Punktskatt

Fru talman! I dag ska vi debattera skatteutskottets betänkande SkU15 som handlar om punktskatter. Motioner av skiftande slag finns med i betänkandet, allt från förslag till att sänka eller ta bort vissa punktskatter till förslag om höjda och nya skatter.

Totalt har vi en bra bit över 20 punktskatter i vårt land, och nästan samtliga finns med i dagens ärende. Punktskatter ska vi ha för att staten ska få inkomster. Men alltför ofta är det också en skatt för att påverka vår konsumtion på det ena eller andra sättet.

I ärendet finns en lång rad motioner. Genom motionerna ser man tydligt en stark vilja från vissa partier att begränsa antalet punktskatter eller sänka dem. Från andra partier finns en önskan om att öka på och finna nya kreativa lösningar.

Fru talman! Jag kan garantera att vi moderater tillhör gruppen som vill se över och ta bort vissa skatter helt eller åtminstone minska vissa av punktskatterna. Exempel på punktskatter som vi helt vill avskaffa är bonus malus och symbolskatten plastpåseskatten.

Fru talman! Av de 17 punktskatter som finns med i betänkandet tänkte jag kort nämna något om vissa av dem.

Det gäller först energiskatten. Vi vill att Sverige ska ta initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris på koldioxidutsläpp. FN:s klimatpanel lyfter fram ett globalt minimipris på koldioxidutsläpp som ett av de viktigaste verktygen för att minska utsläppen och nå målen i Parisavtalet. Liknande förslag har också lyfts fram av en rad tunga svenska ekonomer och klimatforskare i en rapport från SNS konjunkturråd.

I de flesta länder är det fortfarande helt eller nästan gratis att släppa ut koldioxid. Det är orimligt. Ett globalt minimipris på koldioxidutsläpp skulle ändra på detta och vara ett steg på väg mot principen att den som orsakar skador i miljön och på klimatet ska betala fullt ut för dessa. Det minskar också risken för att utsläpp flyttas mellan länder. Svenska företag slipper konkurrera med företag som inte behöver betala för sin klimatpåverkan.

Fru talman! Nästa punktskatt jag vill nämna är kemikalieskatten. Det finns tydliga signaler på att kemikalieskatten missgynnar branscher och svenska aktörer och är skadlig för svensk konkurrenskraft. Dagens utformning av kemikalieskatten saknar positiva miljöeffekter. Det är uppenseendeväckande, eftersom det var ett av de främsta motiven bakom skattens införande.

I den granskning av lagen om kemikalier i elektronik som Kemikalieinspektionen och Skatteverket genomfört på uppdrag av regeringen konstaterar myndigheterna att skatten inte haft den effekt som var avsedd, det vill säga att minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö och på så vis skydda människors hälsa. Myndigheterna konstaterar i sin granskning att skatten är svår att administrera både för företag och för myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Fru talman! Sedan gäller det skatt på avfall. Motivet för införandet av skatt på avfallsförbränning är inte att minska de miljöeffekter som orsakas av de skattskyldigas förbränningsanläggningar. I stället är syftet att minska de miljöeffekter som orsakas av aktörer som genererar avfallet.

Eftersom den skatt som regeringen infört inte kommer att föras över till de aktörer som påverkar avfallets uppkomst och sortering kommer inte heller principen om att förorenaren ska betala för sin miljöpåverkan att följas. Skatten uppfyller alltså inte sitt syfte, och den har inte heller någon miljöstyrande effekt.

Skatt på förbränning av avfall har dessutom funnits tidigare men avskaffades år 2010 för att den inte gav önskvärd effekt. Regeringen konstaterar själv att den nu föreslagna skatten inte kommer att minska de klimatpåverkande utsläppen på kort sikt.

Ekonomiska styrmedel på miljöområdet bör så långt det är möjligt utgå ifrån att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan. Sedan skatten infördes har beteendeförändringar och flera andra faktorer bidragit till att den har förlorat fiskal betydelse. Dess tillskott till statskassan är i dag försumbar.

Mot bakgrund av vad som redovisats beträffande skattens begränsade fiskala betydelse, minskat behov och den administrativa bördan som den medför borde man därför ställa sig frågan om skatten i sin nuvarande form har spelat ut sin roll. Det är därför motiverat att se över dagens utformning av avfallsskatten.

Fru talman! Självklart står jag bakom samtliga våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation nummer 1.

Fru talman! En av hörnpelarna i basen för vår ekonomi, vårt välstånd och vår offentligt finansierade välfärd är vår energiförsörjning. Sveriges mix av koldioxidfri energiproduktion genom vattenkraft och kärnkraft har i internationella jämförelser stått sig väl när det kommer till utsläpp.

Vi får inte heller glömma att Sverige är ett nordligt beläget land med kallt klimat stora delar av året. Det innebär att vi är beroende av energi för uppvärmning. Svensk energi- och industrisektor behöver villkor som är jämlika och gynnsamma.

Olika energislag beskattas ojämlikt i Sverige. Vi ser därför ett behov av en harmonisering inom beskattningen av dessa energislag. Energibeskattningen behöver också ses över ur ett internationellt perspektiv, så att svensk industri ges optimala förutsättningar att verka på en konkurrensutsatt marknad.

Fru talman! När det gäller den svenska drivmedelspolitiken är vi ett unikum. Med tanke på att Sverige är EU:s tredje största land, samtidigt som vi är det näst mest glesbefolkade, finns det ett stort behov av välfungerande transporter för såväl gods som människor.

Redan innan Rysslands invasion av Ukraina hade Sverige världens högsta dieselpris och även bland de högsta bensinpriserna i världen. En huvudsaklig orsak till det höga dieselpriset är den höga inblandningen av biodrivmedel, den så kallade reduktionsplikten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Det är inte nödvändigtvis en ond sak att göra oss mer oberoende av oljeproducerande stater. Men med tanke på att vi importerar ungefär 85 procent av biodrivmedel som vi använder gör vi oss i stället beroende av import av biodrivmedel och råvaror för detta från andra länder, där man även ur ett miljö- och klimatperspektiv kan ifrågasätta framställningen och transporterna av dessa.

Förutom en reducering av reduktionsplikten på bränslet till en mer EU-harmoniserad nivå behöver vi också sänka drivmedelsskatterna och permanent avskaffa de automatiska skattehöjningarna på drivmedel, de så kallade KPI- och bnp-indexeringarna.

Att genomföra automatiska skattehöjningar varje år utan att man behöver fatta beslut om det i denna kammare är bekvämt för en regering men kan också anses vara en demokratibrist. Nu har visserligen den sittande regeringen två år i rad pausat den så kallade bnp-indexeringen och utlovat en fryst nivå på reduktionsplikten, men detta är inte tillräckligt.

Fru talman! Även våra svenska lant- och skogsbrukare har under lång tid dragits med en svag lönsamhet samtidigt som bränslepriserna skjutit i höjden. De svenska bönderna konkurrerar hela tiden på en internationell marknad och behöver därför liknande förutsättningar som deras utländska konkurrenter har. Och med tanke på vårt kalla klimat behöver man inte sätta krokben för dem ännu mer utan i stället se till att sänka skatten permanent på drivmedel till EU:s lägstanivå för dessa näringar.

Fru talman! Med tanke på Sveriges storlek och glesa befolkning har vi behov av att kunna transportera oss snabbt mellan våra olika landsändar. För såväl privatpersoner som företag är flygtrafiken många gånger en livsnerv för att kunna ha ett väl fungerande näringsliv i hela landet. Den flygskatt som regeringen har infört har inneburit många negativa konsekvenser för flyget, då flyglinjer och flygplatser redan har lagts ned eller hotas av nedläggning. Kostnaderna för företag som exempelvis anlitar konsulter eller skickar sina anställda på utbildningar på annan ort ökar kraftigt när restiderna i vissa fall flerdubblas. Flygskatten har också kritiserats för att den inte har någon miljöstyrande funktion utan tas ut med samma belopp oavsett hur miljövänligt flyget är.

Fru talman! När det gäller flertalet punktskatter har regeringen varit synnerligen konstruktiv och uppfinningsrik med att hitta på nya saker att beskatta. Vi har kemikalieskatten - en viktbaserad skatt på elektronikvaror för att minska andelen farliga ämnen i elektronikprodukter. Men att tro att Sverige med sin lilla marknad skulle kunna påverka de globala elektronikjättarnas användning av olika kemikalier är inget annat än naivt. Skatten har även fått kritik för att inte vara miljöstyrande och dessutom för att sätta krokben för näringslivet.

En annan punktskatt som har fått mycket kritik är avfallsförbränningsskatten. Det är en skatt som fjärrvärmeverk och kraftvärmeverk måste betala för det avfall som bränns i deras anläggningar. Även denna skatt har kritiserats, och i Skatteverkets egen utredning kom man fram till att skatten inte effektivt styr mot de mål som motiverade dess införande.

Vi har även den berömda plastpåseskatten - en beteendestyrande skatt på 3 kronor plus moms för varje plastpåse som skulle förhindra plast i naturen och i valars magar. Detta är egentligen ett EU-direktiv om minskad förbrukning av plastpåsar. Dock visade det sig efter det att skatten hade införts att Sverige redan var i linje med EU:s önskade minskningar, men föga hjälpte detta. Plastpåseskatten resulterade inte heller i de skatteintäkter som regeringen hade räknat med, men regeringen anser den säkert vara lyckosam då den faktiskt förändrade beteendet hos konsumenter. Mycket färre plastpåsar säljs i dag i butikerna - vid kassorna. I stället köper nu konsumenterna sina plastpåsar för avfall på rulle i butiken. Det är påsar som många gånger är importerade från Fjärran Östern och tillverkade av jungfrulig plast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Fru talman! Intressant att nämna är att regeringen inför budgeten i höstas hade aviserat en skatt på kläder och skor. Även detta var en skatt som skulle betalas beroende på hur mycket klädesplagget vägde. Dock valde man att i budgeten inte gå vidare med detta förslag. Om detta beror på oppositionens och näringslivets kritik eller på att skatten skulle införas under ett valår kanske man bör låta vara osagt.

Regeringen hade också aviserat en skatt på engångsartiklar med upp till 5 kronor för en kaffemugg och upp till 7 kronor för en matbehållare. Här var det förmodligen pandemin som kom i vägen, men man ska nog inte bli förvånad om båda dessa förslag dyker upp ur skrivbordslådan igen om det inte blir ett regeringsskifte i höstens val.

Skatter ska vara välavvägda och användas med försiktighet för att inte urholka legitimiteten i skattesystemet.

Sverigedemokraterna står självklart bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men yrkar för tids vinning vid votering bifall till vår reservation nummer 12.

Fru talman, åhörare och ledamöter! Det känns onekligen lite knepigt att stå här i dag och debattera punktskatter när världen runt omkring oss ser ut som den gör - när världen runt omkring oss faktiskt är galen. Det känns som att vi inte har gjort annat de senaste två månaderna än att diskutera just punktskatter för att kompensera höjda kostnader med anledning av Putins krig i Ukraina.

Vi behöver ha ett robust och förutsebart skattesystem, för då står vi bättre rustade för nästa kris. Är det någonting vi lärt oss de senaste åren är det att kriser kommer - och förhoppningsvis går. Just därför är det viktigt att vi, trots allt, debatterar och beslutar om förbättringar i skattesystemet.

Vi behöver fästa större vikt vid skatter som korrigerar problem och inte snedvrider ekonomin. Det gäller inte minst punktskatter, som är det vi diskuterar i dag. Med punktskatter kan vi styra människors konsumtion och produktion. Det är det som är vitsen: att styra människor att göra olika val. Men då måste vi också förvissa oss om att man styr mot något som är bra eller bättre. Annars är det liksom ingen idé. Vi beskattar det vi inte vill ha i samhället, men i den andra vågskålen sänker vi skatterna på det som vi vill ha mer av, till exempel arbete och arbetade timmar, för att få Sverige på fötter.

Fru talman! Många tänker nog på alkoholskatter eller tobaksskatter när man pratar om punktskatter. Färre tänker kanske på den potential till styrande effekt som ryms inom detta område, exempelvis inom miljö och klimat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Jag vill säga någonting om vägtrafiken, som är det som ger upphov till den största delen av våra utsläpp. Det är bortom allt tvivel att utsläppen från trafik måste minska kraftigt. Men när det gäller just vägtrafik är lösningen enligt Centerpartiet inte att beskatta avstånd. Man kan inte beskatta enbart avstånd i ett land som Sverige. Man kan inte bestraffa människor och företag som bor och verkar på landet, för det finns inga järnvägsspår att byta ut vägtransporterna mot.

Vägslitage och utsläpp från trafiken handlar inte bara om koldioxidutsläpp, vilket bland annat är det som beskattas när man tankar. Det handlar om väldigt mycket mer. Vilken miljöbelastning har fordonets körande i hela trafiksystemet? Modellen med punktskatt på utsläpp måste ta hänsyn till stad och land, till vilken tid på dygnet man kör, till vilka vägar man kör på och till om det finns alternativ till fordonstransport. Teknik på fordonet, vikt, axlar, drag och mängder av saker - allt detta och mer därtill behöver ingå i en översyn om skatteväxling inom transportsektorn.

Sverige måste driva på inom EU för att det ska vara möjligt att fortsätta att befria förnybara drivmedel från koldioxidskatt, och detta utan att EU lägger sig i vilka råvaror som finns och deras lämplighet för biodrivmedelsproduktion. EU har tidigare angett att till exempel livsmedelsbaserade biodrivmedel inte är riktigt lika bra som andra, utan att för den skull värdera effektivitet eller klimatnytta. Vi producerar faktiskt biodrivmedel i Sverige, och den produktionen måste öka. Det har blivit väldigt uppenbart, inte minst nu.

Fru talman! Den småskaliga dryckesproduktionen har fått ett enormt uppsving de senaste åren, och med en del regelförenklingar kan den blomstra än mer. EU har öppnat för att medlemsstaterna ska kunna tillämpa en lägre alkoholskatt på öl som är producerad av oberoende små bryggerier. Samtliga EU:s medlemsstater - om jag inte har fel - förutom Sverige och Italien tillämpar nedsatt alkoholskatt i enlighet med direktivets intention, liksom Norge.

Utvärderingar från länder som tillämpar dessa nedsättningar visar att de har haft en positiv effekt på den inhemska ölmarknaden vad gäller både konkurrens, tillväxt och utbud. Alla hantverksbryggerier är, som vi vet, små företag. De största bryggerierna som räknas som småföretag har definitivt inte fler än 20 anställda. Nedsatt punktskatt på öl kan alltså leda till lite bättre konkurrens och till att konkurrensvillkoren utjämnas så att alla kan få de fördelar som större bryggerier kan uppnå. Det är därmed ett stöd till småföretagande. Centerpartiet menar att regeringen bör se över möjligheten att införa en differentierad punktskatt på öl producerad av mindre lokala bryggerier.

Fru talman! Jag vill avsluta med några ord om avfallsförbränningsskatten.

Flera utredningar konstaterar, som vi har hört här, att skatten inte påverkar återvinning, utsortering eller materialval, likaså att skatten inte överförs till den som genererar avfallet och därmed inte följer principen om att förorenaren ska betala, samt att skatten inte får någon miljöstyrande effekt. Skatten är rent fiskal, vilket minskar konkurrenskraften i stadsnära elproduktion i exempelvis kraftvärmeverk.

Här i Stockholm har vad jag förstår situationen varit så akut att tillfälliga lösningar med kostsamma avtal utan marknadsmässiga grunder har slutits mellan lokala elproducenter och kommunen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Avfallsförbränningsskatten måste differentieras för att få en större miljöstyrande effekt, i kombination med att en ny strategi för ökad utsortering och återvinning av hushållsavfall tas fram enligt principen om en cirkulär ekonomi.

Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer men yrkar här bifall endast till reservation 43.

Fru talman! Vad kul det är att se så många åhörare här i dag. Välkomna till riksdagen, allihop!

Det vi diskuterar här i dag är punktskatter. Det finns väldigt många olika punktskatter på nästan lika många olika områden. Den som läser igenom det betänkande som vi debatterar kan få intrycket att det är väldigt spretigt. Men gemensamt för många av de punktskatter som finns eller föreslås i olika motioner är att de på ett eller annat sätt och av en eller annan anledning syftar till att styra våra beteenden - vi ska dricka mindre, röka mindre, spela mindre, flyga mindre eller köpa färre nya telefoner.

I en del fall är syftet bra och en skatt också rätt verktyg för syftet. Andra fall är mer tveksamma, och det kan ifrågasättas om syftet är rätt, om en skatt är rätt verktyg och om skatten i fråga är utformad på rätt sätt. Det är viktigt att de punktskatter som finns uppfyller sitt syfte och inte får orimliga konsekvenser, annars riskerar de att urholka förtroendet för hela skattesystemet och i förlängningen också förtroendet för staten som sådan.

Fru talman! Det betänkande som vi behandlar i dag bygger på motioner som lämnades in vid den allmänna motionstiden i höstas. Sedan dess har det hänt en hel del. Den misslyckade energipolitik som lett till att viktig planerbar kärnkraft har lagts ned ledde först till mycket höga priser på el under december, januari och februari, vilka drabbat såväl privatpersoner som företag på ett helt orimligt sätt. Därefter, i slutet av februari, kom Rysslands förnyade invasion av Ukraina, som lett till ytterligare höjda energipriser.

Problemet med de höga energipriserna och de orimliga konsekvenser dessa leder till för privatpersoner och företagare måste mötas kraftfullt. I det akuta skedet föreslog vi kristdemokrater att energiskatten på el tillfälligt skulle tas bort. Men vi har också tagit fram nya förslag om hur problemet ska lösas på längre sikt.

Även om vi kanske inte riktigt vill påminna oss om det just nu, i april, kommer det ju fler vintrar, och vill vi inte få nya elprischocker och akuta insatser då måste vi agera nu. Vi måste öka energiproduktionen, inte minst med utbyggd kärnkraft men också med andra energislag så att vi får en hållbar mix. Det är också viktigt att investera i elnätet så att kapaciteten kan öka.

Men det behövs också insatser på skatteområdet. Vi kristdemokrater har föreslagit att en stötdämpare ska införas på energiskatten på el, så att skatten automatiskt sänks när priserna överstiger en viss nivå. Då dämpas den negativa effekt som elpristopparna har. Vi har också föreslagit att skatten på kraftvärme ska sänkas genom en sänkt avfallsförbränningsskatt. Regeringen vill för övrigt att den skatten ska indexeras, vilket förstås skulle leda till ännu högre elpriser i framtiden. Vi kristdemokrater säger blankt nej till detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Nu är det dags att agera, så att svenska folket i framtiden slipper drabbas av samma prischocker på el som vi drabbades av i december, januari och februari.

Fru talman! År 2017 infördes kemikalieskatten, som är en viktbaserad punktskatt på elektronikvaror. Utvärderingar som gjorts visar att skatten har kostat oss ungefär tusen jobb och att den inte ens drar in de pengar som man beräknade att den skulle dra in.

Skatten påverkar också återbruket av elektroniska varor på ett negativt sätt. Det finns i dag företag som köper, renoverar och säljer begagnad elektronik. Dessa företag skapar arbetstillfällen och betalar skatt, samtidigt som deras verksamhet bidrar till en cirkulär ekonomi och ett minskat klimatavtryck. Men även dessa företag drabbas av kemikalieskatten. Så var det inte tänkt att det skulle vara.

Faktum är företagen på papperet har rätt till undantag från skattskyldighet, men för att påvisa det krävs det en mycket omfattande administration där man ska kunna visa att kemikalieskatt redan är betald för den vara som ska säljas. Därför drabbas också dessa företag av kemikalieskatten, och det har en negativ effekt på framväxten av nya arbetstillfällen och en mer miljövänlig ekonomi.

För att lätta på den administrativa bördan och kostnaderna för dessa företag bör man därför snarast införa en presumtion om att kemikalieskatt är betald på en vara som återbrukas. Det innebär förenkling, och det innebär att fler elektronikvaror kan återvinnas och användas fler gånger.

Avslutningsvis, fru talman, står jag precis som andra talare här givetvis bakom alla reservationer från mitt parti, Kristdemokraterna, men jag yrkar för tids vinning bifall endast till reservation 32.

Fru talman och åhörare! Jag ska först säga några ord om grön skatteväxling.

Idén bakom grön skatteväxling är att man ska beskatta det som ställer till det för miljön, naturen och klimatet och i stället sänka andra skatter. Detta är ett väldigt bra system i grunden. Det handlar om att låta dem som släpper ut betala men också om att faktiskt öka människors frihet. Om man minskar sina utsläpp får man i slutändan mer pengar i plånboken, vilket gör att man kan välja fritt hur man ska spendera dem. Det är ett rättvist system. Det gör att de som bidrar till problemet betalar men ger samtidigt ett valalternativ att inte bidra till problemet och därmed kunna få mer pengar i plånboken.

Det fungerar inte helt och hållet på egna ben. Det måste kompletteras med andra skatter för att säkra välfärden och en omfördelning av resurser i samhället. Men i grund och botten behöver vi jobba mer med grön skatteväxling och fortsätta beskatta de varor och de utsläpp som sker som påverkar miljön och klimatet negativt.

Att titta på den faktiska politiken är lite som att titta på planschen för filmen The Usual Suspects. Det är de klassiska högerpartierna som i princip vill ta bort alla miljöskatter. Man säger att utsläpparen ska betala, men så fort det kommer till kritan gäller inte längre detta. Så fort man får en chans vill man ta bort i princip alla miljöskatter vi har i det här landet.

Lite förenklat finns det egentligen bara ett parti som verkligen vill jobba med gröna skatter, och det är Miljöpartiet. De flesta andra partierna stretar egentligen emot och försöker att minska beskattningen på det som förstör vår gemensamma miljö. Det är the usual suspects, och värst av allt är högerkanten i svensk politik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Det fanns en tid när högerkanten inte höll på så här, bland annat under Reinfeldt. Jag tycker att det var befriande att även högerpolitiker faktiskt hade en idé om att utsläpparen ska betala och att man ska använda skattesystemet på ett effektivt sätt för att minska utsläpp. Så är det inte längre, utan nu tävlar högerpartierna om att sänka skatt efter skatt som handlar om att få en bättre miljö.

En av de mest uppenbara frågorna som rör skattesystemet nu är hur vi ska beskatta det fossila inom transportsektorn. Där är egentligen vi i Miljöpartiet helt ensamma om att inte vilja sänka skatten på det fossila. När vi befinner oss mitt i ett klimatnödläge är det, och jag ska försöka att inte svära i talarstolen, väldigt, väldigt dumt att sänka skatten på det som snabbast bidrar till att värma upp vår planet. Där är det nu ensamt i det hörn som vill värna klimatmålen och fortsätta att ha en beskattning på fossil energi.

Plastpåseskatten, som har varit uppe, har visat sig vara en succé. Den har kraftigt minskat mängden plastpåsar som säljs, inte minst i matvarubutiker och liknande. Skatten har också fått den positiva effekten, vilket var ett av syftena med den, att man återanvänder sina påsar i större utsträckning och tar med sig en korg eller annat att ha maten i när man har handlat. Den skatten vill förstås högerpartierna ta bort.

Sedan finns det en särskilt obegåvad sak att göra i detta läge, och det handlar om elskatten. Man ska ha väldigt stor respekt för att elpriserna har varit väldigt höga. Det är rimligt att kompensera för det, men att sänka skatten på just el och gå över mot mer elvärme skulle få effekten att man slår ut mycket av kraft- och fjärrvärmen som vi har i det här landet. Det i sig skulle bidra till enorma effektproblem i det svenska energisystemet och fördyra elen ytterligare kalla vinterdagar. Högerpartiernas idé om att ta bort just elskatten skulle därför få motsatt effekt mot vad man vill bidra med, så det är särskilt obegåvat att göra detta i nuläget.

Så har vi naturligtvis flygskatten, som är en favoritskatt hos högerpartierna när det gäller vad man vill ta bort. Först och främst är det väldigt rimligt med en flygskatt. Alla transportslag betalar för sin klimatpåverkan förutom flyget. Självklart ska flyget, som är det snabbaste sättet att bränna den här planeten på, också vara med och bidra ekonomiskt och betala för de utsläpp som man bidrar med när man flyger. Det råder liksom inget tvivel om det för den som har en sund syn på skattesystemet.

Jag kommer ihåg när Miljöpartiet införde den här skatten. Högerpartierna gick så långt att de hotade att fälla ministrar för att vi ville att även flyget ska betala för sin klimatpåverkan. Det är otroligt och faktiskt spektakulärt hur långt man är villig att gå för att stoppa miljöskatten. Flygskatten ska tvärtom höjas. Det är ju fortfarande bara en liten del av flygets klimatpåverkan som täcks av flygskatten.

Det finns naturligtvis ett alternativ till allt det här, och det är att man i stället sänker skatten på annat. Vi fortsätter att sänka skatten på det som är bra för miljön. Vi fortsätter att sänka skatten på reparationer, på återbruk, på sådant som bidrar till en mer hållbar miljö och på jobb.

Det fina i kråksången är att man också kan rikta skattesänkningar. Nu när vi ser att energipriserna är väldigt höga på drivmedel, el och så vidare kan man därför sänka skatten till exempel för dem som bor i landsbygd och drabbas extra hårt. Det är melodin framåt. Det är genom att rikta skattesänkningar till dem som verkligen behöver det som vi kan göra skillnad på riktigt, i stället för att sänka skatten för till exempel dem som bor i Djursholm och kör sin stora suv in till staden varje dag. Det är inte rimligt att de ska få en skattesänkning för att de fortsätter att köra bil i en storstad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för att spara tid yrkar jag bifall endast till reservation 6.

(Applåder)

Fru talman! Åhörare och tittare! Skatter generellt är sällan en partyhöjare. Även om det såklart är ganska lätt att få en lång diskussion är det bara i riktiga skattnördars sällskap som man kan börja prata om favoritskatter.

Jag tycker att det är glädjande att höra i den här kammaren att det är väldigt många som anser att vi behöver göra en bred översyn av skattesystemet. Moderaterna började i sitt anförande, och jag har hört flera säga det.

Jag måste säga att jag verkligen instämmer: Vi skulle behöva göra en bred skatteöversyn och se över både skatter och avdrag som urholkar det skattepolitiska systemet. Jag ser fram emot att vi i framtiden kan enas kring detta.

Plastpåseskatten har fått ganska många kängor här; det är bara Lorentz Tovatt som har varit uppe och försvarat den. Men man kan väl i alla fall säga att det kommer att bli ett kärt besvär i en borgerlig regering, eftersom det var Liberalernas hjärtefråga i januariöverenskommelsen. Skulle det råka bli en borgerlig regering kommer ni alltså att få brottas med en av era egna kamrater.

De allra flesta är dock överens om att skatter behövs. Den finansiella biten är inte så svår att få gehör för, även om vi tycker rätt olika om hur mycket skatt som ska tas ut, på vad den ska tas ut och hur mycket Robin Hood det ska finnas i systemet.

Men det här med punktskatter är lite som att vara den där personen som påminner om att någon kommer att behöva städa upp efter festen. Många av punktskatterna har ju till syfte att styra vårt beteende - skatt på alkohol, skatt på tobak, skatt på drivmedel för att nämna några. Och som ni vet är den som är medveten om att man måste vara med och städa efteråt lite mer återhållsam under kvällen.

Många tycker att alkohol är gott och trevligt, men baksidan för samhället är inte heller obekant. Under pandemin visade siffrorna hur stark korrelationen är mellan våld och alkohol. Missbruk kostar årligen samhället stora summor, och utöver egna hälsoeffekter drabbas också familjer. I synnerhet barn far illa.

Tobakens skadeverkningar tror jag inte ens att jag behöver gå in på. Det har hänt en del sedan min gammelmorfar fick astmacigaretter att röka, om vi säger så.

Det som jag och antagligen ni andra här i kammaren oftast får frågor om och synpunkter på är skatter på energi och drivmedel. Det har vi också hört tidigare här i kammaren i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Detta är ett område där det har hänt ganska mycket, både när det gäller hur mycket vi använder oss av under en livstid och den tämligen nyvakna synen på hur en del metoder och användning är direkt skadliga för både oss själva och för planeten vi bor på.

För generationen som nu börjar falla bort - min farmor och farfar och mormor och morfar som inte lever längre - var den första bilen och installation av direktverkande el i huset en stor förhöjning av livskvaliteten. Att det kostade stora delar av deras inkomst uppvägdes av det faktum att man kunde ta sig till affären utan en häst och att det inte frös på insidan av väggarna under vintern.

De grubblade inte särskilt mycket över sina klimatavtryck. De är också en generation som inte har haft särskilt stor påverkan, eftersom de har haft en helt annan syn på både konsumtion och resande än vi har i dag. Många av de beslut som de tog fattades utan den kunskap som vi sitter på nu och utan kunskap om de beslut som deras barn och barnbarn skulle komma att stå inför. Det är nu vårt ansvar att, utifrån den kunskap och de förutsättningar vi har, förändra så att våra barn och barnbarn ska kunna bo och verka på den här planeten.

Ibland känns det lite som att alla vill äta kakan, men ingen vill vara med och pröjsa för den. De flesta är i dag överens om att vi måste vidta åtgärder för att komma till rätta med utsläppen. Konsekvenserna av vårt sätt att leva är inget som kommer sedan. Det är här och nu. Därför måste vi också ta beslut här och nu och beslut som är genomförbara nu.

Sverige har därför haft höga ambitioner i klimatomställningen. Skatter är ett verktyg, men det finns också andra system, till exempel de som debatterades i går: bonus malus-systemet och inblandning av biodrivmedel för att minska klimatpåverkan från de bilar som redan nu körs. Det handlar också om att vi ska kunna fortsätta utveckla inhemsk produktion av biodrivmedel.

Vi är väl medvetna om klimatfrågan och har varit det ett bra tag, men den senaste månaden har påmint oss om ytterligare en viktig sak. Vi vill inte som land fortsätta att vara beroende av länder som inte respekterar vare sig demokrati, mänskliga rättigheter eller länders suveränitet att besluta om sitt eget försvar.

Samtidigt är det för oss som beslutsfattare viktigt att agera så att hushåll och företag i landet inte knäcks under för stora bördor när oförutsedda händelser, som pandemi och krig, påverkar kostnadsutvecklingen. De händelserna gör inte behovet av att ställa om mindre. De finns fortfarande där. Men som ledare av landet är det vår uppgift att se till att människor klarar sin livshållning och att ställa om. Därför kan det behövas justeringar.

Regeringen har också föreslagit ett stöd för hushållen som har haft högra elkostnader och drivmedelskostnader. Det är förslag som är genomförbara nu. Sänkta skatter på drivmedel till EU:s miniminivå är ett av dem och står på agendan.

Men förslaget om att sänka med 5 kronor vid pumpen är inte realistiskt i dag. Det glömmer man. Det finns en vänster-och-höger-koalition i den frågan som glömmer att upplysa väljarna om att sannolikheten för att få igenom det är extremt låg. Det direktiv som det omfattas av har EU-kommissionen lyft upp fyra gånger, och fyra gånger har 27 medlemsländer sagt nej. Sannolikheten är inte särskilt stor att vi ska söka ett anstånd och få med oss 26 andra medlemsländer på att vi kan sänka skatten under EU-nivå. Det förstår ni.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Punktskatt

Det blir tydligt att vi har väldigt olika prioriteringar. Regeringen vill göra en insats för hushållen nu, medan borgerligheten och Vänstern vill behålla en konflikt in i valrörelsen snarare än att titta på lättnader för hushållen.

Landsbygden och glesbygden används ofta som slagträ i debatten. Jag bor i ett av länen med stora avstånd och vet mycket väl hur förutsättningarna skiljer sig åt. Men det kommer aldrig att byggas en tunnelbana som kompenserar för avstånden. För oss är det alltså extra viktigt att vi driver på den här utvecklingen. För oss som har de långa avstånden finns det ingen framtid i att fortsätta köra fossilt. Vi måste ställa om till någonting annat, till nya alternativ. Man kan inte backa in i framtiden.

Framtiden kommer att kräva av oss att vi gör kraftiga utbyggnader av överföringskapaciteten men också kraftiga utbyggnader av produktionen av förnybar el. Varje morgon passerar stora fundament och vingar förbi där jag bor på vägen upp till det som ska bli norra Europas största vindkraftspark. Det kommer att behöva byggas ut också här.

Låt mig bara göra en liten illustration av vad det är som händer i Norrbotten. LKAB, som är ett av de stora företagen i Norrbotten, använder lika mycket energi som hela Danmark. Och de företag som nu etableras i Norrbotten, tack vare att Sverige ligger i framkant i klimatomställningen, kommer att kräva ännu mer el. Det kommer alltså att byggas ut här också.

Sverige har höga ambitioner. Det har tagit oss långt. Det är något mänskligt i det här med att inte vilja att saker ska förändras, men vi kan inte fortsätta diskutera till exempel att elbilen fungerar som en gammal tioårig Iphone. Vi måste våga tänka nytt och förändras i framtiden. Jag är ganska tacksam för att den insikten finns inom socialdemokratin, faktiskt mycket tack vare fackföreningsrörelsen. På golvet vet man nämligen att rädslan för att jobben hotas inte gäller framtiden och förändringen, utan det är att inte förändras. Det ser vi ju nu.

Vi har en regering som inte trodde att basindustrin i Sverige var i princip borta, vilket alliansregeringens företrädare hävdade. Vi har vågat satsa. Vi har tagit stora beslut om hur de klimatutmaningar vi har ska lösas. Det har gjort att våra industrier ligger i framkant. Världens ögon tittar på Sverige. Det är här man vill etablera sig, eftersom vi har vågat ta tag i utmaningarna.

Det är också viktigt att påminna om att det här ger jobb. Och jobben är det som gör att vi får in skatter och finansierar allt det som vi gemensamt tycker är viktigt, till exempel skolgången för er elever som sitter på läktaren här i salen. Men pandemin har också visat att vården behöver rustas upp. Det gäller även omsorgen om våra äldre. Det kan vi fortsätta göra, eftersom vi vågar ligga i framkant i klimatomställningen.

Vi kommer att fortsätta som land att sträcka ut en hjälpande hand till människor som flyr krig, hjälpa dem som kommer hit att bygga upp nya liv och bli en del av Sverige. Och glöm för guds skull inte att integration aldrig är något som man kan kräva av någon annan! Om det ska bli integration måste jag och du öppna våra dörrar. Det är det enda sättet som vi kan integrera på. Jag är så tacksam för alla som visade det 2015 och som väljer att göra det också nu. Tack! Vi behöver bli fler.

Tack vare att människor går till jobbet och betalar skatt kan vi förbättra för dem som har det tuffast. Sveriges pensionärer med de lägsta inkomsterna förtjänar bättre levnadsstandard. Vi har råd. Vi kan stärka ekonomin för barnfamiljerna och för dem som har långvarig sjukersättning och inte kan påverka sin inkomst. Vi kan lindra hushållens och företagens prisökningar när situationer som den vi har i dag kräver det. Det kan vi göra tack vare att det är ordning och reda i finanserna och tack vare att vi har haft en framgångsrik finansminister som i dag är statsminister.

Punktskatt

Sverige är ett land dit människor vill komma för att leva, bo och utvecklas. Vi ska fortsätta göra det möjligt i hela landet. Vi ska också fortsätta vara lyhörda för hushållens och företagens behov och hålla kvar de långsiktiga målen och en ambitiös politik för klimatomställning. Det har tjänat Sverige väl.

Jag yrkar avslag på motionerna i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården m.m.