Torsten Elofsson (ChrDem)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) Skolminister Lotta Edholm (L) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Utbildningsminister Mats Persson (L) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari

Datum

2024-04-18

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 41 minuter

Justering

2024-04-09

Datum

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet.

Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

30

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2024-04-04

Datum

2024-04-08

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

32

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2024-04-11

Datum

2024-04-12

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Strategin delas in i fyra områden:

• förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering.
• förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen
• skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och
• fortsätta identifiera risker och sårbarheter
• hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer.

Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015.

Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Justering

2024-04-11

Datum

2024-04-12

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område.

Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

61, 179 minuter

Justering

2024-04-09

Datum

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Finansmarknadsminister

Datum

2024-03-14

EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda migrantsmuggling och människohandel och om förstärkning av Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott samt om ändring av förordning (EU) 2016/794.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att EU bara får agera om målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna eller om målen kan uppnås bättre genom att åtgärden vidtas på EU-nivå. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen ställer sig positivt till förslagets ansats och menar att det finns ett stort behov av reglering på EU-nivå för att på ett mer effektivt sätt än idag bekämpa smuggling av migranter och människohandel. Utskottet anser dock att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller vissa delar i förslagen om utökningen av Europols operativa befogenheter och förslaget som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att inrätta särskilda avdelningar inom de nationella brottsbekämpande myndigheterna.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2024-02-29

Datum

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  EU-minister Jessika Roswall (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Utbildningsminister Mats Persson (L) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) EU-minister Jessika Roswall (M) besvarar

Datum

2024-02-15

Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 108 minuter

Justering

2024-02-08

Datum

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Energi- och näringsminister

Datum

2024-02-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2024-01-23

Datum

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor.

Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt:

• Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år.
• Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år.
• Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år.

Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-11

Debatt

2023-12-12

Beslut

2023-12-13

Cirka 76 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen röstar ja till regeringens förslag.

Mest pengar, 41 miljarder kronor, ska gå till Polismyndigheten. Den operativa förmågan ska utvecklas, antalet poliser ska öka och myndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU.

Det näst största anslaget, 16 miljarder kronor, ska gå till Kriminalvården.

Riksdagen säger nej till 11 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

41, 153 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07

Torsdagen den 30 november håller riksdagen en särskild debatt om barns och ungas kopplingar till kriminella nätverk. Debatten har begärts av Miljöpartiet. Från regeringen deltar socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2023-11-30

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) Klimat- och miljöminister

Datum

2023-11-23

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens hantering av mängdbrott är effektiv. Resultatet av granskningen presenteras i rapporten Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars förmåga behöver förstärkas. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen redogörs för åtgärder som Polismyndigheten har vidtagit inom ramen för ett större förändringsarbete som tar sikte på hur myndigheten arbetar med mängdbrott. Riksdagen ser positivt på de redovisade åtgärderna och bedömer att de innebär att Riksrevisionens rekommendationer tas om hand på ett adekvat sätt. Av skrivelsen framgår också att regeringen har för avsikt att särskilt följa upp vilka åtgärder Polismyndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-16

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Riksrevisionen har granskat om Polismyndighetens arbete med särskilda händelser är en effektiv ledningsform för att bekämpa grov brottslighet. Resultatet av granskningen redovisas i rapporten Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med särskilda händelser riktade mot grov brottslighet. I rapporten lämnar Riksrevisionen rekommendationer till Polismyndigheten.

Regeringen har i en skrivelse redogjort för sin bedömning av de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i rapporten och konstaterar att granskningen utgör ett viktigt bidrag till arbetet med att utveckla ledningsformen särskild händelse. Regeringen kommer att fortsätta följa Polismyndighetens arbete kopplat till ledningsformen särskild händelse i dialog med myndigheten.

Riksdagen la regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2023-11-16

Datum

2023-11-17

Bordläggning

2023-11-21

Debatt

2023-11-22

Beslut

2023-11-22

Motion till riksdagen 2023/24:2426 av Torsten Elofsson (KD) Det kontantlösa samhället Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kontanter som betalningsmedel och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kontanter som betalningsmedel är på väg att försvinna.

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:FiU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:1374 av Torsten Elofsson (KD) Ändring i föräldrabalken avseende beräkning av arvode för god man/förvaltare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beräkningsgrunden för arvode till god man/förvaltare bör utredas och tillkännager detta för

Inlämnad

2023-10-04

Förslag

1

Datum

2023-10-04

Utskottsberedning

2023/24:CU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag