Berit Högman (S)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen sa nej till 54 motioner från allmänna motionstiden om riksdagens arbetsformer. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår översyn och utredningar inom flera av de områden som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, EU-flagga i riksdagens plenisal och motionsrätten.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

18

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Motion till riksdagen 2017/18:2147 av Lars Mejern Larsson m.fl. S Effektiv och patientnära vård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av nya styrande principer för hälso- och sjukvården och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

3

Utskottsberedning

2017/18:SoU22

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:2140 av Carina Ohlsson m.fl. S Grundfinansiering för samordning av socialt inriktade ideella organisationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över möjligheten till en grundfinansiering för samordning av socialt inriktade

Inlämnad

2017-10-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:KrU3

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:1794 av Lars Mejern Larsson m.fl. S Hela landet ska leva Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av näringslivsutveckling och utbildning för att lösa matchningsproblematiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2017-10-03

Förslag

5

Utskottsberedning

2017/18:KrU3 2017/18:NU12 2017/18:NU19 2018/19:TU5

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:749 av Monica Green m.fl. S Åtgärder för att stävja bostadsbristen i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bostadsbristen i Västsverige måste stävjas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Efter att bostadsbyggandet

Inlämnad

2017-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:CU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:831 av Berit Högman och Eva-Lena Gustavsson båda S Effektivare rättsprocess Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om översyn av lagstiftningen inom rättsväsendet och tillkännager detta för regeringen. Motivering För vissa brott gäller att om

Inlämnad

2017-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:JuU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:677 av Berit Högman S Villkoren för borgerliga vigselförrättare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för vigselförrättare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Att få gifta sig måste

Inlämnad

2017-09-29

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:CU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i radio- och tv-lagen som ska främja konkurrens och mångfald på området analog kommersiell radio. Beslutet innebär att Myndigheten för press, radio och tv ska bestämma sändningsområdenas storlek för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet. Beslutet innebär också att en enskild aktör inte ska kunna få mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka negativt på konkurrensen.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Riksdagen sa nej till motionsförslag om hur riksdagen ska arbeta. Skälen är bland annat att arbete pågår på området. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, röstregler, ceremonier och EU-flagga i kammaren, votering på distans, Europaparlamentarikers föräldraledighet och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2017-04-25

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

En riksdagsledamot som tar emot en gåva, huvudsakligen på grund av sitt uppdrag som ledamot, ska anmäla gåvan för registrering i ett gåvoregister. Om gåvan saknar eller har ett obetydligt värde behöver den inte anmälas eller registreras. Anmälan och registrering ska också göras av en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som gäller verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsverksamhet och inkomstbringande självständig verksamhet.

Beslutet innebär en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och ändringar i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Ett tillägg görs också i riksdagsordningen.

Riksdagen sa därmed ja till förslag från riksdagsstyrelsen, med vissa ändringar.

Riksdagen vill också se en utredning om att anpassa de aktuella lagarna till den allmänna dataskyddsförordningen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 10 minuter

Justering

2016-11-08

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om nya lagar om ersättning till riksdagens ledamöter och om stöd till partigrupper.

Den nya lag om ersättning till riksdagens ledamöter innehåller regler om bland annat ledamöternas arvode, ersättning för resor samt tillgång till övernattningsboende och teknisk utrustning. Syftet med den nya lagen är bland annat att skapa ett enhetligt, tydligt och lättillgängligt regelverk för de olika typer av ersättningar som en riksdagsledamot har rätt till.

Den nya lagen om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen motsvarar i huvudsak den tidigare lagen, men innebär att regler som tidigare inte varit inskriven i lag nu blir det.

Riksdagen sa också ja till vissa ändringar i arvodeslagen. Bland annat handlar det om att bestämmelser om sammanträdesarvoden i EU-nämnden flyttas till den nya lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 23 minuter

Justering

2016-11-08

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Motion till riksdagen 2016/17:2818 av Annelie Karlsson m.fl. S Förbättrade förutsättningar för arbetsintegrerande sociala företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsintegrerande sociala företag är en väg till egenförsörjning och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

3

Utskottsberedning

2016/17:AU4 2016/17:FiU7 2016/17:NU12

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2763 av Kenneth G Forslund m.fl. S Näringspolitik för fler jobb i Västsverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om näringspolitik i Västsverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Västsverige Hallands, Västra Götalands och Värmlands

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:NU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2186 av Mikael Dahlqvist m.fl. S Stad och land Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stadland-integreringsstrategi för tillväxt i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

4

Utskottsberedning

2016/17:NU16 2017/18:KU37

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2151 av Jonas Gunnarsson m.fl. S Skogen, jorden, vattnet och förutsättningarna för att kunna leva och arbeta i Värmland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skogens betydelse för klimatutmaningen och framtidens jobb och tillkännager detta

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

3

Utskottsberedning

2016/17:MJU10 2016/17:MJU13 2016/17:NU12

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:2148 av Gunilla Svantorp m.fl. S Kultur och demokrati Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur som demokratibärare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om verktyg för integration och

Inlämnad

2016-10-05

Förslag

3

Utskottsberedning

2016/17:KrU5

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:930 av Lars Mejern Larsson m.fl. S Forskning för framtiden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samverkan och innovationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

4

Utskottsberedning

2016/17:UbU12

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. S Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för kraftfulla investeringar i väg och järnväg och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2016-10-03

Förslag

4

Utskottsberedning

2016/17:SkU24 2016/17:TU4

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag