Mikael Damberg (SocDem)

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för 2024. Utgifterna beräknas uppgå till 1 331 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 324 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 7 miljarder kronor för 2024. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L

Riksdagen sa också ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt ordinarie jobbskatteavdrag
• att införa indexering i beräkningen av jobbskatteavdraget för äldre och höjd åldersgräns
• utvidgad expertskatt
• avskaffad skatt på plastbärkassar
• slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för 15–18-åringar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2024 utom de som gäller avskaffad skatt på plastbärkassar som börjar gälla den 1 november 2024, ändrad beskattning av inlösenaktier i vissa fall som börjar gälla den 1 januari 2025 och höjd åldersgräns från 66 till 67 år för rätt till avdrag vid beräkning av egenavgifter och den allmänna löneavgiften som börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Svensk ekonomi bedöms vara i en lågkonjunktur 2024. Inflationen har börjat falla, men är fortfarande högre än Riksbankens mål om 2 procent. Arbetsmarknaden har hittills varit motståndskraftig, men väntas gradvis försämras till följd av den minskade aktiviteten i ekonomin.

Politiken bör enligt regeringen inriktas enligt en långsiktig plan i tre delar för att ta Sverige genom det besvärliga läget: att bekämpa inflationen samt stötta hushållen och välfärden, att återupprätta arbetslinjen och att genomföra strukturreformer för högre tillväxt. Riksdagen är av samma mening. Genom den väl avvägda, återhållsamma finanspolitiken tas ansvar för att inte spä på inflationen samtidigt som den bidrar till att förbättra förutsättningarna för svensk ekonomi. Genom att styra finanspolitiken mot överskottsmålet motverkar inte finanspolitiken penningpolitiken.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna kommer att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Riksdagen har också behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om tillämpningen av det finanspolitiska ramverket 2022. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

102, 333 minuter

Justering

2023-11-23

Datum

2023-11-24

Bordläggning

2023-11-28

Debatt

2023-11-29

Beslut

2023-11-29

Interpellation 2023/24:142 Inflation och förändrat prissättningsbeteende i näringslivet av Mikael Damberg (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Inflationen i Sverige är fortsatt hög. Särskilt oroväckande är att den underliggande inflationen, rensat för energipriser, ligger högt över en nivå som är förenlig med

Inlämnad

2023-11-07

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Fråga 2023/24:220 Utredning om hantering av framtida prischocker av Mikael Damberg (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Under våren 2022 lämnade Moderaterna och Vänsterpartiet in ett gemensamt förslag till utskottsinitiativ i finansutskottet med förslag om att tillsätta en utredning för hantering av framtida

Inlämnad

2023-11-07

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Motion till riksdagen 2023/24:2655 av Mikael Damberg m.fl. (S) Finansiell stabilitet, finansmarknadsfrågor och betalningssystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda och återkomma med förslag på åtgärder i syfte att stärka konsumenternas ställning

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

5

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:FiU22

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) Sammanhållning i en svår tid Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inledning 1 Sverige blir fattigare 1.1 Sverige och omvärlden 1.1.1 Avmattning i den globala ekonomin 1.1.2 Lågkonjunkturen har nått Sverige 1.2 Kostnadskris för hushållen

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

6

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:FiU1

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2648 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering I en osäker tid krävs ett

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

1

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:FiU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2647 av Mikael Damberg m.fl. (S) Offentlig upphandling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att ta fram förslag på en begränsning av antalet underleverantörsled och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

6

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:FiU34

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny princip om att indexera de generella statsbidragen enligt juni-KPI och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2023-10-05

Förslag

12

Datum

2023-10-05

Utskottsberedning

2023/24:CU13 2023/24:FiU26 2023/24:FiU3 2023/24:JuU16 2024/25:KU7

Riksdagsbeslut

(12 yrkanden): 12 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:1518 av Mikael Damberg m.fl. (S) med anledning av prop. 2023/24:3 En effektivare upphandlingstillsyn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Konkurrensverket utökad möjlighet att besluta om upphandlingsskadeavgift och om att utredningsförelägganden

Inlämnad

2023-10-04

Förslag

1

Datum

2023-10-04

Utskottsberedning

2023/24:FiU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) lämnar regeringens budgetproposition till riksdagen. Därefter följer en debatt med riksdagspartiernas ekonomisk-politiska företrädare. Finansministern inleder debatten med att presentera regeringens förslag till statens budget för 2024. Debatten sänds via webb-tv. Den tolkas till teckenspråk.

Datum

2023-09-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i vårpropositionen.

Konjunkturnedgången och den minskade aktiviteten i ekonomin förväntas försvaga den offentliga sektorns finanser under 2024, men med en gradvis förstärkning under 2025 och 2026. Utskottet välkomnar att regeringen tar sikte på det så kallade överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, vid utformningen av inriktningen på finanspolitiken. En neutral finanspolitik i linje med överskottsmålet gör det möjligt för penningpolitiken att verka så att inflationen sjunker på sikt.

Riksdagen håller med regeringen om att den ekonomiska politiken ska inriktas på att bekämpa inflationen och stötta utsatta hushåll. Lågkonjunkturen ska mötas av strukturella reformer för bland annat ett konkurrenskraftigt och innovativt näringsliv. Den så kallade arbetslinjen ska återinföras och en bidragsreform ska öka incitamentet att komma i arbete.

Andra reformer innefattar bekämpning av den organiserade brottsligheten, öka antalet behöriga lärare, korta vårdköerna och öka vårdplatserna, rusta upp försvaret och krisberedskapen samt förbättra energiförsörjningen och minska utsläppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

85, 293 minuter

Justering

2023-06-15

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-20

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2023-06-15

Motion till riksdagen 2022/23:2388 av Magdalena Andersson m.fl. (S) med anledning av prop. 2022/23:100 2023 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inledning Det ekonomiska läget Dystra utsikter i Sverige och i omvärlden Omvärlden Sverige Svenska hushåll pressas hårt Höga

Inlämnad

2023-05-02

Förslag

1

Datum

2023-05-02

Utskottsberedning

2022/23:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2387 av Magdalena Andersson m.fl. (S) med anledning av prop. 2022/23:99 Vårändringsbudget för 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till energipolitiskt mål. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt energipolitiskt mål och tillkännager

Inlämnad

2023-05-02

Förslag

3

Datum

2023-05-02

Utskottsberedning

2022/23:FiU21

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) överlämnar regeringens ekonomiska vårproposition till riksdagen. Efter det hålls en debatt där riksdagspartiernas ekonomiska talespersoner deltar. Debatten sänds via webb-tv och tolkas till teckenspråk.

Datum

2023-04-17

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2023-04-13

Interpellation 2022/23:235 Skatt på övervinster på elmarknaden av Mikael Damberg (S) till Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Den 30 september kom EU:s energiministrar överens om ett åtgärdspaket för att minska de höga elpriserna. En av delarna handlade om att införa ett intäktstak på elproducenters realiserade

Inlämnad

2023-02-27

Besvarare

Finansminister Elisabeth Svantesson (M)

Riksdagen håller en särskild debatt om hushållens ekonomi. Debatten har begärts av Socialdemokraterna. Från regeringen deltar finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Datum

2023-03-31

Regeringen ska få rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina, och om att sälja artilleripjäser till Storbritannien. Det är innebörden i ett förslag från regeringen, som riksdagen sa ja till.

Förslaget lämnades i en extra ändringsbudget för 2023. Genom ett så kallat bemyndigande ger riksdagen regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmaterial till Ukraina till ett värde av högst 6,2 miljarder kronor. Det handlar om stridsvagnar, artilleripjäser av typen Archer och robotsystem 97, samt ammunition. Dessutom får regeringen besluta om försäljning av 14 artilleripjäser av typen Archer till Storbritannien, eftersom landet tidigare har skänkt sådana artilleripjäser till Ukraina.

För att finansiera förslaget ökas Försvarsmaktens anslag med 730 miljoner under året. Under åren 2024-2028 bedömer regeringen att anslagen till Försvarsmakten behöver öka med 6,1 miljarder kronor. Donationen till Ukraina finansieras också delvis genom intäkter från försäljning.

Sammantaget väntas statens utgifter att öka med 0,7 miljarder under året, som en följd av förslaget. Regeringen motiverar detta med att det ligger i Sveriges intresse att erbjuda försvarsmateriel till Ukraina.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2023-03-22

Datum

2023-03-22

Bordläggning

2023-03-22

Debatt

2023-03-23

Beslut

2023-03-23

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansminister Elisabeth Svantesson (M) EU-minister Jessika Roswall (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) Finansminister Elisabeth

Datum

2023-03-09