Sök

Det ska bli mer matte på schemat i skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att undervisningen utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan, sameskolan och i grundsärskolan. 105 timmar motsvarar en mattetimme i veckan.

Regeringen rekommenderar att skolorna lägger den extra mattetimmen i mellanstadiet. 2013 utökades också antalet mattelektioner i skolan, då ville regeringen att matteutökningen skulle ske i lågstadiet.

Riksdag och regering hoppas nu att förändringen ska förbättra svenska elevers kunskap i matematik. Flera internationella undersökningar har tidigare visat att elevernas mattekunskaper sjunker.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Tilläggsbeloppet för särskilt stöd till barn och elever ska vara individuellt bestämt utifrån barnets eller elevens behov. Regeringen tycker inte att detta framgår tillräckligt tydligt i de nuvarande reglerna och vill att detta ska stå tydligt även i skollagen.

Tilläggsbeloppet är ett bidrag som ägare till fristående förskolor och skolor kan få för barn och elever som har omfattande behov av särskilt stöd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen om arbetet i OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Utrikesutskottet noterar att OSSE:s arbete under 2015 dominerades av konflikten i östra Ukraina, som är orsakad av den ryska aggressionen mot landet. Utskottet ser positivt på OSSE:s arbete för att försöka nå en politiskt hållbar lösning på konflikten. Utskottet noterar det mycket försämrade säkerhetspolitiska klimat som har uppkommit av konflikten. Slutligen understryker utskottet vikten av att den svenska delegationen även fortsättningsvis är pådrivande för att stärka OSSE:s jämställdhetsarbete.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-06-08

Debatt

2016-06-09

Beslut

2016-06-09

Den 4 september 2014 undertecknade Sverige ett samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd. Avtalet ska göra det lättare att göra praktiska förberedelser, så kallat värdlandsstöd, för att ett utländskt förband ska kunna verka inom Sveriges gränser.

Värdlandsstöd kan till exempel behövas vid övningar, kriser eller militära operationer.

Avtalet börjar gälla först när Sverige har meddelat Nato att vissa nödvändiga åtgärder har gjorts. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på avtal.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

102, 303 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

En del screening inom hälso- och sjukvården bör bli gratis. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Enligt regeringen ska denna reform gälla screening för bröstcancer med mammografi. En del landsting har redan infört avgiftsfri mammografi, men regeringen vill alltså att alla landsting ska erbjuda avgiftsfri screening.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och därför är det den cancerform som prioriteras i första hand av regeringen. Syftet med avgiftsfriheten är att öka deltagandet i strukturerade mammografiundersökningar. Särskilt angeläget är det för kvinnor i socioekonomiskt utsatta grupper.

Riksdagen har också beslutat att det är regeringen som ska bestämma vilka villkor som ska gälla för screeningen. Regeringen kan också välja att delegera det beslutet till en myndighet.

Förändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-26

Vårdgivare ska bli skyldiga att lämna information till patienter inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES, som avser att begära ersättning för sina kostnader enligt patientrörlighersdirektivet. Vårdgivaren ska också ge patienten motsvarande uppgifter på en faktura. Det anser regeringen som föreslår ändringar i hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, lagen om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom EES samt patientlagen.

När Försäkringskassan prövar ansökningar om ersättning måste den ta hänsyn till flera saker. Dessa är sjukdomens eller skadans karaktär och förväntade utveckling, patientens individuella omständigheter och om det finns skäl att prioritera hanteringen av ansökan.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Regeringen föreslår att regler om bränslebeskattningen ändras. Ändringarna görs för att genomföra EU-regler om att information om de företag som får statligt stöd ska finnas på en webbplats. Förslagen innebär även begränsningar när det gäller att ge statligt stöd till företag som är i svårigheter eller är föremål för återkrav. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 17 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ändring i utlänningslagen. Förändringen innebär att en person som vistas i Sverige och som inte behöver visering, i dagligt tal kallat visum, ska kunna få ett beslut om avvisning. Det om personen inte har för avsikt att lämna Sverige. Ett tecken som kan tyda på att personen inte tänker lämna Sverige är att hon eller han sökt asyl. Under senare tid har Migrationsverket inte kunnat fatta ett beslut om avvisning för en person som inte behöver visering förrän den viseringsfria perioden tagit slut.

En del nationaliteter måste ha visering för att kunna resa in och vistas i Sverige. Riksdagen har bestämt att Migrationsverket också ska kunna fatta ett avvisningsbeslut för en sådan person, innan viseringen går ut. I dag kan ett sådant beslut tas först när viseringen gått ut.

Regeringen anser att en möjlighet att avvisa måste finnas i dessa fall för att Sverige ska kunna följa EU-rätten. Riksdagen håller med regeringen. Ändringen innebär även en återgång till vad som gällde tidigare, innan rättsläget ändrades genom domar från Migrationsöverdomstolen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Den 20 april föreslog talmannen att en följdmotion om landstingsindelning från M, C, L och KD skulle läggas till handlingarna utan att hänvisas till utskott. Han gjorde bedömningen att den inte i tillräckligt stor utsträckning handlade om det som tas upp i regeringens proposition.

Eftersom en majoritet i riksdagen inte höll med talmannen fick KU i uppgift att avgöra om motionen ska hänvisas till utskott. Konstitutionsutskottet, KU, har nu prövat ärendet och kom fram till att motionen ska hänvisas till utskott för behandling.

KU:s betänkande anmäldes i kammaren den 25 maj, och den 26 maj hänvisades följdmotionen till KU för behandling.

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Riksdagen beslutar om lagar. När regeringen beslutar om regler som ska följas kallas det förordningar. I Svensk författningssamling, SFS, sammanställs lagar och förordningar. Regeringen föreslår nu att SFS ska publiceras digitalt på en webbplats, vilket innebär att lagar och förordningar kungörs elektroniskt. På så sätt blir det möjligt för var och en att enkelt och kostnadsfritt få tillgång till dem via internet. Regeringen ska bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Regeringen föreslår också att Länsstyrelsens regler om förbud mot eldning utomhus inte behöver kungöras i länets författningssamling. Förslaget innebär att regler om eldningsförbud kan träda i kraft tidigare än i dag. Lagändringen ska börja gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Riksdagen beslutade att en ny elsäkerhetslag ska införas. Den nya lagen innebär bland annat att alla företag som gör elinstallationsarbete ska ha en auktoriserad elinstallatör. Företagen ska också ha ett program för egenkontroll som säkerställer att arbetet utförs på rätt sätt och av personer som kan jobbet.

Bestämmelserna innebär också

- att företag som utför elinstallationsarbete på någon annans anläggning måste anmäla sin verksamhet till den myndighet som har ansvar för tillsyn

- att tillsynsmyndigheten beslutar om auktorisation för elinstallatörer efter ansökan

- att det bara är auktoriserade elinstallatörer och personer som omfattas av ett företags egenkontrollprogram som får göra elinstallationer, med vissa specificerade undantag.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-06-08

De svenska lagarna anpassas till EU:s regler om elektronisk identifiering och tjänster för elektroniska transaktioner. En ny lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om elektronisk identifiering införs. Denna lag ersätter den så kallade signaturlagen, som upphävs. Flera andra lagar ändras för att stämma överens med EU-reglerna.

Syftet med EU:s förordning är att skapa gemensamma regler för säker elektronisk kommunikation mellan privatpersoner, företag och myndigheter och på så sätt öka effektiviteten i digitala tjänster, elektronisk affärsverksamhet och e-handel inom EU.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 43 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

EU:s regler för statligt stöd har setts över och moderniserats. Därför följdändras nu den svenska lagen om hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas. De ändrade reglerna innebär att den som genomför en stödåtgärd måste rapportera och offentliggöra åtgärden samt föra register över de stödåtgärder som görs. Vidare införs regler för hur svenska domstolar ska behandla yttranden från EU-kommissionen i ärenden som rör hur EU:s statsstödsregler ska tillämpas.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 juli 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-25

Debatt

2016-05-26

Beslut

2016-05-26

Banker och kreditföretag finansierar till stor del sin utlåning genom att sälja så kallade säkerställda obligationer. En säkerställd obligation är knuten till något som kallas säkerhetsmassa, ett värde som banken eller kreditföretaget har. Det här betyder att den som köper en obligation har en säkerhet om den som ger ut obligationen inte skulle kunna betala sina skulder. Obligationen är då knuten till en säkerhetsmassa som består av krediter med säkerhet i fast egendom, tomträtt och bostadsrätt eller offentliga krediter. Enligt nuvarande lag ska obligationernas säkerhetsmassa överstiga värdet av obligationerna. Regeringen föreslår att säkerhetsmassan måste överstiga värdet av obligationerna med minst 2 procent.

Förslaget innebär att så kallade OTC-derivat, som är knutna till dessa obligationers säkerhetsmassa, kan slippa kravet på att det finns en central motpart. Central motpart betyder att det finns en mellanpart som tar risken mellan köpare och säljare på en börs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 21 juni 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-05-19

Bordläggning

2016-05-24

Debatt

2016-05-25

Beslut

2016-05-25

Arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, så kallade visselblåsare, ska kunna göra det utan att drabbas av några repressalier från arbetsgivaren. Om arbetstagaren utsätts för repressalier ska hon eller han ha rätt till skadestånd för både ekonomisk förlust och kränkning. Med allvarliga missförhållanden menas brott som kan ge fängelsestraff eller med detta jämförliga missförhållanden.

Det finns ett visst skydd i dag för arbetstagare som slår larm om missförhållanden, exempelvis genom meddelarskyddet och LAS, lagen om anställningsskydd. Regeringens förslag innebär att detta skydd stärks. Skyddet ska gälla oavsett om arbetstagaren är anställd inom offentlig eller privat sektor och det gäller även för arbetstagare som är inhyrda till verksamheten.

Vid externa larm, det vill säga när uppgifter görs offentliga, ska det krävas att arbetstagaren har haft fog för påståendet. Om det larmas internt eller till fackförbund, behövs inte detta för att skyddet ska gälla. Skyddet mot repressalier ska inte gälla om arbetstagaren begår ett brott genom att slå larm, till exempel om arbetstagaren bryter mot en tystnadsplikt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 60 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-06-07

Debatt

2016-06-08

Beslut

2016-06-08

Metallföremål som inte förbränts vid kremering och som skilts från askan ska framöver återvinnas genom materialåtervinning. Eventuella överskott som krematorieägaren får från återvinningen ska gå till Allmänna arvsfonden.

Regeringen anser att det är problematiskt att det varje år grävs ner en stor mängd metaller i marken. Det kan påverka människors hälsa och miljön på ett skadligt sätt och därför vill regeringen göra det möjligt att återvinna metallföremål som inte förbränts vid kremering. Riksdagen sa ja till regeringsförslaget.

Vidare bestämde riksdagen att avskaffa begravningsclearingen, det vill säga det system som reglerar kostnader mellan huvudmännen för begravningsverksamheten.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om kostnaderna för utbildning för begravningsombud. I framtiden ska det vara församlingarna och inte ombuden själva som bekostar ombudens utbildning.

Riksdagen sa samtidigt nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Motionsförslagen handlade om rätten att flytta en gravurna, bevarandet av den svenska gravkulturen och rätten till metaller i den egna kroppen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

10, 28 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Allmänheten ska i så stor utsträckning som möjligt ha insyn i domstolarnas verksamhet, dock ska intresset av skydd för enskilda personers privatliv också vägas in när man bestämmer om vilka uppgifter som ska vara offentliga i ett mål.

Huvudregeln i dag är att alla de uppgifter som tas in i ett domstolsärende ska vara offentliga. Riksdagen har nu bestämt att det ska tydliggöras i lagen vilka beslut som omfattas av huvudregeln och vilka som inte gör det. Det ska också göras mer tydligt att domstolarna ska göra en noggrann avvägning mellan offentlighetsintresset och sekretessintresset för varje uppgift i ett domstolsärende. Trots att intresset av offentlighet ofta väger mycket tungt ska det i vissa fall ändå vara möjligt att hålla hemligt vissa uppgifter i en dom eller ett beslut. Exempel på en sådan uppgift kan till exempel vara en målsägande i ett mål om sexualbrott.

I och med beslutet sa riksdagen ja till regeringens förslag som innebär ändringar i rättegångsbalken och offentlighets- och sekretesslagen.

Lagförslagen börjar gälla den 1 oktober 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Flera lagar som gäller revisorer och revision ändras. En ny lag om tillsyn över företag av allmänt intresse i fråga om revision införs. Huvudsyftet med lagändringarna är att förbättra kvaliteten på revisionerna och att stärka revisorernas oberoende. Ändringarna innebär att de svenska lagarna anpassas till EU-regler, det så kallade revisionspaketet.

De ändrade reglerna börjar gälla den 17 juni 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väckts med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Fler människor med mycket hög skuldsättning ska få möjlighet att skuldsanera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny skuldsaneringslag och en ny skuldsaneringslag för företagare.

Den nya skuldsaneringslagen handlar om att det ska bli enklare att ansöka om skuldsanering, kravet på överskuldsättning ska nyanseras och den skuldsattes betalningar ska underlättas. Bland annat handlar det om att en ansökan ska kunna göras elektroniskt och den skuldsatte till exempel bara ska behöva uppge de fordringsägare hon eller han känner till. Det handlar här om svårt skuldsatta personer som har små möjligheter att någonsin bli kvitt sina skulder.

Den nya lagen om skuldsanering för företagare gör att företagare får en bättre möjlighet att skuldsanera. Detta rör svårt skuldsatta företagare som drivit sin näringsverksamhet på ett försvarligt och lojalt sätt. Anledningen är att man vill ge fler företagare en andra chans och förbättra förutsättningarna att driva företag i Sverige.

De nya lagarna börjar gälla den 1 november 2016.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18