Gudrun Brunegård (ChrDem)

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2021 - 30 juni 2022. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 747 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med drygt 480 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De ärenden som ökade mest under året rörde områden som hälso- och sjukvård, kriminalvård samt polis.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och pekar ut de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten. Utskottet uppmärksammade även offentlighetsprincipens betydelse för vårt fria och öppna samhälle, och underströk vikten av att myndigheter och kommuner uppfyller sina skyldigheter enligt denna princip.

Riksdagen la redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2023-01-17

Datum

2023-01-19

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:

• Betänkanden från SOU-serien
• departementspromemorior i Ds-serien
• utkast till lagrådsremisser
• underlag från en myndighet
• underlag från EU-kommissionen.

En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.

I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.

En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.

Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.

Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-10-06

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla.

Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare.

Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

26, 71 minuter

Justering

2023-01-24

Datum

2023-01-24

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2023 uppgår till 47,2 miljarder kronor och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, drygt 42 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

85, 221 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-20

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Civilminister Erik Slottner (KD)​Migrationsminister Maria Malmer Stenergard

Datum

2022-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 9,6 miljarder kronor. Drygt 3,7 miljarder går till länsstyrelserna och cirka 1 miljard till mediestödet. Totalt handlar anslagen om drygt 18 miljarder kronor ur statens budget.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Utöver anslagen sa riksdagen ja till förslagen om att riksdagens ombudsmän (JO) får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet samt en investeringsplan för riksdagens fastighetsanslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen la även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

22, 90 minuter

Justering

2022-12-12

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson (L) bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M) finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina

Datum

2022-12-01

Motion till riksdagen 2022/23:1815 av Gudrun Brunegård (KD) Kommunernas hantering av övergivna hus Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att med utgångspunkt i Boverkets förslag skyndsamt ta fram ett hållbart regelverk för hur kommuner kan hantera övergivna och vanvårdade

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:CU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1522 av Gudrun Brunegård (KD) Inrättande av en nationell Astrid Lindgren-dag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en nationell Astrid Lindgren-dag, då författarens gärning uppmärksammas på ett särskilt sätt, och detta tillkännager

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KrU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1521 av Gudrun Brunegård (KD) Tillkännagivande av mottagare av litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (Alma) i Astrid Lindgrens stad Vimmerby Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagen bör uttala sin uppfattning att tillkännagivandet

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KrU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1520 av Gudrun Brunegård (KD) Avancerad specialistsjuksköterska Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda införandet av avancerad specialistsjuksköterska på nationell basis och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:SoU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1519 av Gudrun Brunegård (KD) Komplettering av lagen om nedskräpning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att komplettera lagen om nedskräpning med möjlighet för enskilda att polisanmäla nedskräpning på platser som inte är avsedda för sophantering,

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:MJU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1600 av Gudrun Brunegård (KD) Sanningskommission för Sveriges agerande kring Dag Hammarskjölds död Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en sanningskommission, med historisk, juridisk och senior diplomatisk kompetens, i syfte

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

3

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:UU7

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1599 av Gudrun Brunegård (KD) Mandatet för Förenta Nationernas utredning av orsakerna till Dag Hammarskjölds död Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska vara pådrivande i Förenta Nationernas generalförsamling för ett

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

3

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:UU7

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1735 av Gudrun Brunegård (KD) Skyddad yrkestitel för legitimerad skolkurator Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fastställa miniminivåer för elevhälsans olika kompetenser i varje skola och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

2

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:UbU10 2022/23:UbU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1117 av Gudrun Brunegård (KD) Förstärkning av barns rättsskydd mot olika former av sexuellt utnyttjande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pubertetsutvecklingsrekvisitet i barnpornografibrottet bör avskaffas och tillkännager detta för

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

5

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:JuU11 2022/23:JuU14

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1116 av Gudrun Brunegård (KD) Swishtjänst för hela Europeiska unionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i EU verka för att Swish eller liknande betaltjänster ska kunna gälla i hela unionen och tillkännager detta för regeringen. Motivering

Inlämnad

2022-11-22

Förslag

1

Datum

2022-11-22

Utskottsberedning

2022/23:FiU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:624 av Mathias Bengtsson och Gudrun Brunegård (båda KD) Erkännande av älvdalska som språk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i enlighet med Europarådets ministerråds rekommendation initiera en oberoende granskning gällande älvdalskans

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

1

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:KU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:620 av Gudrun Brunegård (KD) Analys och prioritering av eftersatta områden för infrastruktursatsningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra ett omtag i analys, utvärdering, diskussion och prioritering av svensk infrastrukturpolitik

Inlämnad

2022-11-21

Förslag

2

Datum

2022-11-21

Utskottsberedning

2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:376 av Gudrun Brunegård (KD) Regler och byråkrati vid offentliga upphandlingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av möjliga sätt att förenkla reglerna kring upphandlingar för att undvika dubbelarbete och tillkännager

Inlämnad

2022-11-17

Förslag

1

Datum

2022-11-17

Utskottsberedning

2022/23:FiU34

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag