Migration och integration

Fru talman! Efter två mandatperioder med socialdemokratisk regering står svensk arbetsmarknad stark. Det är 450 000 fler som har ett arbete att gå till i dag jämfört med 2014, och tiden det tar för en nyanländ att komma i arbete har kortats avsevärt. Efter pandemin och de effekter som den hade på arbetslösheten har svensk arbetsmarknad återhämtat sig väldigt snabbt. Det är mycket tack vare regeringens fokus på att skydda svenska jobb och företag.

Vi har i dag lägre arbetslöshet än före pandemin. Långtidsarbetslösheten sjunker. Men i tider av nedgång i ekonomin och ökad arbetslöshet riskerar vi att fortsatt ha alltför många som står utan jobb och egen försörjning alltför länge. Fler behöver komma snabbare i arbete, särskilt bland utrikes födda kvinnor där arbetslösheten i dag är högst.

Allmänpolitisk debattKlimat, miljö och energipolitik

Flera viktiga reformer har genomförts för att få fler i arbete och korta etableringstiden för utrikes födda. Vi lade om etableringsprogrammet till att bli ett arbetsmarknadsprogram bland alla andra med samma krav på den som är arbetssökande.

Begränsning av föräldraledighet, avskaffande av vårdnadsbidrag och införande av extratjänster har flyttat utrikes födda kvinnor närmare arbetsmarknaden. Bosättningslagen har skapat ett jämnare fördelat ansvar mellan kommuner och bidragit till en snabbare etablering på arbetsmarknaden.

Fru talman! Höga krav behöver ställas på den som står utan jobb att göra sig anställbar och göra egna ansträngningar. Därför är språkplikt, aktivitetskrav och utbildningsplikten viktiga. Men att ensidigt ställa krav kommer inte att göra människor anställbara. Bredvid krav krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik med tillräckliga resurser för att kunna stödja individen på det sätt som just hon behöver.

Stödet ska finnas där det behövs som mest. Därför gav den socialdemokratiska regeringen Arbetsförmedlingen i uppdrag att stärka stödet till de långtidsarbetslösa, särskilt i de socioekonomiskt mest utsatta områdena.

Allmänpolitisk debattMigration och integration

Om man som jag tror att en aktiv arbetsmarknadspolitik är det bästa verktyget för att få fler i arbete och för förbättrad integration finns det i och med regeringsskiftet anledning till oro. Högerregeringens slottsavtal är fullt av högre krav och sänkta ersättningar. Men jag skulle säga att det är helt utan verkningsfulla insatser för en bättre integration.

M, KD och SD är ansvariga för de kraftiga nedskärningar av arbetsmarknadsinsatser och anslag som tvingade Arbetsförmedlingen att stänga flertalet kontor runt om i landet. De har stoppat extratjänster som varit viktiga för utrikes födda kvinnor att ta sig närmare arbetsmarknaden.

Regeringspartierna har när de haft möjlighet inte prioriterat åtgärder för att bryta segregationen eller stödja utrikes föddas etablering. Efter att ha läst högerregeringens slottsavtal är det lätt att dra slutsatsen att de kommer att fortsätta på den inslagna vägen.

Vi har ett stort behov av att rusta oss för att möta kommande kriser. I stället riskerar vi en nedmontering av arbetsmarknadspolitiken. Olika insatser behövs för att människor är olika. Ett smalare och begränsat utbud av arbetsmarknadsinsatser riskerar att parkera människor utanför, utan jobb och egen försörjning.

Skuldbeläggande av människor och sänkta ersättningar kommer inte att förbättra integrationen. Det görs genom att man är villig att se människors potential, ställa krav och ge lika mycket stöd som man ställer krav. Det är vad de behöver för att ta sig in på arbetsmarknaden. Då krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik.

(Applåder)

Fru talman! I dag beviljar många kommuner runt om i Sverige ekonomiskt bistånd till illegala migranter. Det innebär att skattemedel som hårt arbetande svenskar har betalat in finansierar uppehället för migranter som inte ens har tillstånd att befinna sig i Sverige. Det innebär även att hela den myndighetsprocess som finns om prövningen av ansökan om uppehållstillstånd ifrågasätts av vissa kommuner.

Efter att Migrationsverket genomfört sin utredning och gjort bedömningen att en migrant inte ska vistas i Sverige, och efter att migranten i fråga fått en möjlighet att överklaga till migrationsdomstolen, börjar vissa kommuner betala för dessa illegala migranters uppehälle i Sverige.

Man undrar varför. De har ju fått en rättvis och grundlig prövning. De myndigheter som har fått ansvaret att göra dessa prövningar har kommit fram till att dessa människor inte ska befinna sig i Sverige utan ska utvisas. Ändå har vi kommuner som gör en annan bedömning.

Dessa kommuner gör bedömningen att det är kommunens uppgift att möjliggöra för illegala migranter att stanna kvar i Sverige. Detta kan ske eftersom vi i dag har en socialtjänstlag som ger socialnämnden i en viss kommun utrymme att genom ett politiskt beslut även betala ut ekonomiskt bistånd till illegala migranter.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att det inte finns någon skyldighet för kommuner att ge ekonomiskt bistånd till den som får avslag på asylansökan och håller sig undan för att undgå en avvisning eller utvisning. Ekonomiskt bistånd behöver inte heller betalas ut till dessa illegala migranter för att undgå en akut nödsituation.

Det är därmed inte lagstadgat att illegala migranter ska beviljas ekonomiskt bistånd. Vi har kommunpolitiker som använder en lucka i socialtjänstlagen för att underminera de beslut som Migrationsverket och migrationsdomstolar har tagit. I Malmö är det även så att de illegala migranter som råkar ha barn får ett boende bekostat av kommunen.

Fru talman! När svenskar betalar skatt gör de det i tron att dessa skattemedel ska finansiera tjänster som tillgodoser essentiella behov i samhället: trygghet, äldreomsorg, utbildning för barn och ungdomar, infrastruktur för att hålla ihop vårt land, ett fungerande rättsväsen, ett försvar som försvarar vår frihet och många andra investeringar som är viktiga för ett land.

Det är inte många som förväntar sig att deras skattemedel ska betalas ut till illegala migranter som inte ens har tillstånd att vistas i Sverige. Denna församling, denna riksdag, måste verka för att stänga de utrymmen i rådande lagstiftning som tillåter kommunpolitiker att ge ekonomiskt bistånd till illegala migranter. Det enda illegala migranter ska få av svenska myndigheter är en biljett hem.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).

Fru talman! Jag förstår inte riktigt logiken hos Sverigedemokraterna. Först och främst är ingen människa illegal. Det får jag klargöra för ledamoten här.

Man vill alltså göra livet mycket svårare för dem som är här än det som de har flytt ifrån, helt enkelt. Man måste nog göra väldigt mycket med Sverige om man ska göra det som det är i världens farligaste land Afghanistan, det krigsdrabbade Syrien eller förtryckarregimens Eritrea. Det är vad människor har flytt ifrån.

Min fråga är: Ska du göra Sverige lika dåligt, Nima Gholam Ali Pour? Det är den logiken som kommer fram här. Det som kommer fram här är en politik som har prövats i flera steg och alltid med samma resultat, nämligen att utsattheten ökar. Det går inte heller att utvisa människor hur som helst. Vi följer internationella konventioner. Då är det helt självklart att barn måste kunna få tak över huvudet och något slags försörjning när de är här. De går inte heller att utvisa. Det ansvaret ska vi ta.

Fru talman! De människor som vistas i Sverige utan tillstånd befinner sig här illegalt; de är illegala migranter. Det är så allmänheten uppfattar det: De som befinner sig här illegalt är illegala migranter.

När det gäller barn - det är inte bra för barn att vistas i Sverige illegalt. Det är inte bra för barn att leva ett underjordiskt liv bara för att deras föräldrar vill befinna sig i Sverige illegalt. Detta måste vi absolut göra något åt.

Sedan tycker jag att socialtjänsten faktiskt borde titta på fall där man vistas här illegalt med barn och se om barnet ens ska vistas hos föräldrarna. Hur kan man offra sitt barns säkerhet och välmående genom att vistas i Sverige illegalt och tvinga barnet till ett underjordiskt liv här?

Fru talman! Ledamoten svarar inte på min fråga om han vill göra Sverige till världens farligaste land, som Afghanistan.

Det går ju inte att verkställa de här utvisningarna. Sverige är en demokrati. Vi följer internationella konventioner. Människor kan vara statslösa; de går inte att utvisa och hamnar i limbo. Man kan riskera tortyr och får inte utvisas.

Så min fråga till dig, Nima Gholam Ali Pour, är: Ska den här regeringen skriva avtal med exempelvis talibanerna, världens främsta folkmördare? Är det dem ni vill skriva avtal med för att kunna utvisa människor till Afghanistan? Svara gärna på det, tack!

Fru talman! Tony Haddou måste inse att många reagerar negativt när de får veta att kommuner har utrymme att bevilja ekonomiskt bistånd, som kommer från våra hårt arbetande skattebetalare, till personer i Sverige som befinner sig här illegalt. Det är också ett faktum att illegala migranter i dag fungerar som arbetskraft åt den illegala ekonomin, som ständigt växer på grund av denna arbetskraft.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till ledamoten som berör integrationspolitiken. Slottsavtalet är väldigt ospecifikt när det gäller frågan om integration och nyanländas etablering på arbetsmarknaden. SD har ju tidigare velat stryka i princip hela den aktiva arbetsmarknadspolitiken eftersom de anser att den utgör en dold invandringskostnad.

Vad kan vi då förvänta oss nu med den nya regeringen, med Sverigedemokraterna som det största partiet i regeringsunderlaget? Kommer ni att fortsätta på den inslagna vägen med nedskärningar, Nima Gholam Ali Pour, eller hur blir det?

Fru talman! Ledamoten ställer en fråga som borde riktas till regeringen eller ett statsråd som faktiskt har ansvar för integrationsfrågorna. Det jag kan säga är att illegala migranter aldrig kan integreras i vårt samhälle eftersom de inte har tillstånd att vara här, för att beröra det jag pratade om.

Av det jag läst av Tidöavtalet framgår att det finns förslag om en kravfylld integration, där människor på riktigt blir en del av samhället så att vi inte får utanförskapsområden som Rosengård i Malmö och alla de andra utanförskapsområden som Socialdemokraterna har varit med och skapat genom åren, genom en oansvarig invandringspolitik och en icke-existerande integrationspolitik. Det finns förslag om en kravfylld integrationspolitik så att man får bli en del av den svenska kulturen, lära sig svenska språket och bli en del av Sverige på riktigt.

Fru talman! Vi är ganska överens om att vi behöver ställa krav och se till så att människor blir en del av samhället, särskilt genom att vara delaktiga på arbetsmarknaden.

Ledamoten vägrar att svara på frågan eftersom den borde riktas till regeringen, men jag riktar frågan till det parti som är det största i regeringsunderlaget och faktiskt styr regeringens politik i väldigt stor utsträckning. Jag tycker att man, precis som Sverigedemokraternas partiledare säger, måste ta ansvar för hela politiken.

Fru talman! Jag besvarade ledamotens fråga genom att berätta om de förslag gällande integration som finns i Tidöavtalet.

Men vi är inte överens. När Socialdemokraterna hade makten hade vi knappt någon integrationspolitik, och det vi fick var utanförskapsområden där människor lever i parallella samhällssystem. Ni hade ingen integrationspolitik från Socialdemokraternas sida, Johanna Haraldsson.

Fru talman! Att vara Sveriges arbetarparti förpliktar till att vara en röst för alla som arbetar, alla som har arbetat och alla som vill arbeta. Vi lovar därför att du ska kunna leva på din lön eller pension, att arbete ska löna sig mer än bidrag och att alla som kan arbeta också ska arbeta. I Växjö kallade vi detta för Växjölöftet. Nu kan vi äntligen få Sverigelöftet. Tidöavtalet är ett problemlösarprogram med en genomgripande bidragsreform som en grundbult.

Ett jobb är egen inkomst, trygghet och gemenskap. Men det är också ansträngning. Vårt samhälle blir starkt av människors slit, flit och tillit till varandra. Trots detta ska det vara mer bekvämt att arbeta än att inte göra det. Krav är att bry sig.

Arbetslösa ska utbilda sig, lära sig svenska, delta i praktik och söka jobb på heltid för att få bidrag. Aktivitetskravet ska enligt Tidöavtalet också kunna omfatta samhällsnyttiga insatser.

Fru talman! Det ska aldrig löna sig mer att leva på bidrag än att arbeta. Därför behövs ett bidragstak och sänkt skatt på arbete.

Bidrag ska gå till behövande, inte till bedragare. Därför behövs bättre kontroll - en bidragsmyndighet som sköter utbetalningarna och ett bidragskonto som hindrar stapling och minskar risken för fusk eller felaktigheter. En nationell folkräkning, återkallande av samordningsnummer och förbud mot Malmöbidrag, alltså att kommuner kan betala ut socialbidrag till människor som är i landet illegalt, ska tillsammans med aktivitetskrav mot svartjobb och hembesök ta tillbaka 20 miljarder skattekronor från bedragarna - till välfärden, tryggheten och plånboken för skötsamma svenskar.

Gör din plikt, kräv din rätt - i den ordningen - har byggt vårt land. Tidöavtalet innehåller viktiga reformer för att få ordning på invandringen och stärka kvalificeringsprincipen i välfärden.

Asylsökande bör bo och delta i aktiviteter på transitcenter. Det underlättar återvändandet för dem som får nej, och det underlättar etableringen för dem som får ja. Under etableringen ska det ställas krav på motprestation för både boende och bidrag. En obligatorisk samhällsorientering med nationell kursplan och kunskapsprov - Sverigeintroduktion, som vi kallade det i Växjö - är en annan viktig reform i Tidöavtalet.

Fru talman! Arbetslinjen är lägerelden i det goda samhället. Alla har inte en trygg familj eller bra barndomsvänner, men alla ska kunna få en riktigt fin arbetskamrat.

Där på verkstadsgolvet möts Ahmed och Simon. De kanske inte alltid har samma matlåda, men de hittar riktigt bra rutiner för att byta däck snabbt tillsammans. Det visar sig att de håller med varandra om att dieselpriserna är för höga - och ja, nu ska vi faktiskt ändra på det - men kanske inte om vem som har bäst musiksmak. Och det kan man väl leva med.

Där på verkstadsgolvet löser de många problem, inte bara för kunderna eller för varandra, utan också för samhället. På jobbet lär sig människor svenska, skapar förståelse för varandra och för vad som gäller i vårt samhälle, får en egen inkomst och rekryteras till V75-bolaget med kollegorna i stället för till gängkriminalitet.

Fru talman! Nu behövs Sverigelöftet eftersom Sverige jobbar när Sverige är som bäst.

(Applåder)

I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet! Det går alltid bra att säga att man ska kunna leva på sin pension, men ni röstade emot en sådan höjning i våras. Det är inte särskilt många jobbsatsningar hos Moderaterna.

Det är jättebra med matchning och så vidare om det finns något att matchas mot. Men vi har ju redan prövat denna arbetsmarknadspolitik, den så kallade arbetslinjen. Hur bra tycker ni att det gick? Människor kastades ut ur sjukförsäkringen. Sjuka och arbetslösa fick betala de rikas skattesänkningar. Detta ökade klyftorna i samhället ännu mer.

Nu är ni där igen och vill friskriva er från ansvar. Vill man skapa jobb investerar man i välfärden, sjukvården, skolan och bostäder. Det är en aktiv arbetsmarknadspolitik som skapar jobb, men de investeringarna ser vi inte. Sedan skyller ni på invandrare. Varför?

Fru talman! Det kommer att bli kämpigt för Socialdemokraterna, för i deras oppositionsunderlag finns en mycket skarp kritik mot den politik med skärpta krav som Socialdemokraterna nu åtminstone påstår sig företräda. Från Vänsterpartiet hörs som vanligt att vi bara ska krama bort arbetslösheten.

Sanningen är att detta inte är någon konflikt. Vi behöver givetvis en kombination av skärpta krav och rätt stöd. Det är en politik som har funkat i många moderatledda kommuner med goda resultat, precis som det var en politik som tog hundratusentals människor ur utanförskap till arbetsgemenskap under alliansregeringen. Nu kommer vi med en återupprättad arbetslinje att kunna göra samma sak igen.

Fru talman! Ursäkta min bristande vandel, men det där stämmer ju inte!

Ledamoten slänger ur sig att vi vill krama bort arbetslösheten. Jag har precis pratat i en minut om att vi vill investera. Vi vill göra investeringar i skola, välfärd och bostadsbyggande och se till att människor kommer in i arbete och att vi får en klimatomställning som också skapar jobb. Allt detta friskriver sig Moderaterna ifrån. När människor sedan ser att samhället raseras pekar Moderaterna finger och skyller på invandrare.

Fru talman! Ledamoten missar att det finns dubbelt så många lediga jobb anmälda till Arbetsförmedlingen som det finns långtidsarbetslösa i Sverige. Det problem vi har på svensk arbetsmarknad är inte i första hand att det saknas arbetstillfällen utan att de som är utan arbete inte har förmågan att ta de arbeten som finns. Därför behöver vi skärpa kraven på att man ska utbilda sig, lära sig svenska, delta i praktik, göra samhällsnyttiga insatser och ta de jobb som erbjuds, söka de jobben och anstränga sig på heltid för det.

Herr talman! Jag tänkte ställa en annan fråga till ledamoten Rosengren. Det handlar om bosättningslagen. Bosättningslagen har ju varit en viktig reform för att få en jämnare fördelning av nyanlända mellan kommunerna. Detta har kortat tiden till jobb och väntan på att bli kommunplacerad.

Nu vill regeringspartierna avskaffa bosättningslagen. Hur anser ledamoten att det kommer att förbättra integrationen?

Herr talman! För att få bättre ordning på integrationen måste man först få ordning på invandringen. Därför föreslår vi exempelvis nya transitcenter, där de som är asylsökande ska bo och få aktiviteter i väntan på sitt beslut. För dem som får ett ja och får vara kvar i Sverige ska etableringen fungera enkelt. Med transitcenter kommer vi också att kunna göra en bättre kartläggning i förväg, så att dessa människor kan komma ut i kommunerna på ett bättre sätt.

I Tidöavtalet står klart och tydligt att vi ska fortsätta med en fördelning, men detta att man som i dag kan köra över kommuner behöver ses över. Det är också rimligt i ett land med ett starkt lokalt självstyre.

Herr talman! Moderaterna vill alltså återgå till det som inte fungerade. Även om vi har transitcenter och liknande och kan göra kartläggningar innebär ett avskaffande av bosättningslagen att vissa kommuner kan motsätta sig att ta emot nyanlända. Det ligger nära till hands att tänka att man lyssnar mer på välmående Stockholmskommuner än på Uppvidinge eller Sävsjö.

Vi vet att reformen har haft positiv effekt. Vad är det som gör att man ändå vill avskaffa lagen?

Herr talman! Det är inte så länge sedan jag var i Uppvidinge. Jag vill nog säga att ledamoten har totalt fel uppfattning när det gäller att det skulle funka så väldigt bra i Uppvidinge efter åtta år med Socialdemokraterna.

Jag tror att Socialdemokraterna är ensamma om beskrivningen att det fungerar med den etableringsreform och den bosättningslag som man har haft nu. Det har inte fungerat tillräckligt väl, och vi kommer att se till att det gör det. Men då krävs reformer på en rad olika områden, inte bara att tvinga ut personer i kommuner där mottagandet kanske brister. Och Filipstad är inte en rik Stockholmskommun.

Herr talman! Jag konstaterar att det paradigmskifte vi står inför i migrationspolitiken kommer mot bakgrund av det faktum att om man under lång tid säger vad som helst om människor kan man också göra vad som helst med dem. Vi vet vad det historiskt har lett till, och vi ser konsekvenser här och nu, i första hand för dem som berövas det skydd de har rätt till men också för dem som fått skydd.

Vi har sett konsekvenser i form av brinnande asylboenden, dagliga hatbrott och diskriminering och en alltmer rå och rasistisk ton i samhällsdebatten. Så skapas skillnader i samhället. Det brutala klassamhället upprätthålls och rasismen förstärks.

Jag konstaterar att det är just i slottsavtalet som den bruna och den blåa nationalistiska högern möts, i skärningspunkten mellan nedskärningar och rasism. Det är där de sämst ställda angrips och ställs mot varandra.

Herr talman! Vi kommer att möta en ny utförsäkringsvåg, urholkade trygghetssystem, en välfärd på svältkost och löner och ersättningar som inte räcker till. De rika kommer att kunna dra ifrån, och de fattiga lämnas efter. I den skärningspunkten behöver den nya regeringen rasismen. Oavsett om det handlar om arbetslöshet, bostadskris eller den eftersatta välfärden är regeringen som besatt av att peka på invandringen för att själv kunna smita ifrån ansvar.

Genom att utmåla de människor som söker skydd här som ett hot och en belastning blir det lättare att villkora välfärden och neka dem rättigheter. Högern vill ju skära ned trygghetssystemen för alla, men det är alltid lättast att peka på dessa grupper. Och det har högern gjort, med ett tonläge som fullständigt förvrider vad allt borde handla om, nämligen att människor är på flykt undan krig, förföljelse, terror och förtryck.

Det borde handla om hur vi skapar bästa möjliga förutsättningar för dem som kommer hit att bli en del av vårt samhälle och om hur vi skapar en mänsklig, värdig och välkomnande flyktingpolitik där man får sina asylskäl prövade på ett rättssäkert sätt. Det borde handla om hur vi gör Sverige till en bättre och rymligare plats - en plats med fler rättigheter och möjligheter i stället för färre. Det är hur vi investerar i samhället och människorna i det som avgör hur väl vi lyckas.

Men dessa ambitioner har inte regeringen. Regeringen vill kasta ut människor i otrygghet och osäkerhet och se till att ännu färre lyckas ta sig hit. Och för detta använder man en splittringspolitik som gör Sverige till ett mindre och sämre land att leva i för oss alla. Det är en politik som jag vänder mig starkt emot.

Innan jag avslutar, herr talman, vill jag vända mig till alla föräldrar och barn i splittrade familjer som redan i dag möter konsekvenserna av en omänsklig migrationspolitik. Vi vet vi hur fruktansvärt illa ni har behandlats. Och till alla er som är rädda inför framtiden vill jag säga: Era barn har också rätt till frihet, trygghet och familj. Era liv och era barns framtid spelar roll och räknas.

Vi kommer solidariskt att finnas och kämpa för varenda familj som lever i otrygghet och osäkerhet och vill återförenas.

(Applåder)

Herr talman! Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över migrationspolitiken. Det är uppenbart att den migrationspolitik som har förts i Sverige under en längre tid har saknat förankring hos svenska folket. För att man ska kunna föra politiken över tid måste man givetvis väga sina värderingar mot verkligheten, och i verkligheten finns inte bara budgeten utan också förankringen.

Min fråga till dig, Tony Haddou, är: Hur vill du återvinna legitimiteten för den migrationspolitik som du själv företräder? Den verkar saknas bland dem som vi är valda för att företräda.

Herr talman! Det är just den rasistiska och råa ton som vi har hört under en lång tid i Sverige som har förvridit debatten och det som den egentligen bör handla om. Sedan stämmer det inte när det gäller förankringen hos den svenska befolkningen i den här frågan. Röda Korset tog fram en undersökning - jag tror att det var Novus som gjorde den åt dem. Sju av tio svenskar vill att familjer återförenas - svenskar vill det. Det är en majoritet, eller hur?

Det är inte så att ni har en förankring när ni kommer med dessa förslag, Oliver Rosengren. Jag tror inte heller att människor som har röstat på er var beredda på att Sverigedemokraternas politik helt och hållet skulle gå igenom. De håller ledamoten här i ett koppel, herr talman. Det är Sverigedemokraternas politik vi pratar om. Det är inte Moderaternas, Kristdemokraternas eller Liberalernas. De har sagt ja till detta och gått med på detta, men de kommer att vara i ett koppel.

Herr talman! När jag läser Tidöavtalets delar kring migrationen kan jag bara konstatera att vi även om vi inte hade behövt Sverigedemokraterna borde ha genomfört de utredningar och de förslag som nu finns i Tidöavtalet, möjligen med något enstaka undantag.

Det är en klok omläggning och en klok översyn av migrationspolitiken som föreslås. Man ska inte jubla över alla delar av den, men det är nödvändigt. Politiken reduceras ibland till just det: det som är nödvändigt. Och det är just nu vad detta är.

Herr talman! Jag vet inte hur nödvändigt det är att utreda om vi ska gå emot rättsstatens principer och avveckla demokratin i Sverige. Det gör mig väldigt fundersam när en ledamot försvarar det på det här sättet.

Vi går emot rättsstatens principer, som vi som demokrati och vi i den här kammaren röstar om. Sedan finns det en hel radda vansinniga saker, som att exempelvis straffa brottsoffer. Det är en vansinnig politik.

Herr talman! Sverigedemokraterna har länge med sin politik velat skicka en mycket tydlig signal till människor på flykt: Sverige är stängt. Du är inte välkommen hit. Kom inte hit! Och kommer du hit ska dina rättigheter vara minimala.

Den signalen blir nu verklighet när Sverigedemokraternas migrationspolitik på punkt efter punkt ska förverkligas av moderater, kristdemokrater och så kallade liberaler.

De senaste dagarna har vi gång på gång fått höra att det blir ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik, och det är helt sant. Sverige har länge varit ett land som tagit ansvar för människor på flykt - människor som flyr undan krig, förtryck och hemskheter som vi inte ens kan föreställa oss. Det är ett skifte till en historiskt konservativ och nationalistisk migrationspolitik.

Låt mig vara tydlig! För mig som liberal och för mig som centerpartist är asylrätten okränkbar. Den som kommer till Sverige ska få sina skyddsskäl prövade. Har man inte skyddsskäl ska man återvända, men har man skyddsskäl ska man mötas av: Välkommen hem! Och man ska få bästa möjliga förutsättningar att integreras och bli en del av vårt gemensamma samhälle.

Politik handlar om att kompromissa - det vet man som gammal kommunpolitiker. Men när det handlar om människovärden och vissa frågor, såsom migrationspolitik, måste man som liberalt sinnad ha vissa röda linjer som man aldrig kompromissar med. För detta är inte på låtsas. Detta är på riktigt. Det är ingen som flyr för att det är roligt. Man flyr inte undan krig, förtryck, förföljelse och bomber för att det är roligt. Man flyr för sitt liv. Den nya regeringens migrationspolitik är ett hårt slag för alla som nu tvingas på flykt.

Det är mycket i den nya migrationspolitiska riktningen som är direkt dålig politik. Det blir en smalare humanitär grund. Det blir svårare för barn att återförenas med sina föräldrar. Och de permanenta uppehållstillstånden ska försvinna.

Herr talman! Det finns mycket som är anmärkningsvärt. Sverige är sedan 1950-talet ett stolt och mycket stort mottagarland när det gäller kvotflyktingar. Kvotflyktingar är några av vår tids mest utsatta människor. Bland dem som UNHCR allt som oftast identifierar som kvotflyktingar finns kvinnor, barn, unga flickor, krigsskadade och torterade. Det är vår tids mest utsatta flyktingar. Förra året tog Sverige emot över 6 000 kvotflyktingar. Med den nya så kallade borgerliga och liberala regeringen ska vi ta emot färre än 900 per år.

Herr talman! I fredags var det en mörk dag för Sverige och för svensk migrationspolitik men framför allt för människor på flykt.

(Applåder)

Herr talman! I Jonny Catos inlägg talade han för att de som får nej ska återvända eller lämna Sverige. Då är min fråga till Jonny Cato: Vad är Centerpartiets uppfattning om de förslag som finns i Tidöavtalet om transitcenter, för att inte polis och andra delar av statsapparaten ska behöva lägga stora resurser på att hitta personer som fått avslag och som då har gått under jorden?

Herr talman! Tack, Oliver Rosengren, för frågan och välkommen till Sveriges riksdag! Jag hade äran att sitta i den migrationspolitiska kommitté som utredde Sveriges nya migrationspolitik. Centerpartiet tycker att återvändande är en viktig fråga och var också beredda att vända och vrida på hur vi ska kunna få till just ett ökat återvändande i Sverige. Centerpartiet var faktiskt det enda parti som i samband med att vi antog en ny migra-tionspolitik motionerade om att vi skulle få till en bred utredning som tittar på hur återvändandet i Sverige kan bli bättre.

Jag är beredd att titta på den typ av förslag som regeringen presenterar för att återvändandet ska bli bättre och mer effektivt, men det behöver kombineras med annat, exempelvis en ökad rättssäkerhet.

Herr talman! När det kommer till frågan om återvändande och transitcenter, fast då kallat mottagandecenter, finns det redan en utredning. Mottagandeutredningen har ju redan gått fram med ett alternativt förslag om den här typen av reform. Detta skulle vi kunna genomföra betydligt snabbare än genom att sätta oss ned i någon ny centerpartistisk bred grupp. Vi skulle kunna ha chansen att gå fram snabbt här. Därför är det bra att Centerpartiet verkar välkomna det. Då kan vi förhoppningsvis göra detta med en bredare majoritet i riksdagen.

Herr talman! Jag föreslog inte någon ny grupp, men det är som vanligt när moderater vill samarbeta med centerpartister nu för tiden: Man bjuder in lite med armbågen.

(Applåder)

Herr talman! För fyra år sedan stod jag för allra första gången i denna talarstol. Jag lyfte då fram detta med religionsfriheten i Sverige.

Jag menade då att det var en frihet som faktiskt inte gäller alla här i vårt land, och det menar jag fortfarande. Det är nämligen fortsatt obehagligt tyst när det kommer till kristna flyktingars och konvertiters situation i Sverige. Det är en tystnad som är obegriplig, eftersom vi vet att man förföljs här - trots att vi har religionsfriheten som en väldigt omhuldad och viktig frihet.

Brottsförebyggande rådet konstaterar i sin hatbrottsrapport att de kristofobiska hatbrotten har ökat i Sverige. Organisationen Open Doors har visat att religiöst motiverade förföljelser mot kristna flyktingar i Sverige är omfattande, att de framför all riktas mot konvertiter och att det många gånger är migranter som står för övergreppen.

Konvertiternas situation har jag lyft ett oräkneligt antal gånger i den här kammaren, och jag är därför nöjd med att man både i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen som vi lyssnade till i går hade med just konvertiternas situation.

Här i kammaren har jag också om och om igen argumenterat för att Sverige behöver en inspektion för migrationsfrågor likt den vi har inom socialförsäkringen i form av ISF. ISF har en jätteviktig roll att fylla för oss som jobbar med socialförsäkringen för att kunna göra den bättre så att den är så effektiv som vi alla, oberoende av politiskt parti, tycker att den ska vara.

Varför vi inte har en extern, oberoende part inom migrationsområdet är och förblir en gåta. Men nu kommer det att ske en ändring. Trots att intresset här i kammaren har varit väldigt ljummet för denna inspektion för migrationsfrågor finns just detta med i Tidöavtalet: att se över om vi ska ha en extern part som tittar på hur processen fungerar och hur bra rättssäkerheten är för den enskilde när beslut fattas.

För oss kristdemokrater är det här två väldigt glädjande saker som har skett de senaste dagarna. Och det är inte bara konvertiter som ska vara i fokus. Vi vet också att den process som ligger bakom ett avgörande om skyddsskäl för hbtq-personer, alltså ett ja eller nej till att få stanna, kan bli bättre i många delar.

Vi hoppas därför väldigt mycket på den nya regeringen, inte minst utifrån att man lyfter fram just de här grupperna som viktiga. Vi behöver kvalitet och enhetlighet i Sverige så att vi kan lita på att ett beslut om ja eller nej alltid är korrekt fattat.

Herr talman! Tack, Hans Eklind, för anförandet! Jag är glad att ledamoten tar upp situationen för konvertiter och hbtqi-personer - naturligtvis tråkigt i en tid när Sverige sluter och stänger sig.

Över 100 miljoner människor är på flykt, herr talman. Regeringsföreträdare konstaterar själva att man säger en sak före valet och en annan efter valet. Kristdemokraterna ville före valet motverka människosmuggling och skydda de mest utsatta flyktingarna. Jag är väldigt glad för att man vill skydda de mest utsatta flyktingarna, och den bästa metoden för det är ju kvotflyktingsystemet. Men det har ni gått ifrån nu, trots att vi båda tycker att det var bra. Jag tror ju att Hans Eklind tyckte att det var bra före valet.

Men nu gör man inte det. Nu vill man ha ett system där man går ifrån att ta hand om dem med störst behov, de mest ömmande fallen i världen, de som skulle få skydd med lagliga vägar. Man slår sönder det här systemet genom att gå så lågt ned som Kristdemokraterna har gått med på. Varför?

Herr talman! Tack, Tony Haddou, för en viktig fråga! Säkra och lagliga vägar brukar vi prata om inom migrationspolitiken, och dit hör kvotflyktingsystemet. Jag har under valrörelsen lyft fram en annan säker och laglig väg som jag tycker att Sverige, precis som ett antal andra EU-länder, har anledning att fundera över, nämligen humanitära mottagningsprogram. Det handlar också om säkra och lagliga vägar. Vi har även lyft fram sponsorskap som ytterligare ett sätt att skapa en säker och laglig väg.

Antalet kvotflyktingar minskas; det är helt korrekt. Trots denna minskning ska vi ändå vara noggranna med att säga att vi ligger i världstopp när det gäller antalet kvotflyktingar. Även om jag köper att man kan kritisera minskningen ska vi alltså veta att vi fortfarande ligger i världstopp.

Det viktiga här och nu för att vi ska kunna få säkra och lagliga vägar att fungera är att den irreguljära migrationen minskas ordentligt. Där finns det mycket kvar att jobba på.

Herr talman! Den logiken förstår jag inte riktigt. Minskningen leder ju till att även andra länder kommer att sluta sig.

Det som händer när man drar ned i kvotflyktingsystemet är att människor hamnar i händerna på människosmugglare och tvingas göra de här livsfarliga resorna genom Sahara eller över Medelhavet med sina barn. Det är ingen som sätter sitt barn på en båt om det vore tryggt på land. Det är ju därför vi har kvotflyktingsystemet.

Nu går ni ifrån det, Hans Eklind, rakt i händerna på människosmugglarna.

Herr talman! Man kan inte inleda en replik med att säga att vi har 100 miljoner flyktingar, vilket är korrekt, och samtidigt göra gällande att antalet kvotflyktingar är avgörande för huruvida dessa hamnar i människosmugglarnas händer eller inte.

Kvotflyktingsystemet är ett av systemen, och ska vi få till fler säkra och lagliga vägar för alla de miljontals flyktingar som finns är inte lösningen att vi i Sverige tar ansvar för detta. Lösningen handlar ju om att fler länder som i dag inte tar emot kvotflyktingar, eller tar emot väldigt få, ska höja sig. Då kan vi få till ett bra kvotflyktingsystem för alla flyktingar.

Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik, men när ledamoten Hans Eklind pratar om ökad rättssäkerhet tänkte jag att det kanske är på sin plats att vi citerar Tidöavtalet, som anger att den enskildes rättigheter under asylprocessen "inte ska vara mer långtgående än vad EU-rätten fordrar, innebärande att t.ex. rätten till tolk, offentligt bekostat rättsligt biträde, bistånd eller ombud ska ses över".

Hur rimmar detta med ökad rättssäkerhet under asylprocessen?

Herr talman! Det korta och enkla svaret är att rättssäkerhet handlar om att både ett ja och ett nej ska vila på korrekta grunder.

Av det skälet menar jag att rättssäkerheten vinner på Tidöavtalet. Det handlar om att få till en inspektion för migrationsfrågor och om att exempelvis göra det som Ulf Kristersson underströk i sin regeringsförklaring i går, nämligen att se över konvertiters och hbtq-personers möjligheter att få sina skyddsskäl prövade på ett korrekt sätt.

Det här handlar om rättssäkerhet, och jag vill ställa en fråga tillbaka till ledamoten: Har Centerpartiet några förslag som ökar rättssäkerheten? Är Centerpartiet nu berett att stödja en inspektion för migrationsfrågor, som ju faktiskt finns med i Tidöavtalet? Eller anser ledamoten att det inte spelar någon roll om vi har en oberoende extern part som kikar på hur rättssäkerheten kan höjas i Sverige?

Herr talman! Jag är givetvis beredd att titta på allt som kan öka rättssäkerheten.

Jag förstår ändå inte hur man kan stå i talarstolen och prata om hur vi ska öka rättssäkerheten för konvertiter och hbtqi-flyktingar och samtidigt ta bort deras möjlighet att göra sig förstådda med hjälp av tolk och rättsligt biträde.

Detta kommer inte att öka rättssäkerheten. Det behöver vi inte någon inspektion för att konstatera; det kan vi konstatera här inne. Det kommer att minska rättssäkerheten.

(Applåder)

Herr talman! Ledamoten har i flera repliker sagt att han är beredd att se över saker och ting. Men det vore kul om ledamoten agerade för att vi ska göra något i stället.

Ledamoten vet att jag har lyft fram en inspektion för migrationsfrågor vid varje debatt i denna kammare under fyra år. Jag har aldrig någonsin hört ledamoten stämma in i att det här är ett viktigt krav, vare sig för ledamoten själv eller för hans parti.

Vi har faktiskt konkreta förslag för ökad rättssäkerhet. Jag bara hoppas att Centerpartiet är med och stöder dessa förslag när de förhoppningsvis hamnar i kammaren för beslut.

Sjukvård och välfärdsfrågor