upp frågor om bland annat yrkesvux och yrkeshögskolan samt nationella riktlinjer för undersköterskor.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

26, 86 minuter

Justering

2018-02-27

Datum

2018-02-27

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Riksdagen sa nej till 51 motioner från allmänna motionstiden 2017 om gymnasieskolan. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom flera av de områden motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om dimensioneringen av platserna på gymnasieskolan, nya inslag på de nationella programmen och behörighetskrav till gymnasieskolan.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

15

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-16

Bordläggning

2018-03-06

Debatt

2018-03-07

Beslut

2018-03-07

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om förskolan. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i vissa frågor och att åtgärder redan har vidtagits i andra. Motionerna handlar bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, tillsyn, deltagandet i förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid och annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

12

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

44, 125 minuter

Justering

2018-02-15

Datum

2018-02-16

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-03-01

Cirka 78 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Mest pengar går till utbildning vid landets universitet och högskolor och till barn- och ungdomsutbildning samt forskning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utbildningsutskottet har granskat regeringens resultatredovisning för det här utgiftsområdet. Inom ramen för det arbetet har utskottet också gjort en uppföljning av riktade statsbidrag och uppdrag inom skolområdet.

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om utbildning och universitetsforskning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

84, 285 minuter

Justering

2017-12-07

Datum

2017-12-08

Bordläggning

2017-12-13

Debatt

2017-12-14

Beslut

2017-12-15

Motion till riksdagen 2017/18:3946 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C, KD) med anledning av prop. 2017/18:45 En ny organisation för etikprövning av forskning som avser människor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och utvärdera arbetet med och organisationen

Inlämnad

2017-12-13

Förslag

1

Datum

2017-12-13

Utskottsberedning

2017/18:UbU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Resultaten från de nationella proven ska ha en särskild betydelse i betygssättningen. Ett syfte med ändringen är att bedömningen av resultaten och betygssättningen ska bli mer likvärdig för alla elever.

I dag finns det skillnader i hur lärare bedömer proven och hur stor vikt resultaten ges när de sätter betyg. Det kan ge skillnader i betygen för elever på olika skolor.

Riksdagen har inget att invända och sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 29 juni 2018.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2017-11-10

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Skolplikten ska gälla från och med det år barnet fyller sex år. I och med det blir förskoleklass obligatoriskt för alla barn i Sverige och alla måste gå i skolan i minst tio år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag är det cirka 98 procent av alla sexåringar som går i förskoleklass och syftet med klassen är bland annat att göra övergången mellan förskola och skola lättare. Förskoleklassens verksamhet kommer även i fortsättningen att ha samma syfte och innehåll som i dag. Men genom att förskoleklass blir obligatorisk kommer lärarna att kunna arbeta mer långsiktigt och medvetet med att utveckla barnens kunskaper.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018, men den första årskullen det gäller för är de som börjar höstterminen 2018.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

28, 85 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2017-11-10

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Motion till riksdagen 2017/18:3915 av Christer Nylander m.fl. (L, M, C) med anledning av prop. 2017/18:24 Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hinder för prao kopplat till arbetsmiljöregler och tillkännager detta för

Inlämnad

2017-10-25

Förslag

3

Datum

2017-10-25

Utskottsberedning

2017/18:UbU9

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag