Jessica Wetterling (Lft)

Motion till riksdagen 2021/22:4644 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:224 Utvisning på grund av brott ett skärpt regelverk 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:224 Utvisning på grund av brott ett skärpt regelverk. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2022-04-13

Förslag

2

Datum

2022-04-13

Utskottsberedning

2021/22:SfU28

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen antog som vilande regeringens förslag till ändring av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Förslaget innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri. Förslaget innebär vidare att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Lagändringarna innebär begränsningar av friheten för var och en att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medieformer samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten.

Förslaget syftar till att stärka den svenska lagstiftningen när det gäller skyddet av känsliga och hemliga uppgifter i internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 26 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-03-31

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06

Motion till riksdagen 2021/22:4514 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:174 Ett moderniserat konsumentskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till undantag i distansavtalslagen avseende ångerrätten för reparationer som har fullgjorts. Motivering Vänsterpartiet

Inlämnad

2022-04-05

Förslag

1

Datum

2022-04-05

Utskottsberedning

2021/22:CU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4489 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:186 En stärkt rättsprocess och en ökad lagföring 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:186 i den del som avser förslaget om att den som medverkar i utredningen av någon annans brott

Inlämnad

2022-03-30

Förslag

2

Datum

2022-03-30

Utskottsberedning

2021/22:JuU35

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4472 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:195 Skärpt straff för gravfridsbrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag till skärpt straffskala för grovt gravfridsbrott

Inlämnad

2022-03-29

Förslag

1

Datum

2022-03-29

Utskottsberedning

2021/22:JuU43

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:4469 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:183 Registrering av kontantkort förbättrad tillgång till uppgifter för brottsbekämpande myndigheter 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:183 i den del som handlar om registrering av

Inlämnad

2022-03-29

Förslag

1

Datum

2022-03-29

Utskottsberedning

2021/22:JuU34

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister

Datum

2022-03-24

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om arbetet mot antisemitism, romsk inkludering, sanningskommissioner, samers rättigheter, samepolitiken och Sametingets konstruktion, älvdalskans ställning, information om nationella minoriteter och minoritetsspråk, kommuners och regioners minoritetspolitik, statistik över samiskt näringsliv samt en kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

10

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2022-03-17

Datum

2022-03-18

Bordläggning

2022-03-22

Debatt

2022-03-23

Beslut

2022-03-23

Motion till riksdagen 2021/22:4446 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:138 Ett särskilt brott för hedersförtryck 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:138 Ett särskilt brott för hedersförtryck. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Inlämnad

2022-03-15

Förslag

3

Datum

2022-03-15

Utskottsberedning

2021/22:JuU17

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4445 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:133 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:133 En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning. 2  Inledning Vänsterpartiet värnar demokratiska

Inlämnad

2022-03-15

Förslag

1

Datum

2022-03-15

Utskottsberedning

2021/22:JuU31

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4444 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:131 Nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheten

Inlämnad

2022-03-15

Förslag

2

Datum

2022-03-15

Utskottsberedning

2021/22:JuU30

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4437 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i de delar som avser 5 kap. 9 och 5 kap. 25 Riksdagen

Inlämnad

2022-03-11

Förslag

6

Datum

2022-03-11

Utskottsberedning

2021/22:SfU22

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 som rör frågor om trossamfund och begravningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om Svenska kyrkans ställning, friare församlingsfrihet samt gravsättning och spridning av avlidens aska.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att riksdagen inte anser att det finns skäl att ändra eller ompröva relationerna mellan stat och kyrkan.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2022-02-24

Datum

2022-02-25

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

Motion till riksdagen 2021/22:4408 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:108 Tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:108. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över

Inlämnad

2022-02-24

Förslag

2

Datum

2022-02-24

Utskottsberedning

2021/22:JuU18

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4407 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:119 Modernare regler för användningen av tvångsmedel 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2021/22:119 i den del som handlar om rätt för polis, tulltjänstemän och kustbevakningstjänstemän att

Inlämnad

2022-02-24

Förslag

1

Datum

2022-02-24

Utskottsberedning

2021/22:JuU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag om val från allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om olika valfrågor som till exempel skilda valdagar, rösträttsålder, personval, väljare med synnedsättning och valinformation.

En anledning till att riksdagen sa nej till motionerna är att regeringen redan arbetar med flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen vill invänta detta arbete. I ett antal frågor hänvisar riksdagen till vad den tidigare ansett. Dessutom beslutade riksdagen den 15 december 2021 om ändringar i vallagen som innebär att väljare får starkare skydd när de röstar.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2022-02-15

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Motion till riksdagen 2021/22:4383 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av skr. 2021/22:82 Riksrevisionens rapport om neddragningarna hos Migrationsverket 2017–2020 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda neddragningarna hos Migrationsverket enligt

Inlämnad

2022-02-02

Förslag

1

Datum

2022-02-02

Utskottsberedning

2021/22:SfU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Regeringen har föreslagit att regeringen och statliga myndigheter ska bli skyldiga att konsultera Sametinget innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation.

Skyldigheten att konsultera gäller inte för domstolsliknande nämnder eller organ i myndigheter som har domstolsliknande uppgifter.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 mars 2022.

Regeringens förslag innebär också att kommuner och regioner blir konsultationsskyldiga, men denna lagändring börjar gälla först den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av de delar som granskats.

Som en del i granskningen har konstitutionsutskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2020 och noterar att det i många fall varit ett kort tidsspann mellan det att beslut om en författning tagits till dess att författningen börjat gälla. Många av dessa fall går att koppla till coronapandemin och att ett snabbt agerande krävts för att begränsa smittspridningen. Utskottet framhåller dock att det även i sådana situationer är önskvärt att upprätthålla ett visst tidsspann, särskilt i de fall det rör sig om föreskrifter som innebär att verksamheter behöver ställa om och som kräver långtgående anpassningar av enskilda.

KU har också granskat vissa förvaltningsärenden, så kallade gruvärenden som handläggs inom Näringsdepartementet. Utskottet anser bland annat att många av ärendena har omotiverat lång handläggningstid. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Ett annat område som granskats är regeringens kollektiva beslutsfattande under coronapandemin. Pandemin gjorde att behovet av extra regeringssammanträden var ovanligt stort under 2020 och KU har noterat att fler ministrar var närvarande vid de ordinarie än vid de extra regeringssammanträdena. Regeringen fattar sina beslut kollektivt och KU framhåller att det därför är viktigt att ministrar i möjligaste utsträckning deltar även i extra regeringssammanträden. Detta även om det alltid måste vara möjligt för en regering att vid behov snabbt kunna fatta beslut, om så med ett färre antal statsråd än vanligt närvarande.

En annan granskning gäller regeringens kontroll och samordning av föreskrifter som meddelats under coronapandemin. Covid-19-lagen innebär att riksdagen delegerat rätten att meddela covidrelaterade föreskrifter till regeringen, som i sin tur i vissa delar kan delegera vidare rätten till myndigheter och kommuner. Utskottet konstaterar att regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att få fram en samlad bild och åstadkomma samordning, exempelvis att Folkhälsomyndigheten fått i uppdrag att föra en förteckning över föreskrifter som har meddelats. Utskottet framhåller att dessa åtgärder är viktiga för att få en samlad bild av hur omfattande ingreppen är i grundläggande fri- och rättigheter.

Remissväsendets utveckling över tid har också granskats av utskottet. Genomgången visar att antalet remissinstanser har ökat över tid och utvecklingen har gått mot att myndigheterna har fått fler remisser att svara på. Utskottet anför att remisslistor inte får fastställas slentrianmässigt och att behovet av att remittera till en instans måste prövas i varje enskilt fall. Möjligheten att begränsa remisserna bör kunna användas i större utsträckning för att därmed minska risken att remissinstanserna blir överbelastade.

Konstitutionsutskottet redogör också för regeringsskiftet juni-juli 2021 men redogörelsen ger inte anledning till något uttalande av utskottet. Regeringsskiftet under november 2021 har inte tagits med i granskningen.

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2021-12-14

Datum

2021-09-16

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Riksdagen sa ja till konstitutionsutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 17,2 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 8,6 miljarder kronor. Cirka 3,5 miljarder kronor går till länsstyrelserna och cirka 1,1 miljarder till mediestödet.

KU:s förslag skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till Regeringskansliet, länsstyrelserna samt allmänna val och demokrati. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa vidare ja till riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om anslag för 2022.

Riksdagen lade också redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2020 till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet, och sa nej till ett antal förslag i motioner om Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01