Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Jag yrkar bifall till proposition 2023/24:19 Ny kärnkraft i Sverige - ett första steg och till förslaget i betänkande NU5 Ny kärnkraft i Sverige. Samtidigt yrkar jag avslag på samtliga motioner.

Propositionen som ligger till grund för betänkandet beskriver och utgör ett otroligt viktigt första steg mot att återfå ett robust, konkurrenskraftigt och leveranssäkert energisystem, ett system anpassat efter verkliga behov och förutsättningar, med rätt effekt när vi behöver den och där vi behöver den, både i dag och i morgon.

Oppositionen, inte minst Socialdemokraterna och Centerpartiet, brukar påpeka att det inte finns några direkta förbud mot att bygga kärnkraft i Sverige och att det är upp till marknaden att göra det om man så vill. Det brukar dock i samma andetag också flikas in att kärnkraft kommer att utgöra en viktig del av energisystemet även framöver.

Fru talman! Den som kan lite mer om hur ett energisystem och dess aktörer fungerar inser att dessa mantran antingen baseras på ren okunskap eller utgör ett sätt att vilseleda väljarna, för kärnkraften har länge motarbetats och omgärdats av ett antal förbud och framför allt hinder med det uppenbara syftet att den på sikt ska stängas ned.

Det började med Socialdemokraternas, Centerns och Vänsterpartiets nedstängning av Barsebäck på 1990-talet respektive början på 2000-talet. I en tidning gick bland annat att läsa: Sedan gårdagens överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet om stängningen av Barsebäck har det kommit frän kritik mot beslutet. I den elintensiva industrin fruktar man höga energipriser, men det anser statsminister Göran Persson är en helt obefogad oro: - Industrin ska inte oroa sig för höjda elpriser. De ska se till att de har energisnåla processer.

I Perssons självbiografiska bok Min väg, mina val går det att läsa: "Trots det stora motståndet drev vi igenom stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck." Det stora motståndet från industrin och elkunder flankerades även av varningar från Svenska kraftnät.

Nåväl, fru talman! Perssons främsta allierade under den här tiden, Centerpartiet, drev tillsammans med Vänstern igenom besluten om nedläggning av reaktorerna. Persson förklarar vidare i boken att det är dags för Sverige att ställa om: "Sverige slösar med energi. Det är bara att titta på hur tättbebyggda orter och även landsbygden ser ut under den mörka årstiden. Massor av belysning och massor av olika ljuseffekter."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Socialdemokraterna nöjde sig dock inte med att stänga ned Barsebäck. Genom subventioner till förnybart, främst vindkraft, införd straffskatt på kärnkraft, så kallad effektskatt, samt mål om 100 procent förnybar elproduktion och miljöpartistiska aktivister i både Miljödepartementet och styrelser började man systematiskt straffa ut kärnkraften.

Och vilka blev konsekvenserna? Jo, fru talman: nedstängning av ytterligare reaktorer, minskad överföringskapacitet, ökat väderberoende, höjda priser och tider av effektbrist i mellersta och södra Sverige, uteblivna företagsetableringar och EU:s sämsta kraftbalans. Det blev några av konsekvenserna, inte minst för att man under sin regeringstid inte heller såg till att säkra upp tillräcklig överföringskapacitet och balans- och reservkraft. Tvärtom införde man i stället en straffskatt på kraftvärme- och värmeproduktion. Jag skulle kalla det fullständig inkompetens, även på detta område. Socialdemokratiska regeringar har minsann gjort allt de kunnat för att stänga ned välfungerande, effektiv och fossilfri kärnkraft och samtidigt skylla på marknaden.

Efter de senaste vintrarna, ett kvartssekel efter Barsebäcksstängningarna, står det klart att vi i Skåne men även andra delar av mellersta och södra Sverige drabbats av extrema elpriser och i ett värsta scenario även kunnat drabbas av blackouter, det vill säga planerade bortkopplingar. Som det heter i Svenska kraftnäts rapport till regeringen inför den senaste vintern: "Ökad risk kan också finnas för en situation där bortkoppling kan aktualiseras, jämfört med en normal vinter."

Ett landskap ofrivilligt utan belysning kunde alltså ha blivit verklighet. Men släckta lampor har inte utgjort det största problemet. De skenande och volatila priserna har satt både hushåll och företag i en mycket svår situation. Noterbart är också att den elektricitet som tidigare producerades i Barsebäck i huvudsak ersattes av kolkraft producerad i Danmark, Polen och Tyskland - miljövänligt på socialdemokratiska.

Fru talman! Majoriteten av svenska folket fick dock till slut nog och röstade förra året fram ett maktskifte. Efter 13 år i ständig opposition är vi sverigedemokrater numera på en rad viktiga områden en del av regeringsunderlaget. Tidöavtalet, det historiska avtal som slöts för ett år sedan, börjar så sakteliga på punkt efter punkt bära frukt. De tre regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har nu kommit överens med oss sverigedemokrater om ett antal oerhört viktiga åtgärder för att bana väg för ny kärnkraft i Sverige.

Vi har redan ändrat målet för den svenska energimixen från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt år 2040. Det är ett beslut som tydligt signalerar att kärnkraft kommer att vara en fortsatt viktig del av Sveriges samlade energiproduktion även bortom år 2040. Propositionen innehåller ett antal konkreta förslag på nödvändiga lagändringar. Vi har nämligen inte bara kunnat fokusera på att skapa incitament för ny kärnkraft, utan vi har också varit tvungna att plocka bort de hinder som tidigare regeringar lagt för att förhindra fortlevnaden för och utbyggnaden av ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Men, fru talman, från och med den 1 januari 2024 kommer det att bli tillåtet att bygga ny kärnkraft på fler platser än de i dag existerande. Begränsningen att det endast får finnas tio reaktorer tas också bort. Att investera i ny kärnkraft är initialt mycket kapitalkrävande och kräver långsiktighet. Därför ställer vi nu också ut kreditgarantier på totalt 400 miljarder för den som vill investera.

Dessa första steg utgör en bit på vägen till att återskapa det vi en gång hade, nämligen ett av världens bästa, konkurrenskraftiga, leveranssäkra och fossilfria energisystem där kärnkraften med alla sina positiva egenskaper utgjorde en självklar del. Vägen hit har varit lång och kan kanske beskrivas som en kamp mot maktfullkomliga, ideologiskt förblindade politiker som inte haft Sveriges bästa för ögonen.

Fru talman! Vi sverigedemokrater gick till val på att få ordning på Sverige igen. Vi har det gångna året jobbat stenhårt med åtgärder och lagförslag inom framför allt områdena migration och kriminalitet. Och nu har turen kommit till det tredje högt prioriterade området, nämligen energi och ny kärnkraft. Och med propositionen Ny kärnkraft i Sverige skapar vi nu en möjlighet för Sverige att återigen bli en framgångsrik kärnkraftsnation.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Green och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M) samt Camilla Brodin (KD).

Fru talman! Jag tackar Jessica Stegrud för anförandet.

Fru talman! Vi hade för ett par veckor sedan en interpellationsdebatt med Ebba Busch, som är närings- och energiminister. Hon konstaterade, i likhet med oss socialdemokrater, att det behövs mycket mer energi till 2030. Ebba Busch konstaterade att det är fråga om 50-70 terawattimmar. Vi socialdemokrater har satt ett mål om att Sverige behöver öka energiproduktionen med minst 60 terawattimmar redan till 2030.

När man läser betänkandet framgår det att fokus ligger på kärnkraft. Jessica Stegrud talade om att det är kärnkraft 2035 och framåt som kan komma på plats. Men det finns inga svar från Sverigedemokraterna, såvitt jag hör, om hur målet till 2030 ska nås. De investeringar som redan är gjorda och de beslut som redan är fattade i företag om att investera i grön omställning kräver mer energi. Om vi inte når målet till 2030 behöver vi inte kärnkraft 2035 heller. Då har man valt andra platser än Sverige att etablera sin verksamhet.

Sverigedemokraterna har ett ansvar, är regeringsunderlag, och jag tycker att det är på sin plats att även Sverigedemokraterna ger svar på vilket tillskott i energi som behövs för att nå målet 2030 och hur målet ska uppnås.

Fru talman! Det är sorgligt att säga, men det tar tid att bygga upp ett förstört kraftsystem. Vi lade många år på att bygga upp ett väl fungerande kraftsystem, vilket ledamotens parti har gjort det mesta för att förstöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Man kan inte blanda ihop ett utökat elbehov och effektbehov. Det är framför allt effektproblem som finns i södra Sverige. Det finns tidpunkter när det råder överproduktion; med vindkraften råder överproduktion när det blåser. Priserna dumpas, och vi gör oss av med elen billigt till bland annat Danmark. Det är inte en gynnsam situation. Det är effekten som måste stadgas. Och det gör den här regeringen.

Vi har bland annat handlat reservkraft - effekt - i form av Öresundsverket. Föregående regering var noga med att utestänga verket från marknaden. Det är vad man kan göra. Värmekraften i systemet innehåller en potential att utöka sin effekt. Jag tror att vi får titta efter lösningar lokalt. Men det är framför allt ingen lösning att föra in en massa ny vindkraft i systemet, och vi ser redan nu tydligt de negativa effekterna. Det blir volatila priser, icke-duglig effekt och en elproduktion som går upp och ned.

Fru talman! Jag skulle vilja vända tillbaka frågan till ledamoten. Ni är också svaret skyldiga. Hur har ni tänkt er detta? Hur har ledamoten och Socialdemokraterna tänkt sig den fantastiska expansionen som kommer att vara kostsam, dyr och inte kommer att hjälpa systemet som helhet?

Fru talman! Vi har haft många debatter i kammaren där det påstås att det är politiken som har lagt ned kärnkraften. Gamla reaktorer har släckts - helt korrekt, men de besluten har fattats på affärsmässiga grunder. Besluten har alltså inte fattats i kammaren.

Men jag kan konstatera att det finns en historia. Jessica Stegrud gav oss en historieskrivning i sitt anförande. Låt oss se på en tidslinje från 2010. År 2010 importerade vi 2 terawattimmar på grund av för låg produktion. År 2020 exporterade vi 20 terawattimmar på grund av den gröna utvecklingen med hjälp av bland annat vindkraft. Det finns en ökad produktion, och det har skett en energieffektivisering. Det vi exporterar är grön el till andra länder. Jag tycker att vi ska vara stolta över utvecklingen.

Fru talman! Jag kan inte se något annat sätt att nå målet till 2030 än att satsa på havsvindkraften. Det ligger ansökningar omfattande upp till 90 terawattimmar på regeringens bord, som kan komma på plats rejält mycket snabbare än det kärnkraften klarar att få igång i produktion från 2035.

Vid samtal med representanter från i princip alla industrier och med näringslivet finns en rejäl oro. Jag känner personligen en rejäl oro över att vi inte når målet till 2030 eftersom alla ägg läggs i en korg. Hur kommer det sig, Jessica Stegrud, att man så blint satsar enbart på kärnkraften, missar målet 2030 och inte ser att de 400 miljarderna i kreditgarantier kan gälla andra kraftslag utöver kärnkraften, som regeringen och Sverigedemokraterna föreslår?

Fru talman! Med all respekt, men kraftsystemet är komplicerad materia. Det är inte lätt att förstå helheten.

Jag säger återigen: Att Sverige har gått från en importerande nation till en exporterande nation behöver inte vara ett sundhetstecken. Det är det inte heller i detta fall. När det blåser måste vi dumpa priserna och göra oss av med elen. Det är inte ett optimalt system, och det hjälper inte systemet att fylla på med mer väderberoende och variabel kraft.

Sedan var det frågan om affärsmässiga beslut. Självklart är det fråga om affärsmässiga beslut. Men vem skapar de affärsmässiga förutsättningarna? Det gör politiken. Om man inte har förstått konsekvenserna av till exempel införd och höjd effektskatt vet jag inte vad man har i politiken att göra. Det är politiken som skapar marknadsförutsättningarna. Det är i dagsläget fråga om en konstruerad marknad, som i perioder har subventionerat kraftslag som inte har gjort nytta för totalen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det hjälper inte att föra in en massa icke-planerbar väderberoende kraft i systemet när det är just planerbar kraft vi behöver. Man har inte ensidigt sett till kärnkraften, utan tvärtom. Målen för tidigare regeringar har varit att straffa ut en pålitlig, långsiktig och fossilfri kraftkälla, som har utgjort grunden för hela elproduktionen i systemet. Man har velat byta ut den mot väderberoende utan att presentera interimslösningar i form av reserv- och balanskraft, och så vidare.

Min summering är att det är sorgligt, men en djup okunskap har fått råda i många år. Det måste bli ett slut på den naiva politiken, och i dag tar vi första steget mot en bättre politik.

Fru talman! Sverige befinner sig i en rejält omfattande nyindustrialisering. För att förverkliga de nya jobben och öka välståndet är det nödvändigt med en bred samhällsinsats. Det handlar om att investera i infrastruktur, bygga nya bostäder, säkerställa fungerande samhällsservice och öka tillgången på fossilfri el till rimliga kostnader.

Elanvändningen förväntas fördubblas till 2045 på grund av den gröna omställningen och nyindustrialiseringen. Det innebär att precis all fossilfri kraft som är möjlig att producera, både nu och i framtiden, självklart måste utnyttjas.

Under oktober besökte några av oss i näringsutskottet Kanada och USA. Vi besökte företag som utvecklar små modulära reaktorer, SMR. Det var oerhört intressanta besök, men efter de besöken var det tydligt att det här inte är något som sker snabbt. Det kommer att ta tid. Jag skulle uppskatta att det tidigast, om allt klaffar, är år 2035 vi kan ha SMR-reaktorer på plats i Sverige. Det är också i linje med den bedömning som jag har förstått att regeringen gör.

Men, fru talman, vi behöver ytterligare cirka 60, kanske 70, terawatttimmar redan till 2030. Kärnkraften är inte lösningen på den utmaningen på kort sikt, oavsett hur mycket vi önskar det. Förstärkningen av elproduktionen behövs nu för att säkra att Sveriges investeringar inte placeras i andra länder.

Förnybar energi är då en reell möjlighet som regeringen och Sverigedemokraterna verkar blunda för när de ger kreditgarantier endast på kärnkraftsområdet som uppgår till hisnande 400 miljarder kronor.

Vi socialdemokrater står bakom kreditgarantierna men då inte enbart för kärnkraft eftersom den kan komma på plats först 2035, utan vi föreslår att de ska vara för alla fossilfria kraftslag så att även målen som är uppsatta till 2030 ska kunna nås.

Vi socialdemokrater anser att kärnkraften kommer att fortsätta vara en viktig del av elsystemet under lång tid framöver. Tillsammans med vattenkraften ger den möjlighet till balansering och stabilitet i ett kraftsystem som alltmer baseras på väderberoende förnybar elproduktion såsom vind- och solkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Vi ser också möjligheter i att förlänga driftstiden för befintliga kärnkraftsreaktorer - förutsatt, naturligtvis, att de kan drivas säkert och att nödvändiga säkerhetsåtgärder genomförs när man investerar i befintliga reaktorer.

Dessutom kan effekthöjningen i befintliga reaktorer vara en värdefull tilläggskälla till kraftsystemet, tror vi.

Utöver detta är vi öppna för att det kan bli aktuellt att bygga nya kärnreaktorer i vårt land. Vi ser dock erfarenheter från andra länder, till exempel Finland, som visar att det både tar lång tid och är väldigt dyrt att konstruera nya konventionella reaktorer.

Därför har frågan om mindre och billigare SMR-reaktorer väckt allt större intresse, och allt fler tittar på vilka möjligheter det finns där. Med detta i åtanke gav den tidigare socialdemokratiska regeringen Strålsäkerhetsmyndigheten i uppdrag att identifiera behovet av att utveckla regler eller andra åtgärder som kan påverka möjligheterna att använda både befintlig och ny kärnkraft, inklusive SMR, baserat på både befintlig och ny reaktorteknik.

Fru talman! Jag vill också framföra vårt ställningstagande om den kommunala vetorätten mot etablering av kärntekniska anläggningar runt om i vårt land. Enligt oss fyller denna vetorätt en viktig funktion för att säkerställa demokratisk förankring och det starka stödet från medborgarna för kärnkraften på platser där den i dag är etablerad. Vi anser att den kommunala vetorätten utgör en rimlig avvägning mellan olika intressen. Dessutom har den visat sig vara gynnsam för den svenska kärnkraftsindustrin och kärnsäkerhetsarbetet men också för elförsörjningen.

Fru talman! Jag vill också påminna om att det för närvarande inte finns något förbud mot att bygga ny kärnkraft i Sverige, vilket det ibland låter som i debatten. Vi hade det också i den breda politiska överenskommelsen från 2016. Det finns heller inget beslut om att avveckla svensk kärnkraft till ett visst datum.

Jag beklagar verkligen att Moderaterna och Kristdemokraterna fattade beslutet att överge den breda energipolitiska överenskommelse som fanns på plats. Vi socialdemokrater ser ett stort värde i att ha politisk samsyn över blockgränserna i viktiga frågor som energi, försvar, terrorism och för den delen våra pensioner.

En ny blocköverskridande överenskommelse om energin skulle kunna ge det långsiktiga regelverk som näringslivet efterfrågar och säkra tillgången på fossilfri el till förmån för klimatet, konkurrenskraften och Sveriges framtid som ett välfärdsland.

När det gäller de föreslagna lagändringarna i den aktuella propositionen anser vi att all nödvändig lagstiftning som är kopplad till dessa förslag borde vara på plats innan riksdagen tar ställning till dem. Det är ju faktiskt så, fru talman, att regeringen själv konstaterar att kompletterande utredningar och eventuellt författningsstöd behövs, särskilt när det gäller beredskaps- och planeringszoner. Lagrådet och andra viktiga remissinstanser, inklusive Kammarkollegiet, har också påpekat vikten av kompletteringar innan det blir möjligt att bedöma etableringen av eventuella nya kärnreaktorer.

Mot denna bakgrund verkar det vara ogenomtänkt, onödigt och rent av odugligt av regeringen att forcera fram det aktuella lagförslaget innan flera centrala frågor har klargjorts. Det är huvudskälet till att vi yrkar avslag på förslaget i propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Men, fru talman, jag vill också vara tydlig med att vi i grunden ser positivt på vissa delar av det som propositionen tar upp. Det gäller särskilt förslaget att ta bort begränsningen av antalet nya reaktorer som får byggas, som i dag är tio stycken. Det här har vi socialdemokrater också föreslagit. Med tanke på den tekniska utvecklingen finns det starka skäl att överväga att tillåta aktörer att söka tillstånd för att bygga effektmässigt mindre och modulära reaktorer, så kallade SMR, men då där vi redan har kärnkraft i dag. En begränsning av antalet reaktorer försvårar en sådan utveckling. Vi vill att regeringen återkommer till riksdagen med ett lagförslag med denna inriktning.

Enligt vår uppfattning har regeringen inte presenterat tillräckligt starka skäl för att avskaffa begränsningen när det gäller var eventuella nya kärnkraftsanläggningar får etableras. Vi stöder därför inte den delen av förslaget i propositionen. Det är ett dåligt förslag, tycker vi. Vi menar att ny kärnkraft lämpligen ska byggas där det redan i dag finns acceptans, kompetens, infrastruktur och system för bränsle- och avfallshantering. Det är precis samma hållning som bland annat Kanada har. De börjar på det sättet.

Avslutningsvis vill jag ställa en fråga: Varför lägger regeringen och Sverigedemokraterna alla ägg i en korg och gör, som vi hör, enbart satsningar på kärnkraft, som är dyrt och tar lång tid att bygga, i stället för att också satsa på kraftslag som snabbt kan komma på plats och är mer kostnadseffektiva? Får vi inte detta på plats - och det brådskar - är det tyvärr troligt att delar av näringslivet i Sverige lägger produktionen i andra länder. Då kommer vi inte i framtiden att behöva så mycket el som anges i förslagen kopplade till den proposition som ligger på bordet i dag. Detta gäller naturligtvis även el i form av ny kärnkraft.

Därför yrkar vi avslag på propositionen och bifall till vår reservation 1 i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Mattias Jonsson har ägnat drygt tio minuter åt att egentligen inte säga någonting mer än att Socialdemokraterna vill ha ett tyskt kraftsystem, trots att tyska experters råd till alla är: Vad ni än gör, bygg inte ett tyskt kraftsystem, för det är smutsigt, klimatvidrigt, dyrt och instabilt. Det är ungefär detta Socialdemokraterna vill göra med det svenska kraftsystemet.

Jag konstaterar att man egentligen inte vill säga någonting om det vi diskuterar i dag, nämligen ny kärnkraft, mer än att man kanske på sin höjd accepterar att Tidöpartierna gör det nödvändiga för Sverige - satsar på att behålla den kärnkraft vi har och satsar på ny kärnkraft.

Jag har två frågor till Mattias Jonsson. Jag ska bara konstatera faktum. År 1999 lades Barsebäck 1 ned, 2005 lades Barsebäck 2 ned, 2014 stoppades Ringhals 5 och 6, 2015 lades Oskarshamn 2 ned, 2017 lades Oskarshamn 1 ned, 2019 lades Ringhals 2 ned och 2020 lades Ringhals 1 ned.

Vad är gemensamt för alla dessa nedläggningar? Jo, de gjordes under socialdemokratiska regeringar. Inte en enda reaktor har någonsin stängts i Sverige under en moderatledd regering.

Mina två frågor är följande: Socialdemokraterna säger att de inte vill ha ny kärnkraft på andra platser än dem där det finns kärnkraft i dag. Vad säger de med detta? Jo, att Skåne och elområde 4 inte ska ha någon planerbar elproduktion över huvud taget i framtiden. Hur ska Skåne och den landsdelen klara sig? Och hur ska deras industri klara sig med den inställningen från Socialdemokraterna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

(Applåder)

Fru talman! Jag blir häpen när jag hör Mats Green i denna debatt. Han ägnar en stor del av detta replikskifte åt historia. Det är känt för precis varenda en vilka reaktorer vi har haft, vilka som har stängts och vilka skälen bakom var. Han vill ägna denna debatt åt att komma så långt som möjligt från det som är här och nu. Det handlar om tillbakablickar och om det som ska komma efter 2035 och 2045. Men vi har en realitet här och nu, och här har inte regeringen, Mats Green eller Sverigedemokraterna några som helst svar. Han lägger alla ägg i samma korg.

Jag är på djupet otroligt oroad och bekymrad över att man inte ser de möjligheter som finns i den gröna omställningen. Jag är oerhört bekymrad över att man inte lyssnar på vad näringslivet säger om vad som behöver komma på plats. Jag är oerhört bekymrad över att man inte tar de havsvindkraftsansökningar motsvarande cirka 90 terawattimmar som ligger på regeringens bord på allvar och fattar de beslut som behövs för att öka svensk elproduktion. I stället fastnar man i historiebeskrivningar och i något som ligger längre fram än det behov som finns här och nu.

Självklart ser vi att den kärnkraft vi har i dag behövs under väldigt lång tid framöver. Vi ser att det kan finnas möjlighet att förlänga livstiden för de reaktorer som finns. Det finns också studier som tyder på att SMR-reaktorer kan vara en otroligt intressant väg att gå, vilket vi också pekar på. Men hur mycket vi än skulle vilja det löser de inte problemet till 2030.

Det är därför replikskiftet går som det gör just nu. Det handlar om tiden bortom 2035, eller så är det historiebeskrivning. Man har inga lösningar här och nu.

(Applåder)

Fru talman! Mattias Jonsson vill inte att vi ska stå här och prata om historien. Vad han då säger är: Plåga mig inte med mer faktakunskaper, för det klarar jag inte av! Det är med anledning av att vi har avvecklat sex av tolv fullt fungerande reaktorer i Sverige som vi nu sitter i skiten. Ursäkta ordvalet, fru talman, men det är vad vi gör energimässigt i Sverige. Det är därför den här regeringen behöver driva igenom fler beslut om ny energi på åtta månader än ni klarade under åtta år.

När det gäller havsbaserad vindkraft, som Mattias Jonsson pratade om, har vi gett klartecken till fler havsbaserade vindkraftsparker under åtta månader än ni mäktade med under åtta år. Detta är sanningen.

Sedan får jag inget svar från Mattias Jonsson i den stora frågan. Man säger att vi inte ska bygga mer kärnkraft på platser där vi inte har kärnkraft i dag. Då säger man alltså att Skåne och övriga delar av Sverige i elområde 4 inte någonsin ska ha någon planerbar elproduktion över huvud taget. Det är ungefär samma sak som att säga att vi inte ska ha en enda industri i Skåne, Blekinge och stora delar av Småland, inklusive den extremt produktiva Gnosjöregionen, som jag har förmånen att få representera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Detta är alltså en kärnkraftsdebatt, och Mattias Jonsson säger att vi måste prata om framtiden. Det är det vi gör, och det är det förslaget om ny kärnkraft i Sverige handlar om.

Jag vill alltså fortfarande ha svar på frågan, fru talman. Varför vill Socialdemokraterna inte ha någon planerbar elproduktion i södra Sverige?

Jag vill också ha svar på hur Socialdemokraterna ställer sig till Miljöpartiets nya språkrör Daniel Helldéns ultimatum om att det inte ska bli någon ny kärnkraft i Sverige och att Miljöpartiet aldrig kommer att acceptera ny kärnkraft i Sverige om man skulle regeringssamverka med Socialdemokraterna. Gäller Daniel Helldéns ultimatum, eller gäller det som Mattias Jonsson försökte framställa här i dag?

Fru talman! Påståendet att vi inte vill höra historia upprepas, men det är klart att vi kan prata historia. Hur såg det ut 2016? Vi slöt energiöverenskommelsen, och Mats Green med partikamrater blåste ballonger och sa att detta räddar svensk kärnkraft. Det var precis det de sa. De var otroligt stolta över den överenskommelsen.

Vi hade också, som svar på den sista frågan, Miljöpartiet med på den energiöverenskommelsen, som skulle rädda svensk kärnkraft, som Moderaterna uttryckte saken. Jag är inte ett dugg orolig för att det inte ska gå att hitta nya energiöverenskommelser, säkerligen med borgerliga partier och med Miljöpartiet, som tar sikte på både kort och lång sikt.

Men återigen - vi har en situation i dag med rejäla överskott i energiproduktionen. Vi ser att vi har enorma behov till 2030. Ta bara Västra Götaland, där - enligt vad näringslivet säger när man pratar med dem - beslut som redan fattats i styrelserummen innebär att vi behöver öka elproduktionen med någonstans mellan 15 och 17 terawattimmar till 2030. Det är här svaren inte finns. Det enda man gör från borgerligt håll är att lägga alla ägg i en korg, satsa på något som kommer längre fram och blunda för verkligheten här och nu. Det gör mig otroligt bekymrad.

Jag skulle gärna vilja se att Moderaterna och de andra borgerliga, för den delen, öppnar för breda energiöverenskommelser, löser frågan på kort sikt och hittar lösningar för utbyggnad av kärnkraft på lång sikt men inte att man på det här sättet lägger fram en proposition som på kort sikt kommer att få konsekvenser som vi kommer att få lida av under väldigt lång tid framöver.

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för anförandet! Jag märker att Socialdemokraterna ändå har kommit lite mer till sans och välkomnar kärnkraften. Det är något annat än vad vi tidigare har kunnat höra. Det minns jag som en gång i tiden var med i de olika diskussionerna inför energiöverenskommelsen.

Jag tycker att det är sunt. Det är bra för Sverige att vi har flyttat fokus i debatten och att vi kan lägga känslorna lite grann åt sidan och titta på fysikens lagar och se hur ett kraftsystem behöver byggas för att stå robust och stabilt.

Jag tycker dock inte att jag fick höra något svar på den fråga som min kollega Mats ställde nyss, alltså vilken sida Socialdemokraterna tänker ställa sig på när Miljöpartiet målar upp den röda linjen att det aldrig kan bli tal om ny kärnkraft om de ska sitta med i en regering. Min fråga är därför: Var har vi Socialdemokraterna i just den här frågan?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Kan vi lita på att ert parti har Sveriges bästa för ögonen och kommer att jobba för att det svenska elsystemet ska ha de egenskaper som den här regeringen vill ha? Eller kommer man att välja den kortsiktiga maktpolitiska lösningen och välja Miljöpartiet framför sunt förnuft - om man någon gång i framtiden skulle få chansen, vill säga?

Vi kristdemokrater har förstås ambitionen att fortsätta regera i många år till med tanke på det elsystem som vi har och de kraftfulla åtgärder som behövs. Det skulle dock vara en viktig varudeklaration för Sveriges invånare och framför allt för näringslivet att få veta vad olika partier har för långsiktiga visioner. Kan näringslivet i Sverige få ett besked från Socialdemokraterna om att kärnkraften är här för att stanna?

Fru talman! Kristdemokraterna har ett ansvar. De har ett ansvar för att de lämnade energiöverenskommelsen, där även Miljöpartiet var med. Den överenskommelsen förbjöd inte ny kärnkraft. Det var Kristdemokraterna och Moderaterna som drog sig ur den och försatte Sverige i en tuffare situation.

Vi talar om näringslivet. Näringslivet efterfrågar svar här och nu. Jag har upprepat det några gånger. Det krävs alltså åtgärder på kort sikt, fram till 2030, och det är akut att få beslut på plats. Det som regeringspartierna och Sverigedemokraterna ägnar sig åt är att enbart ha fokus på lång sikt. Det är djupt oroande, och Kristdemokraterna borde också fundera igenom på vilket sätt de ska lösa det och på vilket sätt de kan ge svar till näringslivet på kort sikt.

Vi socialdemokrater har inte sagt nej till ny kärnkraft tidigare. Vi sa det inte i energiöverenskommelsen. Vi säger inte nej till ny kärnkraft nu heller. Men ny kärnkraft löser inte frågan på kort sikt.

När det gäller de 400 miljarder som går enbart till kärnkraft finns det ju en skillnad mellan kristdemokrater och socialdemokrater. Vi menar att kreditgarantierna bör gå till alla fossilfria kraftslag för att driva på så att man både når målet till 2030 och också möjliggör kärnkraftsutbyggnad på längre sikt. Man kan nästan känna att Kristdemokraterna har hamnat i någon typ av kärnkraftssocialism här.

Fru talman! Tack, ledamoten, för det icke-svar som jag fick angående Socialdemokraternas hållning till ett eventuellt samarbete över partigränserna och en tydlig linje om kärnkraftens vara eller icke-vara.

Men om vi ändå ska prata om energiöverenskommelsen finns det faktiskt en rad olika anledningar som har gjort att man lämnat den. Det handlar om att ha modiga politiker som vågar stå upp för ett elsystem som ska fungera och vara stabilt och robust. Vi såg att vi fick en överenskommelse som inte skulle funka. På punkt efter punkt monterade man ned elsystemet.

I överenskommelsen stod en rad olika saker, bland annat att det skulle vara max tio reaktorer på befintliga anläggningar, men inte i ett enda scenario som Energimyndigheten presenterade fanns kärnkraften med. Man tog bara fram sådant som handlade om det ena målet, nämligen 100 procent förnybart. Att man då som regeringsparti inte är tydligt i sina myndighetsuppdrag är ganska ologiskt om man nu har en överenskommelse. Dessutom slår man undan benen för kraftvärmens roll, trots att det står uttryckligen att man ska värna den rollen, och det är också en av de energikällor där vi kortsiktigt skulle kunna öka i dagsläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Att som Socialdemokraterna åttadubblera skatten, så att man hade tre månader på sig att ställa om, är inte att hålla sig till en överenskommelse. Och när man på punkt efter punkt inte höll överenskommelsen, varför ska vi då sitta kvar i denna överenskommelse och stå upp för något som inte har hållits? Detta handlar om vad Socialdemokraterna gjorde under förra mandatperioden, och det får de stå till svars för just nu.

Vi har börjat städa, men vi har knappt kommit till hallen.

(Applåder)

Fru talman! Den hallen sträcker sig ju fram till 2035, och vi behöver öppna några dörrar i hallen fram till dess.

Från Socialdemokraterna har vi gång på gång framhållit att vi vill ha en bred energiöverenskommelse. Vi kan komma vilken dag i veckan som helst till samtal för att nå en bred energiöverenskommelse. Vi tror att det är otroligt viktigt för vårt land. Det säger jag som svar på frågan. Jag utvecklade också svaret till Mats Green tidigare när det gällde Miljöpartiet: Vi hade en gemensam överenskommelse.

Sedan kan man naturligtvis i efterhand ha synpunkter på vad som fanns med och inte, och man kan i så fall förhandla om det. Men Kristdemokraterna satte ändå sin signatur under överenskommelsen och stod upp för den och för att den skulle vara bra för svensk kraftproduktion.

Vi ser gärna en utbyggnad av kärnkraft, men då på befintliga anläggningar där det finns kärnkraft i dag. Vi säger att vi kan lyfta taket för antalet reaktorer på max tio, vilket vi också har föreslagit. Vi säger nej till en fri etablering av kärnkraftsreaktorer runt om i vårt land, precis som jag sa i mitt anförande. Ett skäl som inte nämndes är att det säkerhetspolitiska läget kan försvåra utbyggnaden. Jag tror att det är rätt att börja så.

Jag tror att Kanada har landat i en klok slutsats, nämligen att börja bygga SMR vid befintliga anläggningar. Det är ungefär den vägen vi behöver gå. Men vi får inte missa målet till 2030, då det redan finns investeringsbeslut i många företag. Exempelvis går Volvo in och investerar 5 procent i Västvind. De pekar på att det är otroligt viktigt för deras verksamhet att havsvindkraften byggs ut. Vi klarar inte att nå målen om vi bara lutar oss mot kärnkraft - vi måste också bygga ut havsvindkraften på kort sikt. Annars riskerar vi att verksamheter lämnar landet.

Fru talman! Tack, Mattias Jonsson, för anförandet! Jag måste återkomma lite till mantrat om affärsmässighet. Jag tänkte börja med detta med att lägga ned kärnkraft på affärsmässiga grunder, som ledamoten talade om flera gånger i sitt anförande.

Låt mig citera: "Miljöpartiet och Socialdemokraterna är överens om att kärnkraften ska ersättas med sol, vind och annan förnybar energi. Vattenfalls planer på ny kärnkraft avbryts och den gamla kärnkraften får tuffare krav." Detta skrev Miljöpartiet i ett pressmeddelande i samband med överenskommelsen med Socialdemokraterna 2014.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag kan också säga att effektskatten, som infördes år 2000, har höjts vid tre tillfällen under Socialdemokraternas tid vid makten. Som mest utgjorde den ungefär en tredjedel av driftskostnaden för kärnkraftsel.

Miljöpartiet har vidare uttryckt följande: "Vi ska säkerställa att det stängs kärnkraftsreaktorer under den här mandatperioden. Det kommer också att bli så."

Ni har säkert hört detta till leda, men jag har själv suttit som investeringscontroller, bland annat med kärnkraftskalkyler. Jag vet vad de politiska besluten har gjort med den så kallade affärsmässigheten. Att Socialdemokraterna inte vill prata historia är fullt förståeligt, för det är socialdemokratisk politik som har lett fram till den svåra situationen i södra Sverige, där det numera inte finns tillräckligt med planerbar kraft.

Ledamoten frågar efter en interimslösning, som naturligtvis måste finnas, men jag vill ha svar på frågan: Vilken reservkraft tänker sig Socialdemokraterna i södra Sverige? Vindkraft är inte lösningen på de effektproblem som är ständigt återkommande.

Fru talman! Det som Jessica Stegrud pratar om vad gäller effektskatten är helt korrekt. Den största höjningen gjordes under Fredrik Reinfeldts tid. Sedan var det återigen en energiöverenskommelse, där man kom överens om att plocka ned den skatten. Det gjordes för att skapa bättre förutsättningar. Även avfallsfonden för kärnkraften justerades vid samma tid, vilket också skapade bättre förutsättningar för kärnkraften.

Men det är återigen så att det inte går att komma runt den här situationen - vi behöver mer energi här och nu och på kort sikt. Då tycker jag att man måste klara av att ha två saker i huvudet samtidigt. Det handlar om att på det långsiktiga planet utveckla och låta investeringar ske vad gäller kärnkraft på befintliga platser, men det handlar också om att kunna bygga ut all fossilfri energi som det är möjligt att göra här och nu, så att vi också når målet till 2030 och så att vi möter de ökade behoven i den gröna omställningen. Och det är där som inte svaren finns.

Vi är kanske inte jättelångt ifrån varandra vad gäller det långsiktiga, för de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna ser att kärnkraften är en möjlighet när det gäller att nå målen om att fördubbla elproduktionen fram till 2045. Men när det gäller det kortsiktiga finns det inga svar från borgerligt håll, medan vi har fokus på detta bland annat i fråga om krediterna. Lås dem inte enbart för kärnkraft, utan ha öppet för alla fossilfria kraftslag, så att vi kan nå målet 2030!

Fru talman! Det går inte att få ett svar. Vilken typ av planerbar kraft vill Socialdemokraterna se i södra Sverige? Volatil och väderberoende vindkraft är inte lösningen på vare sig kort eller lång sikt för södra Sverige. Detta är rent tekniska frågor, och Socialdemokraterna ger inget svar.

Sedan är jag ändå fascinerad över den enorma vurmen för havsbaserad vindkraft. Vi ser till exempel hur fiskerinäringen på västkusten fullständigt kommer att gå under om dessa projekt rullas ut i full skala. Man slår undan kulturnäringar och fiskerinäringar. Det ställer till med miljöproblem. Det sänker fastighetsvärden. Men framför allt hjälper det inte energisystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Man brukar säga: Vindkraften kan ha sin plats i systemet, men då måste man vara väldigt noga med balans- och reservkraft. Och där har Socialdemokraterna inget som helst svar.

Jag noterar i och för sig att ledamoten nu åtminstone erkänner att effektskatten haft betydelse för kärnkraftskalkylerna. Det är således politiken som påverkar de affärsmässiga besluten.

Det talas mycket om att vindkraften skulle vara otroligt snabb och lönsam. Som nämnts tidigare här har inte Socialdemokraterna lyckats säga ja till särskilt mycket vindkraftsproduktion under sin senaste regeringsperiod. Vi ser också hur projekt efter projekt nu faller i lönsamhet. Ett av de största projekten i världen finns i Markbygden i norra Sverige. När det gäller etapp 1 där står man nu inför rekonstruktion och har skulder på 6 miljarder. Det är inte snabbt, miljövänligt eller billigt.

Jag ber återigen Socialdemokraterna att besvara frågan: Var ska reserv och balanskraften komma ifrån?

Fru talman! Det är ett nytt besked i kammaren i dag från Jessica Stegrud. När jag har lyssnat på Sverigedemokraterna har jag i alla fall hört uttalanden om att befintlig vindkraft gärna får rivas. Vi ska inte satsa på vindkraft. I denna debatt i dag säger Jessica Stegrud att vind kan vara ett alternativ. Det är ändå ett steg framåt, må jag säga.

Sedan stämmer det inte att fiskerinäringen går under av havsvindkraften. Det är propagandauttalanden som är ganska allvarliga. Vi behöver ha mer havsvindkraft. Vi har en park utanför Öckerö, där det skulle kunna byggas. Det skulle ge fyra terawattimmar. Näringslivet går in och investerar i detta, för man ser behovet här och nu.

Det finns, återigen, något som skiljer oss. Vi har båda, tror jag, en syn på kärnkraft som en möjlighet framåt. Vi får till oss att vi inte löser effekten på kort sikt. Problemet är att Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna inte har någon lösning över huvud taget på kort sikt. Vi har lösningar med alla typer av fossilfri energi, som behöver komma på plats. Vi öppnar också för kreditgarantier där för att vi ska få upp volymen i energiproduktionen, så att vi klarar den gröna omställningen och så att vi behåller jobb och får andra investeringar hit till vårt land. De svaren saknar Sverigedemokraterna och regeringspartierna.

Fru talman! Ledamoten uppvisar en fantastisk förmåga att vara både för och emot. Man är för ny kärnkraft, fast man är också lite emot. Man är för den nya tekniken - som små modulära reaktorer - fast man är också lite emot. Man är för att Sverige ska ha ny kärnkraft, men man är inte riktigt villig att bidra till det.

Kan man tydligare säga att man är helt bekväm med att sitta i baksätet och låta andra ta ut riktningen och köra? Vad vill Socialdemokraterna med energipolitiken? Det får ledamoten gärna svara på.

Nu tror jag att vi är inne på det tredje replikskiftet på samma tema. Varifrån tänker sig ledamoten och Socialdemokraterna att södra Sverige ska få sin el framöver, när Skåne inte längre får ha mer kärnkraft? Hur ska vi klara det? Ledamoten får gärna - det är tredje gången gillt - återkomma med ett mer konkret svar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

(Applåder)

Fru talman! Redan under den socialdemokratiska regeringsperioden gav vi uppdrag till en utredning om ny kärnkraft - det var också kopplat till små modulära reaktorer. Jag tycker att Socialdemokraternas energipolitik är glasklar. Vi satsar på all fossilfri energiproduktion. Vi har satt upp ett mål till 2030. Det saknas från de borgerliga partierna. Finns det investeringsvilja för kärnkraften ser vi socialdemokrater att det är möjligt. Vi socialdemokrater säger inte nej till kreditgarantier, men det ska inte gälla bara ett kraftslag.

Det förvånar mig att företrädare för borgerliga partier gång på gång säger att det ska vara teknikneutralitet men samtidigt låser sig till ett enda kraftslag. Vad vi behöver göra är att bygga ut all fossilfri energiproduktion, så att vi även når målen på kort sikt.

Där finns det inga svar, och det gäller även för södra Sverige. Det finns ett antal ansökningar om havsvindkraftsparker för att förse också södra Sverige med mer elproduktion. När kommer de besluten att fattas? Den frågan ställer jag tillbaka till Liberalernas företrädare i talarstolen.

Fru talman! Som har nämnts här tidigare har denna regering på åtta månader klubbat igenom fler vindkraftsparker till havs än vad Socialdemokraterna gjorde på åtta år, så jag tror att vi kan diska av den frågan.

Däremot är jag förundrad. Vad är ert svar till näringslivet i Skåne? Vad är ert svar till Pågen i Malmö, till Lindab och till Polykemi, som i ett antal år har kämpat för att få tillräckligt med el för att kunna expandera och skapa fler arbetstillfällen i södra Sverige, i Skåne? Varför kan vi inte få ett svar? Vilken är den långsiktiga planen i Socialdemokraternas energivision för södra Sverige och för Skåne specifikt? Vi återkommer hela tiden till den frågan. Var ska effekten komma ifrån?

Fru talman! Oavsett hur mycket man önskar och om det snart är jul går det inte att få till det som efterfrågas från de borgerliga partierna - kärnkraft på kort sikt. Det finns inte ett enda svar på detta, utan man blickar fram mot 2035-2040. Vi öppnar också för detta med att bygga mer kärnkraft. Vi har aldrig sagt nej till ny kärnkraft, men vi missar målet till 2030. Vad händer mellan 2030 och 2035?

Vi i detta land riskerar att gå miste om tusentals arbetstillfällen, för man löser något som ligger framåt 2045 men inte det behov som finns här och nu. Vi kan ha önsketänkanden. Så här inför jul kan vi skicka önskningar om att få kärnkraften på plats tidigare, men det är helt omöjligt. Även regeringen konstaterar att det kan ske tidigast 2035. Det kan vi ha önsketänkande om, men det är en realitet.

Jag har väldigt svårt att begripa hur det kan vara så svårt att ta in den verklighet som vi befinner oss i just nu och som innebär att vi behöver öka elproduktionen. Och då är det annan fossilfri kraft som måste till här och nu. Sedan får man gärna blicka mot kärnkraft efter 2035.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till propositionen om ny kärnkraft i sin helhet från Tidöregeringen.

Fru talman! Vi samlas i dag för att debattera om kärnkraft ska tillåtas vara en del av Sveriges framtida energimix. Men detta är inte enbart en kärnkraftsfråga. Frågan är betydligt större än så. Den handlar inte om ett enskilt kraftslag eller om en reaktor på en enskild plats. Nej, frågan handlar om huruvida Sverige ska ta första steget tillbaka till ett kraftsystem grundat i teknik och ingenjörsvetenskap, det vill säga världens bästa kraftsystem.

Kraftsystemet är det moderna och utvecklade samhällets stomme, och ingenting tyder på att det kommer att förändras. Det är alltför få som förstår att detta är en helt avgörande infrastruktur. Maten vi varje dag konsumerar är ett tydligt exempel. Vad händer om elen inte finns där? Jo, vi kommer inte att kunna betala för våra inköp i butiken då servern är död. Har vi mat i kylen blir den snart dålig när kylen inte längre fungerar. Ska man tillaga något är det bäst att ha en gasspis eller en grill eftersom den vanliga spisen inte kommer att funka utan el. Och om man är törstig gäller det att spara, för något mer vatten kommer inte ur kranen när pumparna står stilla.

Detta är det som är det viktigaste i dagens debatt, alltså att ett kraftsystem måste fungera, för vi har inte råd med att det inte gör det.

Fru talman! Det svenska kraftsystemet byggdes en gång som ett system. Vattenkraften lades i norr av naturliga skäl och försörjde den tunga norrländska industrin. Överskottet skickades söderut, men det räckte inte för att täcka behovet. I söder byggdes därför kärnkraft intill de tre större städerna samt en anläggning på sydostkusten för att balansera systemet. Allt detta bands ihop av stamnätet och bildade det som ansågs vara världens bästa kraftsystem. Vattenkraften i norr och kärnkraften i söder var pelarna som hela kraftsystemet vilade på. Inte nog med att det var stabilt. Det gav också låga priser och var koldioxidfritt innan någon ens kände till problemen som utsläppen skulle skapa.

Fru talman! Detta räckte dock inte för vissa politiker, för det var fel energi. Kärnkraften skulle inte få finnas. Södra Sveriges fundament skulle bort, kosta vad det kosta ville. De socialdemokratiska regeringarna tvekade inte. De gav gladeligen bort kraftsystemet till de extrema partier som de samverkade med för att säkra regeringsinnehavet. Resultatet blev förödande: sex nedlagda reaktorer och två stoppade nybyggnationer. De två nya reaktorer som man hade planerat för 2014 stoppade de rödgröna när de tog över makten efter 2014. Hade de inte stoppat detta hade dessa reaktorer varit färdiga att tas i drift ungefär i dag. Resultatet har också blivit en massiv effektbrist i södra Sverige och ett kraftsystem i spillror med skyhöga elpriser som hotar både näringsliv och familjer.

Moderaterna och våra samarbetspartier förstod kraftsystemets vikt för decennier sedan. Därför står vi enade i vår ambition att återuppbygga världens bästa kraftsystem.

Fru talman! Kraftsystem kommer inte att återskapas genom politiska besvärjelser. Det görs genom att det byggs en grund baserad på beprövad teknik. Vad ett fungerande kraftsystem behöver har inte förändrats sedan världens bästa system skapades för flera decennier sedan - det svenska systemet. För att det ska fungera måste baskraft tillföras i södra Sverige - elproduktion som går dygnet runt, året runt, i alla väder och producerar el nära användaren. Och kärnkraften är det enda kraftslag som klarar av att göra detta och som samtidigt är koldioxidfritt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Våra kollegor till vänster försöker få det att framstå som att det är radikalt på något sätt att satsa på kärnkraften, denna teknik som sedan 1972 försörjt varje människa i Sverige med grön och billig el. Det är den teknik som gjorde oss oberoende från diverse tvivelaktiga stater.

I stället förordar de imaginära kraftsystem, kraftsystem som enbart existerar i deras politiska tal och tankevärld, men inte i verkligheten. En del av det existerar i verkligheten, bland annat i Tyskland. Och Tyskland har ett kraftsystem i strykklass, och vi kommer att återkomma till det.

Det är de så kallade smarta lösningarna och storskalig energilagring som ska ersätta baskraften. Då är återigen problemet att dessa tekniska lösningar inte finns i verkligheten. En dag kanske de gör det. Men detta om något är en radikal chansning.

Tyskland gjorde denna chansning och har länge hoppats på de smarta lösningar som oppositionen förordar. Men de har inte kommit. I stället får tyskarna leva med EU:s dyraste el och den el som är bland de smutsigaste, samtidigt som de har ett instabilt kraftsystem. Tala om att förena det sämsta av alla världar.

En tysk energianalytiker sa tidigare i månaden: Vad ni än gör i Sverige, kopiera inte Tysklands totalt misslyckade energipolitik.

Ändå var det detta som vi fick höra här tidigare att Socialdemokraterna vill göra. Och det är det som vi kommer att få höra att Centerpartiet och Miljöpartiet vill göra och naturligtvis också det som Vänsterpartiet vill göra.

Fru talman! Vi moderater och våra kollegor i Tidöpartierna tänker inte göra detta, och vi sällar oss inte till denna radikala skara som vill följa Tyskland. Vi väljer att satsa på det som har varit kraftsystemets ena fundament i 50 års tid och det som vi, återigen, vet bygger världens bästa kraftsystem.

Det tar kort tid att riva ned världens bästa kraftsystem. Det är de föregående åtta åren med socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringar ett bevis på. Men det tar väldigt lång tid att bygga upp ett fungerande kraftsystem. Det måste man vara ärlig med.

Kärnkraft byggs inte över en natt. Men vi kan vara säkra på en sak, nämligen att den kommer att fungera, och den kommer att ge ren och billig el till generationer av framtida svenskar - precis som den har gjort och fortfarande gör till alla svenskar i dag.

Tidöpartierna gör en rejäl satsning på kärnkraften, och den behöver vara så. Vi har nämligen en lång historia av socialdemokratisk förbudspolitik och brandskattning av kärnkraften i ryggen. Kärnkraften har straffbeskattats, fått se forskningsmedel undandragna, fått en tankeförbudslag och levt under konstant politiskt nedläggningshot. Senast en socialdemokratisk regering tillträdde stoppade den direkt planerna för nya reaktorer, alltså de reaktorer som Vattenfall hade planerat vid Ringhals, och fyra tvingades dessutom ned genom brandskattning.

Och nu har Daniel Helldén, ledare för Socialdemokraternas främsta samarbetsparti, deklarerat att det inte blir någon ny kärnkraft vid en framtida rödgrön regering. Ultimatumet från Miljöpartiet är tydligt: Nya reaktorer ska inte byggas.

Fru talman! Vem vågar investera miljarder i nya reaktorer och trygga svensk elförsörjning i decennier när det socialdemokratiska regeringsunderlaget är berett att vilken sekund som helst tvinga dem att stänga? Tidöpartierna genomför långtgående satsningar på kärnkraft för att bygga förtroende hos investerare och företag. Den rödgröna teknikfientligheten måste och ska upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! I dag tar vi ställning för att ta bort de sista socialdemokratiska blockaderna mot ny kärnkraft. Nu kommer vi äntligen, mer än 40 år efter det största misstaget i svensk industrihistoria, att på riktigt tillåta ny kärnkraft i Sverige.

Sverige behöver fler reaktorer för att klara av dagens situation. Vi behöver fler reaktorer för att klara den gröna omställningen. Vi behöver se till att nya reaktorer står redo när de äldre väl pensioneras - och framför allt behöver vi skapa möjlighet till nya reaktorer allra längst ned i södra Sverige. Sydsverige ska återigen kunna stå på egna ben och återfå de elpriser som en gång rådde.

Fru talman! Det fanns en romersk senator, Cato den äldre, som avslutade alla sina anföranden med uttalandet "För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras". Han lyckades också med detta, ska vi komma ihåg; Karthago förstördes senare. Jag kommer att tänka på det citatet eftersom vi nu är ett antal här som har ställt samma fråga till Socialdemokraterna: Varför vill man inte ha någon planerbar kraft i Skåne över huvud taget, någonsin igen? Vi har ställt frågan vad Socialdemokraternas svar och lösning är, men vi får inget svar.

Jag får väl fortsätta att kräva svar på den frågan, fru talman, och jag förutsätter att Mattias Jonsson har begärt replik på mitt anförande så att vi kan fortsätta debatten - och förhoppningsvis kanske få ett svar. Men jag avslutar, fru talman, med att konstatera att Tidöpartierna och Moderaterna inte kommer att stanna här. Vi ska se till att ny kärnkraft - ren, billig och klimatsmart el - byggs i Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) och Camilla Brodin (KD).

Fru talman! Mats Green pratar om att världens bästa kraftsystem har förstörts, monterats ned eller hur man nu väljer att uttrycka sig, och att man ska återuppbygga det så att vi återigen får världens bästa kraftsystem.

Jag har en mycket enkel fråga: Vilket kraftsystem anser Mats Green vara bäst i världen, och utifrån vilka objektiva parametrar? Kan han till exempel nämna någon organisation och vilka parametrar denna använder för att bedöma kraftsystem? Vilka system skulle i så fall vara bättre än Sveriges?

Fru talman! Det finns ett ganska enkelt svar på den frågan: Det är det kraftsystem som vår föräldrageneration och vår farföräldrageneration planerade och genomförde. Det var smått genialt.

Man tittade på vad norra Sverige behöver, och man tittade på vad södra Sverige behöver. Man sa: I norra Sverige har vi storskalig vattenkraft, och i södra Sverige behöver vi kärnkraft. Man planerade detta, och man tittade på vad varje område skulle behöva inte bara de närmaste åren utan också flera decennier framåt - och man gjorde det totalt klockrent. Det är detta kraftsystem vi behöver återgå till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det visade sig dessutom att systemet funkade genialt bra tills Centerpartiet med åtalsexercis, tankeförbud och dogmatism gav sig tusan på att riva alltihop. Man tävlade tillsammans med Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet om att riva världens bäst fungerande kraftsystem. Svaret på frågan är alltså: Det är det kraftsystem vi hade i Sverige till dess att man började gå loss som galna slaktare och montera ned de renaste och mest fundamentala delarna av systemet.

Jag kanske också får ställa en fråga. Det kraftsystem som Centerpartiet idoliserar är det i Tyskland. På vilket sätt är det bra för någon? Storskalig energilagring under lång tid fungerar inte; det vet vi som var fysiskt närvarande vid det öppna utskottsmötet med näringsutskottet i förra veckan. Man öppnar kolgruvor och har dyr, smutsig, opålitlig och instabil el. Det är det energisystem, det exempel, som Centerpartiet vill införa i Sverige. Vårt svar är: Nej, nej och nej.

Återigen: Vi ska återgå till världens bästa kraftsystem, det vill säga det kraftsystem som våra föräldrar och farföräldrar byggde.

(Applåder)

Fru talman! Nu står ju Mats Green och hittar på, för Centerpartiet har inte alls Tyskland som förebild. Snarare gör Tyskland saker i precis fel ordning; de borde stänga sin kolkraft först. Det har jag sagt många gånger i talarstolen, vilket Mats Green hade vetat om han brytt sig om att lyssna.

Min fråga var om det enligt Mats Green finns något land i världen som är bättre än Sverige. Mats Green väljer att blicka tillbaka och prata om tider då vi hade en tydligt reglerad elmarknad, och det kanske är så att planekonomi är någonting som Mats Green gärna förespråkar. Men jag tror att vi har kommit lite längre än så i Sverige och i tekniken.

Jag kan dock berätta för Mats Green att World Energy Council, som väl är en av de största auktoriteterna på området, tittar på elsystemen i hela världen och rankar dem utifrån sådant som miljö, energisäkerhet och konkurrenskraft - de tre ben jag tror att vi är ganska överens om att man ska stödja ett energisystem på. Och Sverige har ju klättrat i den rankningen de senaste åren. Sverige leder den - vi är bäst i världen. Vi har världens bästa energisystem.

Går systemet att göra bättre? Absolut! Det är jag den första att säga, och Centerpartiet har ganska många förslag på hur man skulle kunna göra saker och ting bättre. Men det som är problemet är att Mats Green och andra står och talar ned det svenska elsystemet. Vad sänder det för signaler till investerare runt om i världen? Man säger "Kom inte hit, vi har ingenting man kan lita på!" när Sverige har världens bästa energisystem.

Vi ska absolut göra saker bättre, men snacka inte ned Sverige i onödan! Det skadar nämligen både vårt näringsliv och den svenska konkurrenskraften.

Fru talman! Vi snackar inte ned Sverige - vi rackar ned på den fundamentalism och dogmatism som har gällt från vissa håll när det gäller det svenska kraftsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Hade kriterierna när man rankar energisystem varit ren, billig och stabil el hade Centerpartiet kanske inte riktigt applåderat rankningen.

Jag har en fråga till Rickard Nordin. Centerpartiet vill inte heller att Skåne ska få någon planerbar el över huvud taget. Det finns inget förslag om det, för Centerpartiet motsätter sig också nya platser för kärnkraft. Man säger: Nej, Skåne ska inte ha någon planerbar el över huvud taget. Jag kan här notera att det inte råder någon brist på kommuner som önskar mer kärnkraft hos sig. Ibland är det lätt att tro att det är not in my backyard som gäller, men så är det ju inte - det finns en kö av kommuner som vill bygga ny kärnkraft.

Återigen: Svara på frågan, Rickard Nordin! Varför vill Centerpartiet att stora delar av södra Sverige, inklusive den extremt produktiva Gnosjöregionen i mina hemtrakter, inte ska ha någon planerbar kraft över huvud taget?

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill tydliggöra att Rickard Nordin inte har möjlighet till någon ytterligare replik, så frågan får besvaras vid ett annat tillfälle.)

Fru talman! Jag hör att man är angelägen att debattera - man förväntar sig till och med att det ska begäras replik.

Vi debatterar näringsutskottets betänkande med titeln Ny kärnkraft i Sverige. Jag borde egentligen inte behöva säga vad det handlar om eftersom många redan har sagt det, men det gäller bland annat ändringar i miljöbalken för att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ta bort förbudet mot att fler än tio reaktorer är i drift samtidigt.

Egentligen förstår jag inte varför man över huvud taget driver på för dessa lagändringar. Det är möjligt att bygga kärnkraft i dag, om den nu är så eftertraktad som regeringen och Sverigedemokraterna vill måla upp det som. Det är i dag fullt möjligt att komma med investeringspengar för att bygga en reaktor - var så god, Wallenberg eller någon annan! Men de verkar ju inte stå i kö. Det förvånar mig djupt att regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna med alla till buds stående medel försöker få det att se ut som att det är helt riskfritt att investera i kärnkraft.

Det kommer nu signaler om att man av kostnadsskäl stoppar de försök med SMR som har gjorts i Utah i USA. Den motvind som finns vad gäller kommersialiseringen av ny kärnkraft bör nog i stället användas där vind gör bäst nytta, det vill säga för vindkraft. Det står faktiskt investerare på kö för att investera i vindkraft, och de investerar hela tiden.

Att vi skulle ha en borgerlig regering som motarbetar sådant som faktiskt skulle gynna industri, tillväxt och småföretag hade väl få aktörer trott före valet, men det är nu fakta. Att man inte bara är passiv utan aktivt motarbetar sådant som skulle gynna AB Sverige och alla Sveriges medborgare förvånar mig mycket.

Att kommuner säger nej till vindkraftsprojekt är sådant som regeringen utan att göra alltför många knop kunde ha löst genom att ha med ett verktyg i incitamentsutredningen som skulle ha löst otaliga knutar för att få mer produktion på plats. Jag menar givetvis ersättning till kommuner i form av fastighetsskatt eller någonting annat, som produktionsbaserad ersättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Man motarbetar aktivt ett energislag. Det är såklart viktigare att behålla skatterna på riksnivå, för då kan man sänka skatterna för de grupper som man värnar.

Att det till och med pågår en kampanj för att svartmåla den gröna omställningen och misskreditera forskningen leder till att landet dras isär ytterligare när det i stället borde ha blivit lättare att söka samförstånd med tanke på det läge som landet och världen befinner sig i.

I budgetpropositionen för 2024 föreslog regeringen kreditgarantier för investeringar i ny kärnkraft på upp till 400 miljarder kronor, vilket har nämnts även i andra anföranden. Orsaken är att investeringar i kärnkraft kännetecknas av höga initiala finansieringskostnader, långa byggtider och en lång driftstid för att återhämta investeringskostnaderna. I Sverige var det dessutom flera decennier sedan ny kärnkraft byggdes, vilket skapar osäkerhet vad gäller nationella krav och hur dessa ska tillämpas.

Till saken hör också att de kärnkraftsprojekt som genomförs i andra länder ofta blir försenade och betydligt dyrare än vad man planerat. Olkiluoto 3 i Finland är till exempel en av de dyraste byggnaderna i hela världen. Av de tio dyraste byggnaderna i världen är sex kärnkraftsreaktorer.

Regeringen konstaterar i sin proposition att "den höga risken försvårar möjligheterna att attrahera finansiering till dessa investeringsprojekt" i början. Ändå har denna regering, trots sitt budskap om teknikneutralitet, landat i att ge kreditgarantier till något som enligt regeringen själv är högriskinvesteringar.

Fru talman! Till dem som har småföretag, bor i hus eller villa eller har någorlunda elförbrukning säger jag bara: Kolla igenom elräkningarna från två år tillbaka i tiden, och börja jämföra dessa med vinterns elräkning! Gör gärna detta i alla fall fram till nästa val. Denna debatt handlar om ny kärnkraft i Sverige, men jag är övertygad om att svenska folket redan har börjat att betala ockerpriser för den samhällsnytta som el till eluttaget där hemma faktiskt ska vara.

Att inte ta striden för att separera exportelen från den inhemska konsumtionen var det första felet. Det har nu lett till att småföretag och konsumenter betalar 60-150 procent mer för el än för tre år sedan. Ingen leverantör kan motivera prisökningen på produktionen. Det handlar bara om en misslyckad prissättningsmodell som vi nu betalar för.

Regeringens uppräkning av skatten kommer att innebära 9,2 procent högre elskatt från nyår. Det stannar dock inte där. Den integrerade elmarknad som Bryssel älskar kommer givetvis återigen att ge oss, som har överproduktion och kablar till kontinenten, en prishöjning när förordningen om nätflöden ska implementeras nästa år. Svenska kraftnät säger att priset kommer att gå upp med 20 procent.

Regeringens svar är att man inte kan göra någonting - det är Svenska kraftnät som ska realisera förordningen.

Räcker det nu? frågar kanske pensionären Folke, som bor i en villa som förbrukar 20 000 kilowattimmar. Jag kan meddela Folke att han inte kommer undan så lätt. Energimarknadsinspektionen föreslår intäktsramar för nätägare för nästa period, alltså 2024-2027, och allt pekar på att en betydande höjning är att vänta. Myndigheten är själv orolig för att nätägarna kommer att överkompenseras på grund av den beräkningsmodell som man måste använda sig av. Nätägarna kommer givetvis att överklaga oavsett vad man kommer fram till, och de vinner oftast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Hur hamnade vi i det här läget? En samhällsviktig insatsvara som el har blivit en lukrativ bransch. Folke får räkna med en fördubblad kostnad för att hålla huset varmt, och detta bara för att regeringar - oavsett färg - har litat på att marknaden sköter detta bäst.

Fru talman! Låt mig vara tydlig när det gäller förordningar och direktiv som kommer från EU. Jag tycker att vi aktivt ska jobba med att ta fajten med byråkraterna och medlemsstaterna i Bryssel - annars pågår det smygimplementering hela tiden. Givetvis finns det beslut som gynnar klimatet och andra bra saker med bindande regler, men om jag gör överenskommelser med någon och efter tio överenskommelser märker att jag får svartepetter varje gång måste jag naturligtvis göra omtag när det gäller hur jag försöker att göra överenskommelser i fortsättningen.

Fru talman! Max Hjelm skriver i DN att det är dags att bli rädd för Vänsterpartiet när man föreslår ett tak för hur mycket vinst en livsmedelskedja ska kunna göra. Han påminner i samma artikel om Vänsterpartiets förslag på Sverigepriser. Jag vill nog påstå att Max ska vara rädd för andra - liberala - strömningar, som inte verkar ha några begränsningar för hur mycket marknadsgirighet svenskar ska tåla.

En sak måste svenskarna börja ta åt sig. När elpriset stiger och i snitt blir mer än dubbelt så högt som för två år sedan spelar det givetvis ett kraftslag - i detta fall kärnkraft - som är mer än dubbelt så dyrt att producera i händerna. Det är förklaringen till passiviteten från regeringen när det gäller åtgärder som skulle kunna gynna den gröna omställningen och svenska konsumenter.

Fru talman! Jag vet att jag har överskridit talartiden, men jag måste på ett pedagogiskt sätt få berätta vad som är skillnaden mellan mycket billig el - vindkraft i det här systemet - och kärnkraft, som är tre gånger dyrare att producera.

Vi har en vattenhink som illustrerar Svenska kraftnäts transmission för att hålla produktion och konsumtion i balans. De pratar om 50 hertz. Vi tappar vatten i botten som illustrerar konsumtion, och sedan fyller vi på med vatten som illustrerar produktion.

När det börjar bli fullt i hinken börjar vi hälla i en hink bredvid som illustrerar vätgasproduktion. När vi häller i hinken som producerar vätgas kostar det tre enheter att producera vätgasen. Ju mer överproduktion, desto säkrare är det att hinken aldrig kommer att innebära obalans för Svenska kraftnäts del.

Det kostar tio enheter varje gång vi börjar hälla i vätgashinken om det är kärnkraft som står för det.

Då blir frågan: Vad vill den tunga industrin ha? Vill den ha tio enheter för att bekosta vätgasproduktionen, oavsett vad man tycker om den? Och hur möjliggör vi den gröna omställningen i transportsektorn?

Alla säger nu att vätgas är en del av lösningen, men den här regeringen blundar. Precis som Mattias Jonsson sa har regeringen lagt allt i en enda korg. Den korgen är dyr, och detta ligger långt fram i tiden.

Fru talman! Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation 8.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Vi får ofta höra från Vänsterpartiet att vindkraften är så otroligt billig och att alla tjänar på den. Vem är den billig för? Är det för skattebetalarna, som behöver stå för infrastrukturen? Är det för rennäringen, som utsätts för problem? Vem tjänar på den? Är det alla politiker som sitter i styrelserummen hos de stora vindkraftsbolagen? Eller är det de utländska ägarna från Kina och Qatar som nyttjar bra skatteregler och allehanda krediter och subventioner? Jag undrar verkligen vem det är som tjänar på den.

Inte är det småföretagen i norr, som får se kompetens och arbetskraft bli mycket dyrare när de stora subventionerade projekten drar åt sig kompetent personal. Dessutom slukar de gigantiska projekten all nytillkommen elproduktion i norr. Det är inte de små och medelstora företagen som tjänar på detta. Jag tror att man måste börja se detta som en helhet.

Det stämmer att den nya finska kärnkraften har varit extremt dyr att bygga. Man måste dock ta med att med det snittpris som har varit de senaste åren kommer kostnaden vara intjänad på sex till tio år, och det kommer på sikt att visa sig vara en otroligt lönsam investering. Jag noterar också att finsk kärnkraft exporteras till Sveriges norra delar, och där behövs den.

Vänsterpartiets vision är 100 procent förnybart senast 2040. Hur ska det gå till?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan och påståendena.

Jag hävdar bestämt att billig el gagnar hela nationen Sverige. Det har det gjort i åratal. Vi har haft utbyggnad av vindkraft när priserna låg på 30-40 öre i snitt. I norra Sverige är vattenkraften störst, och den kombineras med vindkraft. Vattenkraftselen kostar i dag ungefär 5 öre att producera. Ta till dig det! Men i treårsavtal betalar vi i norra Sverige 70-80 öre per kilowattimme. Var finns logiken? Produktionskostnaden har inte gått upp, men vi har en marknad som gör att svenska småföretag går i konkurs. Bagerier och pizzaställen får svindyra elräkningar för att systemet inte funkar.

Om vi ska vänta på en kärnkraft som kommer 2035 kommer ännu fler företag att gå i konkurs. Den gröna omställningen riskeras också. De stora industrierna har ju redan tagit beslut om investeringar. Om vi inte får mer produktion på plats före 2030 riskeras allt detta.

Billig vindkraftsel gagnar hela Sverige. Sverigedemokraterna målar ofta upp att vindkraft har subventionerats med skattemedel. Vindkraften har subventionerats med elcertifikatsystemet, som har gett stora pengar, men det är väldigt lite skattemedel som har gått till ett enskilt kraftslag.

Det kan inte Sverigedemokraterna säga, för de lägger 400 miljarder på kreditgarantier för ett enda kraftslag, som det dröjer 10-15 år innan det är på plats. Samtidigt som ni gör det riskerar ni svenska arbetstillfällen, norra Sveriges tunga industri och den gröna omställningen. Berätta hur klokt det är!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Vi är överens om att billig och leveranssäker el har tjänat oss otroligt väl, och det är tillbaka till det tillståndet Sverigedemokraterna strävar.

Det påstås att det är så billigt att producera vindkraft, men återigen, för vem? Man lägger inte in alla kostnader. Det är otroligt höga systemkostnader. Det är otroligt dyrt att täcka upp när det inte blåser, och någon måste göra det. Jag nämnde Markbygden tidigare. Det är ett gigantiskt projekt, där första etappen nu står under rekonstruktion eftersom man enligt avtal tvingas leverera el även när det inte blåser, vilket är logiskt. Men man klarar inte av det. Att producera vindkraft är således inte så billigt som det låter.

Det pratas också mycket om natur och biologisk mångfald. Åk upp och titta på dessa stora projekt! Det är ett stort intrång i landskapet. Det handlar om enorma arealer, och det krävs stora mängder insatsvaror och material, som betong och annat. Vår vackra natur förstörs till ingen nytta för energisystemet i långa loppet.

Återigen: Vindkraft kan ha sin plats i systemet på rätt ställe men inte i så stor skala och inte om den inte har rätt effekt och balanskraft. Detta bortser man dock ständigt från.

Det pratas om vätgas. I dag är vätgasproduktion i stor skala en skrivbordsprodukt som inte hjälper någon. Det är så många om och men och när och kanske hit och dit, och det kommer att kosta enorma summor.

De skattemedel man plöjer ned i en sak kan man inte plöja ned i något annat. Allt handlar om alternativkostnader, och jag anser att Vänsterpartiets politik är fullständigt orealistisk.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för påståenden snarare än frågor.

Ledamoten pratar om vätgas. Man har definitivt kommit lika långt där som man har med SMR-reaktorer, för de är inte heller på gång. Man målar upp ett scenario där dessa skulle vara en lösning, men det är de inte i dag.

Vem är nyttotagare av billig el från vindkraft? Jo, som jag sa är det hela nationen.

Markbygdens första etapp är under rekonstruktion eftersom man har ett avtal, ett PPA, på 40 öre per kilowattimme. Vi har ett misslyckat prissättningssystem där priserna på kontinenten smittar av sig på oss. Man blev tvungen att täcka upp till full produktion till en kostnad av 2 kronor per kilowattimme men måste enligt avtal sälja för 40 öre. Det är klart att det blev problem. Andra bolag har omförhandlat sina avtal, och de har lyckats. Men fortfarande: Investeringarna är på plats, och produktionskostnaden är på 30 öre. Det finns ingen kärnkraft till så låg kostnad.

Jag är övertygad om att ett system med helt förnybar produktion kommer att fungera.

Att man inte ser det som händer nu och som behöver komma på plats, till exempel investeringar i grön omställning, utan bara riktar in sig på något som ligger bortom 2030 går förbi mitt förstånd. Det är dock glädjande att ledamoten Stegrud plötsligt värnar om miljön, samerna och renskötseln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Fru talman! Som kristdemokrat är jag glad över att få yrka bifall till näringsutskottets förslag i betänkandet Ny kärnkraft i Sverige. Jag är också väldigt glad över att stå här i dag och få vara med om en milstolpe i den svenska energipolitiken.

Med energiminister Ebba Busch i fronten har regeringen tagit flera viktiga steg på den bergsklättring som ligger framför oss. Berget som ska bestigas kan beskrivas som att vi ska fördubbla den svenska elproduktionen och att denna produktion ska ha några specifika egenskaper. Den ska vara fossilfri, stabil, leveranssäker och kostnadseffektiv och ha konkurrenskraftiga priser.

Vi ska återupprätta ett världsledande elsystem som ska vara bryggan till en klimatomställning med fortsatt höga ambitioner om att Sverige ska vara ett industriellt välfärdsland.

Kärnkraften ensam är inte en tillräcklig lösning för att klara hela bergsbestigningen, men den är en nödvändig del av klättringen. Med dagens beslut att röja undan taket för antalet reaktorer och att släppa kommunarresten för reaktorerna krattar vi manegen för att få en bättre fungerande elmarknad.

Fru talman! Vänsterpartiet och Miljöpartiet verkar vara ganska ointresserade av att vara med på denna klättring, men jag vill ändå tolka både Socialdemokraterna och Centerpartiet som att de - måhända motvilligt och utan helhjärtad entusiasm - är på väg att följa efter regeringen i insikten att alla goda kraftslag behövs och att kärnkraften är en del i denna energimix.

Men jag får också en känsla av att man från framför allt Socialdemokraterna uttalar sig så här: Jo, det kan väl vara bra med kärnkraft för att den har en roll att fylla, men den är ingen lösning nu, för vi behöver mer el nu och det tar flera år att bygga nya reaktorer. Därför måste vi satsa på det förnybara i dag. Det är det jag hör när jag lyssnar på Socialdemokraterna.

Fru talman! Jag har ärligt talat väldigt svårt att förstå varför man är tveksam i dag till att fatta beslut om något där ledtiderna kan vara långa. Det är väl snarare tvärtom: Om något tar tid att genomföra är det superviktigt att man sätter igång så fort som möjligt. I dag är en väldigt bra dag att fatta detta viktiga beslut.

Vår regering har verkligen fattat beslut, och jag har försökt fånga vilka beslut det handlar om. Regeringen visar att man inte ligger på latsidan utan att man presenterar en rad olika delar för just energipolitiken och kärnkraften, som har varit lite undanskuffad under ganska många år. Bara under hösten har det kommit några delar. Jag ska försöka räkna upp dem, med risk för att jag kan ha tappat någon eller några. Regeringen har alltså agerat i frågan.

I augusti kom beslutet att utreda ersättningen för upplåtelse av mark i samband med elnätsutbyggnad. I augusti kom även uppdrag om energiförsörjning till totalförsvaret.

I september fick Svenska kraftnät i uppdrag att genomföra en bedömning av resurstillräckligheten för svensk elförsörjning. I september gick också regeringen fram med ytterligare åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna. Samma månad kom den proposition som vi diskuterar i dag.

I oktober kom ett beviljande av elledning mellan Sverige och Finland, Aurora Line. I samma månad kom flera öronmärkta budgetsatsningar inom energiområdet för att säkra tillväxt och grön omställning. Det handlade även om uppdraget till Svenska kraftnät att analysera civilplikt inom elförsörjningen och reformer i utformningen av EU:s elmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

I november tillsatte regeringen en utredning om ny kärnkraft - ett andra steg. I dag tar vi det första steget. Den 8 november hade vi breda samtal med energibranschen med fokus på kommande vinter. Den 16 november fattade man beslutet om en ny färdplan för ny kärnkraft i Sverige. I november kom också propositionen om Kärnavfallsfondens finansiering av kommuners insatser för slutförvar.

Terminen är inte slut, och allt det jag har räknat upp är saker och ting där regeringen har satt ned foten för att det behövs. Vi ser att vi tidigare har haft en regering som inte har varit där, men de här besluten behövs när situationen ser ut som den gör i dag. Jag tycker att det är goda initiativ från den mest energifyllda regering vi har haft i det här landet på väldigt länge.

Fru talman! Jag yrkar än en gång ett helhjärtat bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mats Green och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M).

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, för anförandet! Jag har egentligen två frågor som jag vill börja med.

Det har framkommit från flera ledamöter att den gröna omställningen visar på att vi behöver alltifrån 50 till 70 terawatt mer el som ska gå till omställningsprocesserna och de industrisatsningar som är på tapeten och där man har stora investeringsambitioner.

Vad är Kristdemokraternas svar när det gäller de produktionsslag som måste komma på plats innan 2030? Man motarbetar med precision det som skulle underlätta för att få detta på plats. Det finns skatteregler som gör att kommunerna inte ser fördelarna med att säga ja till vindkraftsprojekt. Men man tog bort det enda verktyg som skulle ha fungerat.

Kristdemokraterna är skyldiga ett svar. De sitter på den ministerpost som har verktygen, men man motarbetar helt och hållet det som skulle vara lösningen för att kommunerna skulle kunna känna trygghet och våga investera. Vad är svaret från Kristdemokraterna? Hur ska vi få de produktionsslag som behövs till 2030 på plats?

Och vad är svaret till Folke, som får en elräkning de kommande åren som är dubbelt så stor som den han har haft? Dessa marginaler finns inte för de pensionärer som bor ensamma. Allt det här gör man bara för att man vill ha ett högre elpris, för då är det lättare att försvara en kärnkraft som ligger längre fram i tiden. Vad är svaret till Folke?

Man har varit passiv även när det gäller att implementera EU-regler som säger att man ska stödja konsumenter. Man är medvetet passiv så att de inte fick de pengar som de skulle ha haft sig tilldelade. Vad är svaret från Kristdemokraterna?

Fru talman! Tack, Vänsterpartiets Birger Lahti, för frågorna! När det gäller el fram till 2030 eller 2035 och hela den gröna omställning som vi ser ske i norra Sverige är det lite oroande att elen kanske inte kommer att finnas kvar där uppe. De får försöka kompensera södra Sverige för allt det bortfall som finns där nere. Det är en problematik som vi får titta på i backspegeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag vet inte om ledamoten kommer ihåg det, men under förra mandatperioden skickade jag in ett utskottsinitiativ. Okej, jag förstår att det finns partier i Sveriges riksdag som inte vill se kärnkraftens existens framåt. Men kan vi inte se till att i alla fall behålla Ringhals 1 och 2 till dess att det finns något annat på plats? Nej, man ville inte ens diskutera frågan då. Vi som kommer ihåg vet att det inte skilde speciellt många röster inne i den här kammaren när man fattade beslutet om nedläggningen. Man ville alltså inte ta ansvar för den situation som vi såg skulle kunna komma. Det är precis det vi ser just nu.

När det däremot gäller vindkraft till havs behöver vi mer kraftproduktion i södra Sverige. Regeringen har redan fattat dessa beslut. Men framför allt måste vi titta på hur kraftvärmens roll ska kunna stärkas. När vi tittar på hela det behov som finns där nere ser vi att man med ganska små medel kan nå den absolut lägst hängande frukten: att stötta kraftvärmens roll och fjärrvärmens roll i södra Sverige. Då kan också möjligheten öka i norra Sverige.

Tack och lov har Finland byggt en kärnkraftreaktor som står klar. Linan mellan Sverige och Finland är också någonting som kommer.

Jag har i min hand en dagsfärsk text där det står att stålbolag utreder kärnkraft ett stenkast från Haparanda. Det finns möjligheter uppe i norra Sverige, där man inte bara pekar ut kärnkraftens roll. Vi kommer att behöva alla goda fossilfria energislag, men då gäller det att vi också står bakom den energipolitik som förs just nu.

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, för svaren! När det gäller Olkiluoto 3 i Finland, som ledamoten hänvisar till, låg det nere för två veckor sedan. Elen kostade 11 kronor per kilowattimme. Är det lyckat? Det får ledamoten själv svara på.

När det handlar om kärnkraft och Ringhals - ser ledamoten några slutdatum för reaktorn? Man har pekat på att fullt fungerande reaktorer har lagts ned. Om jag har en gammal bil som fortfarande går att köra i dag men som jag vet kommer att rasa om jag kör den en vecka till är det klart att jag gör mig av med den.

Det är samma sak med många av de reaktorer som har lagts ned. Man målar upp ett scenario av att fullt fungerande reaktorer har lagts ned. Nej, det är inte sant. När det gäller Ringhalsreaktorerna sa ägarna själva att det är kommersiellt omöjligt att starta dem. Det var inte politiska beslut som skulle ha räddat situationen.

Jag har fortfarande inte fått något svar från ledamoten om vad vi ska säga till folket, som inte mäktar med att betala elräkningarna. Ska vi bara säga: Du får skylla dig själv att du inte har ved eller vad som helst? Jag vet inte.

Regeringen gör ingenting för att försöka komma till rätta med det här. Vi har haft mycket billig el. Marknadsincitament skulle kunna lösa några problem. Jag hävdar inte att det skulle lösa allt, men det skulle lösa mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

När man pratar om industrisatsningarna kommer 2035 ofta upp från partierna som har regeringsmakten tillsammans med Sverigedemokraterna, eftersom det är då man ser att vi kanske kan ha en ny reaktor, att någon kanske har investerat i den. Men behoven ligger närmare i tiden än 2035.

Även om vi skulle använda all el vi har inom Sverige kommer det inte att räcka. Vi behöver mer. Och man tar bort alla verktyg som skulle funka för att underlätta. Man vill inte se det utan lägger alla ägg i samma korg.

Fru talman! Tack för att den här regeringen inte lägger alla ägg i samma korg! Jag vet inte hur många av mina kollegor som också har försökt förklara det här i talarstolen.

Vi kommer att behöva alla goda energislag framöver. Men framför allt behöver vi inte bara fler terawattimmar. Jag tror att vi kan vara ganska eniga om att det aldrig har producerats så många terawattimmar i Sverige som just nu. Men vi har heller aldrig haft ett elsystem som är så litet som det är just nu. Det kallas effekt.

Någonstans har det gått käpprätt åt skogen när vi har tagit bort sex av tolv reaktorer i södra Sverige. Man kan påstå att några inte fungerar. Varför ska man då investera i dem? Det hade varit bra om man hade fått möjligheten att göra investeringar för att kunna livstidsförlänga dem. Men i dagsläget tror inte jag heller att det mest kostnadseffektiva är att investera i det som redan börjat ställas av. Det tillåts inte heller i lagen. Man kan inte återstarta kärnkraftverk som redan ligger nere.

Det här gör att vi har höga priser. I Energiforsks rapport från 2020 eller 2021 - det var i alla fall pandemi när den kom - tittar man på resultaten av att lägga ned Ringhals 1 och 2. Man ser att det hade betydelse för energipriset. Elpriset hade varit 30-50 procent lägre om reaktorerna hade fått vara kvar. Det är den krassa verkligheten.

Jag tycker att Vänsterpartiet är svaret skyldiga i fråga om varför man får betala högre priser. Men det är ingen hemlighet att vi är beredda att lyfta på alla stenar för att våra medborgare inte ska råka illa ut på grund av den dåligt förda energipolitiken. När det gäller de eventuella skattelättnader som man skulle kunna ta till är vi kristdemokrater ganska redo.

Fru talman! Tack för anförandet, Camilla Brodin!

Till att börja med vill jag verkligen vända mig mot beskrivningen av Sveriges energisystem som nedmonterat. Det stämmer helt enkelt inte överens med verkligheten.

Vi har haft de lägsta priserna på el i EU, även under Putins energikrig mot Europa. Vi har haft den största exporten av miljövänlig el. Förra året var den på hela 33 terawattimmar och ersatte fossil och smutsig el i övriga Europa. Vi har den högsta användningen av förnybar energi. Och enligt Svenska kraftnät har vi ett av världens mest leveranssäkra energisystem. Det är den korrekta beskrivningen.

Sedan står vi inför stora utmaningar. Vårt energisystem kommer att behöva förändras och utvecklas. Det leder mig till min fråga till Kristdemokraterna. Det kommer att vara hård konkurrens nu. Sverige behöver behålla en ledande roll i den gröna industriomställning som vi står inför, för att klara både klimatomställningen och den hårda konkurrensen om framtidens gröna jobb. Där behöver Sverige fortsätta vara ledande. Eller vill vi att jobben ska hamna i andra länder?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Energiministern har själv sagt att vi behöver mellan 55 och 70 terawatttimmar till 2030. Enligt regeringens prognos kan ny kärnkraft vara på plats tidigast 2035, oavsett vad man tycker om det kraftslaget. Varifrån ska energin upp till 70 terawattimmar komma till 2030? Du nämnde kraftvärme. Är det det som ska lösa problemet?

Fru talman! Tack, ledamoten Lakso, för frågorna!

Jag skulle vilja vända mig till Sveriges medborgare. Håller de med om att vi har haft de lägsta priserna? Det har vi haft på papperet, men vad har vi i Sverige haft om man tittar på helheten? Vi har haft väldigt god tillgång till el. Det har varit en hygienfaktor i Sverige. Man har egentligen inte behövt bry sig så mycket om vad det kostar, så för gemene man har det inneburit ett procentuellt enormt påslag mot vad man har varit van vid. Det hoppas jag att vi kan vara överens om, utan att vi blandar in övriga världen i det hela.

Vi vet att Sverige har låga priser, men de har ändå varit otroligt höga. Det är inte ditåt vi ska sträva procentuellt. Vi kristdemokrater strävar inte efter att fortsättningsvis ligga på en nivå där man går på knäna. Det är nämligen inte bara elpriset man har att betala.

I morgon ska till exempel reduktionsplikten debatteras här i kammaren. Varför det? Jo, därför att vi behöver ändra på det som gör att vanliga människor och företag, särskilt småföretagen, inte ens har råd med omställningen. Det är för dyrt att både betala elen och att tanka. Vi behöver hitta en rimlighet i allt detta.

Hur ska vi ta hand om det? Hur ska vi se till att våra företag över huvud taget överlever? Det är den här regeringens ansvar att se till att göra det på bästa sätt. Utan företag skulle vi nämligen inte ha någon välfärd i det här landet.

Vi har ansvar för Sveriges medborgare. Svaret till dem är inte att titta dem i ögonen och säga: "Vi har ändå de lägsta priserna i hela Europa". Här måste vi göra allt vi kan.

Jobben i andra länder får jag återkomma till i min nästa replik.

Fru talman! Tack för svaret, Camilla Brodin, även om du själv noterade att du inte svarade på den mest relevanta frågan.

Min poäng är inte att säga att vi har haft låga energipriser. Det var en jämförelse. Det beror, precis som nämnts tidigare, på vårt beroende av fossila bränslen. Europa har satt sig i ett beroende av fossila bränslen, och det har varit väldigt skadligt. Det ser vi nu. Miljöpartiet har länge drivit på för att fasa ut det och i stället bli mer självförsörjande på förnybar energi.

Jag återgår till frågan. Det är precis som du säger; vi är överens om problembeskrivningen. Företagen och de svenska hushållen efterfrågar billig, miljövänlig el i väldigt stora mängder för att vi ska kunna behålla en konkurrenskraftig industri. Och man behöver den snabbt, till 2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Kristdemokraterna stoppar just nu 75 procent av alla vindkraftsprojekt runt om i kommunerna. Sverigedemokraterna stoppar 100 procent.

Jag undrar verkligen varifrån den energin ska komma fram till 2030 men även till 2035. Två kärnkraftsreaktorer kommer ändå bara att täcka 20 procent av behovet, om de nu kommer på plats. Jag vill verkligen ha svar på det från Kristdemokraterna, som faktiskt sitter på energiministerposten och ansvarar för de här frågorna.

Fru talman! Det här är en väldigt intressant fråga. Antingen förstår man hur elsystemet fungerar eller så gör man det inte. Vi har tack och lov en energiminister som verkligen förstår det och vad som behövs i elsystemet.

Jag tror att vi måste lägga undan känslorna kring vindkraft, kärnkraft och så vidare, för vi kommer att behöva alla sorter. Ibland kan det vara väldigt bra att ha starka känslor i politiken, men när det gäller ett elsystem måste det ändå vara fysikens lagar som gäller. Vi ska titta på helheten och om vi har motionerat elsystemet tillräckligt väl. Ser vi att det är ganska litet i dagsläget? Ja, det ser vi. Då är det vårt ansvar som politiker. Ska du putta in mer förnybart i det hela måste du ha en baskraft som heter duga. Om vi har mer kärnkraft i systemet kommer vi också att kunna ha mer vindkraft. Men som det ser ut just nu skulle det hela bara kortslutas om vi gör tvärtom.

För att behålla jobben, få tillväxt i Sverige och fortsätta utvecklingen som sker i norra Sverige måste man ha tillgång till el. Där är vi båda överens. Det är inte alltid vi är på den planhalvan, men om några grundläggande saker är vi ändå överens.

Det gäller att tänka igenom när elen behövs som mest och vad man får ut av det hela. Att säga att vindkraften löser alla problem tror jag inte på. Vi måste också titta på andra saker. Kraftvärmen är en sådan sak, vindkraften i vissa delar är en annan. Men då ska den vara där den är välkommen. Vi vill inte rucka på det kommunala vetot, oavsett om det gäller vindkraft, gruvnäring, elledningar eller kärnkraft. Du måste alltid ha kommunerna med dig när du utvecklar den typen av energislag.

Jag tror att den här diskussionen kommer att fortsätta en stund framöver, men att vi värnar företagen är det ingen tvekan om.

Fru talman! Den här debatten är lite uppochnedvända världen. Vänsterpartiet pratar om näringsliv och småföretag medan Moderaterna drömmer sig tillbaka till elprisregleringar och planekonomi. Men faktum är att det behövs väldigt mycket ny elproduktion, och där är vi överens.

Det som inte verkar tydligt för regeringen är att det behöver gå snabbt. Industrin pratar om 70 nya terawattimmar redan till 2030. Jag tycker att Socialdemokraternas 60 terawattimmar är lite i underkant. Centerpartiet pratar om en planeringsram om 100 terawattimmar.

Det handlar i slutändan om minskade utsläpp och ökad konkurrenskraft. Kort sagt: Utan snabb tillförsel av ny elproduktion kommer svenska företag att vara sämre rustade än sina konkurrenter. Det kostar i form av arbetstillfällen, och det kostar för samhället. Utan snabbt ökande elproduktion kommer Sverige att vara en förlorare i den omställning som världen nu går igenom. En klok regering väljer då självklart att möta näringslivets behov. För en regering som säger sig vara borgerlig borde det vara en självklarhet. Men för en utomstående verkar den här regeringens agerande totalt verklighetsfrånvänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det är rimligt att uppdatera en del lagar kring kärnkraften, till exempel ta bort taket för hur många reaktorer som får byggas. Det är rimligt med tanke på teknikutvecklingen. Det är också därför jag yrkar bifall till reservation 2 i betänkandet.

Det finns dock ingen som med någon sorts seriositet skulle kunna hävda att kärnkraft kan möta behoven hos industrin till 2030. Westinghouses vd säger att för att bygga det till 2035 skulle investeringsbeslutet helst ha kommit i går. I ett absolut bästascenario ligger man alltså någonstans runt 2035, och jag utesluter inte att det kan byggas lönsam kärnkraft i framtiden. Det säger också scenarier från bland annat Chalmers och Energimyndigheten. Samtidigt skulle det kunna vara så att det inte blir någon kärnkraft under dessa förutsättningar.

Den som på riktigt vill blicka in i framtiden borde ta fram en strategi för fusionskraft, som Centerpartiet föreslår. Men det väljer regeringspartierna och SD att rösta emot.

Våra konkurrentländer firar hela vägen till banken när regeringen driver en retorik och ett beslutsfattande som polariserar och återigen skapar en kraftslagsdebatt. Den hade vi faktiskt lämnat. Den gör det också aktivt svårare att bygga ut elproduktionen, om det inte handlar om just kärnkraft. Klimatministern kallade i sin tidigare politiska roll det här för kärnkraftstourettes. Alla frågor besvaras med att kärnkraft är lösningen.

Enligt World Energy Council, som jag nämnde tidigare, har vi världens bästa energisystem. Frekvensstabiliteten är den bästa på mycket länge. Retoriken som regeringen för skadar Sverige. Det finns mycket vi behöver göra med energisystemet, inte minst vad gäller utbyggnaden, men att uttala sig som man gör kostar i form av minskad konkurrenskraft för näringslivet när människor och företag inte vill ta sig till Sverige.

För den som i stället vill lyfta blicken - och klarar av det - mot vad forskningen och branschen själva säger är det som sagt möjligt att det byggs ny kärnkraft. Men att man skulle vilja massubventionera just kärnkraften verkar ganska konstigt. I Skåne, som ju har lyfts fram i den här debatten, finns Skånes effektkommission där partier tillsammans har satt sig ned och tittat på vad man kan göra till 2030. Där lyfter man fram havsbaserad vindkraft, landbaserad vindkraft, solkraft, biogasturbiner och kraftvärme. Man gör det utan skygglappar och utan subventioner. Det borde den här regeringen också göra.

Centerpartiet har lagt fram en färdplan om minst 100 terawattimmar, och det finns ganska många vägar att nå dit. Det handlar om effekthöjningar i befintlig kärnkraft och vattenkraft och om hur staten tar ansvar för grundläggande infrastruktur i form av elnät, så att vi slipper utdragna processer som i exempelvis Forsmark. Det handlar om utbyggnad av vindkraft på land såväl som till havs. Den förra regeringen gjorde inte tillräckligt, men det är ingen ursäkt för den här regeringen att sitta på ansökningar och inte göra någonting över huvud taget.

Det handlar också om att förbättra för kraftvärmen, som Camilla Brodin mycket riktigt sa. Det är väldigt synd att regeringen inte kommer med några förslag på området. Det finns många lågt hängande frukter, inte minst skatten på bioolja, exempelvis. Där har vi i befintliga verk ungefär en till två kärnkraftsreaktorer i möjlig effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det finns gott om planerbar kraft. Planerbarhet är inte ett kraftslag. Det handlar inte enbart om kärnkraft. Energiforsk säger att det kan vara kraftvärme, ökad effekt i vattenkraften och möjligtvis kärnkraft på längre sikt. Det kan också vara vindkraft med tillhörande lag. Det finns ganska många varianter av planerbarhet.

Man kan även titta på användarsidan. Stålindustrin räknar med att använda sig av vätgaslager för att kunna nyttja topparna i elproduktionen där det är lägre priser. Det har också visat sig att den typen av lager ökar lönsamheten med 25-40 procent i besparingar.

När det gäller utbyggnad vill jag ta upp solelen, inte minst i Skåne. På länsstyrelsernas bord ligger ansökningar som motsvarar en 50-procentig ökning av elproduktionen. Varje tillkommande kilowattimme sänker elpriset. Det är klart att det finns timmar då inte solen lyser och vinden inte blåser, men det sänker priset på totalen, och det är räkningen i slutet av månaden som är det relevanta.

Så varför väntar regeringen? Varför ser man inte över reglerna och skapar tydlighet när det kommer till exempelvis markanvändning? Varför inför man inte lokala fastighetsskatter eller ersättningar till närboende, när man nu säger att man värnar om alla fossilfria kraftslag? Det här är ett problem.

Låt inte heller pausen för miljöprövning av vattenkraft rinna iväg utan verkningsfulla åtgärder! Det har fortfarande inte presenterats ett enda förslag under den här pausen - än mindre remitterats något - och pausen tar slut den 1 februari. De som ska lämna in sina ansökningar behöver ha beskeden nu för att kunna ta hänsyn till dem. Det är skadligt för Sverige när man fastnar så mycket i en typ av retorik och ett kraftslag.

Glöm inte heller effektivisering, lagring och flexibilitet! Potentialen för effektivisering är massiv. Att kapa effekttoppar och sänka förbrukningen med såväl bibehållen produktion i industrin som komfort i hemmen är inte ens svårt. Potentialen finns och skulle vara enkel att ta vara på. Om man i stället för att bara pytsa ut mångmiljardbelopp i elstöd hade lagt en liten peng på effektivisering, infört ett grönt avdrag för att effektivisera och göra el- och vattenbesparande åtgärder hade vi fått helt andra möjligheter, och väldigt många människor hade fått en helt annan elräkning.

Allt det här går att göra utan massiva subventioner via kreditgarantier eller garanterade elpriser. Det är sådant som annars riskerar att kosta skattebetalarna mångmiljardbelopp. Centerpartiet utgår - precis som effektkommissionen i Skåne, där alla partier har ingått - från verkliga problem och tittar på de möjliga lösningarna här och nu, utan att fastna i ett spår där en sak ska lösa allt, oavsett problem, kostnad eller tidsram.

Det bästa regeringen kan göra är faktiskt, oavsett om vi har mer kärnkraft eller något annat, att sänka den politiska risken. Den är extremt hög nu, speciellt som regeringen vänder sin politik på en femöring. Det gäller inte minst i morgon när vi ska debattera reduktionsplikten. Den osäkerheten kostar. Den kostar i form av att företag behöver en högre riskränta. Det kostar i slutändan i form av högre elpriser för företag och hushåll, och med det är vi ju tillbaka där vi började.

En klok energipolitik utgår från de behov som finns - det industrin skriker efter. Man behöver mer elkraft fort. Det är dags att regeringen börjar lägga energi på att samla riksdagen till samtal och lägga lika mycket energi på att lösa problemen som man lägger på att prata om ny kärnkraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Sverige håller äntligen på att få en helt ny riktning för energipolitiken. Därmed har vi nu förutsättningar att bli den första helt klimatneutrala välfärdsnationen. Men då behövs också alla fossilfria energislag - inte bara det förnybara utan även kärnkraften.

Därför är det viktigt med den debatt vi har i dag och det förslag som nu ligger på bordet, som möjliggör för ny kärnkraft i Sverige som ett komplement till det förnybara som vi länge haft ögonen på. Att vi nu, förhoppningsvis, kan fatta beslut som möjliggör för en kraftig utbyggnad av energiproduktionen i Sverige är alldeles utmärkt och faktiskt helt nödvändigt. Energi måste finnas när och där den behövs, dygnets alla timmar, årets alla dagar.

Herr talman! Produktionen, distributionen och användningen av el kommer att behöva öka markant framöver. Elproduktion av olika slag behöver byggas ut i balans samtidigt som elnätet stärks. Jag vet att jag upprepar mig och ofta återkommer till det här i talarstolen, men jag kan inte nog betona nödvändigheten av att alla, privatpersoner såväl som näringslivet, får den el de behöver när de behöver den. Det måste vi i politiken, inte någon abstrakt marknad, skapa förutsättningar för. Vi i politiken sätter spelreglerna för vad som ska gälla även på energiområdet.

När vi nu vet att vi kommer att behöva öka produktionen i och med en ökad elektrifiering av samhället och en ökad användning måste vi också se till att denna energianvändning inte skadar klimatet. Klimatomställningen innebär att vi måste sluta använda olja och kol. I stället behöver det fossilfria byggas ut. Vi vet att biobränslen kan komma att spela en roll, men det är bara sol, vind och kärnkraft som kan vi kan bygga ut tillräckligt mycket för att ersätta de fossila bränslena.

Ska vi sammanfatta det som har sagts här i kammaren och det som ofta återkommer handlar det om att vi behöver kunna springa i både ett ytterspår och ett innerspår. Vi behöver titta på vad vi gör på både lång och kort sikt. På lång sikt handlar det just om att bygga ut kapaciteten och produktionen så att vi kan möta ett fördubblat behov till 2040. Här är kärnkraften och i viss mån den havsbaserade vindkraften avgörande.

Här och nu, som ju oppositionen har återkommit till mycket, har vi också en rad utmaningar som behöver hanteras och som regeringen agerar kraftfullt på. Vi har haft problem med energiförsörjningen främst i södra Sverige, och vi har sett att vi behöver ta till vara alla energislag. Vi behöver bättre ta till vara kraftvärmens potential, vi behöver säkra upp en effektreserv och vi behöver se till att investeringarna i näten fortsätter. Naturligtvis måste vi också fortsätta med de energieffektiviseringar som vi påbörjade förra vintern och som har varit väldigt framgångsrika. Det behöver göras i hela landet, och det behöver framför allt göras nu inför den kallare årstiden.

På kort sikt behöver vi alltså stärka energisystemet, och på lång sikt behöver vi bygga ut det kraftigt. Det är mot den bakgrunden som dagens förslag om ny kärnkraft är så viktigt. Att möjliggöra för nya reaktorer på andra platser än i dag genom att ta bort förbudet i miljöbalken och dessutom tillåta fler reaktorer i drift samtidigt är helt nödvändigt för att vi framöver ska kunna få ett fungerande elsystem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Kärnkraften har en särställning. Det är det enda fossilfria energislaget som både kan byggas ut i stor skala och som är planerbart. För att elsystemet ska fungera krävs det en elproduktion som ett komplement till det förnybara som kan möta behovet oavsett väder. Det är därför den här regeringen nu lägger så mycket kraft på att se till att de hinder som finns mot att bygga ny kärnkraft tas bort. Detta är det ytterspår som man jobbar med, samtidigt som vi stärker upp det som behöver göras här och nu i innerspåret.

Svenska elkunder har i decennier kunnat lita på att elen fungerar. Kostnaden har gått att förutse. Den gångna vintern har visat att så inte längre är fallet. Kapaciteten att producera el när den behövs och där den behövs är för liten, och detta gäller speciellt i de södra delarna av landet. Det är ett allvarligt politiskt misslyckande, och det är det som man nu försöker att rätta till.

Herr talman! Att vi nu har ett förslag som syftar till att vi ska kunna använda oss av alla de kraftslag som finns tillgängliga och att bygga ut dessa är ett stort och viktigt steg för att Sverige ska kunna fortsätta att vara både ett industriland och en välfärdsnation. Vi får inte hamna där vi hamnade förra vintern. Människor ska inte behöva gå med en klump i magen över vad elräkningen ska hamna på. Näringslivet ska inte behöva väga in tillgång till el när de fattar beslut om eventuella expansioner.

Elen ska finnas, och den behöver finnas där vi behöver den, när vi behöver den. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande Ny kärnkraft i Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M).

Herr talman! Det vi ser nu är något av historiens mest misslyckade energi- och klimatpolitik. I stället för att satsa på verkliga lösningar för den här regeringen en politik som ökar utsläppen av fossila bränslen. Utsläppen kommer alltså att öka med upp till 10 miljoner ton fram till 2030.

Faktum är att det aldrig har varit så viktigt som nu att ha en energipolitik som fungerar. Vi måste kunna leverera billig el här och nu. När jag pratar med företrädare för industrin i hela Sverige, från de stora industrisatsningarna i norr till de omfattande industrisatsningarna i västra Sverige, säger alla samma sak: Vi behöver el till konkurrenskraftiga priser nu, inte om 15 år. Om 15 år har alla industrisatsningar redan flyttat till andra länder, och då är det för sent.

Ett sådant misslyckande skulle dessutom kraftigt försvåra för Sverige att nå våra klimatmål. Vi måste nämligen minska användningen av fossil energi nu. Den behöver fasas ut så fort som möjligt. För varje år som vi använder fossil energi samlas mer och mer växthusgaser i atmosfären och driver på klimatförändringarna.

Herr talman! Både industrin och klimatforskarna är alltså överens. Sverige behöver fokusera på att snabbt, billigt och miljövänligt leverera stora mängder fossilfri el. När man lägger ihop industrins och myndigheternas bedömning av hur elanvändningen kommer att öka till följd av att vi ersätter fossil energi med elektrifiering inom industrin och transportsektorn ser det ut så här: 70 terawattimmar mer behövs till 2030 och ytterligare 70 terawattimmar till 2035. Det är alltså en ökning på totalt 140 terawattimmar till 2035, en dubblering av elanvändningen. Av dessa 140 terawattimmar kommer alltså regeringens planer på två nya reaktorer till 2035 att max täcka 25 terawattimmar, om de ens blir av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Detta är alltså helt otillräckligt för att klara klimat- och industriomställningen. Det täcker alltså bara 20 procent av behovet. Var ska resten komma ifrån? Det har vi inte fått svar på i dag, men svaret är ju uppenbart. Det är vindkraften och solceller, alltså den förnybara energin, som kan leverera den mängd el som industrin och svenska konsumenter behöver till 2030, till 2035 och även framåt. Misslyckas vi med det här kommer vi inte att ha någon industri kvar i Sverige, och vi kommer inte att klara klimatomställningen.

I dagsläget motarbetar Tidöpartierna i stället över 100 terawattimmar vindkraft runt om i Sveriges kommuner. Regeringen har dessutom ansökningar på över 100 terawattimmar havsbaserad vindkraft på sitt bord som man ännu inte har levererat på. Man har bara börjat lite grann i marginalen. Det finns ansökningar på motsvarande 50 terawattimmar solenergi inlämnade som behöver möjliggöras att komma in i energisystemet.

Totalt är det alltså över 250 terawattimmar förnybar energi som knackar på dörren. Frågan är vad regeringen gör för att främja den förnybara energin. För vad ska annars leverera 70 terawattimmar till 2030 och täcka glappet på 115-140 terawattimmar till 2035? Vad är planen? Det har vi inte fått något svar på i dag.

Det gäller speciellt eftersom man motarbetar den förnybara energin. M:s, KD:s och SD:s smutskastning av vindkraften genom fejkade fotomontage och påståenden om att Sverige kommer att bli en stålskog är skadlig för Sverige. En sammanställning från Chalmers visar att M, KD och SD har blivit ganska extrema de tre senaste åren i att stoppa vindkraft ute i kommunerna. De stoppar nu nästan all förnybar energi som Sverige behöver.

Förutom att förnybar energi är billigare och går snabbare att bygga och mer än väl täcker våra behov finns det goda skäl att inte göra oss beroende av mer kärnkraft genom att bygga ny. Det beror på kärnkraftens många miljöproblem. De kommer i alla faser. De finns vid brytning och anrikning av uran, där giftiga ämnen frigörs med stora hälso- och miljörisker som följd. Men miljöproblemen finns också i slutförvaringsfasen när radioaktivt giftigt avfall ska hanteras i 100 000 år. De finns också under själva driften där risken för allvarliga olyckor alltid finns.

Herr talman! Vi måste komma ihåg det faktum att kärnkraften aldrig kan bli helt säker. Vi har sett hur extremt allvarlig en större kärnkraftsolycka kan vara. Många svenskar minns olyckan i Tjernobyl 1986, speciellt vi från norra Sverige där bär, svamp och vilt blev oätligt under lång tid. Man kan fortfarande uppmäta höga halter av cesium-137 i vilt, fisk och svamp. Olyckan i Fukushima 2011 blev en katastrof för Japan, både för närboende som tvingades flytta från hus och hem och för den japanska ekonomin. Olyckan beräknas kosta hisnande 7 000 miljarder kronor att sanera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Vi ska tyvärr inte tro att vi är skyddade från de säkerhetsproblemen i Sverige. Strålsäkerhetsmyndigheten har vid flera tillfällen slagit ned på bristande säkerhetskultur i svenska kärnkraftverk, och 2006 var Forsmark enligt uppgifter nära en härdsmälta. Sannolikheten bedömdes till 12 procent. Det är ungefär samma odds som man har när man spelar rysk roulett.

Hur kan vi garantera säkerheten, med ett pågående krig i vår omgivning, om vi ska ha kärnkraft på en mängd olika platser runt om i Sverige? Förslaget är som sagt inte ens ordentligt utrett.

Herr talman! Sannolikheten att en satsning på ny kärnkraft skulle hålla sig inom utsatt tid eller utsatt budget är väldigt låg. Tittar vi på kärnkraftverk som byggts i övriga Europa ser vi att bilden är ganska nedslående. Jag ska ta några exempel.

I Frankrike byggs Flamanville 3. Planen var en byggtid på fem år och med en budget på 40 miljarder. Resultatet är en byggtid på 16 år eller mer. Den är inte klar än. Den verkliga kostnaden beräknas till 150-200 miljarder, alltså fyra till fem gånger budget.

I Storbritannien byggs Hinkley Point C. Bara byggtiden är minst 16 år. Kostnaden för de två reaktorerna beräknas nu till 430 miljarder med ett elpris på 120 öre eller mer per kilowattimme.

I Finland började bygget av Olkiluoto 3 år 2005 med planerad driftsstart 2009. Driftsstarten blev i stället 2023, 14 år försenad. Byggtiden var 18 år. Planerad budget var 37 miljarder, men slutnotan uppskattas till 125 miljarder.

Det här är tyvärr inte några undantag. Sammanställda data visar tvärtom att just kärnkraftsprojekt notoriskt dras med förseningar och fördyringar. I alla kategorier bland alla typer av projekt är de bland dem som presterar absolut sämst. Projekt inom vindkraft och solkraft går tvärtom ofta snabbare än planerat och till en lägre kostnad än i planerad budget.

Herr talman! Vad kan slutnotan för ny kärnkraft tänkas landa på för svenska hushåll? Regeringspartierna har länge känt till att ny kärnkraft kräver massiva subventioner. Men först nyligen tycks man ha insett att de tidigare aviserade 400 miljarderna i kreditgarantier inte på långa vägar kommer att räcka.

Verkligheten kom och spökade igen, så att säga. Häromveckan gick regeringen ut med att man nu är beredd att ta ännu mer av skattebetalarnas eller elkonsumenternas pengar för att satsa på ny kärnkraft. Desperationen lyser igenom.

Jämför man systemkostnaderna för ett system för förnybart kontra ett med kärnkraft, som till exempel Chalmers tekniska högskola har gjort, ser man att subventionsbehovet för en ny kärnkraftsreaktor uppgår till ungefär 200 miljarder per reaktor. För tio reaktorer med 60 års drift blir det 2 000 miljarder kronor. Det är inklusive systemkostnaderna som behövs i ett förnybart energisystem för att balansera det.

Om vi slår ut det per hushåll i Sverige rör det sig om en kostnadschock för svenska hushåll. Det är en kostnad på 6 000 kronor per hushåll och år för en merkostnad med tio reaktorer helt i onödan jämfört med ett system med förnybar energi. Då har vi inte ens nämnt att varje svensk riskerar att få en kostnad på 40 000 kronor i kreditgarantier. Därtill får vi lägga subventionerna för att man inte betalar sina egna försäkringskostnader eller försäkringen för slutförvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Den fråga vi behöver ställa oss är egentligen enkel. Vill vi ha ett energisystem som är miljövänligt, billigt och säkert, eller ett som är farligt, dyrt och ohållbart? För de flesta länder runt om i världen är valet enkelt.

Vid en utblick i Europa och i övriga världen ser man att ungefär 90 procent av alla investeringar satsas på det förnybara. Det gör man av den enkla anledningen att det är billigt, miljövänligt, säkert och långsiktigt hållbart.

Förutom Chalmers rapport visar även den internationella energibyrån IEA i sina analyser att ett system med förnybara energikällor kompletterat med olika typer av energilagring och flexibilitet är billigare och naturligtvis också miljövänligare och säkrare.

Eurelectric samlar energibranschen i hela Europa med 3 500 energibolag bakom sig. I deras prognoser för 2050 är det utbyggnaden av förnybart som dominerar totalt medan kärnkraftens andel minskar. När FN:s klimatpanel IPCC pekar ut vilka tekniker som kan lösa klimatkrisen är det sol och vind som dominerar totalt.

Herr talman! Miljöpartiet anser att det är den förnybara energin som vi ska satsa på. Jag yrkar därför bifall till reservation 3, och vi står även bakom reservation 1.

Herr talman! Tack så mycket för anförandet, ledamoten!

Det var otroligt många halvsanningar och lite propaganda insmuget med en väl vald märklig rapport som knappt har ifrågasatts. Det var mycket att ta in här och bemöta. Jag ska ändå försöka att klargöra några saker.

Jag tyckte att jag hörde ledamoten nämna att elen blir otroligt billig med vindkraft och att vi har så billig el i Sverige, men den har inte varit billig. Vi har hushåll och företag som fullständigt har gått på knäna de senaste åren. Och vad beror det på? Jo, på miljöpartistiskt förd politik under flera mandatperioder. Det var ett otroligt märkligt påstående - att lägga något slags skuld på en regering som har suttit i ett år.

Vi ser resultatet av den miljöpartistiska politiken också i Tyskland, där man har stängt ned kärnkraftsreaktorer och där man nu kickar igång kolkraften igen för att man inte klarar av att leverera effekt i systemet om man inte har tillräcklig överföringskapacitet. Och redan innan det hade man satt sig fullständigt i knät på Ryssland när det handlar om att övergå till naturgas.

Hela situationen har ställt till det fullständigt i systemet, och de priser som har följt av situationen i Tyskland har smittat av sig på de svenska priserna.

Det pratas så mycket om att vi ska ha 100 procent förnybart. Det är, vad jag förstår, Miljöpartiets stora fråga, och snabbt ska det gå dessutom. Men återigen: Hur ska det gå till med den storskaliga vätgasen och de dyra balans- och systemtjänster som måste tillkomma och som i mångt och mycket är skrivbordsprodukter? Hur ska det gå till här och nu?

Herr talman! Tack för frågorna, Jessica Stegrud!

Till att böja med blir det lite bakvänt här. Det är ju Miljöpartiet som länge har varnat just för att vara beroende av fossil energi från skurkstater, och där inkluderar jag Ryssland, speciellt efter invasionen av Ukraina. Att vara beroende av fossil energi som vi inte har kontroll över är precis vad vi ser konsekvenserna av, och det har vi försökt motarbeta. Vi har försökt få till en omställning i 40 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det har gått för långsamt både för klimatets skull och för vår energisäkerhet. Där kan jag bara beklaga att vi inte har kommit längre och att vi sitter fast i ett beroende. Men nu har Europa och Sverige insett att vi måste göra något åt det här, och vi har gjort stora insatser för att satsa mer på förnybar energi som är producerad inom Europa. Men här verkar Sverige hamna efter.

Herr talman! Jag fick inga svar tidigare från regeringspartierna och regeringsunderlaget om vad som ska leverera den el som vi behöver fram till 2030, så det vill jag ha svar på från Jessica Stegrud.

Herr talman! Det svenska energisystemet har varit i stort sett fossilfritt i årtionden. Vi gjorde väldigt tidigt vår hemläxa, så jag förstår över huvud taget inte frågeställningen i svensk energipolitik. Vi hade världens bästa energisystem. Vi var verkligen riggade för att kunna leverera ännu mer planerbar kraft i framtiden, för den stora elektrifieringens skull, bland annat. Det är obegripligt hur ni nu vill svänga den politiken, ledamoten.

När det gäller klimatet och IPCC:s rekommendationer rekommenderar de också kärnkraft. Kärnkraft har en tredjedel så stort koldioxidavtryck som vindkraft, så om koldioxidutsläppen är en stor fråga är det faktiskt kärnkraften man borde satsa på, inte vindkraften. Argumentet är otroligt märkligt, tycker jag.

Sedan pratas det mycket om miljön och miljöavtryck. Återigen: Man kan titta på hela kedjan när det gäller till exempel vindkraften, de miljöskadliga ämnen som måste brytas någonstans och de förhållanden under vilka de bryts i dag, under vad som i stort sett är ett materialmonopol som framför allt Kina har i dag. Det är också en stor säkerhetsrisk.

När det gäller att vindkraften skulle vara grön, snabb och billig visar ju kalkyl på kalkyl och utredning på utredning att så inte är fallet. Jag har nämnt Markbygden som ett exempel när det gäller lönsamhet, men det finns myriader av liknande projekt som visar att vindkraft inte är särskilt lönsamt. I slutändan slår naturligtvis detta mot elkunderna. Staten får gå in och subventionera dåligt skötta anläggningar, och sedan står vi där utan kraft i slutändan.

Miljöpartistisk politik har visat sig vara väldigt dålig i Tyskland, och jag vill inte ha den i Sverige.

Herr talman! Då får jag göra ledamoten besviken, för vi har redan miljöpartistisk energipolitik i Sverige som levererar 30 terawattimmar överskott. Det är en extremt bra utgångspunkt inför den stora elektrifiering vi står inför.

När det gäller vindkraften: Varför står det investerare på kö för att investera i ny vindkraft om den är olönsam? Man vill investera, men det stoppas runt om i Sveriges kommuner, inte minst av Sverigedemokraterna.

Markbygden är ett speciellt exempel beroende på det kontrakt de hade, och man kan inte dra slutsatsen att det gäller vindkraften generellt. Tvärtom byggs den ut som aldrig förr - 8 terawattimmar per år. Det är alltså i princip en kärnkraftsreaktor varje år från vindkraften. Det är ett extremt viktigt bidrag till att få ihop 70 terawattimmar till 2030. Och jag fick inget svar på frågan: Vilken energi vill Sverigedemokraterna ha som ska lösa vårt behov fram till 2030?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Det är lite lustigt att man, samtidigt som man menar att vi har haft ett fossilfritt elsystem sedan 70-talet, sätter upp det som mål till 2040. Jag förstår inte riktigt hur denna ekvation går ihop. Då är det väl ändå ett helt värdelöst mål? Målet borde väl i så fall vara ett fossilfritt energisystem, för det är inom industrin och transportsektorn som den fossila industri finns som vi behöver fasa ut, om vi nu över huvud taget är överens om det.

Herr talman! Jag är uppvuxen och boende i Oskarshamn. Jag känner mig lyckligt lottad och älskar denna bygd. Som oskarshamnare har jag följt och varit engagerad i frågor som rör kärnkraft sedan tonåren. Vi är många i vår bygd som har lagt mycket tid på detta, genom skolor, arbetsplatser, boendemiljöer, föreningar och andra forum.

Jag är uppvuxen med en ensamstående mamma som under hela min uppväxt jobbade ute på Simpevarp, på OKG. Hon tog bussen kvart i sju från staden, varje morgon. Jag har själv jobbat på SKB, Svensk Kärnbränslehantering. Under ett par somrar var jag guide i den tunnel där forskning om slutförvaring bedrivs: Äspölaboratoriet. Och som förtroendevald i Oskarshamn har jag återkommande kontakt med OKG och SKB.

Kärntekniska anläggningar för oss oskarshamnare är inget teoretiskt långt-borta-begrepp, utan det är här och nu i vår vardag. För oss i Oskarshamn handlar det såväl om produktion av kärnkraftsel som om avfallshantering, transporter genom och till vår kommun och naturligtvis forskning, på Äspö och i Kapsellabboratoriet.

Vi har tagit vårt ansvar för svensk kärnkraft på stort allvar och är stolta över det, över vad vi har gjort och varit med och skapat för vårt land Sverige och över det som vi är beredda att fortsätta göra för Sveriges bästa.

Herr talman! Sverige behöver mer planerbar, fossilfri el. Det är avgörande för svensk industri och välfärd och för klimatomställningen. Det krävs en rejäl kapacitetsutbyggnad i elförsörjningskedjans alla led och i alla fossilfria energislag, inklusive svensk kärnkraft.

Svensk kärnkraft har varit framgångsrik av flera skäl. En avgörande orsak - det är den som gör att jag har begärt ordet här i dag - är den demokratiska förankring och det starka medborgerliga stöd som har funnits för kärnkraften där den har etablerats.

I omvärlden ser vi vad det har inneburit för kärnkraften när denna typ av stöd och förankring inte har funnits. Det har handlat om omfattande protester och stora störningar för elförsörjning och annan kritisk infrastruktur. Det har också inneburit att det inte har funnits planerbara förutsättningar för industrin. Det har såklart också inneburit stora risker för människor och natur.

Utan en gedigen och omfattande lokal förankring skadas säkerhetsarbetet avsevärt. De risker som finns med all kärnteknik kommer därmed inte att kunna beaktas på det som är erforderligt för en långsiktigt hållbar elförsörjning och med respekt för människor och natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Den lokala förankringen är alltså nödvändig för en fungerande kärnkraftsindustri och för en nationell elförsörjning. Det har historiskt fungerat bra i Sverige. Varken stat eller industri har kört över lokalsamhällen om kärnteknik. Det har varit ett vinnande koncept för vårt land. En viktig del för lokalsamhällen när det gäller att kunna hävda sig har varit det så kallade kommunala vetot. Det är viktigt för kommuner och lokalsamhällen. Men det är utifrån Sveriges erfarenheter lika viktigt för att få säkerhetsarbetet och den nationella elförsörjningen att fungera i alla led.

Herr talman! Sveriges Kommuner och Regioner och dess dåvarande moderata ordförande, Peter Danielsson, uttryckte i våras: "En kommuns tillstyrkande genom beslut i kommunfullmäktige krävs i dag för att regeringen ska få tillåta anläggningar för kärnteknisk verksamhet, inklusive kärnkraftsreaktorer. En sådan tillstyrkan är att betrakta som ett kommunalt veto och är enligt SKR en grundläggande förutsättning för att en anläggning för kärnteknisk verksamhet/kärnkraftsreaktor ska kunna etableras i kommunen."

Detta är alltså ord från Sveriges Kommuner och Regioner. De måste få höras tydligt i denna fråga här i vår kammare. Och jag instämmer i SKR:s ord.

Herr talman! Att värna det kommunala självstyret och det kommunala vetot handlar inte om att vara vare sig för eller emot kärnkraft. Det handlar om att vara för demokrati och folklig förankring och för säkerheten.

Jag vill erinra alla mina kollegor här i kammaren om det som utspelade sig förra mandatperioden kring det svenska högaktiva kärnavfallet när dåvarande miljöministern Per Bolund inte ville fatta beslut om slutförvaret utan endast fortsätta att expandera Sveriges mellanlagring i vår kommun Oskarshamn. Då var existensen av det kommunala vetot det som hjälpte oss.

Herr talman! Jag nämner detta för att understryka att försvaret av självstyret och vetot inte ska smetas på vare sig mig eller någon annan oskarshamnare, som att det handlar om att vi är emot kärnkraft. Det är tvärtom. Som jag har försökt beskriva tidigare här i mitt anförande är en omfattande lokal förankring helt nödvändig för att kärnkraften ska kunna vara säker och således även framgångsrik.

Därför väckte regeringens ord i sommarens lagrådsremiss Ny kärnkraft i Sverige - ett första steg tyvärr frågor och oro. Vad menade regeringen egentligen med det man då skrev om det kommunala vetot? Varför öppnade man för att återkomma till "frågor om det kommunala vetot"?

Formuleringarna från lagrådsremissen fanns, trots SKR:s tydliga besked, kvar i regeringens proposition som lämnades till oss i riksdagen.

Därför lämnade jag in en motion om detta under allmänna motionstiden som behandlas i detta ärende. Och därför har vi lyft fram denna fråga i flera olika sammanhang.

Jag välkomnar att regeringen nu lyssnar på oss och i kommittédirektiv 2023:155 nyligen meddelat att det kommunala självstyret inte ska påverkas. Ergo: Det kommunala vetot ska inte förändras.

Herr talman! Jag yrkar inte bifall till min motion, eftersom jag i nuläget ser frågan som överspelad. Här råder det nu enighet kring betydelsen av det kommunala vetot. Det ska enligt regeringens besked i direktiv 2023:155 inte förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Herr talman! Med detta sagt om betydelsen av och enigheten om det kommunala vetot vill jag nu rikta min uppmärksamhet mot två andra punkter som vi i Oskarshamn har lång erfarenhet av. Det handlar om betydelsen av för det första långsiktighet och för det andra noggrannhet.

För det första när det gäller långsiktighet: Detta handlar om frågor som spänner över mycket lång tid. Byggandet av reaktorer och reaktorernas livslängd handlar om uppemot 80 år. Ingen svensk regering kommer att sitta så länge i sträck. Det kommer att ske regeringsskiften. Därför behövs långsiktiga överenskommelser som håller över tid.

Energiöverenskommelsen, med alla sina fel och brister, gav ändå planerbara förutsättningar för industrin. Krypskyttet i politiken om kärnkraft tog en paus. Det var nödvändigt för svensk kärnkraft. Jag vill uppmana regeringen att inse att svensk kärnkraft och svensk industri fortsatt behöver långsiktighet och planerbara förutsättningar. Bjud in till partigemensamma samtal om detta så att besluten om svensk kärnkraft kan vara förankrade hos fler och hålla över tid.

Nu har jag bara belyst det korta, cirka 80-åriga perspektivet. Avfallet behöver förvaras skyddat i upp till 100 000 år. Det kräver naturligtvis också gemensamma och långsiktiga överenskommelser för att få slutförvaret på plats.

Herr talman! För det andra när det gäller betydelsen av noggrannhet: Kärnteknik är potent. Det kan inte nog understrykas. Det handlar om en oerhört kraftfull teknik. Fel hanterad kan den få allvarliga och dödliga konsekvenser för hela samhällen och länder. Det kräver noggrannhet. Slarv och gissningar, genvägar, snabba ryck, brist på insyn och brist på kontroll hör inte hemma i kärntekniska sammanhang. Det gör inte heller populism och whataboutism.

Hur goda intentionerna än är så är riskerna för stora. Hur snabbt man än vill att någonting ska ske behöver noggrannhet vara ledordet. Saker måste få ha sin gång och kontrolleras enligt ordinarie rutiner. Olika expertiser behöver inkluderas i övervägandena.

Det är för kärnkraftens eget bästa som vi som ser kärnkraftens potential måste orka och våga stå upp för rigida, noggranna kontrollfunktioner, just för att kärnkraften ska kunna få visa sig från sin bästa och mest lysande sida.

Herr talman! Avslutningsvis: I Oskarshamns kommun har vi i politiken en lång tradition av att försöka nå samsyn och enighet i kärntekniska frågor. Det har gynnat säkerhetsarbetet, den lokala förankringen och därmed kärnkraften som teknik och industri. Vi har delat ansvaret med varandra. Vi har burit bördan ihop och delat på dess frukter.

Jag vill verkligen uppmana alla i kammaren, alla Sveriges riksdagsledamöter, att följa detta exempel. Det blir bättre och säkrare när vi gör det ihop med utgångspunkt i den vidunderliga vetenskap som kärntekniken erbjuder mänskligheten.

Herr talman! Det är befriande med en sådan tydlighet och en sådan positiv inställning till kärnkraften från socialdemokratiskt håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag instämmer också i det som ledamoten säger om att där vi har haft kärnkraft har den lokala stoltheten varit väldigt stor. Det har varit en viktig arbetsplats där man känner att man har bidragit till Sveriges energiförsörjning.

I Skåne har vi och har haft Barsebäck. Precis den stolthet som du beskriver upplever jag att många av dem som har arbetat på Barsebäck känner när det gäller kopplingen till Lunds universitet, till forskningen, till att bidra till energisystemet och så vidare. Precis dessa känslor har jag fått ta del av från många som har varit verksamma vid Barsebäck.

Därför undrar jag varför ledamoten och Socialdemokraterna inte vill att Kävlingeborna framöver ska kunna känna samma stolthet som oskarshamnarna gör över sin kärnkraft. Varför vill Socialdemokraterna inte att Skåne ska ha kärnkraft framöver?

Herr talman! Jag tackar Louise Eklund för repliken.

Det är fint att kunna mötas över partigränserna kring dessa frågor. Jag uppskattar det. Jag skulle verkligen önska att vi kunde göra det på ett sätt som kan leda framåt, och jag tror inte att kammaren är det bästa stället. Jag ska återkomma med ett svar på frågan, men jag vill uppmana ledamoten och Liberalerna att ta initiativ till just denna typ av diskussioner över partigränserna. Socialdemokraterna i näringsutskottet, och vi som partigrupp, är redo. Vi är redo att sitta ned och genomföra seriösa blocköverskridande samtal om dessa saker.

Du sitter ju i utskottet och har naturligtvis läst våra reservationer och vårt särskilda yttrande, som kollegorna i näringsutskottet har svarat på. Du har tagit repliker på dem. En bärande del i detta är att regeringen själv påpekar att det lagförslag som läggs fram här inte är tillräckligt för att något ska kunna komma på plats. Låt oss alltså i stället kroka arm för att se hur vi gemensamt kan lösa detta!

Herr talman! Absolut, och ett sätt att lösa detta är genom det förslag som har lagts fram. Ska södra Sverige, och speciellt Skåne, kunna lösa den effektproblematik och den problematik med elförsörjningen som har funnits kommer kärnkraften att behöva spela en roll. Därför är det märkligt att man från socialdemokratiskt håll så kategoriskt säger nej till ny kärnkraft.

I Skåne finns det en anläggning och ett elnät, och som du säger har vi den lokala förankring som jag håller med om är så viktig för att man ska kunna ha den här typen av energiproduktion. Där har man väntat på den typen av besked som dagens debatt och förslaget syftar till, det vill säga att man ska kunna bygga kärnkraft på fler ställen. Jag ser alltså fram emot att fortsätta dialogen, men min fråga kvarstår.

Herr talman! Jag har suttit här och lyssnat på utskottets ärendedebatt och noterat att det har handlat både om ny kärnkraft i södra Sverige - jag bor själv i samma elområde - och om priserna. Båda begreppen har funnits.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ny kärnkraft i Sverige

Jag har suttit här och stilla funderat, för det var ju vår regering som initierade förslaget att ändra - eller åtminstone se över en ändring av - elprisområdena. Det skulle kunna vara ett första steg för att få ordning och en bättre prisbild, och det är någonting jag hoppas att nuvarande regering ser över. Det ger inte ett svar på frågan om att bygga nya kärnkraftverk på andra ställen än de befintliga i södra Sverige, men jag hoppas ändå att vi ska kunna ta steg framåt tillsammans.

Jag kommer från ett annat utskott - jag satt tidigare i konstitutionsutskottet i flera år - och om jag får drista mig till att ge ett råd till alla i denna kammare är det att kanske inspireras lite av hur KU hanterar frågor och hur man samtalar med varandra där. Det går verkligen att nå enighet om vi samtalar med varandra på ett annat sätt och försöker lyssna till varandra. Det är väldigt mycket här som bara känns som ett politiskt spel; det känns som att vi är rätt överens över flera av partigränserna men som att en del kanske faktiskt inte vill bjuda in Socialdemokraterna, trots att vi har gett tydliga besked kring dessa frågor.

Jag hoppas alltså att ni tar Mattias utsträckta hand, Louise Eklund, och bjuder in oss socialdemokrater till partiöverskridande samtal för att komma framåt i dessa frågor. Hur gärna ni än vill det kommer nämligen er regering, så länge Sverige är en demokrati, inte att sitta i 80 år. Vi kommer att behöva långsiktiga överenskommelser kring dessa frågor som industrin kan luta sig mot och lita på.

(FÖRSTE VICE TALMANNEN: Jag får påminna båda ledamöterna om att vi inte tilltalar varandra med "du" här i kammaren utan använder antingen "ledamoten" eller för- och efternamn.)

Herr talman! Jag kunde inte låta bli att pressa mig in i debatten, för det som har debatterats i dag och som riksdagen snart har att ta ställning till i denna kammare är den första kärnkraftspropositionen på decennier. Det är ett första steg av många från den nya regeringen för att säkerställa rätt förutsättningar för nya kärnkraftsinvesteringar i Sverige.

Någon kanske ställer sig frågan, herr talman, om det inte är marknaden som har styrt. Är det inte marknaden som har genererat en energimarknad där investeringar i kärnkraft har uteblivit? Om så vore fallet hade vi haft en annan politisk dimension att ta ställning till, men i stället behövde den nyvalda regeringen initiera sitt arbete med just det som har debatterats i dag - alltså hinder i svensk lag som vi har behövt riva upp och som kommer att vara borta den 1 januari nästa år.

I nuläget är det som så att man, alldeles oavsett hur gärna man vill eller vilket behov som finns, inte får investera i och etablera en ny kärnkraftsreaktor på något ställe i Sverige förutom de tre där vi i dag har reaktorer i drift. Det är dessutom som så att en befintlig aktör som äger och driftar kärnkraft på någon av dessa tre sajter inte får bygga fler än att det totalt finns tio reaktorer i drift.

Det är inte marknaden som har satt upp dessa spelregler, utan det är politiken som har valt att begränsa förutsättningarna för kärnkraft genom denna typ av lagtext - som vi från regeringsunderlaget nu säkerställer är borta från den 1 januari nästa år.

Detta är det första steget. Det kommer, och har redan presenterats, ytterligare. En utredning har tillsatts av regeringsunderlaget för att titta dels på hur man gemensamt löser kärnavfallsfrågan, dels på tillståndsprocesserna så att kärnkraften kan få snabbspår.

Vi måste även titta på den höga ansökningsavgift som nu finns. Den innebär i praktiken att Vattenfall skulle behöva betala en ansökningsavgift på över 100 miljoner för varje reaktor om företaget exempelvis hade velat etablera sex SMR:er i Ringhals. Trots att reaktorerna är identiska, kommer från samma leverantör och ska placeras på samma plats hade kostnaden uppgått till över 100 miljoner styck. Den avgiften ska naturligtvis sänkas kraftigt.

Allt detta är en del i att riva bort befintliga hinder för att skapa incitament, och mer därtill har presenterats från regeringen för att säkerställa en energimarknad där vi faktiskt premierar de kraftslag som gagnar vårt system snarare än de kraftslag som tär på och belastar vårt system.

När detta är på plats är jag övertygad om att de intresseanmälningar vi ser runt om i Sverige - i Norrköping, Uddevalla, Svalöv, Studsvik och så vidare - kommer att generera en kärnkraftskapplöpning runt om i Sverige. Jag hoppas att min valkrets Skaraborg kommer att vara med i tävlingen om att få någon av de första nya reaktorerna placerade där, exempelvis i Skövde eller i Mariestad.

I debatten har oppositionen haft ett stort fokus på att man vill se en överenskommelse - som om man precis insett hur trevligt det vore om vi tyckte lika i den här frågan. Den cyniske, herr talman, kanske skulle uppleva detta som ett försök från oppositionen att bakbinda regeringsunderlaget och kraftigt begränsa reformutrymmet för att kunna vinna nästa val snarare än ett försök att generera det som vore bäst för vårt elsystem och vår energimarknad.

Ny kärnkraft i Sverige

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 november.)