Christian Carlsson (ChrDem)

Motion till riksdagen 2023/24:847 av Christian Carlsson (KD) En oberoende tjänstetillsättningsnämnd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en oberoende tjänstetillsättningsnämnd och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under stora delar av de senaste

Inlämnad

2023-10-03

Förslag

1

Datum

2023-10-03

Utskottsberedning

2023/24:KU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2023/24:846 av Christian Carlsson (KD) Riksmötets högtidliga öppnande i Rikssalen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra riksmötets högtidliga öppnande i Rikssalen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen. Motivering Sveriges monarki

Inlämnad

2023-10-03

Förslag

1

Datum

2023-10-03

Utskottsberedning

2023/24:KU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner inom området socialtjänstens ansvar för våldsutsatta med mera, som kommit in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om prostitution, sexuell utsatthet, hedersrelaterat våld och förtryck, våld i nära relationer, skyddade personuppgifter och skyddat boende.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

18

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

25, 100 minuter

Justering

2023-06-13

Datum

2023-06-15

Bordläggning

2023-06-19

Debatt

2023-06-20

Beslut

2023-06-21

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner som har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen handlar om insatser för barn och unga, placeringsformer för barn och unga, uppföljning och stöd för placerade barn och unga, adoption samt barns rättigheter.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

19

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-08

Bordläggning

2023-06-12

Debatt

2023-06-13

Beslut

2023-06-14

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att ta fram en nationell handlings- och samordningsplan för sällsynta sjukdomar. Riksdagen anser bland annat att det krävs ett samlat grepp om vården och omsorgen för patienter med sällsynta sjukdomar då dessa patienter kan få vänta länge på diagnos, och därmed behandling och uppföljning.

Tillkännagivandet kom i samband med att utskottet behandlade motioner som inkommit under allmänna motionstiden 2022. Riksdagen sa nej till övriga motioner om prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

21

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-04-18

Bordläggning

2023-05-22

Debatt

2023-05-23

Beslut

2023-05-24

Socialnämnden ska få möjlighet att besluta om öppna insatser till ett barn som har fyllt 12 år om det bedöms lämpligt och om barnet samtycker till insatsen. Detta utan vårdnadshavarnas samtycke. Öppna insatser kan exempelvis vara stöd- och behandlingsinsatser eller förebyggande insatser som riktar sig till individer och grupper.

Det föreslår regeringen, som också föreslår att socialnämnden ska få utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 år. Även det ska få göras om det är lämpligt och om barnet samtycker till det, men utan vårdnadshavarnas samtycke.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2023-05-11

Datum

2023-05-17

Bordläggning

2023-05-22

Debatt

2023-05-23

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om primärvården, vårdval och valfrihet samt tillgänglighet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

23

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-04-24

Bordläggning

2023-05-03

Debatt

2023-05-04

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om socialtjänstens arbete. Motionerna handlar bland annat om socialtjänstlagen, försörjningsstöd och hemlöshet. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att utredningsarbete pågår.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-26

Bordläggning

2023-05-02

Debatt

2023-05-03

Beslut

2023-05-03

I april 2022 beslutade riksdagen att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om Statens institutionsstyrelses (Sis) åtgärder för att minska antalet avskiljningar vid särskilda ungdomshem. Därefter har regeringen i en skrivelse redovisat effekterna av Sis åtgärder och vilka fortsatta insatser som krävs för att avskiljningarna ska upphöra.

Riksdagen anser liksom regeringen att åtgärderna och den lämnade återrapporteringen innebär att tillkännagivandet är tillgodosett. Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 97 minuter

Justering

2023-04-13

Datum

2023-04-17

Bordläggning

2023-04-19

Debatt

2023-04-20

Beslut

2023-04-26

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Socialminister Jakob Forssmed (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Civilminister Erik Slottner (KD) Kulturminister Parisa Liljestrand (M) Socialminister Jakob Forssmed (KD) besvarar såväl

Datum

2023-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att förtydliga krav på vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet. Det handlar om att de måste tillhandahålla sjukvårdsprodukter som behövs för att kunna ge god vård. Med sjukvårdsprodukter avses läkemedel, medicintekniska produkter, personlig skyddsutrustning, livsmedel för speciella medicinska ändamål och tillverkningsmaterial.

Förslagen innebär också att öppenvårdsapotek har en skyldighet att lagerhålla läkemedel och partihandlare har en leveransskyldighet gentemot sjukhusapotek. En sanktionsavgift införs för de företag som inte meddelar Läkemedelsverket om att försäljningen av ett läkemedel upphör tillfälligt eller permanent. Uppgift om eventuell brist i tillgången på läkemedel eller medicinteknisk produkt föreslås kunna bli skyddad av sekretess när uppgiften överförs från Läkemedelsverket till regioner eller kommuner i samband med utredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Riksdagen sa också ja till regeringens förlag om att det statliga bolaget Apotek Produktion & Laboratorier AB får ett utökat samhällsuppdrag. Det innebär att bolaget ska upprätthålla sin verksamhet även under fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Det kan till exempel vara att säkerställa tillgången på aktiva substanser, hjälpämnen och förpackningsmaterial för produkter som behövs för vård som inte kan vänta.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 90 minuter

Justering

2023-03-30

Datum

2023-04-04

Bordläggning

2023-04-11

Debatt

2023-04-12

Beslut

2023-04-13

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Utrikesminister Tobias Billström (M) Skolminister Lotta Edholm (L) Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) Utrikesminister Tobias Billström

Datum

2023-03-30

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården.

Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022.

Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

33, 93 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Läkemedelsverkets tillsyn över öppenvårdapotek och partihandeln med läkemedel. Rapporten omfattar tillsyn av Läkemedelsverket, Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV).

Riksrevisionens slutsats är att den tillsyn som staten gör över apoteksområdet och handel med läkemedel inte är effektiv. Detta kan leda till att både apotek och de som köper och säljer läkemedel riskerar att driva verksamhet som inte lever upp till lagkraven. Konsekvensen kan då bli att patientsäkerheten blir lidande och att utgifterna för staten och regionerna blir onödigt stora.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och ställer sig positiv till flera av de förslag till åtgärder som Riksrevisionen lämnar. Bland annat menar regeringen att det finns skäl att överväga om det bör införas bestämmelser som hindrar apotek från att ta ut överpriser på läkemedel som inte ingår i läkemedelsförmånerna men subventioneras av staten eller regionerna och på specialkost till barn.

Riksdagen delar i stort regeringens bedömningar och menar att det är centralt att tillsyn kan göras effektivt. Med detta lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

23, 65 minuter

Justering

2023-02-07

Datum

2023-02-09

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-22

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga. Tillkännagivandet har utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU och de remissvar som inkommit på promemorian. 

Promemorian är resultatet av den utredning som initierades av socialutskottet i maj 2021 där man utredde förutsättningarna för att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård i familjehem enligt LVU. LVU står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Riksdagen uppmanar även regeringen att årligen rapportera till riksdagen om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper. 

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Totalt cirka 110,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 34,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 24,6 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 18,1 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden samt om godkännande av en investeringsplan. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

67, 186 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-20

Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården.

Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

44, 130 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021.

Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden.

Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt.

Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan.

Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-18

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Motion till riksdagen 2022/23:1813 av Christian Carlsson (KD) Stopp för offentliga böneutrop Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över relevant lagstiftning för att kunna stoppa regelbundna och institutionaliserade offentliga böneutrop och tillkännager detta för

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KU26

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1812 av Christian Carlsson (KD) Rättvisa i straffrätten Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om en genomgripande straffrättsreform i syfte att höja miniminivån i straffskalan för vålds- och sexualbrott, avskaffa

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:JuU11

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag