Magnus Berntsson (ChrDem)

Motion till riksdagen 2025/26:794 av Magnus Berntsson (KD) Stärkta villkor för ett hållbart och livskraftigt svenskt fiske Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt livskraft och hållbarhet för det svenska fisket och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det

Inlämnad

2025-10-01

Förslag

1

Datum

2025-10-01

Utskottsberedning

2025/26:MJU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:401 av Yusuf Aydin och Magnus Berntsson (båda KD) Inrättande av en ambassadör för religionsfrihet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en ambassadör för religionsfrihet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Religionsfriheten

Inlämnad

2025-09-29

Förslag

1

Datum

2025-09-29

Utskottsberedning

2025/26:UU7

Motion till riksdagen 2025/26:396 av Yusuf Aydin och Magnus Berntsson (båda KD) Inrättande av en internationell tribunal för att ställa IS till svars Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för inrättandet av en internationell tribunal i syfte att ställa

Inlämnad

2025-09-29

Förslag

1

Datum

2025-09-29

Utskottsberedning

2025/26:UU14

Motion till riksdagen 2025/26:394 av Magnus Berntsson (KD) Reglerad undervattensjakt balans mellan fritid och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör genomföra en översyn av regelverket kring undervattensjakt och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2025-09-29

Förslag

1

Datum

2025-09-29

Utskottsberedning

2025/26:MJU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Sedan den 7 mars 2024 deltar Sverige fullt ut i Natos beslutsfattande och bidrar på så sätt till att påverka alliansens inriktning. Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen redogör för verksamheten inom Nato under 2024. Dessutom har riksdagen behandlat en redogörelse från den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling om deras verksamheten under 2024.

Riksdagen understryker hur viktigt det är att riksdagen får insyn och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Riksdagen och regeringen anser att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad som bidrar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde och i det euroatlantiska området. Det är positivt att regeringen under 2024 prioriterade att stärka Natos kollektiva avskräcknings- och försvarsförmåga, bland annat genom att integrera Sverige i Natos planer och strukturer och genom konkreta bidrag till Natos aktiviteter. Riksdagen poängterar igen att stödet till Ukraina även i fortsättningen ska vara en central del av svensk säkerhets- och försvarspolitik och att Sverige ska stödja Ukrainas kamp så länge som det behövs.

Alla Natos 32 medlemsländer ingår i den parlamentariska församlingen. Syftet med församlingen är att diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet. Riksdagen framhåller den svenska delegationens betydelse för att riksdagen ska få insyn i Natos verksamhet.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 57 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-30

Bordläggning

2025-06-09

Debatt

2025-06-10

Beslut

2025-06-10

Regeringen har i en skrivelse till riksdagen redogjort för verksamheten i EU under 2024. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

Det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. Riksdagen konstaterar att ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor. Året har präglats av ett svårt omvärldsläge, med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och en upptrappad konflikt i Mellanöstern. Ett fortsatt starkt ekonomiskt, militärt, politiskt och humanitärt stöd till Ukraina och utvidgade sanktioner mot Ryssland har genomsyrat EU:s politiska dagordning.

Rättsstatsfrågor befinner sig fortfarande högt upp på EU:s agenda. Riksdagen framhåller vikten av att frågorna prioriteras och att EU-samarbetets grundläggande värden, frihet, demokrati, jämställdhet och rättsstatens principer, ska respekteras av medlemsländerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

9

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

20, 89 minuter

Justering

2025-05-22

Datum

2025-05-23

Bordläggning

2025-06-04

Debatt

2025-06-05

Beslut

2025-06-10

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  EU-minister Jessica Rosencrantz (M) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) EU-minister Jessica Rosencrantz

Datum

2025-06-05

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om internationella relationer.

Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om internationell samverkan, jämställdhet samt kvinnor fred och säkerhet, relationer till Kina och konsulära frågor.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

19, 82 minuter

Justering

2025-04-10

Datum

2025-04-23

Bordläggning

2025-05-07

Debatt

2025-05-08

Beslut

2025-05-14

Reglerna om internationella sanktioner ska skärpas genom en ny lag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som syftar till att införa EU:s sanktionsdirektiv i svensk rätt.

Internationella sanktioner innebär att ett eller flera länder begränsar handlingsfriheten för exempelvis en person, en organisation eller ett annat lands regering. Syftet är att på fredlig väg, genom ekonomiska och politiska åtgärder, försöka påverka den som begränsningarna införs mot. Det kan bland annat göras genom att införa restriktioner för export och import, införa inreseförbud eller att frysa tillgångar.

Syftet med EU:s sanktionsdirektiv – och med den nya lagen – är att kriminalisera och fastställa straff om sanktionerna inte följs.

Lagen innebär att

• straffen för överträdelser av internationella sanktioner skärps
• även överträdelser av mindre allvarlig grad (ringa fall) ska kriminaliseras
• nya brottsbeteckningar i form av sanktionsförseelse, sanktionsbrott, grovt sanktionsbrott och upprepat sanktionsbrott ska införas
• försök och medhjälp till vissa sanktionsbrott ska kriminaliseras
• vissa myndigheter blir skyldiga att anmäla om det finns misstanke om brott mot den nya lagen.

Riksdagen beslutade att lagen börjar gälla den 10 juni 2025 istället för den 20 maj 2025 som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 64 minuter

Justering

2025-04-29

Datum

2025-04-29

Bordläggning

2025-05-06

Debatt

2025-05-07

Beslut

2025-05-07

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från Europeiska rådets möte den 20 mars 2025. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2025-03-25

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag om situationen i Israel och Palestina med mera. De handlar bland annat om den israelisk-palestinska konflikten, bistånd till Palestina och UNRWA samt åtgärder mot bosättare på Västbanken.

Förslagen inkom under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

7

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

50, 191 minuter

Justering

2025-02-27

Datum

2025-03-19

Bordläggning

2025-03-19

Debatt

2025-03-20

Beslut

2025-03-26

Riksdagen godkänner regeringens förslag till svenskt deltagande i luftförsvarsoperation inom Nato för att upprätthålla säkerhet för militärt och civilt stöd till Ukraina.

Förslaget innebär att en svensk väpnad styrka bestående av högst åtta stridsflygplan med tillhörande personal ska stå till förfogande för Natos luftvärnsoperation i Polen från den 1 maj till och med den 31 augusti 2025. Den väpnade styrkan beräknas uppgå till högst 150 personer. Därutöver avser regeringen delta med flygburen luft- och sjöövervakningsförmåga och flygburen transportförmåga.

Syftet med luftvärnsoperationen är att skydda och upprätthålla säkerheten för den logistiknod som används för det militära och civila stödet till Ukraina.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2025-03-18

Datum

2025-03-18

Bordläggning

2025-03-19

Debatt

2025-03-20

Beslut

2025-03-20

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2025. Riksdagen konstaterar att arbetsprogrammet presenteras i en tid som präglas av stor geopolitisk osäkerhet där den regelstyrda världsordningen utmanas.

EU står inför flera utmaningar som endast kan mötas av ett starkt och enat EU. Riksdagen understryker att mycket har hänt på det utrikes-, säkerhets- och handelspolitiska området sedan arbetsprogrammet presenterades. Riksdagen välkomnar att kommissionen är tydlig med att EU inte vacklar i solidariteten med Ukraina. Arbetsprogrammet tar upp åtgärder för att öka trycket på Ryssland genom bland annat sanktioner, rättsligt ansvarsutkrävande och krav på ekonomisk gottgörelse.

Riksdagen delar uppfattningen att utvidgningen av EU är en geostrategisk investering för fred, säkerhet, stabilitet och välstånd i Europa. Det ligger i Sveriges intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig ett EU-medlemskap.

Kommissionen har lagt fram ett förslag om ett europeiskt demokratiförsvar. Syftet är att stärka skyddet för demokratin och motverka desinformation och utländsk inblandning i demokratiska processer. Riksdagen välkomnar förslaget samtidigt som man framhåller att EU:s arbete ska begränsas till tydliga mervärden i förhållande till nationell kompetens och nationella lösningar.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

21, 73 minuter

Justering

2025-03-13

Datum

2025-03-14

Bordläggning

2025-03-18

Debatt

2025-03-19

Beslut

2025-03-19

Den 12 februari är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Utrikesminister Maria Malmer Stenegard (M) inleder debatten med att presentera regeringens utrikesdeklaration, det vill säga regeringens mål och prioriteringar för utrikespolitiken. Den utrikespolitiska debatten äger rum en gång om året i februari varje år. Då

Datum

2025-02-12

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) återrapporterar från informellt möte med EU:s stats- och regeringschefer den 3 februari. EU-ministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2025-02-10

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från möte med EU:s stats- och regeringschefer den 19 december 2024. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor. Återrapporteringen är öppen för allmänheten samt media. Det kan ses direkt och efterhand via riksdagens webb-tv. Hitta till riksdagen

Datum

2025-01-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

25, 114 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-22

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om Sveriges internationella bistånd.

Riksrevisionen har granskat om regeringens, inklusive Expertgruppens för biståndsanalys (EBA) och Styrelsens för internationellt utvecklingssamarbetes (Sida) uppföljning och utvärdering av Sveriges internationella bistånds resultat är effektivt utformad.

Riksrevisionens övergripande bedömning är att regeringens och Sidas uppföljning och utvärdering av biståndets resultat i vissa delar är effektivt utformad.

Dock konstaterar Riksrevisionen att det finns brister i regeringens rapportering till riksdagen. Riksrevisionen fastslår i sin granskning att bristerna leder till att riksdagen inte får tillräcklig insyn i biståndets resultat samt att de resurser som läggs på uppföljning och utvärdering riskerar att användas ineffektivt.

I sin skrivelse instämmer regeringen i Riksrevisionens övergripande iakttagelser. Regeringen fastslår också i skrivelsen att verksamhet som finansieras av biståndsmedel ska genomsyras av tydliga krav på resultat, effektivitet, långsiktighet och transparens. Regeringen hänvisar till pågående arbete för att åtgärda bristerna.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 69 minuter

Justering

2024-11-14

Datum

2024-11-15

Bordläggning

2024-11-19

Debatt

2024-11-20

Beslut

2024-11-20

Statsminister Ulf Kristersson (M) återrapporterar från informellt möte med EU:s stats- och regeringschefer den 8 november. Statsministern inleder, därefter får ledamöter tillfälle att ställa frågor.

Datum

2024-11-12

Fredagen den 25 oktober klockan 9 håller riksdagen en särskild debatt om situationen i Mellanöstern. Debatten hålls med anledning av ett initiativ från Vänsterpartiet. Från regeringen deltar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M). Den särskilda debatten går att se direkt och i efterhand via webb-tv.

Datum

2024-10-25