Ilona Szatmári Waldau (Lft)

Inlämnad

2024-09-24

Förslag

18

Datum

2024-09-24

Utskottsberedning

2024/25:NU4

Riksdagsbeslut

(18 yrkanden): 18 avslag

Inlämnad

2024-09-20

Förslag

15

Datum

2024-09-20

Utskottsberedning

2024/25:AU7 2024/25:FiU25 2024/25:UbU14

Riksdagsbeslut

(15 yrkanden): 15 avslag

Inlämnad

2024-09-13

Förslag

21

Datum

2024-09-13

Utskottsberedning

2024/25:FöU5 2024/25:MJU9 2024/25:NU10 2024/25:NU12 2024/25:NU14 2024/25:NU19

Riksdagsbeslut

(21 yrkanden): 21 avslag

Datum

2024-06-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken i den ekonomiska vårpropositionen.

Den ekonomiska politiken ska inriktas på att lägga grunden för återhämtning, högre tillväxt och en bättre välfärd, i takt med att inflationen faller samtidigt som effekterna av lågkonjunkturen slår igenom allt tydligare. Riksdagen delar regeringens bedömning att även om det finns stora osäkerheter finns det nu utrymme för att inrikta politiken på en mer normal konjunkturpolitik och på att investera i Sverige. En låg statsskuld och starka offentliga finanser ger utrymme för ytterligare investeringar för högre tillväxt. Genom en väl avvägd finanspolitik ska inflationen fortsätta att bekämpas. Arbetslinjen ska återupprättas och strukturreformer ska genomföras för att öka produktiviteten och förbättra den långsiktiga tillväxten. Sverige ska byggas starkare och rikare genom investeringar i infrastruktur, klimatomställning, forskning, energiproduktion, regelförenklingar och kompetensförsörjning samt genom att fortsätta arbetet med att trycka tillbaka brottsligheten. Skattepolitiken utgör en central del av den ekonomiska politiken och den ska uppmuntra företagsamhet, entreprenörskap, hårt arbete och högre utbildning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

89, 314 minuter

Justering

2024-06-13

Datum

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18

Väpnade styrkor som tillhör en annan stat som är part i Nato ska undantas från mervärdesskatt i vissa fall. Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de väpnade styrkorna ska ha rätt till återbetalning av mervärdesskatt som sker vid förvärv av varor och tjänster i Sverige när styrkorna deltar i de gemensamma försvarsinsatserna. Beslutet innebär att fler bestämmelser i EU:s mervärdesskattedirektiv genomförs i svensk rätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 1 minuter

Justering

2024-06-11

Datum

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis artilleriammunition, utrustning för satellitkommunikation, pansar-bandvagn 302, samt stridslednings- och luftbevakningsflygplan ASC 890. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet gäller bland annat utbildningsinsatser och säkerhetsskyddsåtgärder i Ukraina samt bidrag till fonder.

Sammantaget innebär det att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 2,3 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare 10,8 miljarder kronor för åren 2025–2031.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 51 minuter

Justering

2024-06-13

Datum

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-15

Debatt

2024-06-17

Beslut

2024-06-18

Riksrevisionen har granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. I sin rapport bedömer Riksrevisionen att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska hushållens efterfrågan på svarta hantverkartjänster, men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka köparnas arbetsutbud och inkomster.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter, genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud, för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser men anser att värdet av minskat svartarbete underskattas i rapporten. Regeringen planerar i dagsläget inte att göra några förändringar av rotavdraget med anledning av Riksrevisionens rapport.

Riksdagen la regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

29, 71 minuter

Justering

2024-05-30

Datum

2024-06-03

Bordläggning

2024-06-12

Debatt

2024-06-13

Beslut

2024-06-13

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner om inkomstskatt från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar exempelvis om jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning och rot- och rutavdrag.

Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående arbete.

Behandlade dokument

76

Förslagspunkter

19

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

28, 107 minuter

Justering

2024-05-21

Datum

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-29

Debatt

2024-05-30

Beslut

2024-06-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att tillfälligt höja taket för rotavdraget. Det innebär att taket för rotavdraget tillfälligt ska höjas och att det tillfälligt ska införas separata tak för rot- respektive rutavdraget.

Under beskattningsåret 2024 ska taket för rotavdraget vara 75 000 kronor per person och 75 000 kronor per person för rutavdraget. Fram till den 30 juni 2024 får dock högst 50 000 kronor användas för rotavdrag och högst 75 000 kronor sammanlagt för rot- och rutavdrag.

Det tillfälligt höjda taket syftar till att temporärt främja sysselsättningen i byggsektorn under lågkonjunkturen i svensk ekonomi. Bestämmelserna får tillämpas på hushållsarbete som har betalats, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits och hushållsarbete som har redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration under beskattningsåret 2024.

De nya reglerna börja att gälla den 1 juli 2024 och upphöra att gälla vid årsskiftet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 31 minuter

Justering

2024-05-21

Datum

2024-05-21

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att personer födda 1957 ska kompenseras för höjd åldersgräns för förhöjt grundavdrag. Förslaget innebär dels att kompensationen ska vara skattefri, dels vilka regler som ska gälla kring handläggningen för kompensationen.

Höjningen av åldersgränserna i pensionssystemet och i skattelagstiftningen har inneburit att personer födda 1957 hamnar i en situation där de inte omfattas av dessa förändringar och därmed inte kunnat ta del av det förhöjda grundavdraget om man exempelvis redan har gått i pension.

Förslaget innebär också förändringar i inkomstskattelagen i form av att det beslut som riksdagen redan tagit om att höja åldersgränsen för rätt till det förhöjda grundavdraget skjuts upp från 1 januari 2026 till den 1 januari 2027.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

27, 58 minuter

Justering

2024-05-21

Datum

2024-05-22

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Inlämnad

2024-04-23

Förslag

2

Datum

2024-04-23

Utskottsberedning

2023/24:AU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2024-04-18

Förslag

1

Datum

2024-04-18

Utskottsberedning

2023/24:NU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag om punktskatter och tullfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om skatterna på el, bränsle, fordon, kemikalier, alkohol, tobak och flygresor. Förslagen handlar också om Tullverkets befogenheter och verksamhet.

Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att utskottet redan tagit ställning i vissa frågor.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 78 minuter

Justering

2024-04-09

Datum

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa ja till socialutskottets förslag till en ny lag om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen och en ny lag om fastställande av kön i vissa fall samt ett förslag till lag om upphävande av lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall.

Förslagen innebär att processen för ändring av det kön som framgår av folkbokföringen särskiljs från processen för kirurgiska ingrepp i könsorganen. Det ska inte krävas något tillstånd från Socialstyrelsen för att få genomgå sådana kirurgiska ingrepp i könsorganen som syftar till att personens kropp ska stämma överens med könsidentiteten. Det ska bli enklare att ändra kön i folkbokföringen.

En person som har fyllt 16 år ska få ändrat det kön som framgår av folkbokföringen efter en förenklad prövning av könsidentiteten.

Förslaget som ligger till grund för beslutet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det innebär att det är ett utskott som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Lagarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Riksdagen riktar fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om behovet av föreskrifter, nationellt kunskapsstöd, förebyggande av brottsligt agerande och uppföljning av tillämpningen.

Omröstning om återförvisning

Beslutet föregicks av en omröstning om huruvida ärendet skulle återförvisas till socialutskottet, det vill säga skickas tillbaka till utskottet för ytterligare beredning.

Vid omröstningen om återförvisning röstade 94 ledamöter ja, 234 ledamöter röstade nej och 0 ledamöter avstod från att rösta. 21 ledamöter var frånvarande.

Så röstade partierna i omröstningen om återförvisning

Socialdemokraterna
Ja – 1 röster, Nej – 96 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9

Sverigedemokraterna
Ja – 72 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Moderaterna
Ja – 1 röster, Nej – 58 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 9

Vänsterpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 22 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 2

Centerpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 24 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Kristdemokraterna
Ja – 19 röster, Nej – 0 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Miljöpartiet
Ja – 0 röster, Nej – 17 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 1

Liberalerna
Ja – 0 röster, Nej – 16 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Ledamöter utan partibeteckning
Ja – 1 röster, Nej – 1 röster, Avstår – 0 röster, Frånvarande – 0

Voteringsresultat - återförvisning till utskottet SoU22 (pdf, 289 kB)

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

133, 365 minuter

Justering

2024-04-04

Datum

2024-04-04

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-17

Inlämnad

2024-04-05

Förslag

2

Datum

2024-04-05

Utskottsberedning

2023/24:CU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om skatteförfarande och folkbokföring från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Motionerna handlar bland annat om synliga skatter och avgifter, F-skatt och näringsverksamhet samt skyddade uppgifter.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

14

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

20, 96 minuter

Justering

2024-03-14

Datum

2024-03-27

Bordläggning

2024-04-03

Debatt

2024-04-04

Beslut

2024-04-10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen, som handlar om Riksrevisionens rapport om förändrade inkomstskatteregler 2011–2023.

Riksrevisionen har granskat om regeringen har gett en bra bild av hur föreslagna ändringar av jobbskatteavdraget och andra skatteregler för inkomst skapar förutsättningar för en hög sysselsättning, fler arbetade timmar och ett rättvist fördelat välstånd.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen har gett en ofullständig och delvis förskönad bild och lämnar rekommendationer om hur exempelvis konsekvensanalyserna i propositioner med skatteförslag kan förbättras. Bland annat rekommenderas regeringen att redovisa effekter på sysselsättning och antal arbetade timmar oavsett i vilken riktning effekterna pekar. En annan rekommendation är att redovisa kvalitativa effektbedömningar i de fall det inte är möjligt med kvantitativa beräkningar.

Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens iakttagelser och anser att de rekommendationer som lämnas är rimliga och viktiga.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 33 minuter

Justering

2024-03-21

Datum

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-04

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om företag, kapital och fastighet i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att riksdagen redan har tagit ställning i de aktuella frågorna eller att utredningar pågår.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

20, 88 minuter

Justering

2024-03-21

Datum

2024-03-21

Bordläggning

2024-04-02

Debatt

2024-04-03

Beslut

2024-04-03

Datum

2024-04-02