Frågestund

Herr talman! Sverige har nu rätt budget men fel regering. Nästkommande år kommer det att ske jättestora satsningar på företagande och jobb, och näringslivet slipper miljarder i ökade kostnader.

Vi har en regering som talar mycket om jobb och företag men som i aktiv handling har en rätt tillväxtfientlig politik. Mikael Damberg och övriga regeringen har ju stoppat bygget av Förbifart Stockholm, mörkat i Ägarprövningsutredningen, gjort en vänstersväng i välfärden och senast i dag öppnat för nedläggning av Bromma flygplats.

Därför, herr talman, vill jag fråga Mikael Damberg om han och regeringen kommer att fatta fler tillväxtfientliga beslut utöver det man redan har gjort när det gäller Förbifarten, Ägarprövningsutredningen, vänstersvängen i välfärden och nu senast att öppna för en stängning av Bromma flygplats.

Herr talman! Tack för frågan, Lars Hjälmered!

Vi hade ju en näringspolitisk debatt här i kammaren i förrgår. Vi diskuterade just de näringspolitiska utmaningarna för Sverige och den jobbpolitik som vi nu kämpar med trots att regeringens budget inte gick igenom och att utgiftsområdet fick nästan en halv miljard mindre i anslag för att kunna jobba med näringsutveckling, att få företag att gå på export och att jobba med företagsfinansiering så att fler företag kan växa och anställa fler.

Hjärtat av den nya regeringen handlar om jobbpolitiken, att bedriva en mer aktiv näringspolitik, ekonomisk politik och utbildningspolitik som gör att Sverige år 2020 ska ha EU:s lägsta arbetslöshet.

Jag förstår att Moderaterna gärna vill tala om sin budget. Problemet är att det är den nionde budgeten ni har fått igenom, och arbetslösheten är högre än när ni började genomföra er politik. Det är väl ert resultat som vi fortfarande lider av i Sverige i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi behöver en mer aktiv jobbpolitik i Sverige, och det kommer regeringen att leverera de kommande åren.

Herr talman! Med Alliansens budget blir det ju stora satsningar nästa år vad gäller jobb och företagande på flera områden nästa år.

Mikael Damberg talar om satsningar i miljonklassen men döljer miljarderna. Det vet landets företagare: Det finns inga gratisluncher, utan det är en prislapp på det Mikael Damberg talar om. Han stoppar samtidigt Förbifarten, mörkar i Ägarprövningsutredningen och gör en vänstersväng i viktiga delar av välfärdsverksamheten. Senast i dag på morgonen har han och övriga regeringen fattat beslut om att öppna för nedläggning av Bromma flygplats.

Med anledning av det sista, herr talman, skulle jag vilja ställa en fråga till statsrådet. När riksdagen i eftermiddag fattar beslut om detta med en förhandlingsperson kan det bli så att riksdagen och dess majoritet säger att regeringen inte ska fatta beslut om eller tillsätta en sådan. Kommer ni då att följa riksdagens beslut?

Herr talman! Det känns som om frågan i vissa avseenden är formulerad före den här dagen eftersom regeringen i dag har fattat beslut om att köra igång förbifartsprojektet den 1 januari. Det känns som om talepunkterna inte riktigt rimmar med de beslut som regeringen har fattat under dagen.

När man talar om vad som krävs på näringspolitikens område för att skapa fler jobb blir det lite besvärligt att den budget som har gått igenom i riksdagen innebär att Business Sweden kommer att få 120 miljoner kronor mindre i anslag de kommande åren.

De borgerliga partierna kan fortfarande inte reda ut var de besparingarna ska göras. Är det hela satsningen på små och medelstora företag för att få dem att gå på export? Det motsvarar de här pengarna. Är det hälften av Business Swedens utlandskontor, framför allt de små kontoren på tillväxtmarknaderna? Är det de som ska bort med den borgerliga budgeten? Eller är det på Almis sida de stora, kraftiga neddragningarna ska göras när det gäller att underlätta för företagare med rådgivning och med företagslån som gör att företag kan expandera och nyanställa?

De frågorna väntar fortfarande på ett svar. Jag ser fram emot det i valrörelsen som kommer.

Herr talman! Min fråga riktas till bostadsministern.

Vi har bostadsbrist i Sverige i dag. Läget är i allra högsta grad akut. Vi vet också att det tar lång tid för samhället att ställa om. Det tar ibland mellan åtta och tolv år att bygga lägenheter.

Med regeringens politik ser vi också att invandringen till Sverige ökar och att befolkningen ökar kraftigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Boverket har slagit larm om den akuta bostadsbristen. Man menar att den är starkt kopplad till just invandringspolitiken och den ökande befolkningen i Sverige.

Med anledning av det är min fråga till bostadsministern: Saknar regeringen förståelse för behovet av framförhållning på bostadsmarknaden?

Herr talman! Tack för frågan, Roger Hedlund!

Från regeringens sida tittar vi på möjligheterna till förstärkt kreditgivning och riktade incitament för byggandet av bland annat små, energieffektiva lägenheter.

Det här är någonting som under många år har varit eftersatt. Det kan egentligen inte bara skyllas på den borgerliga regeringen som har suttit vid makten under åtta år. Men den har heller inte gjort det som behövs för att få igång byggandet på det sätt som skulle ha behövts.

Det är en intressant frågeställning. Roger Hedlund försöker, som hans parti alltid gör, koppla de här frågorna till invandringen. Är det så att om vi hade tillräckligt många bostäder i Sverige och inte hade den bostadsbrist som vi har skulle SD se över sin inställning till invandring och migration?

Herr talman! Tack för svaret, bostadsministern!

Det verkar som om vi gemensamt kan konstatera att det här är ett problem och att det också är starkt kopplat till invandringspolitiken. Jag upplever i alla fall ditt svar så, Mehmet Kaplan.

En snabbare process på byggmarknaden kan också skapa fler bostäder. Men vi ser att invandringen fortsätter med rekordnivåer till Sverige. Det går inte att fortsätta att ha den invandringen, utan vi behöver någon form av paus.

Låt oss säga att man går på Sverigedemokraternas linje att kraftigt begränsa anhörig- och asylinvandringen till Sverige och i stället fokuserar flyktinghjälpen på de 50 miljoner flyktingar runt omkring i världen som är i behov av hjälp. Kan bostadsministern möjligtvis dela min och Sverigedemokraternas mening att det är en bättre lösning i dag för att samtidigt lösa bostadskrisen?

Herr talman! Jag ser ibland här i kammaren - det gjorde jag också under de åtta år jag satt i riksdagen - att ledamöterna verkligen försöker utvidga det område som ett statsråd har till sitt förfogande. Det här var ett av de mer innovativa sätten att göra det på.

Min fråga förblev obesvarad, herr talman. Om vi inte hade någon bostadsbrist i Sverige, skulle då Sverigedemokraterna ompröva sin syn på människor som har flytt från krig, från illasinnade diktatorer och från terrorsekter i Syrien och Irak? Eller skulle man gång efter annan lyfta upp frågan som om den vore en naturlag?

Jag tycker, och vår regering har den inställningen, att framför allt våra storstadsområden är i starkt behov av incitament. Kommunerna är de som bygger. Det gör inte staten. Vi har goda exempel i bland annat Malmö och Göteborg, där billiga lägenheter precis har börjat produceras. Vi avser att följa frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det har varit en händelserik natt avseende transportinfrastrukturen i vårt land. Regeringen har varit synnerligen aktiv. Jag välkomnar beskedet att förbifartsbygget nu kommer igång och att man löste den interna diskussionen i regeringen mellan socialdemokrater och miljöpartister.

Att däremot utse en förhandlare med uppdrag att lägga ned Bromma flygplats tyckte jag var en sämre del av uppgörelsen i natt.

Tidigare har infrastrukturminister Anna Johansson sagt att om en kommun vill lyfta frågan om att bygga bostäder på mark som i dag används för flygtrafik så kan berörd kommun - i det här fallet Stockholm - hemställa om att regeringen utser en förhandlingsperson.

Därför frågar jag Mikael Damberg: Har Stockholms stad gjort en sådan framställning till regeringen?

Herr talman! Vi delar upp frågorna mellan oss i regeringen. Bostadsbyggande är mitt område, och om ledamoten tillåter det ska jag besvara frågan.

Själva grunden för hur en ansvarsfull regering har att erhålla bästa möjliga beslutsunderlag i komplexa frågor är att man tillsätter olika personer över tid för att se till att alla frågor belyses och att man lyfter på varje sten för att se möjligheten att skapa långsiktigt hållbara lösningar. Vårt beslut att tillsätta en samordnare med hög legitimitet, kompetens och förtroende kan bana väg för detta högkvalitativa beslutsunderlag. Dessutom underlättas dialogen, som är avgörande för att regioner och kommuner faktiskt kan ha denna möjlighet.

Herr talman! Jag ber om ursäkt - jag såg det ur ett transportinfrastrukturperspektiv och därmed som något som gällde Näringsdepartementet.

I eftermiddag kommer vi att votera här i kammaren. Som jag uppfattar det kommer vi att fastställa det betänkande från trafikutskottet som innebär att det riktas ett tillkännagivande mot regeringen att inte utse en förhandlingsperson för att förhandla om bostadsbyggandet på citynära flygplatser.

Avser statsrådet att följa det tillkännagivandet från en enig riksdag? Det finns ingen reservation från S, MP eller V gentemot tillkännagivandet. Avser regeringen att följa det tillkännagivande som riksdagen riktar mot regeringen med innebörden att inte utse en förhandlingsperson i syfte att förhandla fram bostäder på citynära flygplatser?

Herr talman! Tack, Anders Åkesson, för frågan! Det kan konstateras att tillkännagivandet, som det ännu inte finns något beslut om, inte på något sätt hamnar i konflikt med regeringens beslut att utse en samordnare för Brommafrågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringens beslut är helt enligt grundlagen, där det heter att regeringen styr riket, och 1 kap. 6 § regeringsformen talar om detta förhållande. Att utse en samordnare faller inom ramen för en regerings kompetens oavsett vilken färg den har.

Jag noterar också ett tidigare beslut som faller inom ramen för detta. När de borgerliga partierna erhöll majoritet i Stockholms stadshus 2006 tecknades ett nytt avtal för Bromma fram till 2038 utan att riksdagen var involverad.

Herr talman! Min fråga går till närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

Vi vet att regeringens mål är att vi i Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Det är ett ambitiöst mål som kräver insatser för bättre samverkan, bättre innovationsklimat och bättre förutsättningar för att starta företag och exportera till allt större marknader.

I dag startas många nya företag, men det kan startas fler om det finns bättre finansieringsmöjligheter. Almi är en viktig aktör som erbjuder just detta. Jag blir lite orolig när jag ser den budget som har klubbats igenom av Alliansen och Sverigedemokraterna. Där försvinner insatser med kapital och rådgivning till företag i hela landet.

När det gäller Almi för 2015-2016 gör man en besparing på 62 miljoner kronor. De kommande åren efter det, 2017 och 2018, är det 110 miljoners besparing. Det är väldigt mycket pengar.

Min fråga är: Vad får det för konsekvenser för företags möjligheter att få riskkapital när Alliansens neddragningar nu blir verklighet?

Herr talman! Tack, Mattias Jonsson, för frågan!

Vi analyserar just nu effekterna av den budget som riksdagen har klubbat igenom. Almi är en av de aktörer som får minskade anslag de kommande åren. Det handlar om ganska mycket - sammantaget över 300 miljoner kronor den här mandatperioden. Det är klart att det får konsekvenser.

Almi jobbar både med rådgivning och med utlåning, precis som frågeställaren säger. År 2013 gav Almi 4 000 företagslån. Erfarenheterna av Almis företagslån är att de pengar som man lånar ut dessutom växlas upp två till tre gånger av affärsbanker.

Jag är lite förvånad, för vi har i Sveriges riksdag haft en diskussion om att små och medelstora företag är viktiga för jobbtillväxten. Det är där de flesta nya jobb faktiskt växer fram. Vi vet också sedan finanskrisen 2008 att det har blivit svårare för små och medelstora företag att få tag i kapital för att göra investeringar.

Jag hoppas verkligen att detta inte får så stora konsekvenser, men det är en fråga som jag tror att vi får återkomma till.

Regeringen anser att vi tappar lite fart i och med detta. Vi jobbar med flera stora och viktiga frågor - samverkan, innovationsråd och en exportstrategi för Sverige. Allt detta arbete går vidare. Men det är klart att Almis verksamhet med utlåning till små och medelstora företag är en viktig kugge i att få jobben att växa fram runt om i hela Sverige. Det finns också en regionalpolitisk faktor i Almis verksamhet som jag tror är viktig att följa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag hoppas att vi tillsammans med näringsutskottet kan reda ut hur vi löser den här situationen på bästa möjliga sätt.

Herr talman! Tack, Mikael Damberg, för svaret!

Jag fortsätter med budgeten. I den budget som nu har klubbats av Alliansen och Sverigedemokraterna försvinner också exportsatsningar. De är viktiga för att Sverige ska behålla tillväxt och välfärd.

Business Sweden är en viktig aktör för företag som vill exportera. Jag kan konstatera att de borgerliga partierna sparar på Business Sweden - inget 2015, men under åren därefter är det 20, 40 och 60 miljoners besparingar. I regeringens budget är anslaget däremot oförändrat för hela mandatperioden. De borgerliga partierna har inga långsiktiga förutsättningar för Business Swedens verksamhet. Ackumulerat rör det sig om en besparing på 120 miljoner under mandatperioden.

Min fråga till närings- och innovationsministern är: Hur ska vi klara exportpolitiken, och vad får neddragningarna för konsekvenser?

Herr talman! Först vill jag säga att exporten är otroligt viktig. Här i kammaren brukar vi i debatterna säga att hälften av Sveriges bnp utgörs av export. Vi är ett land som är enormt beroende av våra företags exportmöjligheter.

Det är inte bara Business Sweden som jobbar med export, utan det är många aktörer. Men vi tittar på effekterna för Business Sweden, för där har man haft en ganska jobbig resa de senaste åren och gått igenom en ganska stor omställning.

Dessutom jobbar vi med en exportstrategi, som jag nämnde förut. Jag uppfattar att det välkomnas av många partier att man ska sätta mer fokus på exportfrågorna i Sverige. Då blir detta ett hack på kurvan. Vi tappar fart.

När jag frågar Business Sweden hur de kommer att drabbas av detta svarar de att de får välja lite men att besparingen för 2018 motsvarar antingen kostnaden för det jobb man lägger på små och medelstora företag i Sverige för att få dem att gå på export eller kostnaden för hälften av Business Swedens utlandskontor. Det är alltså ganska stora summor pengar det handlar om.

Herr talman! Min fråga går till utrikesministern.

Vi ser en ökad oro och ökade spänningar i Europa, inte minst den ryska aggressionen på Krim men också en ökad spänning i vårt närområde och i Östersjön. Detta kräver naturligtvis åtgärder på flera nivåer. Vi behöver stärka vår försvarsförmåga, och vi behöver också stärka våra internationella samarbeten - mer samarbete i en orolig tid. Då gäller det att samarbeta med likasinnade länder. Vi arbetar inom EU, men vi behöver också utveckla vårt samarbete med Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har kommit en utredning som just har haft till uppgift att titta på internationella försvarspolitiska samarbeten, och den kommer också med en rad rekommendationer. Min fråga till utrikesministern är om det inte vore bra att följa de rekommendationerna och helt enkelt titta på vad ett utvecklat samarbete med och ett närmande till Nato och ett Natomedlemskap skulle innebära för Sverige.

Herr talman! Ärade ledamöter! Tack för frågan! Det är alldeles klart och tydligt vad den här regeringen tycker i Natofrågan. Det deklarerades i regeringsdeklarationen senast. Det är också den linje som vi följer.

Det förs en livlig debatt om säkerhetspolitiken, och det är bra. Men vår hållning i Natofrågan står fast. I övrigt kommer vi förstås att hantera omvärldssituationen. Vi gör det i samarbete med EU och internationellt. Vi ser också till att vi kan försvara vårt territorium. Det gör vi i samarbete med andra länder, inte minst efter Försvarsberedningens arbete. Den här frågan kommer vi fortsatt att ha för ögonen.

Herr talman! Tack, utrikesministern! Budgetpropositionen och regeringsförklaringen var väldigt tydliga. Där satte regeringen ned foten med en smäll, kan man säga. Man deklarerade nämligen att Sverige inte ska söka medlemskap i Nato. Det är ovanligt att man skriver i en budgetproposition och i en regeringsdeklaration vad man inte ska göra.

Men jag vill ändå höra hur man resonerar. I samma budgetproposition skriver regeringen nämligen att man ska återkomma till riksdagen om hur man avser att utveckla relationen till Nato. Att utesluta optioner redan innan man har tittat på dem tycker jag är olyckligt.

Med tanke på hur orolig vår omvärld är och hur mycket samarbete som vi anser kommer att behöva utvecklas i denna oroliga tid vill jag ha en förklaring. När det gäller vissa saker har man smällt igen dörren väldigt hårt och fast. Samtidigt säger man att man ska återkomma. Om utrikesministern vill utveckla det vore jag tacksam.

Herr talman! Karin Enström! Vi har uttryckt oss väldigt tydligt om principfrågan. Vi är praktiska i vårt hanterande av det faktum att vi har ett samarbete med Nato. Det kommer att fortsätta. Det kommer säkert också att utvecklas. Vi gör det i full öppenhet och i samarbete med till exempel Finland när vi resonerar om vad vi ytterligare kan göra gemensamt för att försäkra oss om att vårt närområde är säkert och att vi är väl rustade. Vi kommer att hålla den linjen i fortsättningen också. Det handlar om att vi är konstruktiva och praktiska i vårt sätt att hantera de stora säkerhetspolitiska utmaningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Mikael Damberg.

I förrgår avslöjades ännu ett av polisens hemliga register. I tio år har Stockholmspolisen fört ett hemligt register över kvinnor som anmält att de har blivit misshandlade. De kvinnor som finns listade i databasen har en eller flera gånger polisanmält att de har blivit misshandlade eller hotade av någon närstående. Det kan handla om en kvinna som har anmält att hon har blivit fysiskt eller psykiskt misshandlad av sin make eller före detta man.

Polisen har i registret, som helt saknar tillstånd, kartlagt känslig information om kvinnor och skrivit ned olika psykiatriska diagnoser, trostillhörighet och etniskt ursprung. Det rör sig om 2 000-3 000 kvinnor som ovetande finns med i registret.

Vänsterpartiet föreslår att en oberoende utredning görs av polisens registreringar samt att ansvarig minister tillsammans med polisledningen kommer till justitieutskottet för att ge utskottet en förklaring. Är det något som regeringen kan tänka sig att göra?

Herr talman! Tack för frågan! Det är klart att man blir ganska bedrövad över att vi ännu en gång tvingas diskutera polisens registerhållning - det är ju inte första gången. Jag har svårt att se det polisiära värdet i vissa av de uppgifter som enligt Ekot finns i registret.

Polisen i Stockholm har nu polisanmält sig själv. En åklagare har fått i uppdrag att inleda en internutredning i ärendet. Därför väntar regeringen med att uttala sig tills internutredningen är klar. Det är rimligt att man gör det, för man ska ha fakta i målet innan man går vidare. Men jag vill vara tydlig gentemot riksdagen och säga att regeringen ser det som helt naturligt och grundläggande att polisen bara har register som är utformade enligt lagar och regler. Och jag är säker på att justitieministern - han brukar ha planerade möten inbokade med justitieutskottet - också kommer att diskutera detta vid ett senare tillfälle.

Vi har redan varit med om Skånepolisens registrering av romer, och nu är det ett kvinnoregister. Samtliga av de här registreringarna har gällt särskilt utsatta grupper i samhället. Nästa register kanske innehåller registreringar av hbtq-personer, funktionsnedsatta eller andra grupper som polisen säger sig vilja "skydda".

Den här utvecklingen måste stoppas. Det finns en unken och sexistisk kvinnosyn inom vissa delar av polisen. Det är förövarna som ska kartläggas, inte brottsoffren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller registreringen av romer fick de som blivit registrerade 5 000 kronor i skadestånd. Justitiekanslern beslutade om den väldigt låga summan. Jag vill fråga ministern om det är en åtgärd som regeringen kan tänka sig att upprepa, att ge skadestånd till de utsatta kvinnorna.

Herr talman! Först vill jag säga att polisen i vanliga fall, sju dagar i veckan och 24 timmar om dygnet, gör väldigt viktiga insatser för samhället, inte minst för svaga grupper i vårt samhälle som ofta är de som drabbas hårdast av kriminalitet och övergrepp.

Men rikspolisen har faktiskt redan fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att det finns nödvändiga riktlinjer och rutiner för behandling av personuppgifter. Rikspolisstyrelsen ska också redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att regelverk efterlevs. Rikspolisstyrelsen ska redovisa sitt uppdrag i slutet av februari nästa år. Det är ett uppdrag som vi väntar på med spänning, för det här är viktiga frågor. Det är inte bra för polisen att detta återkommande diskuteras för att man inte har ordning på sina register.

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Mehmet Kaplan.

Alliansregeringen arbetade intensivt för att minska hinder och krångel som påverkar bostadsbyggandet. Det tar i värsta fall ungefär tio år innan man kan gå från idé till att spaden åker ned i marken.

Det är ett mycket komplicerat och intensivt arbete som har gjorts.

Vi ser exempel på äldreboenden som stoppas på grund av bullerfrågan och närheten till järnvägar. Vi ser studentbostäder som stoppas på grund av att man inte klarar kraven på en tyst sida. Vi har detaljplaneprocesser som är långa och omständliga. Man kan inte bo i en stoppad detaljplan eller i en överklagad detaljplan.

Det här arbetet måste fortsätta. Det är en ljusning i tunneln - 40 000 bostäder nästa år. Men arbetet måste fortsätta.

Min fråga till statsrådet är: Vilka åtgärder kan statsrådet tänka sig för att minska det krångel som finns och det som hindrar bostadsbyggande?

Herr talman! Tack, Nina Lundström, som jag vet är en engagerad politiker på det här området!

Vi hade en debatt häromsistens i kammaren angående civilutskottets område. Där togs också frågan upp, och jag försökte besvara en del av detta.

Det ska inte stickas under stol med den problematik som finns med krångliga regler. Samtidigt finns en del av de här reglerna för att någon tidigare faktiskt har kommit på att till exempel buller är en fara för hälsan. Det forskas kring den frågan. Och det måste vara en balans mellan hur människor påverkas av buller, hur mycket vi kan bygga och var vi ska bygga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Miljöpartiet har länge lyft upp denna fråga, och regeringen har aviserat att den översyn som har gjorts ska vara på plats under första delen av nästa år. Det gäller bullerförordningen. När det gäller instansordningen har vi också ett regelförenklande på gång. Det beror naturligtvis inte bara på oss, utan den tidigare regeringen har gjort ett förarbete.

Herr talman! Jag vill ändå konstatera att i somras när många av de här förslagen var uppe till behandling i kammaren röstade just Miljöpartiet nej. Det gällde förändringar av strandskyddet, bullerfrågan, ändringar i detaljplaneprocessen etcetera. Därför kan man känna en stor oro, med tanke på att budgeten från regeringen inte innehöll några regelförenklingsförslag. De förslag som fanns påverkar bara de fastigheter som redan finns.

Jag konstaterar att ute i landet är exempelvis strandskyddsfrågan väldigt stor. Jag tror att det är ungefär 386 000 kilometer strand. I glesbygden och på landsbygden skulle det vara en stor möjlighet att bygga så att folk kan flytta dit.

Eftersom det inte fanns förslag i regeringens budget om regelförenklingar skulle jag vilja återkomma till frågan: Vilka konkreta förslag avser statsrådet och regeringen att återkomma med? Det undrar jag även om vi har extra val.

Herr talman! Jag tackar Nina Lundström för uppföljningsfrågan.

Under de senaste åtta åren har jag suttit i den här kammaren som riksdagsledamot. Jag satt förvisso inte i civilutskottet, men i andra utskott. Åtta år är en relativt lång tid att sitta och regera, särskilt i Sverige där det var helt unikt att en borgerlig regering valdes om vid valet 2010, och under de här åtta åren gjorde man en massa saker. Det mesta handlade om att utreda, och det är de utredningarna vi nu hanterar.

Jag fick det här på bordet när jag tillträdde som bostads- och stadsutvecklingsminister, och två av frågorna handlar om regelförenklingar; det gäller buller och instansordning. Det är det jag har tagit itu med och det riksdagen kommer att få information om när vi har fattat besluten, vilket kommer att ske inom en snar framtid. Utöver det handlar det om att se till att få igång byggandet runt om i våra 290 kommuner. Där måste vi hjälpas åt, både Folkpartiet och Miljöpartiet.

Herr talman! Min fråga är till energiminister Ibrahim Baylan.

Sverige har stor möjlighet att bygga vindkraft både på land och till havs. Havsbaserad vindkraft har byggts i hög grad i bland annat Danmark, Tyskland och Storbritannien. Fördelarna med havsbaserad vindkraft är att effekten är högre eftersom vindarna är jämnare och att det är mindre risk att någon ska störas av vindkraften. Den havsbaserade vindkraften har väldigt stor potential. I dag finns det planer på motsvarande ungefär 20 terawattimmar havsbaserad vindkraft, vilket vore ett viktigt tillskott för oss som vill nå målet om 100 procent förnybar energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är därför: Hur ser du på potentialen i och möjligheterna för havsbaserad vindkraft i Sverige?

Herr talman! Jag tackar Lise Nordin för frågan.

Sverige har i mångt och mycket väldigt goda förutsättningar för att bygga ut produktionen av förnybar energi - inte minst el. Det har vi därför att vi har mycket skog och vatten, och trots en del diskussioner om saken blåser det faktiskt väldigt mycket året runt i det här landet.

Vi har inte dragit full nytta av den här potentialen, för på många områden ligger vi faktiskt efter ett antal av våra grannländer. Det gäller inte minst vindkraften, där Tyskland, Danmark och andra länder ligger före oss. Nu vill regeringen gå fram och se till att undanröja en del hinder. Vi vill ta fram stöd för att dra nytta av det faktum att vi har en väldigt lång kustlinje med grunt vatten som lämpar sig alldeles utmärkt för havsbaserad vindkraft. Fördelen är naturligtvis att det inte finns så många grannar att störa.

Nackdelen i dag är dock att kostnaderna överstiger kostnaderna för vindkraft på land, och därför har regeringen tagit beslut om att tillsätta en utredning för att ta fram ett antal förslag för att främja havsbaserad vindkraft.

Herr talman! Jag är helt överens med energiministern om den spännande möjligheten för vindkraft. Det finns exempelvis ett projekt som heter Blekinge Offshore och som är väldigt långt fram i processen. Jag vet att det ligger på regeringens bord nu. Ett sådant projekt har möjlighet att ge motsvarande kanske åtta terawattimmar förnybar el, vilket är lika mycket som hela Barsebäck producerade innan det stängdes. Det är alltså viktiga projekt.

Regeringen har i sin budget och i regeringsförklaringen sagt att den vill ta fram ytterligare stöd för havsbaserad vindkraft. Vad skulle det kunna vara för stöd ministern och regeringen tittar på som är intressanta? Vilka lärdomar kan vi dra av våra grannländer?

Herr talman! Jag tackar Lise Nordin för uppföljningsfrågan.

Det finns en enorm potential i detta. Det krävs nog en viss förändring i synsätt, för tidigare har framför allt vind- och solkraft setts som något marginellt i vårt energisystem och som något som dessutom kostar mer än traditionell elproduktion. Det har stämt tidigare men behöver inte stämma i framtiden, särskilt om vi tittar på våra grannländer som har utvecklat detta och där kostnaderna gått ned ganska radikalt.

Vi har inte kommit dithän än när det gäller havsbaserad vindkraft. En av de självklara nackdelarna med havsbaserad vindkraft är naturligtvis anslutningskostnaderna; det säger sig självt att det kommer att kosta lite mer att ansluta till systemet än landbaserad vindkraft. Det är ett av de områden man behöver titta på. Vi försöker ta ett samlat grepp och har därför i dag gett Energimyndigheten i uppdrag att titta igenom detta och ta fram ett underlag så att regeringen kan ta ett beslut för att främja havsbaserad vindkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till bostadsministern.

Det är ett enormt stort problem att människor tvingas tacka nej till jobb och studieplatser på grund av den bostadssituation vi har i Sverige. Det påverkar såväl jobbtillväxten som Sveriges möjlighet att utvecklas - så sent som tidigare i veckan skrev till och med tidningen New York Times att startup-företag i Sverige har svårt att rekrytera personer just på grund av den allvarliga bostadssituationen.

Alliansregeringen genomförde den största reformen i närtid. Vi hade 90 utredningar och myndighetsuppdrag, vilket ledde till 100 skarpa förslag som lades på riksdagens bord. Många av förslagen är beredda och också redo att antas men ligger kvar på regeringens bord.

Utbyggnad av infrastruktur är någonting det har börjat talas om. Vi i Alliansen var tydliga med förslaget när det gäller Sverigebygget: Det går inte att producera bostäder om man inte bygger ihop det tillsammans med infrastruktur. Min fråga till statsrådet blir därför vilka åtgärder bostadsministern kommer att vidta på det bostadspolitiska området.

Herr talman! Jag tackar Caroline Szyber, som är en av flera riksdagsledamöter med särskilt ansvar att jobba med de här frågorna i civilutskottet, för frågan.

För mig som bostads- och stadsutvecklingsminister är det andra förledet, stadsutveckling, en av de nycklar jag uppfattade inte riktigt fanns i tidigare regeringars palett av uppdrag. Det handlar om, precis som Caroline Szyber sa, att bygga ihop städerna och se till att mark som anses vara icke-attraktiv att bygga på - det är ett konstigt begrepp - faktiskt blir attraktiv. Det kan man endast göra genom att se till att kollektivtrafiken byggs ut.

Vi har incitament, och den budget som röstades ned hade dessa medel. Jag har noterat att de borgerliga partiernas budget, som Sverigedemokraterna var med och hjälpte till att rösta igenom, också har incitament för detta. Jag kommer att bevaka det och se till att kommunerna tar sitt ansvar på det här området.

Herr talman! Jag tackar statsrådet.

Vi i Alliansen går till val på fortsatta regelförenklingar. Det gäller till exempel ett förenklat stadsskydd, ett moderniserat riksintresse och Sverigebygget, med stora infrastruktursatsningar. Regeringen går inte till val ihop, så min fråga är: Vad är ni överens om, och vad kommer på det bostadspolitiska området före extravalet den 22 mars?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tror att du sa "stadsskydd", Caroline Szyber, men du menade väl strandskydd? Jag hörde nog fel. Ni går till val på att förändra reglerna kring strandskydd.

Jag hoppas att städer som har den typ av stränder som bland annat Stockholm, Malmö och Göteborg har undviker den typen av utveckling som har skett i många av länderna i södra Europa, där man bygger bort möjligheten för medborgare att ta del av stränder i stadsnära områden. Däremot måste det finnas en flexibilitet ute i glesbygd och på landsbygd, för där ser det lite annorlunda ut. Vi ska inte se till att det blir reservat kring storstädernas strandnära områden.

Samtidigt måste vi se till att de människor som är beredda att bygga får goda förutsättningar. Från regeringens sida hade vi ett antal punkter. Det handlade om att restaurera miljonprogramsområden på ett klimatsmart sätt och om kreditering för att mindre byggbolag skulle kunna bygga. Flera sådana förslag kommer vi att återkomma med.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till utrikesminister Margot Wallström.

I dag på förmiddagen träffade försvarsutskottets ledamöter försvarsminister Peter Hultqvist. Han informerade om incidenten söder om Skåne i fredags, när ett ryskt signalspaningsplan var alldeles för nära ett civilplan. Det är inte första gången det händer; det har hänt flera gånger tidigare. Ett plan från Köpenhamn skulle lyfta i mars och var då 90 meter ifrån ett ryskt plan, och det händer i Finland.

Utrikesministern sa då att det dessvärre inte är ovanligt att även svenska plan flyger utan transponder. Det sker dock inte alls i samma utsträckning, säger försvarsminister Peter Hultqvist, utan görs under helt ordnade former. Jag skulle vilja att utrikesministern förklarade lite grann vad hon menade med det hon sa.

Herr talman och ärade ledamöter! Det ryska flygplanet flög utan transpondrar, och det ser vi mycket allvarligt på. Hela regeringen, försvarsministern och jag har samma syn på saken. Det var nära att en olycka inträffade; det ryska planet var nära att krocka med ett civilt passagerarflygplan. Vi fick information och bilder som visade att det var nära till en allvarlig olycka. Precis som vi har hört var det inte första gången. Det skedde en incident i mars.

Det är mycket olämpligt att flyga med avstängda transpondrar i ett så hårt trafikerat område där det flyger civila flygplan med passagerare. Enligt internationella konventioner ska ett militärt flygplan slå på sina transpondrar.

Vi reagerade omedelbart. Från UD:s sida tog vi kontakt med den ryska ambassaden, kallade upp ambassadören dagen därpå och hade ett samtal där vi meddelade precis vad vi tyckte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Tack för svaret! Jag förstår att den ryska ambassadören även kallades upp i Danmark. Sedan var det någon ryss på ambassaden som sa att svenskarna hade rökt gräs.

Det är inte ett tonläge från Ryssland som Sverige som stat bör acceptera. Jag undrar vilka åtgärder utrikesministern tänker vidta. Alla länder runt Östersjön har problem. Det måste finnas en hög flygsäkerhet.

Avser utrikesministern att ta kontakt med sina kolleger i de övriga länderna runt Östersjön för att agera hårdare mot Ryssland? Jag tror inte att Ryssland ser Sverige som en speciellt stor aktör i frågan. Eller har utrikesministern något annat sätt att lösa frågan? Det är viktigt att vi känner att flygsäkerheten är okej.

Herr talman! Det var efter kontakt med min danska kollega som danskarna gjorde detsamma och kallade upp den ryske ambassadören i Danmark.

Vi har naturligtvis kontakt i frågorna. Det viktiga nu är vad vi ska göra för att omedelbart få stopp på dessa flygningar. Då måste man gå till exempelvis internationella organisationer där sådana frågor regleras, diskuteras och där regelverk sätts upp som bör respekteras av alla. Med hjälp av en kraftig markering från vår sida ser vi till att det blir resultat. Det finns ingen oklarhet i hur vi har agerat, och det har skett i total enighet.

Herr talman! Efter åtta års borgerligt styre har arbetslösheten bitit sig fast. Allra svårast och värst är det för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden.

Jag vill ställa min fråga till civilminister Ardalan Shekarabi. Är det möjligt att hitta andra lösningar när det gäller upphandlingsstrategi så att människor som står långt ifrån arbetsmarknaden kan komma tillbaka till arbetslivet?

Herr talman! Det är en av de viktiga frågorna som regeringen arbetar med. Vi har en stor offentlig marknad. Det handlar om 600 miljarder kronor som vi upphandlar för årligen i Sverige. Många kommuner och landsting upphandlar stora delar av sina tjänster från privata aktörer. Här finns enorma möjligheter att använda offentliga upphandlingar som ett verktyg för att jobba med social inkludering, för att se till att unga människor som står utanför arbetsmarknaden kommer i arbete, får möjlighet att utbilda sig, får tillgång till lärlingsplatser.

Många europeiska länder jobbar med dessa frågor aktivt. Det finns också goda exempel från Sverige. Jag har under den senaste veckan besökt Örebro kommun, som jobbar aktivt med sociala upphandlingar och har en nära samverkan med näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ska jobba med dessa frågor, och vi har en plan för hur staten ska bidra till arbetet.

Herr talman! Vi har att förhålla oss till en borgerlig budget, vilket gör att de satsningar på arbete som Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade planerat har fallit. I detta blir sysselsättningsstrategin än viktigare. Därför vill jag höra med civilministern om möjligheten att få med en sysselsättningsstrategi i upphandlingsfrågan. Dessutom undrar jag hur det ser ut tidsmässigt. Det här är inte så budgetpåverkande, utan det är en möjlighet för oss att visa att det går att få ut människor i arbete.

Herr talman! Tack och lov är upphandlingsfrågorna inte särskilt budgetrelaterade. Den cementerade blockpolitiken sätter inte stopp för regeringens arbete att se till att vi använder offentliga upphandlingar som ett strategiskt instrument. Dessutom har vi goda samtal med många företrädare från de borgerliga partierna som finns i kommunsektorn, som vill se ett större ansvarstagande från statens sida.

Vi kommer att skapa ett nationellt upphandlingsstöd i en fristående myndighet från och med den 1 september. Den myndigheten kommer att få ansvar för att ge stöd till bland annat kommuner och landsting att genomföra sociala upphandlingar, att jobba aktivt med innovationer och samverka med näringslivet.

Dessutom kommer vi att ta fram en nationell upphandlingsstrategi i nära samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting. Poängen är att ta fram en idé om hur offentliga upphandlingar, de 600 miljarderna, ska kunna användas för att utveckla vårt land ekonomiskt, tekniskt, socialt och miljömässigt.

Här finns en stor potential för Sverige, som har en lång tradition av samverkan mellan den offentliga sektorn och näringslivet. Det arbetet avser vi att intensifiera.

Herr talman! Min fråga går till näringsminister Mikael Damberg.

Den 23 januari 2013 fattade riksdagen beslut om att Sveriges företagare ska få betalt i tid. Regeringen fick därmed i uppgift att återkomma till riksdagen med en proposition som reglerar betaltiden mellan företag.

I dag har snart två år gått sedan riksdagen fattade beslut i frågan, men regeringen har inte lagt fram en proposition om kortare betalningstider mellan företag. Regeringen verkar heller inte ha för avsikt att återkomma under innevarande eller nästa riksdagsår eftersom en sådan proposition inte finns med på den nya Statsrådsberedningens lista över kommande propositioner.

Varför har regeringen inte återkommit, näringsminister Mikael Damberg, med en proposition som reglerar betaltiderna mellan företagen på det sätt som föreskrivs i alliansregeringens promemoria från 2013?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Ola Johansson, för en viktig fråga!

Betaltiderna är en fråga som har engagerat mig djupt och har engagerat många ledamöter i kammaren. Inte minst små och medelstora företag har mött en verklighet där de har känt att de har fått agera bank för stora företag som inte har velat betala sina räkningar i tid utan väntat inte bara 30 dagar utan 60, 90 och ibland uppemot 120 dagar. Det är en viktig fråga. Jag kan garantera att frågan bereds i Regeringskansliet.

Nu har vi inte suttit i regeringsställning i åtta år, utan vi har suttit i cirka tre månader. Vi ser fram emot att komma tillbaka till riksdagen i den här viktiga frågan, och vi konstaterar att den förra regeringen valde att inte reglera betaltiderna på det sätt som riksdagsmajoriteten faktiskt ville.

Det är fortfarande frivilligt att ingå dessa avtal. Det innebär att små och medelstora företag blir utnyttjade under lång tid. Frågan bereds i Regeringskansliet, och jag lovar att återkomma.

Herr talman! Jag valde avsiktligt att ställa samma fråga till näringsministern som han själv ställde till Beatrice Ask för snart två år sedan.

Riksdagen fattade beslut så sent som 2013 om snabbare betalningar efter att ha utrett frågan och skärpt regleringen av betalningsvillkoren, men i samband med beslutet gjordes ett tillkännagivande till alliansregeringen om att återkomma med förslag om tvingande betalningstider, max 30 dagar, utan möjlighet till undantag.

Regeringens promemoria och de huvudsakligen kritiska remissvaren ligger nu på Mikael Dambergs bord, där de uppenbarligen inte längre prioriteras alls, på det sätt som han själv kritiserade sina företrädare för att inte göra.

Det är klokt eftersom den nu gällande lagen redan innebär en ökad möjlighet för små företag att kräva betalning i tid och därför att den nya lagen redan i praktiken stipulerar 30 dagars betalningstid, om man inte uttryckligen överenskommer om något annat. Tvingande betalningstider innebär även en inskränkning i den för Sverige viktiga avtalsfriheten som hotar svenska företags konkurrenskraft gentemot omvärlden.

Kommer Mikael Damberg seriöst att driva frågan, speciellt mot bakgrund av att kostnaderna för dessa företag ökar med 1 miljard kronor på grund av arbetsgivaravgifterna?

Herr talman! Jag kommer seriöst att följa frågan om betaltider. Jag sade så redan i mitt första svar.

Jag har en helt annan bild än Ola Johansson av verkligheten för små och medelstora företag. De besök jag har gjort den senaste tiden har inte tytt på något nytt förhållningssätt från stora företag när det gäller betaltiderna. Tyvärr! Om vi hade sett en stor effekt av den borgerliga regeringens justering hade frågan varit ur världen. Jag tror tyvärr inte att Ola Johansson kommer att möta de tongångarna när han träffar små och medelstora företag runt om i Sverige. Deras likviditet blir lidande, och deras möjligheter att anställa och växa påverkas negativt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hela konstruktionen med lagstiftningen som den förra regeringen lade fram var att de stora företagen fortfarande kunde pressa de små till långa betaltider. Jag tror att det är ett tillväxthinder för hela Sverige. Jag kommer att följa frågan, engagera mig i frågan och återkomma till riksdagen när frågan är färdigberedd.

Herr talman! Jag har en fråga till utrikesministern.

I går kom ett mycket märkligt beslut i tribunalen, alltså den första instansen i EU-domstolen, om att lyfta bort organisationen Hamas från Europeiska unionens lista över terroristorganisationer. Detta sägs vara enbart av procedurella skäl, vilket gör det hela ännu märkligare. Det här kan överklagas i 70 dagar.

Det är mycket märkligt om Europeiska unionen ska börja rehabilitera grupper som styr med nackskott, sprängmedel och missiler.

Min fråga till utrikesministern är vad hon kan göra. Om vi nu har de här listorna i Europeiska unionen är det väl rimligt att de grupper som har genomfört tiotals självmordsattentat och strösslat raketer över civila områden står på dessa listor. Vad ämnar utrikesministern göra i denna fråga?

Herr talman och ärade ledamöter! Den här domen grundar sig, som mycket riktigt påpekas, på en ren procedurfråga. Det rör tillvägagångssättet när EU ser över sina listningar. Domstolen säger själv att den inte har tagit ställning till det sakliga skälet att terroristlista Hamas.

Domen innebär därför inte på något sätt någon förändrad politisk bedömning av Hamas, utan EU står fast vid de så kallade kvartettkriterierna som krav för att ompröva den politik som nu finns med icke-kontakt med Hamas på politisk nivå. Det betyder att man ställer krav på att Hamas ska erkänna Israels rätt att existera, ska avsäga sig våld och ska respektera ingångna avtal.

Just nu tittar EU på den här domen och har gett rådet tre månader att rätta till sina förfaranden i linje med domstolens krav. Domen kan överklagas, och det är det EU tittar på för närvarande.

Herr talman! Det är givetvis mycket glädjande att utrikesministern betonar att synen på Hamas som en terrororganisation inte har förändrats i och med detta. Men faktum kvarstår: Om detta beslut inte överklagas innebär det att organisationen lyfts bort från listan.

Det finns ett bekymmer i detta. Efter tre månader innebär det att de som har genomfört eller planerat de bestialiska självmordsattacker som har dödat hundratals civila människor på kaféer, bussar och järnvägsstationer inne i Israel, de som är ansvariga för detta, återfår sina tillgångar. Det innebär att de kan börja använda sina medel för att planera nya bestialiska sprängdåd och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är ett medskick till utrikesministern att Sverige ska ligga på i detta. Vi har ett särskilt ansvar, inte minst med tanke på regeringens höjda profil i fråga om erkännandet av en palestinsk stat, att trycka på för att dessa extrema grupper ska marginaliseras.

Herr talman! Om ingenting görs träder domen i kraft om tre månader, och om det blir ett överklagande skjuts ikraftträdandet upp. Det är klart att det här hanteras inom EU, och det kommer att diskuteras mycket livligt.

Herr talman! Jag vill rikta mig till utrikesministern.

Utrikesministern uttalade i sin första intervju som minister att Sverige ska föra en feministisk utrikespolitik. Jag skulle vilja höra: Hur går det med det arbetet, och hur ser fortsättningen på det ut?

Herr talman och ärade ledamöter! Ja, absolut - vi har satt full fart med en feministisk utrikespolitik. Synsättet är att det ska handla om rättigheter, representation och resurser. Jag kan ge exempel på några sakfrågor som vi kommer att driva med fokus på en feministisk utrikespolitik.

Det handlar till exempel om att stärka rättsstaten och mänskliga rättigheter. Där vet vi att det förekommer systematisk diskriminering av kvinnor på många håll i världen. Det gäller att stoppa våldet mot kvinnor och särskilt i krig och konflikter ta itu med det sexuella våldet.

Det handlar om att man behöver ha ett särskilt fokus på SRHR, till exempel mödra- och barnadödligheten, som är ett stort problem i många områden.

Vi vill stärka kvinnors ekonomiska egenmakt och det faktum att kvinnor behöver inflytande.

Vi jobbar med hållbar utveckling som ett tema som också måste involvera kvinnor.

Herr talman! Jag vill tacka utrikesministern för svaret.

Jag skulle också vilja höra: Hur är reaktionerna i kretsen av andra utrikesministrar inför ansatsen från Sverige att föra en feministisk utrikespolitik?

Herr talman! Det var uppenbarligen en hög fnissfaktor på den här frågan i början, men man slutade snart fnissa. Man upptäckte att det är bra politik att garantera kvinnors rättigheter och se till att jobba med jämställdhet och jämlikhet. Det är också så man når en hållbar fred och utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Många av de ambassadörer jag får besök av börjar ofta med att påpeka att de nu till exempel har en jämnare könsfördelning när det gäller tillsättandet av ministrar och andra.

Jag anser att det tas på fullt allvar. Vi kommer fortsatt att driva frågan, och jag är säker på att vi kommer att få stort genomslag för den.

Herr talman! Min fråga ställs till näringsministern.

Besöksnäringen är en stor näring i Sverige, och det är också en bra näring eftersom den finns både i storstäder och ute på landsbygden. I mitt hemlän, Örebro län, är dessutom 80 procent av alla anställda i besöksnäringen under 35 år.

Då är det förvånande att Socialdemokraterna vill ta bort den sänkta ungdomsarbetsgivaravgiften. För just besöksnäringens del kommer det att slå väldigt hårt. Det kommer också in pengar från utlandet - det är en del av vår export att vi har turister i Sverige.

Jag vill höra hur näringsministern ser på det och den fortsatta utvecklingen av dessa frågor.

Herr talman! Tack för frågan, Lotta Olsson!

Besöksnäringen är en av de stora näringarna i Sverige som växer och som har all potential att fortsätta att växa. Sverige är på många sätt unikt. Vi har enorma värden och tillgångar i vårt land som vi kan utnyttja. Det vi har sett är att besöksnäringen som bransch också har börjat formera sig mer. Den är mer välorganiserad och jobbar mer med utvecklingsprogram, både forskning och utveckling men också utbildning, för att höja värdet på de produkter och tjänster som man kan leverera i besöksnäringen. Jag tycker att det är en viktig bransch.

När det gäller den sänkta arbetsgivaravgiften har vi haft den debatten många gånger i denna kammare. Regeringens uppfattning är att de 16 miljarder kronor om året som det kostar att sänka arbetsgivaravgiften för unga bättre kan användas till annat. Forskningsrapport efter forskningsrapport har utvärderat detta och visat att det inte är det mest effektiva sättet att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Det är smartare att rikta insatsen mot de unga människor som till exempel saknar gymnasieutbildning för att kunna få ett jobb.

Herr talman! Då menar näringsministern att de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga inte kommer att kompenseras på något sätt, utan det här kommer att bli något som man får räkna hem i sin verksamhet. Jag ser med oro på det.

Speciellt på de små orterna är just det första jobbet av stor betydelse. Rapporter visar att det första jobb man får ofta är i den här näringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är väldigt bekymmersamt. Jag förstår inte riktigt hur man tänker och tror att dessa näringar ska överleva överallt.

Herr talman! Det är inte det enda vi diskuterar när det gäller besöksnäringen. Satsningarna på yrkeshögskolan uteblir nu tyvärr eftersom regeringens budget har fallit. Besöksnäringen runt om i Sverige har verkligen slagits för sin yrkeshögskoleutbildning för att kunna höja nivån, för att skapa kompetens och för att skapa kluster och utveckling.

Det går vi tyvärr miste om nu på grund av att regeringens budget föll. Då blev det inte fler yrkeshögskoleplatser i Sverige de närmaste åren.

De satsningar vi hade gjort på Visit Sweden de kommande åren - där jämför vi Sverige med andra nordiska länder, som gör mycket mer av marknadsföring och destinationsutveckling - för att få fler turister och besökare till Sverige var också angelägna reformer som hade behövt komma till stånd så att besöksnäringen i vårt land får fler kunder.

Jag kommer att fortsätta att kämpa för besöksnäringen. Men jag är lite besviken på att budgeten inte gick igenom, för vi tappade möjligheten både med yrkeshögskolan och med Visit Sweden men också en del andra satsningar som kunde ha haft stor betydelse för besöksnäringens utveckling framöver.

Herr talman! Jag vill rikta en fråga till närings- och innovationsministern. Det gäller givetvis målet om EU:s lägsta arbetslöshet till 2020. Jag tycker att det är bra, och jag vill från mitt parti bidra med så mycket som möjligt. Jag håller med om ministerns senaste uttalande att det var synd att budgeten inte gick igenom så att vi hade haft fler verktyg.

Anser ministern att vi för att nå målet till 2020 - jag vet att det kommer att bli tufft - kan använda våra statliga bolag på något sätt? Alla incitamenten ger säkert effekt, men anser ministern att vi kan använda våra egna bolag för att nå målet till 2020, och i så fall hur?

Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för frågan om de statliga bolagen.

Det första jag vill säga om de statliga bolagen - vi har diskuterat detta förut i den här kammaren - är att de möter en annan och tuffare verklighet i dag än för bara fem sex år sedan. Flera av de stora statliga bolagen, som tidigare nästan har setts som statliga kassakor och som har levererat väldigt mycket pengar till statskassan, möter en helt annan verklighet i dag än tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vattenfall är ett stort bolag där energipriserna har rasat och där värdet, inte minst efter Nuonskandalen, har minskat mycket. Vi har LKAB, som vi har diskuterat tidigare, där i princip halverade järnmalmspriser gör att bolagets möjlighet att jobba i dag är en helt annan än för bara några år sedan.

De statliga bolagen är under tuffare press i dag, men kan de spela en roll? Ja, när det gäller samverkan och innovation. Flera av de statliga bolagen är stora och ligger i framkant när det gäller teknisk utveckling. Jag ser möjligheter för privata och statliga bolag att samverka för att utveckla spetskompetens och bra konkurrenskraft för Sverige.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret.

Jag kan inte släppa detta. Jag ser att vi har potential i några näringsgrenar där staten är aktiv ägare: skogen, malmen och vattenkraften. Vi står inför utmaningar på många ställen i glesbygden och på landsbygden på grund av att vi inte har en marknad som fungerar där.

Jag vill påstå att det finns exempel där staten kan agera. Tycker ministern att det var bra att staten gick in 1976 och gjorde LKAB helstatligt? Det är ett exempel.

Vilka incitament anser du närmast skulle göra oss mer aktiva, Mikael Damberg? I vilken bransch anser du att staten borde bli en mer aktiv ägare för att minska arbetslösheten och gynna tillväxten så att vi blir ett konkurrenskraftigt land? Ser du några sådana signaler?

Herr talman! Först vill jag säga att om inte staten hade trätt in i LKAB 1976 hade nog inte gruvnäringen i största allmänhet funnits på det sätt som den finns i Sverige i dag.

LKAB är ett av de statliga bolag som nu är väldigt värdefullt för vårt land. De producerar och levererar på en världsmarknad men står också inför andra bekymmer nu än tidigare. Jag ser att LKAB har en viktig roll i det svenska gruvlandskapet framöver.

När det gäller statliga bolag tror jag inte, vilket Birger Lahti försöker påvisa, att vi ska hitta nya statliga bolag som kan anställa människor. Statliga bolag måste ha ett syfte och en roll, till exempel att säkra konkurrensen på marknaden eller att det gäller viktiga naturtillgångar eller en del av energisystemet där staten har en roll.

Jag tror att de stora och kraftfulla statliga bolagen kan spela in, inte minst i innovationsstrategin för Sverige, för att skapa tillväxt och nya jobb framöver. Men de kommer inte att vara lösningen på jobbproblemet i Sverige. Det tror jag inte att man kan säga, utan det är privata företag som måste stå för investeringar och nyanställningar för att vi ska klara jobbkrisen.