Ida Drougge (Mod)

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlar exempelvis om riksmötets öppnande, utskottsorganisationen, val av talman, vice talmän och utskottspresidier och applåder i riksdagens kammare.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

11

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2020-04-02

Datum

2020-04-03

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Motion till riksdagen 2019/20:3581 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) med anledning av prop. 2019/20:152 Undantag från plan- och bygglagen vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med

Inlämnad

2020-04-14

Förslag

1

Datum

2020-04-14

Utskottsberedning

2019/20:CU27

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3567 av Carl-Oskar Bohlin m.fl. (M) med anledning av prop. 2019/20:120 Nya befogenheter på konsumentskyddsområdet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om testköp under dold identitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2020-04-08

Förslag

3

Datum

2020-04-08

Utskottsberedning

2019/20:CU23

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att Riksrevisionen ska få en ny ledningsstruktur. Det innebär att myndigheten inte längre ska ledas av tre riksrevisorer, utan av en enda riksrevisor som har ansvar för verksamheten inför riksdagen. Riksdagen ska enligt förslaget också utse en ställföreträdande riksrevisor, som får titeln riksrevisionsdirektör och som ska ha hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten.

Samma formella krav ska gälla på riksrevisionsdirektören som på riksrevisorn. Riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska vidare ha liknande förutsättningar vad gäller till exempel villkoren för uppdraget.

Riksrevisionens nya ledningsstruktur börjar gälla den 1 april 2020. Riksdagen sa ja till Riksdagsstyrelsens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2020-02-11

Datum

2020-02-14

Bordläggning

2020-02-18

Debatt

2020-02-19

Beslut

2020-02-19

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar:  Socialminister Lena Hallengren (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Utbildningsminister Anna Ekström (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Socialminister Lena Hallengren (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2020-02-06

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU har granskat en övergångsregerings befogenheter. Den avgående regeringen efter valet 2018 fungerade som en övergångsregering i närmare fyra månader, vilket är en ovanligt lång period.

Granskningen rör ett antal frågeställningar som är konstitutionellt intressanta. En sådan frågeställning är om det finns behov av att förtydliga principerna för vilka befogenheter en övergångsregering har. En annan gäller om den praxis och de riktlinjer som har utvecklats kring en övergångsregerings befogenheter är anpassade till den situationen att regeringsbildningen drar ut på tiden. För att få en övergripande bild av hur övergångsregeringen utövade sina befogenheter och om detta förändrades över tid har granskningen kopplats till olika frågor om hur övergångsregeringen arbetade efter valet 2018. Frågorna rör antalet avgjorda regeringsärenden och olika typer av regeringsärenden, hanteringen av EU-frågor och riksdagens kontrollmakt. De behandlas och diskuteras närmare i utskottets betänkande.

KU har bland annat gått igenom övergångsregeringens samtliga 19 regeringssammanträden och de cirka 1400 regeringsärenden som beslutades vid sammanträdena. En övergripande slutsats är att övergångsregeringen var restriktiv när det gäller att besluta om regeringsärenden och att mängden ärenden i stort var stabil över tid. En övergångsregerings behörighet bör vara begränsad och endast avse löpande ärenden och ärenden som inte kan skjutas upp utan betydande olägenheter. Regeringsbildningsprocessen under hösten 2018 medförde att fler ärenden efter hand betraktades som brådskande eller angelägna.

När det gäller övergångsregeringens förhållande till riksdagens kontrollmakt konstaterar KU att övergångsregeringen inte besvarade några interpellationer och frågor i riksdagen. Även om utgångspunkten fortfarande bör vara att en övergångsregering i regel inte ska besvara interpellationer och frågor kan enligt utskottet vissa justeringar behöva göras. Om en övergångsregering sitter under en lång period ökar regeringens handlingsutrymme. Ett sådant utökat handlingsutrymme bör kunna underställas riksdagens kontrollmakt.

I en annan granskning har KU gått igenom propositioner med förslag till extra ändringsbudgetar som regeringen har lagt fram sedan hösten 2014. Vid den tidpunkten infördes krav i riksdagsordningen på särskilda skäl för att lämna extra ändringsbudgetar. KU framhåller att det ligger på aktuellt utskott och i slutänden riksdagen att i varje enskilt ärende ta ställning till om det finns särskilda skäl för en extra ändringsbudget. Regeringen bör göra en noggrann bedömning av omständigheterna innan den lägger fram förslag till extra ändringsbudget.

Regeringens styrning av myndigheter med styrelser har också granskats. I en styrelsemyndighet är det styrelsen som utgör myndighetens högsta ledning. Styrelsen är ansvarig för myndighetens verksamhet inför regeringen. Det är därför viktigt att den politiska ledningen hos regeringens departement har en regelbunden och nära kontakt med myndighetsstyrelserna. KU:s genomgång visar bland annat att det endast vid några tillfällen har förekommit att den politiska ledningen träffat hela styrelsen vid en myndighet. Med tanke på styrelsens ansvar ser utskottet att det finns skäl för att detta sker med större regelbundenhet.

KU har granskat regeringens kontroll av myndighetsföreskrifter. Granskningen uppmärksammar i vilken utsträckning myndigheterna lämnar förteckningar över gällande författningar till regeringen. Granskningen tar också upp i vilken omfattning regeringen beslutar att medge att myndigheter beslutar om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Granskningen visar att inte alla departement har en rutin för att kontrollera myndigheternas skyldighet att lämna förteckningar. Det saknas även i viss utsträckning rutiner för att se till att myndigheter som har föreskriftsrätt vid behov görs medvetna om denna skyldighet. Utskottet utgår från att de åtgärder som bedöms vara nödvändiga vidtas. Utskottet noterar vidare att under fem år har regeringen endast fattat ett beslut om medgivande till myndighetsbeslut om föreskrifter som leder till kostnadsökningar för staten, kommuner och landsting. Att sådana regeringsbeslut inte har fattats i större utsträckning väcker frågan om bestämmelserna tillämpas på det sätt som det var tänkt.

Slutligen har KU granskat regeringens kontroll av EU-kommissionens befogenhet att anta delegerade akter. Delegerade akter kompletterar eller ändrar mindre viktiga delar av EU-lagstiftningen. Granskningen visar att delegerade akter som inkommer till Regeringskansliet i regel gemensambereds mellan olika departement. I nära vart femte fall har dock gemensamberedning inte ägt rum, och utskottet betonar vikten av att det sker.

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-10-01

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Fråga 2019/20:472 Minskande andel kvinnor som startar företag av Ida Drougge (M) till Statsrådet Åsa Lindhagen (MP) Två år i rad har andelen kvinnor som startat företag minskat, och i den senaste rapporten från Global Entrepreneurship Monitor (Gem) minskar andelen med hela 30 procent. Det är så mycket att det drar ned

Inlämnad

2019-11-21

Besvarare

Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Motion till riksdagen 2019/20:3116 av Josefin Malmqvist och Ida Drougge (båda M) Redovisning av vad skattepengarna går till på deklarationen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga om det ska framgå tydligt av deklarationen vad skattepengarna gått till och tillkännager

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

2

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:SkU24

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3115 av Josefin Malmqvist m.fl. (M) Reformer för ökad tillväxt i Stockholm Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera ett tillväxtramverk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

12

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:CU15 2019/20:CU16 2019/20:NU12 2019/20:SfU15 2019/20:SfU25 2019/20:SkU20 2019/20:SoU9 2019/20:UbU11 2019/20:UbU15

Riksdagsbeslut

(12 yrkanden): 12 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3312 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Sammanfattning Inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse finansieras den centrala statsledningen samt flera viktiga myndigheter, statsbidrag och uppdrag. För Moderaterna är ett effektivt användande av skattemedel ett kärnvärde.

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2395 av Ida Drougge (M) Spårväg City Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att staten tar sin del av ansvaret och planerar för statlig medfinansiering av utbyggnad av Spårväg City och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2384 av Ida Drougge (M) Transport av släp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över nuvarande regler för körkort som gör att små lätta bilar med sämre bromssystem tillåts dra större och tyngre släp än vad större och säkrare bilar gör

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:TU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2378 av Ida Drougge (M) Östlig förbindelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av projektet Östlig förbindelse i Stockholms län och tillkännager detta för regeringen. Motivering Stockholms befolkning ökar i rekordfart. Sedan många

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2377 av Ida Drougge (M) Sälj SBAB Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att sälja SBAB och tillkännager detta för regeringen. Motivering SBAB agerar som en privat aktör på bolånemarknaden, utan att ha något särskilt

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:FiU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2376 av Ida Drougge (M) Sälj Sveaskog Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sälja Sveaskog och tillkännager detta för regeringen. Motivering Genom det statligt ägda bolaget Sveaskog är staten den enskilt största skogsägaren. Sveaskog

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:NU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2375 av Ida Drougge (M) Sälj SAS Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sälja svenska statens innehav i SAS och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svenska staten är via SAS Group en betydande ägare av flygbolaget SAS. Flygmarknaden

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:NU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2371 av Ida Drougge (M) Trängselskatt i Ropsten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över reglerna om trängselskatt för boende i Ropsten och på Lidingö och tillkännager detta för regeringen. Motivering Trängselskatten kom till för

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:SkU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2366 av Ida Drougge (M) Toatömning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att aktivt arbeta för att underlätta för båtägare att följa den nya toatömningslagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 1 april 2015 trädde

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:MJU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2364 av Ida Drougge (M) Regleringsgiljotin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en regleringsgiljotinsprocess och tillkännager detta för regeringen. Motivering 2010 motionerade riksdagsledamoten Johnny Munkhammar (M) i Sveriges riksdag

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

1

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:NU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:2358 av Ida Drougge (M) Utjämningssystemet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skatteutjämningssystemet i syfte att utjämna förutsättningar och inte utfall och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

3

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:FiU18

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag