Frågestund

Frågestund 14 september 2017
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenEwa Thalén Finné (M)
  2. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  3. Hoppa till i videospelarenEwa Thalén Finné (M)
  4. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  5. Hoppa till i videospelarenRoger Richtoff (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  7. Hoppa till i videospelarenRoger Richtoff (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  9. Hoppa till i videospelarenOla Johansson (C)
  10. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  11. Hoppa till i videospelarenOla Johansson (C)
  12. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  13. Hoppa till i videospelarenLars Tysklind (L)
  14. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Karolina Skog (MP)
  15. Hoppa till i videospelarenLars Tysklind (L)
  16. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Karolina Skog (MP)
  17. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  18. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  19. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  20. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  21. Hoppa till i videospelarenMagnus Oscarsson (KD)
  22. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Karolina Skog (MP)
  23. Hoppa till i videospelarenMagnus Oscarsson (KD)
  24. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Karolina Skog (MP)
  25. Hoppa till i videospelarenPeter Jeppsson (S)
  26. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  27. Hoppa till i videospelarenPeter Jeppsson (S)
  28. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  29. Hoppa till i videospelarenKarin Svensson Smith (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Karolina Skog (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenKarin Svensson Smith (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Karolina Skog (MP)
  33. Hoppa till i videospelarenCecilia Magnusson (M)
  34. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenCecilia Magnusson (M)
  36. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  38. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  39. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  41. Hoppa till i videospelarenCecilie Tenfjord-Toftby (M)
  42. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Karolina Skog (MP)
  43. Hoppa till i videospelarenCecilie Tenfjord-Toftby (M)
  44. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Karolina Skog (MP)
  45. Hoppa till i videospelarenSotiris Delis (M)
  46. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  47. Hoppa till i videospelarenSotiris Delis (M)
  48. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  49. Hoppa till i videospelarenBjörn Wiechel (S)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Ekström (S)
  51. Hoppa till i videospelarenBjörn Wiechel (S)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Ekström (S)
  53. Hoppa till i videospelarenThomas Strand (S)
  54. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  55. Hoppa till i videospelarenThomas Strand (S)
  56. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  57. Hoppa till i videospelarenErik Bengtzboe (M)
  58. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  59. Hoppa till i videospelarenErik Bengtzboe (M)
  60. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  61. Hoppa till i videospelarenBetty Malmberg (M)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Ekström (S)
  63. Hoppa till i videospelarenBetty Malmberg (M)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Ekström (S)
  65. Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
  66. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  67. Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
  68. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 68

Anf. 47 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin.

I går var det en aktuell debatt i kammaren om migrationspolitiken och situationen för ensamkommande barn. Det är självklart en mycket viktig och angelägen fråga som påverkar enskilda.

Det är viktigt att vi värnar den ordning vi har, med individuella bedömningar där det är myndigheters och domstolars kompetens och inte politikens nyckfullhet som avgör. Vi ska inte ha ett system där andra faktorer än just asylskäl är avgörande. Det är inte långsiktigt, och det är inte humant. Det är väldigt viktigt att det här området inte präglas av osäkerhet.

I gårdagens debatt framkom en splittring mellan migrationsminister Heléne Fritzon och Miljöpartiets gruppledare i riksdagen, Maria Ferm. Regeringen gav ett besked och Miljöpartiet i riksdagen ett annat.

Utifrån det vill jag fråga utbildningsministern: Vilken är regeringens gemensamma hållning?


Anf. 48 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Jag vill tacka riksdagsledamoten för frågan.

Precis som ledamoten redovisar gör regeringen inga asylprövningar - längre, ska tilläggas. Jag var en av dem som arbetade hårt för att få till denna ordning, som innebär att prövningar av ansökningar om uppehållstillstånd görs först i myndighet och därefter i oberoende domstolar.

Det betyder dock inte att regeringen inte har ansvar för att följa utvecklingen för personer som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige. Regeringen har ansvar för lagstiftningen. Och regeringen har ansvar för att upprätthålla rättssäkerheten.

Diskussionen i går som riksdagsledamoten beskriver, och som alla riksdagens partier deltog i, handlade just om vilken lagstiftning vi vill ha och om hur vi ska upprätthålla rättssäkerheten. Det var utifrån det en bra diskussion.


Anf. 49 Ewa Thalén Finné (M)

Herr talman! Jag vill tacka utbildningsministern för svaret. Men jag önskar ändå att få ett klarläggande. Som ministern säger är det viktigt att det är myndigheterna och sedan domstolar som prövar de här frågorna och att det inte råder någon osäkerhet om detta. Men i debatten i går var det tydligt att det rådde stor osäkerhet om vad som ska gälla.

Utifrån ministerns svar behöver jag ett klarläggande. Står ministern inte bakom sitt eget partis politik?


Anf. 50 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Jo, det gör jag helt och fullt. Och Miljöpartiets politik är känd.

Regeringen arbetar med lagstiftning och att värna rättssäkerheten. Förslag till lagstiftning läggs fram till riksdagen och prövas i riksdagen.

Jag konstaterar att det förslag till lagstiftning som har lagts fram dels har inneburit att barn inte ska få samma hårda prövning som de inskränkningar som presenterades i november 2015 innebar, dels har inneburit att riksdagen har godtagit en lagstiftning om att man under vissa omständigheter ska kunna få uppehållstillstånd för att gå klart gymnasiet.


Anf. 51 Roger Richtoff (SD)

Herr talman! Min fråga går till försvarsministern.

Det har debatterats ganska mycket i dag i interpellationsdebatten, och försvarsministern har förklarat gången mycket tydligt.

Jag har en fråga kvar om det här som jag vill ha en kommentar till. I försvarsutskottet har vi en sekretessbelagd del där vi får information om saker och ting som händer ute och som kan innebära en viss säkerhetsrisk för Sverige, och sedan har vi en öppen del.

Vi tycker att det är lite märkligt att man under hela den här tiden har diskuterat allting annat men att försvarsministern inte har nämnt det här. Jag skulle vilja ha ett förtydligande angående det.


Anf. 52 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Problematiken med it-säkerheten låg på Transportstyrelsen, som ligger under Näringsdepartementet och låg under dåvarande infrastrukturministern. Det var där grundproblemet låg. Säpo var den myndighet som skulle följa upp det här i förhållande till Transportstyrelsen. Infrastrukturministern hade ansvaret för att informera statsministern på den politiska nivån. Det var där ansvarsbitarna låg.

Vår uppgift var att klara ut Försvarsmakten, vilket vi gjorde. Om det här hade skett inom Försvarsmakten hade det varit min uppgift att ta de här initiativen gentemot både statsministern och riksdagen. Det är på det sättet ansvarsprincipen ser ut i sammanhanget.

Jag känner också väl till att det finns särskilda informationsgångar för hur sekretessbelagd information ska överföras till Statsrådsberedningen.


Anf. 53 Roger Richtoff (SD)

Herr talman! Jag ställde en skriftlig fråga angående FRA till försvarsministern för ett tag sedan. Tack för det svaret, försvarsministern!

Med tanke på det svar jag fick skulle jag vilja be försvarsministern kontrollera om uppgifterna om deras fordon fortfarande ligger i ett öppet register. I så fall går det att följa FRA-fordon ute i landet.

Man bör även titta på när man säkerhetsklassat personalen.

Och hur ser det ut med tillgången till den sekretessbelagda Must-utredningen?


Anf. 55 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! FRA:s personal är säkerhetsklassad. Så är det. All FRA:s verksamhet är säkerhetsklassad. Jag vet att det följs upp mycket noggrant av myndigheten.

När det gäller mitt grundförhållande till riksdagen och inom Regeringskansliet hade det varit mitt ansvar att sköta den typen av information om huvudansvaret för det här hade legat på Försvarsmakten och om Försvarsmakten hade varit den problematiserande myndigheten.


Anf. 56 Ola Johansson (C)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Fridolin.

Miljöpartiets ministrar har besökt Alingsås i Västsverige två gånger för att tala sig varma för behovet av ett nationellt centrum för passivhusteknik, hållbart byggande och renovering. Senast utlovades en budgetsatsning på 20 miljoner årligen. Det var väl ingen som trodde något annat än att syftet var att ta vara på den kompetens som var samlad just där, redan nu 2017.

Nu är det dags för nya budgetutspel, med löften hit och dit. Pengarna som utlovades för i år har förbrukats, eftersom summan var uppdelad på två gånger 10 miljoner halvårsvis.

Vad är då beskedet till alla oss som gillar passivhus och som vill att den unika kunskapen och de goda exempel som finns runt om i landet finns på plats, tas till vara och sprids med hjälp av denna utlovade men försenade satsning?


Anf. 57 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är viktigt att sprida klok teknik för byggande. Att byggsektorn gör sitt i omställningen till ett hållbart samhälle är helt centralt, både för energianvändning och för resursförbrukning. Det handlar om såväl byggmaterial som - som frågeställaren är inne på - husens energiförbrukning.

Det som gjorts i Alingsås är väldigt intressant att se. Frågor till mig ska dock vara av allmänpolitisk karaktär. Jag kan därför inte gå in på till exempel lokalisering av ett centrum.


Anf. 58 Ola Johansson (C)

Herr talman! Jag inser att det är svårt för Gustav Fridolin att svara på sådana frågor, men det handlar ändå om regeringens sätt att sköta myndigheterna. Man går ut och ger löften i en budgetpresentation och låter olika aktörer leva i tron att det finns möjlighet att söka dessa pengar, och så visar det sig att när kriterierna förändras är de helt annorlunda. Då undrar man lite grann hur regeringen kommer att agera i den här budgetprocessen när man gör olika typer av utspel lokalt.


Anf. 59 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Jag kan garantera frågeställaren att de budgetutspel vi gör, de presentationer av budgetens innehåll vi gör, är någonting vi ska stå för. Och förändringar ska tas fram i dialog med dem som är berörda. Det innebär såklart dock inte att alla alltid är nöjda. Det tror jag att alla som har haft förmånen att få jobba i eller nära en regering känner väl till.


Anf. 60 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Karolina Skog. Det handlar om den aviserade elfordonspremien. Det är klart att det är viktigt med klimatsatsningar, men som liberal är jag högst skeptisk till den typen av bidrag till enskilda.

Förutom att man kan ifrågasätta principen och om det verkligen är statens roll att stödja privata inköp finns det en uppenbar risk att detta leder till en utebliven prispress på en marknad där tekniken är relativt utvecklad. Med andra ord finns det en uppenbar risk att premien inte ens kommer den enskilde elfordonsköparen till godo.

Min fråga till miljöministern är: Ser miljöministern att det trots allt är ganska problematiskt med denna form av kortsiktiga subventioner?


Anf. 61 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Tack för frågan! Vi har ett arbete med en omställning av hela transportsektorn mot fossilfrihet. För att åstadkomma detta krävs det ett stort antal åtgärder, en palett av åtgärder. Vissa åtgärder är riktade mot städer. Där ser vi att omställningen till effektiva transportmedel är stor. Vi har sedan tidigare satsningar mot kollektivtrafik, men vi ser att det finns en ny teknik som växer fram - det handlar om lätta elfordon, elcyklar och elmopeder - som har möjlighet att spela en tämligen stor roll i transportarbetet runt städer och tätorter. Där är ett stöd av det slag som vi nu har aviserat motiverat för att möjliggöra ett tekniksprång och sprida ny teknik till många.


Anf. 62 Lars Tysklind (L)

Herr talman! Jag vill vara väldigt tydlig med att vi från Liberalernas sida också tycker att det är oerhört viktigt att man utvecklar teknik och att fler cyklar och använder elfordon. Det finns många klimat, miljö- och hälsovinster, och det handlar inte minst om trängseln i städerna. Detta är vi överens om.

Men vi anser vidare att statens tydliga roll är att stå för den grundläggande infrastrukturen. Följdfrågan till ministern kan då vara: Tror inte ministern att utbyggnaden av infrastrukturen är den stora faktorn i detta sammanhang?


Anf. 63 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! När det gäller att möjliggöra ett hållbart resande är infrastruktur den grundläggande frågan. Det handlar om att göra det möjligt att resa tryggt och säkert på ett hållbart vis och framför allt om att göra det tryggt och säkert att gå och cykla. Det är det absolut viktigaste. Men vi måste också arbeta med en omställning på fordonssidan. Där har vi etablerade system vad gäller tunga fordon. Det är då inte logiskt att staten ska vara helt passiv vad gäller ännu mer effektiva fordon som finns tillgängliga och håller på att explodera.


Anf. 64 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Min fråga riktar sig till utbildningsminister Gustav Fridolin. Vi pratar ganska ofta här i riksdagen om resultaten i skolan, om betygsinflation och om andra utmaningar som vi behöver ta itu med. Det som dock har uppmärksammats på senare tid, av bland annat SVT, handlar om det fusk som pågår kring högskoleprovet runt om i landet, det systematiska fusk som pågår. Man pratar om att uppemot 20 procent av dem som blir antagna till bland annat Handels är personer som har fuskat. Ändå är det i princip inga personer som åker fast. Det är väldigt få som åker fast för detta, vilket skapar en orättvis antagning.

Vad avser utbildningsministern och regeringen att göra för att komma till rätta med problemet?


Anf. 65 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Tack, Daniel Riazat, för en väldigt viktig fråga! Trovärdigheten i det system som vi använder för sökande till högre studier bygger på att alla känner trygghet i att det är rättvist. Ja, det är viktigt att det finns olika vägar in i högre studier och att man på olika sätt kan visa att man är dedikerad och kommer att klara den svåra utbildning man nu står inför. Men ju fler olika vägar vi har, desto viktigare är det att alla kontrolleras på ett bra sätt. Det är en av anledningarna till att regeringen har skärpt reglerna i fråga om fusk vid högskoleprovet och också försökt förbättra på ett sådant sätt att risken för upptäckt vid fusk på högskoleprovet blir större. Som jag får det redovisat för mig är detta någonting som får effekt - att det nu finns en påtaglig risk för den som fuskar att faktiskt åka dit för det. Så ska det vara.


Anf. 66 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Tack, Gustav Fridolin, för svaret! Det var precis det beskedet som jag också fick från Universitets- och högskolerådet. Men efter att man inrättat de nya kriterierna och att man försökt komma åt dem som fuskade gjorde SVT återigen ett test, vilket visade att i princip alla som fuskade kom undan igen.

Är regeringen beredd att vidta ytterligare åtgärder för att komma till rätta med detta så att vi får ett rättvist system, som du själv säger, för alla som söker vidareutbildning?


Anf. 67 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman och frågeställaren! Det ska självklart vara en ordning där man känner trygghet i att också de som söker till högre studier via högskoleprovet gör det rättvist och att provets resultat visar den kunskap de faktiskt har. Behövs det fler åtgärder är regeringen alltid beredd att titta på det.

Det samlade arbetet för att hålla koll på alla de prov som görs genom utbildningssystemet är någonting som vi statsråd på Utbildningsdepartementet gör tillsammans.


Anf. 68 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Min fråga är till miljöministern. Regeringen föreslår en landsomfattande inventering av skogar med höga naturvärden, så kallade nyckelbiotoper. Ett stort problem är att nuvarande inventeringsmetodik leder till tveksamma beslut om vilka skogar som ska skyddas. Skogsmark riskerar att tas ur drift på felaktiga grunder. Förslaget innebär ett stort misstroende mot dagens skogspolitik och skogsägarnas frivilliga hänsynsarbete. Den devis som har varit gällande under många år, frihet under ansvar, verkar vara borta. Det öppnar för godtycklighet och en rättsosäkerhet för skogsägare som riskerar att få stora konsekvenser för samhällsekonomin, jobben och möjligheten till effektivt klimatarbete.

Återigen är äganderätten ifrågasatt av denna regering. Varför kommer regeringen med ett sådant här förslag, som kommer att få stora negativa konsekvenser för Sveriges tusentals skogsägare?


Anf. 69 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Jag finner anledning att börja med att upplysa om att det har gjorts två tidigare nationella inventeringar av nyckelbiotoper i Sverige, en i mitten av 90-talet och en i mitten av 00-talet.

Det senaste året har ansvarig myndighet, Skogsstyrelsen, haft en bred process i fråga om att utveckla metoden, nyckelbiotopsinventering, för användning i vissa delar av landet, i nordvästra Sverige. Denna nya uppdaterade metod ska vara klar i januari, enligt uppgift från generaldirektören. Då finner regeringen anledning att använda den nya metoden i nordvästra Sverige samt uppdatera det material som numera har blivit lite daterat vad gäller övriga landet.


Anf. 70 Magnus Oscarsson (KD)

Herr talman! Regeringen föreslår att staten ska ersätta de markägare som inte längre kan bruka sin skog. Med den lilla summa som regeringen har avsatt kommer det att ta decennier - ja, faktiskt sekel - innan alla skogsägare får full ersättning.

Sverige har redan i dag 4 500 naturreservat. Signalen är att de inte alltid sköts runt om i landet. Min fråga är: Varför är det inte viktigt att sköta om de naturreservat som finns i stället för att komma med nya hämskor för landets skogsägare?


Anf. 71 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Regeringen har ett väldigt aktivt arbete för att öka skyddet av värdefull natur i Sverige. Vi har också kraftigt höjt de medel som finns tillgängliga för att sköta den skyddade naturen. Det är något som har varit eftersatt under lång tid, inte minst under den tidigare regeringens år. Det är otroligt viktigt. Men det är också viktigt att vi har kunskap om vad som finns i naturen, och då är nyckelbiotopsinventering en metod för att skaffa den kunskap som våra myndigheter behöver för att kunna fatta beslut.


Anf. 72 Peter Jeppsson (S)

Herr talman! Min fråga går till försvarsminister Peter Hultqvist.

Sverige har under senare år byggt upp många internationella samarbeten, och vi har gått väldigt långt med många nationer. Jag vill därför passa på att ge försvarsministern en eloge och ett tack för det engagemang som finns avseende samarbete med olika länder, framför allt med tanke på vad detta konkret innebär för våra förbands möjligheter att öva olika scenarier i olika sammansättningar.

Detta innebär samtidigt en hel del utmaningar framöver när det gäller personalförsörjning och säkrande av kompetens inom våra olika förband, skolor med mera. Med anledning av detta vill jag fråga försvarsministern hur han ser på numerären av anställda i Försvarsmakten.


Anf. 73 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Det här är naturligtvis en komplex och strategisk fråga. Det har satsats mycket på kvalitet och professionella förband, men vi har inte klarat bredden och numerären i svensk försvarsmakt. Beslut gällande personalförsörjningen har inte lett till fulla och övade förband. Därför har vi reaktiverat värnpliktssystemet, som kommer att starta 2018.

I den uppgörelse vi gjorde senast med Centerpartiet och Moderaterna ligger också en möjlighet att börja utöka numerären i svensk försvarsmakt 2020. Det kan ske när det gäller både professionella soldater och värnpliktiga.

Samtidigt bör Försvarsberedningen, som nu arbetar med den framtida organisationen, se över numerären. Numerär ger nämligen uthållighet, och det är ett perspektiv som måste tillföras den försvarspolitiska debatten på ett helt annat sätt än i dag.


Anf. 74 Peter Jeppsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill tacka försvarsministern för svaret. Det är ett positivt besked som försvarsministern ger. Numerären är viktig att se över; jag delar den åsikten helt och hållet. Sedan har vi, som försvarsministern mycket riktigt säger, en reaktivering av värnplikten som ger ett rejält och konkret tillskott, och då får vi också tacka speciellt för att det har blivit verklighet.

Personalen är den viktigaste resursen. Jag tycker att det är viktigt att vi bär det med oss. Vi ska inte bara säga det, utan vi går från ord till handling, och jag tycker att svaret som försvarsministern ger andas detta.


Anf. 75 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Herr talman! Om vi kan komma med ett första steg 2020 och Försvarsberedningen har ett genomarbetat förslag som också kan finansieras finns det stora möjligheter att få någonting gjort.

Dessutom var det så att den kvinna som utredde den nya personalförsörjningen som ledde till reaktivering av värnplikten också gav en bild av hur vi skulle kunna utöka förbandens storlek successivt och komma upp till fler som genomgår värnplikt och på det sättet öka numerären i Försvarsmakten. Det kräver dock viss finansiering.


Anf. 76 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Sveriges åtagande inför klimatförhandlingarna i Paris var att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Transportsektorn är det viktigaste och svåraste att ställa om med tanke på att 78 procent av Sveriges oljeimport används för transporter.

Nu har riksdagen inrättat en klimatlag där den gemensamma ambitionen är att minska klimatpåverkan från inrikes transporter med 70 procent till 2030. Det är alltså inget fel alls på våra ambitioner, men frågan är hur man når dit.

Nu talas det mycket om förbud mot fossilbilar, och jag undrar i det sammanhanget om regeringens motiv för att gå fram med en reduktionspliktslag, det så kallade bränslebytet.


Anf. 77 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga! Det mål för utsläppsminskningar i transportsektorn som riksdagen har beslutat om är ambitiöst. För att nå dit måste vi, precis som Miljömålsberedningen slog fast, ha nya och skarpare styrmedel. Vi kommer inte att kunna lösa detta genom ett alexanderhugg.

Regeringen har presenterat ett antal åtgärder. En av dem är en reduktionsplikt, det vill säga att alla som säljer bränsle i Sverige ska ta in en ökande andel förnybart bränsle. För användaren kommer det inte att märkas någonting. Man kommer att kunna tanka som vanligt men faktiskt få en stigande andel förnybart bränsle. Det är en effektiv reform och en av många vi behöver göra för att nå det av riksdagen beslutade målet.


Anf. 78 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Jag tackar för detta svar och har en följdfråga.

Många kommuner - Malmö, Stockholm och andra - vill gå vidare och snabba på utfasningen av olja i transportsystemet och samtidigt skydda luften för sina invånare. När trafikutskottet besökte Nederländerna hade man där fattat att inrättandet av miljözoner förmodligen var det mest kostnadseffektiva och snabbaste sättet att ge kommunerna denna möjlighet att värna luften och samtidigt minska klimatpåverkan. Vad är miljöministerns syn på detta?


Anf. 79 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! När vi ställer om transportsektorn till fossilfrihet har vi störst möjlighet att agera fort i städer. Jag instämmer i ledamotens bild av att vi har kommuner runt om i landet som vill gå före och hålla ett högt tempo och som också har höga ambitioner vad gäller luftkvalitet.

Vi har lämnat ett uppdrag till Transportstyrelsen att utreda miljözoner, och vi avser att gå vidare med det förslaget.


Anf. 80 Cecilia Magnusson (M)

Herr talman! Jag har den här veckan en praktikant. Tilde Bäckman heter hon och går i nionde klass på Parkskolan i Mönsterås. Vi har diskuterat mycket politik, och hon har en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin.

När man går i nian är ju kunskaperna väldigt viktiga så att man får så bra livschanser som möjligt. Nu undrar hon varför man måste få betyget A på alla sina uppgifter för att få ett A i slutbetyg. Det är ju så att om man får åtta A och ett B så får man B.

Varför är det så? Är det bra, eller tänker ministern förändra detta? Tilde sitter för övrigt på läktaren.


Anf. 81 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Jag försökte titta upp och se henne. Tack så mycket för frågan, Tilde, och tack också till ledamoten för att hon framför den i kammaren!

Betygssystemet, som ju infördes av den föregående regeringen, bygger på idén att du måste visa att du har nått kunskapskraven i alla de delar som ingår i ett ämne eller en kurs för att få ett visst resultat. Det finns en viss flexibilitet i det. Genom ett uppdrag som vi gav till Skolverket har de också kommit med nya rekommendationer för att något öka den flexibiliteten, särskilt för elever med väldigt varierande kunskapsnivåer.

Men själva grunden, att du måste visa att du kan det som kursen innehåller för att få ett visst betyg, tror jag att vi alla delar. Däremot får det inte vara en enda arbetsuppgift som avgör det. Det får inte vara så att man tänker sig att du i en kurs eller i ett ämne ska kunna allt redan från början för att få de allra högsta betygen, utan det här är någonting som du ska ha möjlighet att pröva kontinuerligt under ämnet eller, för gymnasieskolans del, i din kurs.


Anf. 82 Cecilia Magnusson (M)

Herr talman! Tack för svaret! Vi har diskuterat mycket de här dagarna, Tilde och jag, och jag ska ge utbildningsministern en chans till.

Vi har även diskuterat tidig betygsättning, det vill säga betyg i trean. Vad anser regeringen och utbildningsministern om betyg i tredje klass?


Anf. 83 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Frågorna hänger faktiskt ihop mer än man kan tro. En av anledningarna till att betygssystemet på en hel del skolor blev missförstått - som att man skulle hacka sönder kurser och ämnen i moment så att man redan från början var tvungen att ha högst på allting för att kunna få de bästa resultaten - var ju att det genomfördes så snabbt.

Den typen av väldigt snabba, stora förändringar i en sådan sak som betygssystemet är inte bra, och därför har vi sagt att vi nu låter betygssystemet ligga. Vi ser om vi kan justera sådant som kanske inte landade helt väl, men vi gör inga stora förändringar i till exempel betygsålder, för det är inte bra att förändra så mycket och så snabbt.


Anf. 84 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Om man tittar tillbaka på riksdagens partiers olika budgetsatsningar genom åren kan man konstatera att det endast finns ett partis budget som skulle ha resulterat i fler poliser, nämligen Sverigedemokraternas. Nu finns i stället färre poliser i dag än när regeringen tillträdde. Detta sker samtidigt som allt fler särskilt utsatta områden har genererat grövre och mer svårutredda brott i uppgörelser mellan allt fler grovt kriminella.

Kombinationen av den röda och den gröna politiken har gjort att grova brott, till exempel våldtäkter, har hamnat långt ned på polisens prioriteringslista när utredningsresurserna tryter. I stället för en uppmaning till att göra något halvhjärtat ställer jag en fråga till Gustav Fridolin: Kan han med handen på hjärtat ärligt säga att regeringen anser att Polismyndigheten har utvecklats väl med Miljöpartiet och Socialdemokraterna vid makten? Det är nu färre utbildade poliser i tjänst och färre uppklarade brott, och nu ligger till och med våldtäktsfall mot barn i månader i väntan på utredningsresurser.


Anf. 85 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Den typen av brott som Adam Marttinen beskriver måste utredas skyndsamt. Det finns inga ursäkter för något annat. Det har gjorts en stor förändring av den svenska polisen. Den förändringen har gjorts gemensamt av i stort sett alla riksdagens partier. Det var delvis därför att vi såg att uppdelningen i många olika myndigheter gjorde det svårt att utreda en del brott, inte minst den organiserade gängkriminaliteten.

Nu är det viktigt att den nya Polismyndigheten faktiskt visar att man kan leverera i form av fler uppklarade brott. Det kan gälla brott mot enskild, att göra det mycket svårare att vara kriminell och svårare för gängen att rekrytera unga människor. Där har de investeringar vi har gjort i polisen varit enormt viktiga. Jag konstaterar att det jobbar fler människor inom polisen än någonsin.


Anf. 86 Adam Marttinen (SD)

Herr talman! Justitieminister Morgan Johansson och statsminister Stefan Löfven har uttalat sig om situationen och lagt skulden på poliserna. Hittills har jag inte hört ett enda självkritiskt ord om vilka förutsättningar regeringen har skapat för Polismyndigheten.

Är det verkligen regeringens uppfattning att bristen på utredningsresurser beror på att poliserna jobbar för ineffektivt? Om inte - kan Fridolin erkänna att regeringen har satsat för lite pengar på Polismyndigheten och ta på sig ansvaret för det enorma misslyckandet?


Anf. 87 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Inget statsråd har lagt skulden på polisen. Däremot är det självklart att när en så stor reform genomförs, som förändringen av polisen har inneburit, och som har haft sin grund i att polisen effektivare ska kunna kämpa mot organiserad kriminalitet som snabbt rör sig över länsgränser, och för den delen över landgränser, måste man hålla uppe trycket mot myndigheten så att effektiviteten inte går bakåt i samband med reformförändringen. Det har vi gjort.

Dessutom har vi tillfört stora ekonomiska resurser.


Anf. 88 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Karolina Skog.

Vi har tidigare i dag hört om regeringens förslag till statligt stöd till lättare elfordon. Kommer det att finnas några kriterier för vem som ska få skattebetalarnas pengar? Precis som Lars Tysklind sa tidigare finns i dag ett antal olika modeller av bland annat elcyklar på marknaden. Inte alla håller samma kvalitet.

Ser inte statsrådet Karolina Skog ett hot att med hjälp av skattebetalarnas pengar subventionera dålig kvalitet, sådant som går sönder i förtid och skapar mer miljöonytta än miljönytta? Finns det inte en farhåga att marknaden snedvrids genom att billiga elcyklar subventioneras? När kommer bidraget att införas?


Anf. 89 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Regeringen har i det förslag till budget som kommer att läggas fram för riksdagen aviserat ett nytt stöd till elfordon som kommer att inkludera elcyklar och elmopeder. Vi kommer inom kort att berätta när stödet kan börja användas. Frågan bereds i Regeringskansliet med stor skyndsamhet. Marknaden behöver mycket snart få veta vilka förutsättningar som finns.

Jag har inget svar i dag, men regeringen återkommer inom kort.

Vi kommer också att återkomma med detaljer om exakt vilka fordonstyper som kommer att inkluderas. Vi behöver diskutera mer med våra myndigheter. Vi återkommer även i den frågan inom kort.


Anf. 90 Cecilie Tenfjord-Toftby (M)

Herr talman! Jag hoppas att statsrådet tar med sig denna farhåga som finns bland de svenska elcykelproducenterna, nämligen att statens subventionering av elcyklar utan kvalitetskrav på vem som ska få stödet riskerar att slå ut en fungerande marknad och att diskriminera de svenska tillverkarna som levererar kvalitet i dag jämfört med ett antal - jag ska inte tala illa om Kina - sämre kinesiska elfordon med hjälp av skattebetalarnas pengar.


Anf. 91 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Herr talman! Vi kommer att utforma de exakta kriterierna för stödet i dialog med representanter från branschen. Min statssekreterare har redan bjudit in till samråd. Det kommer att äga rum inom kort. Efter de mötena kommer vi säkert att kunna återkomma med alla detaljer om stödet.


Anf. 92 Sotiris Delis (M)

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Gustav Fridolin.

Jag har nyligen besökt Myanmar, ett av världens fattigaste länder, för att på plats säkerställa att skattebetalarnas pengar gör nytta i form av ett landsomfattande vaccinprogram.

Myanmars behandling av den muslimska minoriteten rohingya är enligt FN:s chef för mänskliga rättigheter ett "skolexempel" på etnisk rensning.

Den svenska regeringen har goda kontakter med Nobelpristagaren och statskanslern i landet Aung San Suu Kyi.

Vilka konkreta åtgärder vidtar regeringen för att markera sin position inför den burmesiska regimens grymheter mot rohingya?


Anf. 93 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Situationen är extremt allvarlig. De rapporter vi får om hur rohingya och andra behandlas samt den stora flyktingström till Bangladesh som har uppstått tas på absolut största allvar. Sverige har i alla kontakter med Myanmar/Burma varit tydligt med vikten av att upprätthålla mänskliga rättigheter. Vi har också ett gott samarbete med ett antal FN-instanser genom Sveriges roll i FN:s säkerhetsråd för att säkerställa att det sker en utredning om exakt vad som sker. Den typen av internationella ögon är extremt viktig för att stoppa eventuella brott mot mänskligheten och de mänskliga rättigheterna.


Anf. 94 Sotiris Delis (M)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag utgår naturligtvis från att mänskliga rättigheter och människovärdighet är topprioriterade när det gäller regeringens handlande.

Grymheterna pågår, och de måste stoppas. Tack för svaret!


Anf. 95 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Här finns varken några oklarheter i vad regeringen har framfört, i regeringens prioriteringar i det internationella arbetet eller mellan de politiska partierna i frågan.


Anf. 96 Björn Wiechel (S)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström.

Regeringen har under mandatperioden satsat stort på Kunskapslyftet, dels för att människor ska kunna ta de jobb som finns, dels för att arbetsgivare ska få tag på den kompetens de behöver.

I den senaste budgeten har det aviserats ytterligare satsningar på totalt över 80 000 platser. Av dem är det ungefär 5 000 som ska gå till folkhögskolorna. Den fria och frivilliga folkbildningen och folkhögskolorna har en särprägel i samhället jämfört med exempelvis komvux.

På vilket sätt anser statsrådet att folkhögskolan och folkbildningen med sin särprägel har en viktig roll att spela i just själva Kunskapslyftet?


Anf. 97 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Den frågan är ovanligt lätt att besvara. Kunskapslyftet är brett, ska vara brett och ska innefatta många olika former av utbildningsinsatser. Här spelar folkhögskolan en mycket viktig roll.

Regeringen har under mandatperioden byggt ut folkhögskolan ordentligt, och vi avser att fortsätta den utbyggnaden. Vi avser också att se till att den utbyggnaden kan åtföljas av en kvalitetssatsning.

Folkhögskolan kan erbjuda unika förutsättningar för de tyvärr alltför många som i dag saknar en fullständig gymnasieexamen med en välkomnande pedagogik och engagerade lärare i en unik miljö. Med en tradition av sann folkbildning kan folkhögskolan verkligen betyda en skillnad för många människor. Regeringen har för avsikt att stärka folkhögskolan så mycket det går utan att dess unika särart går förlorad.


Anf. 98 Björn Wiechel (S)

Herr talman! Tack för svaret! Det var uttömmande; jag är mycket nöjd.

En annan del av folkbildningen är den andra stora aktören, som är studieförbunden. De kan också sägas ha en nyckelroll, då de når ut till människor och ut i samhället bättre än många andra för att ge folk möjlighet att antingen inleda en bildningsresa eller ta utbildningsplatserna som finns i Kunskapslyftet.

Hur tänker sig regeringen att utveckla studieförbundens roll framöver utifrån just detta?


Anf. 99 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Våra studieförbund är som en skatt som vi har stor glädje av i hela Sverige. De ska vara en del av vår fria folkbildning. De ska inte styras särskilt mycket av regering och riksdag utan bygga på ett engagemang underifrån.

Med de många deltagare som finns i studieförbunden kan de erbjuda motvärn mot den anda av förenkling och svartvita lösningar som vår tids komplexa frågeställningar verkligen inte är betjänta av, så studieförbunden gör och kommer fortsatt att göra stora insatser för folkbildningen.


Anf. 100 Thomas Strand (S)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin.

För några månader sedan kom det viktiga dokument jag håller upp: Skolkommissionens slutbetänkande Samling för skolan. Det är ett bra dokument med många bra förslag för att höja kunskapsresultaten, förbättra kvaliteten i undervisningen och öka likvärdigheten i skolan.

Några av förslagen handlar om elevhälsan. Skolkommissionen skriver så här: "Elevhälsan utgör en viktig del i skolans samlade arbete för elevers välbefinnande, utveckling och lärande."

Samtidigt konstaterar Skolkommissionen att det finns brister i elevhälsan. Min fråga till utbildningsministern är hur han tänker kring Skolkommissionens förslag om en förbättrad elevhälsa och vad utbildningsministern avser att göra för att stärka och förbättra elevhälsan.


Anf. 101 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Tack så mycket, Thomas Strand, för frågan!

Det här är såklart inte ett arbete som börjar med Skolkommissionens betänkande. Redan i vår första budget prioriterade vi att investera mer i elevhälsan. Vi har fler unga som mår dåligt. Det gör också uppgiften för lärare svårare. Vi har också ett stort behov av att det finns tillgång till speciallärare och specialpedagoger för att jobba med de elever som behöver lite extra stöd.

Med statliga medel anställdes under förra läsåret 700 nya medarbetare i svensk elevhälsa. Vi har också förbättrat villkoren för att läsa vidare till speciallärare - bara inom Lärarlyftet tiodubblades antalet lärare som vill göra det, och det är oerhört viktigt.

I dag har vi kunnat vara tydliga när det gäller resursfördelningsförslaget från Skolkommissionen. Vi är beredda att gå vidare och under de kommande åren tillföra 6 miljarder. Kärnan i vad de resurserna ska gå till är undervisning och elevhälsa.

Elevhälsan är i dag en av de delar av skolan dit minst av resurserna går, procentuellt sett. Det behöver förändras; den behöver stärkas.


Anf. 102 Thomas Strand (S)

Herr talman! Det är jättebra att regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder. Jag välkomnar de förslag som utbildningsministern aviserar här och nu.

Samtidigt finns det åtgärder som inte enbart kan hanteras genom mer pengar. Skolinspektionen konstaterar i sin senaste rapport att elevhälsan ofta sätts in för sent och att man inte arbetar förebyggande. Det blir lite som att släcka bränder.

Det handlar mer om att förändra strategin. Jag välkomnar de åtgärder som utbildningsministern aviserar nu men understryker vikten av fler åtgärder för att stärka elevhälsan.


Anf. 103 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! En av sakerna Skolkommissionen beskriver som kan vända på detta så att stöd sätts in i tid på ett annat sätt är att införa en åtgärdsgaranti. Där har vi ett förslag som nu ligger hos Lagrådet och som stärker lärares mandat att i de tidiga åren se till att det stöd som behövs kommer fram till en elev.

Mer resurser är den ena delen. Starkare mandat för lärarna att se till att stöd kommer på plats är den andra delen. Mer kommer att behöva göras, men det lägger en god grund.


Anf. 104 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Även jag har en fråga till statsrådet Gustav Fridolin.

OECD kom nyligen med sin senaste sammanställning, där man konstaterar att Sverige är det land inom OECD som har lägst utbildningspremie. Det är ett fint och svårt sätt att säga att Sverige är det land där det lönar sig minst att plugga vidare, att studera och anstränga sig för att ta ett svårt yrke i framtiden.

Detta får självfallet stora konsekvenser. Det leder till missmatchning på arbetsmarknaden, och det leder till att människor inte anstränger sig för att gå de svåra utbildningar som behövs för att fortsätta utveckla det här landet - vår industri och våra företag men också vår offentliga sektor.

Trots detta fortsätter regeringen att föreslå höjda skatter på arbete så att det blir ännu mindre lönsamt att arbeta. Min fråga till statsrådet är därför: När tänker regeringen agera för att stärka utbildningspremien genom att sänka skatten på arbete?


Anf. 105 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Det måste ha varit frustrerande läsning för Erik Bengtzboe. OECD:s granskningar bygger ju på den statistik som är tillgänglig när man gör dem, och den senaste statistik som varit tillgänglig för OECD bygger huvudsakligen på hur skattesystemet såg ut efter åtta år av alliansstyre. Uppenbarligen lyckades inte de fem jobbskatteavdragen lösa den svenska arbetslösheten eller förbättra det problem som Erik Bengtzboe lägger upp på bordet med den så kallade utbildningspremien.

För att svara på Erik Bengtzboes fråga: I går presenterade regeringen sänkningar av den löneskatt som man har skjutit upp till lönen som man får när man är pensionär. Det tycker jag är en bra skattesänkning - det är helt oanständigt att skatten har varit högre när man går i pension och börjar få ut lite mindre pengar. Det är också en sänkning av löneskatten.

Därutöver ska man veta att för att känna att man kan fungera väl i samhället, också som höginkomsttagare, är det bra att det går pengar till exempelvis skolan.


Anf. 106 Erik Bengtzboe (M)

Herr talman! Jag tycker att statsrådets arroganta svar talar för sig självt. Saco konstaterar att fyra av tio jobb inom offentlig sektor som kräver akademisk examen är det en förlustaffär att utbilda sig till. Det ser alltså inte utbildningsministern som ett problem.

Som man bäddar får man ligga, och om den här regeringen fortsätter höja skatterna för människor som arbetar kommer vi inte att kunna bemanna ens den offentliga sektorn. Det kommer att vara en enorm utmaning för Sverige i framtiden.


Anf. 107 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Jag konstaterar att så sent som i går föreslog regeringen en rejäl sänkning för att komma till rätta med den pensionärsskatt som ni införde. Det är alltså en skatt på uppskjuten lön - man får börja betala högre skatt när man börjar få ut mindre pengar.

Arrogans, Erik Bengtzboe, kan också vara något man visar mot verkligheten. Era första fem jobbskattavdrag fungerade inte för att lösa den svenska arbetslösheten. Den växte under er tid. Den har tvärtom sjunkit när vi har genomfört vår ekonomiska politik. Vad föreslår ni då? Jo, ett jobbskatteavdrag till.

(Applåder)


Anf. 108 Betty Malmberg (M)

Herr talman! Sverige är ett av de länder som satsar mest på utbildning. I dag har vi hört från utbildningsministern att regeringen satsar mer pengar. Så gjorde också alliansregeringen - den satsade mycket pengar på skolan i form av läsa-räkna-skriva-garantier och annat. Det här är lovvärt, och det är viktiga steg man tar.

Samtidigt har den nye generaldirektören för Skolverket uttalat ett något annorlunda svar. Han säger att skolan inte lider brist på pengar. Han talar om att vi behöver tydligare fokus på elevers lärande, uppföljning och personligt ansvar.

Därför skulle jag vilja fråga statsrådet Ekström hur hon ser på detta. Är pengar alltid lösningen på problemen, eller vad annat kan regeringen göra?


Anf. 109 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag blev inledningsvis lite frågande eftersom frågorna ska avse statsrådens tjänsteutövning, och Skolverket är en myndighet som statsrådet Gustav Fridolin är ansvarig för. Men jag svarar ändå gärna på frågan.

Jag ser ingen motsättning. Jag ser att den svenska skolan är i stort behov av ordentliga resurser. Men den svenska skolan är också i behov av att lärare, rektorer, elever och föräldrar sätter kunskap och bildning i centrum. Jag ser absolut ingen motsättning mellan de här två sakerna och har inga som helst problem att se att den svenska skolan i sin jakt på kunskap faktiskt är förtjänt av en ordentlig resursbas.

Jag är också stolt över att vara med i en regering där vi presenterar inte bara enstaka satsningar på skolan utan en gedigen och framtidsinriktad plattform som gör att skolan kommer att kunna utvecklas med goda resurser under många år framöver.


Anf. 110 Betty Malmberg (M)

Herr talman! Detta är som jag sa lovvärda insatser. Men samtidigt säger generaldirektören faktiskt att mer pengar till och med kan förvärra skolans problem. Generaldirektören menar att vi ska ha en ökad satsning på ledarskapet, både i klassrum och för skolchefer, arbetsron och kvaliteten i klassrummen. Jag undrar hur statsrådet ser på detta och vad regeringen kan göra för att stötta den utvecklingen.


Anf. 111 Statsrådet Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag har också haft möjlighet att vara generaldirektör för Skolverket. Jag har haft förmånen att leda denna myndighet men har också sett nackdelarna med det otroligt stökiga resurstilldelningssystem som den borgerliga regeringen levererade. Satsning på satsning förutsatte att skolhuvudmän hela tiden sökte nya statliga bidrag.

Det nya förslaget från regeringen, som Skolkommissionen har arbetat fram, innebär en långsiktig satsning som ger möjlighet för huvudmännen att agera utan att vara så ryckiga.


Anf. 112 Carina Ohlsson (S)

Herr talman! Min fråga riktar sig till utbildningsminister Gustav Fridolin. De senaste dagarna och veckorna har man sett något nytt och förskräckande i den offentliga miljön i samband med skolstarten vid våra lärosäten. Det har åkt omkring enorma reklamskyltar som hänvisar till dejtingsajter. I stället för studielån och studiebidrag ska man använda sig av sugardads. Detta har föranlett kårordföranden på Chalmers, Karl Toller, att vända sig till både Reklamombudsmannen och polisen. Det har även jag gjort, i min roll som S-kvinnors ordförande.

Jag tycker att detta är något som man verkligen behöver komma till rätta med. Det oroar studenterna som ska göra ett seriöst arbete och möts av detta när de går ut genom dörren.


Anf. 113 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Tack för frågan, Carina Ohlsson! Att behöva mötas av detta när man just ska börja sin studiegång och fokusera på sina studier är helt fruktansvärt. Denna typ av verksamhet gränsar, som ni och andra konstaterat, till brott mot sexköpslagen och ska såklart utredas av polis. Därför är det bra att man gjort sådana anmälningar och att det kommer att granskas på det sättet.

Sedan är det oerhört viktigt att vi som samhälle också reagerar mot detta fenomen och den kvinnosyn som ligger till grund för att denna marknadsföring alls sker. Det rättsliga är såklart en sak och ska utredas, men vi måste reagera, och reagera högt. Det är bra att ni S-kvinnor gör det, och det borde hela Sverige göra. Vår regering är väldigt tydlig med var vi står i de feministiska frågorna.


Anf. 114 Carina Ohlsson (S)

Frågestund

Herr talman! Jag hoppas och önskar naturligtvis att hela regeringen och också Utbildningsdepartementet ger stöd till kårordförandena. De hamnar i en utsatt situation när de behöver jobba med denna typ av frågor, som de inte tror sig behöva hantera. Men jag tycker att det är väldigt bra att de gör det och hoppas att också Utbildningsdepartementet jobbar med detta.

Sedan behöver man naturligtvis utreda om det finns ett gränsland här och om det behövs ny lagstiftning.


Anf. 115 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Herr talman! Vi får samma signaler i dialogen med både lärosäten och kårer: Detta är något man har uppmärksammat vid läsårsstarten och som ställer till det för det viktiga arbete som sker på universiteten när man ska påbörja terminen. Vi ger givetvis stöd till detta.

Det är också ett långsiktigt stöd, för jämställdhetsarbetet på lärosätena har förstås pågått mycket längre än den reaktion vi nu ser på detta fenomen, som jag har svårt att hitta beskrivande ord för - något som inte borde ske i Sverige.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  • Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
  • Miljöminister Karolina Skog (MP)
  • Gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S)

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Debatter och beslut i kammaren