Bristande konsekvensutredningar i Regeringskansliet

Skriftlig fråga 2017/18:963 av Andreas Norlén (M)

till Statsminister Stefan Löfven (S)

Regelrådet inrättades 2008 som ett led i regeringens arbete med regelförenkling för företag och är numera ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket. Regelrådet består av fem ledamöter som utses av regeringen och har till uppdrag att granska kvaliteten på konsekvensutredningar till författningsförslag som kan få effekter av betydelse för företag.

Bedömningen sker utifrån de krav som ställs i 6 och 7 § förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. När ett förslag bedöms få effekter av betydelse för företag avger Regelrådet ett yttrande över konsekvensutredningens kvalitet.

Nyligen publicerade Regelrådet sin årsrapport för 2017 och sin årliga granskning av de konsekvensutredningar som offentliga utredningar, regeringen och statliga myndigheter är skyldiga att genomföra när nya eller förändrade regler för företag föreslås. Under förra året gjorde Regelrådet bedömningar i 134 yttranden, och även om en viss förbättring har skett så finns det stora kvalitetsskillnader mellan olika regelgivare.

Kraven uppfylldes inte i 43 procent av fallen. Att nästan hälften av alla konsekvensutredningar inte uppfyller kraven innebär att det finns en stor risk att beslut fattas om regler där konsekvenserna för de företag som ska tillämpa reglerna inte är tillräckligt utredda och att beslut därmed tas på bristfälliga grunder.

När det gäller konsekvensutredningar som utförts av Regeringskansliet är siffrorna än mer oroväckande. Av totalt 42 ärenden uppfyllde 69 procent inte kraven.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsminister Stefan Löfven:

Vilka åtgärder avser statsministern och regeringen att vidta för att komma till rätta med de bristande konsekvensutredningarna i ärenden som bereds av Regeringskansliet?