Andreas Norlén (M)

Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

20

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

12, 48 minuter

Justering

2018-04-10

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

• Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
• En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
• Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som bland annat innebär att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen så att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för att riksdagen ska kunna skilja en riksrevisor från sitt uppdrag. Konstitutionsutskottet får rätt att tillsätta en utredning om att skilja en riksrevisor från uppdraget.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändring i riksdagsordningen och utskottets förslag om ändring i regeringsformen som vilande. Eftersom det bland annat handlar om grundlagsändringar fattar riksdagen beslut två gånger med ett val emellan. Riksdagen beslutade också att behandlingen av vissa av riksdagsstyrelsens förslag skjuts upp till nästa riksmöte. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 42 minuter

Justering

2018-03-28

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Motion till riksdagen 2017/18:4056 av Andreas Norlén m.fl. M med anledning av prop. 2017/18:151 En generell rätt till kommunal avtalssamverkan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av den nya bestämmelsen

Inlämnad

2018-04-04

Förslag

1

Utskottsberedning

2017/18:KU30

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2017/18:963 Bristande konsekvensutredningar i Regeringskansliet av Andreas Norlén M till Statsminister Stefan Löfven S Regelrådet inrättades 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag och är numera ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet består av fem ledamöter som utses

Inlämnad

2018-03-06

Besvarare

Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Fråga 2016/17:1911 Översyn av beredskapslagstiftning av Andreas Norlén M till Försvarsminister Peter Hultqvist S Vi lever i en orolig tid med ökade spänningar i vårt närområde. Tack vare överenskommelser mellan regeringen och flera oppositionspartier, som Moderaterna varit med och drivit fram, ökas resurserna till Sveriges

Inlämnad

2017-09-08

Besvarare

Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fråga 2016/17:1910 Skjutövningar över Vättern av Andreas Norlén M till Försvarsminister Peter Hultqvist S Vi lever i en orolig tid med ökade spänningar i vårt närområde. Tack vare överenskommelser mellan regeringen och flera oppositionspartier, som Moderaterna varit med och drivit fram, ökas resurserna till Sveriges försvar

Inlämnad

2017-09-08

Besvarare

Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

48, 32 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Ändringarna rör bland annat polisens uppgifter på djurområdet, statsbidrag för mottagande av skyddsbehövande, klagomålshantering inom Inspektionen för vård och omsorg och etableringsuppdraget.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2016. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen.

Konstitutionsutskottet, KU, har förberett riksdagens beslut. KU konstaterar att de här redogörelserna från regeringen under flera år har blivit bättre och bättre. Redogörelserna för åtgärder har i många fall blivit mer utförliga. KU ser positivt på detta och hoppas att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser.

Regeringens propositioner, skrivelser och direktiv som under 2016 innehöll åtgärder som gör att tillkännagivanden kan anses tillgodosedda hade oftast en hänvisning till det aktuella tillkännagivandet och att det därmed ansågs ha slutbehandlats. Positivt, tycker KU, som skulle välkomna om regeringen alltid gjorde detta.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse, om hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2016.

Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Riskdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen.

• Verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism ska inte få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker.
• Regeringen borde överväga att inrätta en statlig avhopparverksamhet för IS-återvändare och andra anhängare av våldsbejakande islamism. Riksdagen tycker också att det är viktigt att regeringen verkar för att öka kommunernas, skolans och andra aktörers kunskap om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas.
• Problematiken med självradikalisering och i förlängningen ensamagerande terrorister borde tydligare inkluderas i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. De som arbetar med förebyggande insatser behöver mer kunskap om mekanismerna bakom självradikalisering och varningstecken som kan iakttas hos självradikaliserande personer. Det behövs också mer forskning om självradikalisering för att bredda och fördjupa förståelsen för drivkrafter och varningssignaler.
• Regeringen borde, utöver sitt omfattande arbete mot rasism, överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Konstitutionsutskottet har granskat EU-kommissionens meddelande om stöd till det förebyggande arbetet mot radikalisering som leder till våldsinriktad extremism.

Talmannen bestämde tillsammans med riksdagens gruppledare att riksdagen skulle granska EU-kommissionens meddelande.

I meddelandet beskriver kommissionen vad EU kan göra för att stödja medlemsstaterna när det gäller att förebygga radikalisering som leder till terrorism. Det handlar bland annat om att EU kan stödja forskning, kunskapsbyggande och nätverksarbete och att EU kan hjälpa till att motverka terroristpropaganda och hatpropaganda på internet och att främja ett inkluderande, öppet och motståndskraftigt samhälle.

Konstitutionsutskottet värdesätter kommissionens ambition att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att förebygga våldsbejakande extremism och terrorism. Utskottet välkomnar olika kommunikationsinsatser för att sprida fakta och positiva motbudskap om vår demokrati. Utskottet vill samtidigt understryka vikten av att värna den svenska grundlagsreglerade informations- och yttrandefriheten.

Utskottet vill även understryka vikten av att rättsstatens principer efterlevs i allt arbete mot våldsbejakande extremism.

Riksdagen lade KU:s utlåtande till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Motion till riksdagen 2016/17:3735 av Andreas Norlén m.fl. M, C, L, KD med anledning av prop. 2016/17:171 En ny kommunallag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även verksamhet i egen regi ska omfattas av det program med mål och riktlinjer som avses i 5 kap. 3 kommunallagen

Inlämnad

2017-05-03

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:KU30

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Motion till riksdagen 2016/17:3687 av Andreas Norlén m.fl. M, C, KD med anledning av prop. 2016/17:136 Vissa frågor om kommersiell radio Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur regleringen av tilldelning, innehav, överlåtelse och återkallelse av tillstånd att

Inlämnad

2017-04-05

Förslag

1

Utskottsberedning

2016/17:KU28

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2016/17:1167 Uppdrag till MUCF av Andreas Norlén M till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke MP Tankesmedjan Timbros webbtidning Smedjan har genomfört en omfattande granskning av den bidragsgivning som sköts av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCFvilken redovisas i fem artiklar på https:timbro.se/smedjan/reportage/

Inlämnad

2017-03-30

Besvarare

Statsrådet Anna Ekström (S)

Fråga 2016/17:1166 MUCF:s bidragsgivning av Andreas Norlén M till Statsrådet Anna Ekström S Tankesmedjan Timbros webbtidning Smedjan har genomfört en omfattande granskning av den bidragsgivning som sköts av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor MUCFvilken redovisas i fem artiklar på https:timbro.se/smedjan/reportage/

Inlämnad

2017-03-30

Besvarare

Statsrådet Anna Ekström (S)

Interpellation 2016/17:376 Återvändande Daishkrigare av Johan Hedin C till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke MP Omkring 300 personer har rest från Sverige för att ansluta sig till terrorgruppen Daish. Hälften av dem är i dag tillbaka i Sverige och utgör enligt Säpo ett av de största terrorhoten mot Sverige.

Inlämnad

2017-03-16

Besvarare

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Interpellation 2016/17:369 IS-återvändare av Roger Haddad L till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke MP Liberalerna har under lång tid lyft frågan om höjda och skärpta straff för personer som begår terroristbrott. Vi har också drivit frågan om lokala handlingsplaner mot våldsbejakande extremism och dessutom

Inlämnad

2017-03-14

Besvarare

Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP)

Fråga 2016/17:929 Storlän av Andreas Norlén M till Statsrådet Ardalan Shekarabi S Hösten 2016 framgick det tydligt vid de samtal som regeringen genomförde med flertalet oppositionspartier att det saknas stöd i riksdagen för att ersätta dagens län och landsting med ett litet antal storlän och storregioner. Inte minst eftersom

Inlämnad

2017-02-23

Besvarare

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)