Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Aktuell debatt 5 april 2019
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  2. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  3. Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
  4. Hoppa till i videospelarenPatrick Reslow (SD)
  5. Hoppa till i videospelarenFredrik Christensson (C)
  6. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  7. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  8. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  9. Hoppa till i videospelarenMats Berglund (MP)
  10. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  11. Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
  12. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  13. Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
  14. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  15. Hoppa till i videospelarenPatrick Reslow (SD)
  16. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  17. Hoppa till i videospelarenPatrick Reslow (SD)
  18. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  19. Hoppa till i videospelarenFredrik Christensson (C)
  20. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  21. Hoppa till i videospelarenFredrik Christensson (C)
  22. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  23. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  24. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  25. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  26. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  27. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  28. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  29. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  30. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  31. Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
  32. Hoppa till i videospelarenPatrick Reslow (SD)
  33. Hoppa till i videospelarenFredrik Christensson (C)
  34. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  35. Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
  36. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  37. Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
  38. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  39. Hoppa till i videospelarenPatrick Reslow (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  41. Hoppa till i videospelarenPatrick Reslow (SD)
  42. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  43. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  44. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  45. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  47. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  48. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  49. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  50. Hoppa till i videospelarenDaniel Riazat (V)
  51. Hoppa till i videospelarenIngemar Kihlström (KD)
  52. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  53. Hoppa till i videospelarenPatrick Reslow (SD)
  54. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  55. Hoppa till i videospelarenPatrick Reslow (SD)
  56. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  57. Hoppa till i videospelarenMats Berglund (MP)
  58. Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
  59. Hoppa till i videospelarenMats Berglund (MP)
  60. Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
  61. Hoppa till i videospelarenMats Berglund (MP)
  62. Hoppa till i videospelarenPatrick Reslow (SD)
  63. Hoppa till i videospelarenMats Berglund (MP)
  64. Hoppa till i videospelarenPatrick Reslow (SD)
  65. Hoppa till i videospelarenMats Berglund (MP)
  66. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 66

Anf. 1 Roger Haddad (L)

Herr talman! När jag började i Sveriges riksdag för åtta och ett halvt år sedan trodde jag aldrig att jag skulle stå här i dag av anledningen att hot och våld mot lärare och rektorer har ökat så pass mycket och att utvecklingen har blivit så pass allvarlig att vi från Liberalerna tvingas begära en särskild debatt för att uppmärksamma problemet.

Det vanligaste för de flesta av oss skolpolitiker är att vi är ute och besöker elever, lärare och rektorer för att diskutera betygsfrågor, läxor, ibland matsedeln, lärarbrist eller lärarlöner - de kanske positivare och enklare frågorna.

Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Nu ser vi i Arbetsmiljöverkets rapporter att det nästan har skett en fördubbling av antalet ärenden om hot och våld mot lärare.

Vi vill ha den här debatten för att uppmärksamma problemet och öka lärarnas befogenheter.


Anf. 2 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! När det stökas på lektionerna hinner vi inte lära oss så mycket som vi vill. Så sa Allan och hans vänner i elevrådet i Wasaskolan i Södertälje när jag besökte den för några veckor sedan.

Ett fokus på kunskapsresultat i skolan, ett fokus på att elever ska lära sig mycket, ett fokus på likvärdighet, att alla ska ha samma chans och att det inte ska spela någon roll var du kommer ifrån, och ett fokus på trygghet och studiero kommer att stå i centrum för regeringens politik under de kommande åren på skolans område. För mig som utbildningsminister är trygghet och studiero i alla klassrum prioriterat.

Regeringen inledde mandatperioden med att ta fram en läroplansskrivning som förbereddes av Skolkommissionen. I läroplansskrivningen slås det fast att elever ska visa varandra och lärarna respekt och hänsyn och bidra till en positiv arbetsmiljö och en positiv studiemiljö.

Vi har sedan länge haft arbetsmiljöregler i skolan, både för lärare och för elever, men det är uppenbart att vi måste göra mer för att trygga tryggheten och studieron för eleverna och för lärarna.

Som signalspråk är skrivningen i läroplanen viktig. Om vi säger följande meningar tillräckligt många gånger kommer de till slut att bli verklighet: Det är lärarna som bestämmer i klassrummet. Eleverna har rättigheter, men eleverna har också skyldigheter. De beteenden som inte accepteras i resten av samhället ska vi inte heller acceptera i skolan. Men språket måste också materialiseras. Det är bra, och vi behöver förenkla de disciplinära åtgärderna, som avstängning och omplacering, för rektorerna. Vi ska också tänka på rektorernas arbetsmiljö.

Varje utebliven disciplinär åtgärd mot en elev som utsätter andra för våld riskerar faktiskt att förminska betydelsen av att ha blivit utsatt för våld. Varje utebliven disciplinär åtgärd vid våld är att vilseleda om vad det innebär att vara en del av ett samhälle. Varje utebliven anmälan om våld till huvudman eller Arbetsmiljöverket är att normalisera våldet. Det är att svika alla inblandade, inte bara lärare och rektorer utan också elever.

Vi måste också tala om grundförutsättningarna för att skapa en skola där våld och hot inte förekommer. Grundförutsättningarna handlar om en elevhälsa som proaktivt och långsiktigt deltar i verksamheten. Det handlar om att lärare ska ges tid för att fokusera på kunskapsuppdraget, att planera och genomföra undervisningen, det som ändå är kärnuppgiften i lärarens arbetsuppgifter. Det handlar om att se till att lärartätheten är tillräckligt hög för att kunna möta elever med behov av stöd såväl som elever som har svåra utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Kom ihåg att när lärarna och skolans elevhälsa inte räcker till för alla elever riskerar det förstås att allra mest drabba de elever som har ett särskilt stort behov av stöd. Och viktigast av allt: Kunskap i skolan betyder att vi alla, från politiker till föräldrar, har ett ansvar att se till att skolan faktiskt handlar om kunskap och att vi alla deltar i och är engagerade i elevernas lärande.

I skolan är det kunskap som ska stå i fokus, inte kundtänkande. Det kundtänkande som breder ut sig i svensk skola riskerar att gå ut över kunskapsuppdraget och över lärarnas arbetsmiljö.

Uppfostran är en sak för föräldrarna. Lärarna ska inte behöva uppfostra elever, men de ska heller inte vara rädda för att vidta de åtgärder som behövs, som situationen kräver och som är inom lagens ram för att stärka elevernas rätt till kunskap och bildning.

(Applåder)


Anf. 3 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman, skolministern och andra! En elev sparkar och slår en lärare. När annan personal griper in tar eleven tag i håret så att det lossnar. En gravid pedagog stoppar ett bråk mellan två elever, som slår och knuffar henne i magen. Efteråt får hon värk, och senare konstateras att hon fått missfall. En anmälare beskriver hur en elev tar stryptag på en yngre elev och berättar att detta har hänt flera gånger.

Herr talman! Jag skulle kunna stå här i timmar och läsa upp anmälningar som har kommit in bara det senaste året om hot och våld i skolan. Förra året kom det in 870 anmälningar, och då vet vi att det finns ett mörkertal. Det är en fördubbling mot för bara fem år sedan.

Ingen av oss andra skulle acceptera att ha det så här på vår arbetsplats.

Vi kan också titta på den undersökning som Brottsförebyggande rådet har gjort bland elever. Den visar att 51 procent av alla niondeklasselever uppger att de under de senaste tolv månaderna har blivit bestulna, misshandlade, hotade, rånade eller utsatta för sexualbrott, varav de flesta händelser skedde i skolan - 51 procent!

Jag säger det igen, herr talman: Ingen av oss andra skulle acceptera att ha det så på vår arbetsplats.

Sedan säger skolministern i intervjuer och vid olika talartillfällen att skolan är på väg åt rätt håll.

Med 17 000 nior som gick ut utan fullständigt betyg och 33 000 gymnasieelever som inte tog sin examen i juni förra året kan väl ingen påstå att utvecklingen går åt rätt håll.

Var finns alla skarpa förslag om att ändra lagar och förordningar och ge lärare och skolrektorer den befogenhet de behöver? Var finns de skarpa förslagen om att förbättra lärarutbildningen så att konflikthantering och metodik ingår som gör en beredd på vad som händer? Var finns förstärkningen av rektorsutbildningen och av rektorer, som är skolans viktigaste personer? Var finns de skarpa förslagen för hur man bygger ut och förbättrar elevhälsan så att vi får en bättre situation?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Herr talman! Jag avslutar mitt inlägg med att säga att ingen av oss andra skulle acceptera att ha det så här. Vi kan väl ändå inte säga att skolan går åt rätt håll.

(Applåder)


Anf. 4 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Jag säger som jag sa i onsdagens debatt: En grundläggande förutsättning för lärande är att det är ordning och reda i klassrummen och på skolan och att skolan ses som vilken arbetsplats som helst. Inte någon annanstans i samhället skulle vi acceptera den arbetsmiljö som vi nu ser på flera skolor runt om i landet.

Rapporterna om det ökande våldet i skolorna är alarmerande. Enligt Sveriges Television har 3 000 anmälningar om hot och våld i skolan gjorts sedan 2014. Vid 224 tillfällen under de senaste fem åren har hoten även innefattat knivar eller vapenliknande föremål. Bara här i Stockholm har hot mot lärare och elever mer än fördubblats på sju år.

Men hot och våld kan också ta sig andra uttryck än det rent fysiska. Lärare får utstå spottloskor och könsord. Det senare gäller inte minst kvinnliga lärare.

Massinvandringspolitiken har heller inte haft någon positiv inverkan på ordningen i skolorna.

Men läget är värre än så. När lärare tillrättavisar elever, kör ut dem ur klassrum eller ingriper i hotfulla situationer läser vi i medierna hur de blir anmälda och i vissa fall till och med skadeståndsskyldiga. När rektorer stänger av elever körs de över av skolchefer. Det är ett helt felaktigt system. Lärarnas och rektorernas beslut måste gälla till varje pris.

Det är som om vi lever i Absurdistan. Avsaknaden av auktoritet, disciplin och respekt är total i svensk skola. Toleranströskeln för vad lärare och rektorer kan göra för att få ordning på skolorna måste sänkas radikalt. Gatans lag ska inte gälla i skolan.

Detta är inget nytt. Vi har kunnat läsa om det i flera år, och i denna kammare har vi haft otaliga debatter på detta tema. Men nu har vi verkligen nått vägs ände. Det är dags för regeringen att bestämma sig för om den vill fortsätta tala eller om den vill agera.

Vi har under lång tid hört regeringen tala om nationella planer för trygghet och det ena dokumentet efter det andra. Det är inget fel med det, men det är helt otillräckligt om inte fler konkreta åtgärder vidtas.

Den som inte drar sig för att sparka på lärare, spotta dem i ansiktet eller hota med kniv kommer knappast att ändra sitt beteende för att vi uttrycker vackra ord i nationella handlingsplaner.

Men när det gäller konkreta förslag, såsom ordningsomdömen, som vi hade uppe i riksdagen i veckan, säger hela vänstersidan blankt nej. Då är man inte reda att vidta skarpa åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Vi sverigedemokrater vill se resultat. Alldeles för länge har det talats om problemet, men få lösningar har presenterats. Vi menar att det är dags att agera och det mycket kraftfullt. Jag ser fram emot att få höra ett helt batteri av åtgärder från regeringen för att sätta punkt för denna dystra epok i svensk skolhistoria, och jag förväntar mig att höra dem här i dag.


Anf. 5 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Det är bra att riksdagen i dag ges möjlighet att debattera denna viktiga fråga, även om jag önskar att vi inte skulle behöva det.

För att elever ska lyckas i skolan behövs en trygg studiemiljö och skickliga och engagerade lärare. Vi känner alla till behovet av att få fler att vilja bli lärare för att kunna möta de utmaningar skolan står inför. Yrkets status behöver höjas, men det är också nödvändigt att lärare kan känna sig trygga och ha en god arbetsmiljö på sin arbetsplats.

En dålig arbetsmiljö för lärarna är inte bara en dålig arbetsmiljö för dem utan även för alla de hundratusentals elever som går i den svenska skolan. Detta hänger ihop. Självfallet är alla former av kränkningar, hot och våld mot lärare helt oacceptabla. Lärare måste kunna känna sig trygga i den svenska skolan och ska inte behöva utstå någon form av kränkning eller våld från vare sig elever eller föräldrar.

På grund av rådande arbetsmiljö ställs lektioner in, och lärare lämnar yrket. Mellan 2012 och 2016 nästan fördubblades antalet anmälningar om fysiskt våld mot lärare till Arbetsmiljöverket. Enligt Lärarnas Riksförbunds arbetsmiljöundersökning går nästan var femte lärare till sitt arbete med en känsla av obehag inför risken att utsättas för just hot, våld och andra trakasserier. Samtidigt uppger hälften av lärarna att våldet i skolan ökar. Denna utveckling är helt oacceptabel och måste vändas.

I januariavtalet ingår att ta fram en nationell plan för trygghet och studiero. Fler lärarassistenter ska anställas, och elever som har utsatt andra för hot eller våld ska lättare kunna stängas av eller omplaceras.

Flera av dessa frågor är viktiga för Centerpartiet, och det är ett bra steg på vägen. Det kommer dock att behöva vidtas ytterligare åtgärder för att alla lärare ska känna sig trygga i den svenska skolan och kunna ha fokus på undervisningen och att ge eleverna den kunskap som de ska få i den svenska skolan.

Herr talman! Det finns mer att lyfta upp om vikten av att brott anmäls, huvudmännens ansvar och hur Skolinspektionen ska agera, men jag återkommer till det i mitt nästa anförande.

Varje dag gör tusentals lärare ett fantastiskt jobb, och på många ställen är arbetsmiljön bra. Men där det inte fungerar måste insatserna vara tydliga och ge verktyg till lärare, skolrektorer och huvudmän så att de kan ge våra barn och ungdomar en bra utbildning. Låt oss sätta fokus på att ge dem de rätta förutsättningarna så att utvecklingen kan vändas.


Anf. 6 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Idén om den allmänna, sammanhållna skolan var en del av kampen för demokrati. Ur detta samband föddes insikten om kunskap och bildning som en medborgerlig rätt, gemensam för alla och förverkligad i en skola för alla.

Det stora reformarbete för utbildningsväsendet som inleddes på 50talet innebar en höjning av den allmänna kunskapsnivån och en syn på lärandet som en dynamisk och påverkbar process vägledd av pedagogisk vetenskap och utveckling av skolans praktik. En systematiserad samverkan mellan skola och föräldrar utvecklades. Skolans lärandeprocess skulle utjämna socioekonomiskt grundade kunskapsskillnader. Den skulle också vara ett forum för en fostran i demokratisk anda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Samtidigt har synen på skolan förändrats i vårt samhälle. Det har skett en varufiering av utbildning där valet av skola sker på en marknad. Denna utveckling har ivrigt hejats på av liberaler och de på högerkanten.

Hur ser situationen ut i dag? Många lärare upplever en pressad situation i skolan. Enligt de myndigheter som bland andra Sveriges Radios program Skolministeriet har talat med upplever allt fler en alltmer pressad situation och arbetsmiljö. När Arbetsmiljöverket granskade skolorna mellan 2013 och 2016 konstaterade man att nio av tio skolor hade brister i arbetsmiljön.

I dag är vi här för att tala om hot och våld i skolan och vad vi vill göra för att komma till rätta med problematiken. Låt mig först säga att vi inte ska måla upp en bild av att något parti i denna kammare är för att det ska finnas våld och hot i den svenska skolan. Ibland låter det nämligen så i en alltmer polariserad debatt.

Hur vi ska komma till rätta med problemen hänger också ihop med att se grundorsakerna till problematiken.

När hot och våld sker i den svenska skolan, oavsett om det är gentemot lärare eller gentemot elever, ska självfallet åtgärder sättas in genom ett starkt ledarskap av rektorer och genom att våra lagstiftningar följs av rättsväsendet. Men grundorsakerna till problematiken kommer inte att åtgärdas så länge vi inte har en bättre arbetsmiljö för skolans personal, så länge vi inte har mindre grupper i skolan och så länge vi inte har en elevhälsa som finns där i tillräckligt stor utsträckning för våra elever.

Låt oss därför prata om grundorsakerna. Dessa kommer sig av en alltmer segregerad skola på grund av det system som har byggts upp under de senaste decennierna, där eleverna ses som kunder och inte som elever som har rätt till kunskap.


Anf. 7 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! En av samhällets viktigaste uppgifter är att medverka till en positiv uppväxt och utveckling för barn och ungdomar. Ett viktigt redskap för denna utveckling är skolan. Skolan ska förmedla kunskap och stimulera elevernas utveckling men också förbereda ungdomarna för vuxenlivet. Men dagens skola har problem med att hantera dessa uppgifter på grund av en ökad trend med våld och hot. Tyvärr är det ingen ny trend. Under flera år har olika rapporter visat på en ökad förekomst av hot och våld mot lärare och skolledare. Det är dags att bryta trenden nu. Lärare och elever har rätt till en lugn och säker arbetsmiljö.

Jag kan konstatera att statsrådet Ekström under mars kommunicerade att det nu är slut med hoten mot lärare. Detta skedde i debattartiklar och intervjuer. Det förslag som det hänvisas till är nya skrivningar i läroplanen till hösten där elevernas plikt att visa respekt för sina lärare och klasskamrater betonas, vilket i mina ögon är en mänsklig självklarhet redan i dag. Förutom detta nämns en nationell plan, utifrån 73-punktsprogrammet, och studiero som ska uppnås genom införande av mobilförbud. Kommer problemen verkligen att åtgärdas inom rimlig tid med detta? Avsaknaden av konkreta förslag under den förra mandatperioden lyser fortfarande med sitt exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Herr talman! Skolan har stor betydelse när det gäller att förmedla värderingar och bygga en värdegrund. Därför har Kristdemokraterna gång på gång betonat vikten av att skolan inte får vara värdeneutral. Skolan har ett ansvar för att föra etiska samtal och tidigt markera gränser för vad som är tillåtet och vad som är rätt och fel. Problemen har, som jag ser det, sin orsak i att värderingsgrunden för hur man bör bete sig mot varandra saknas. Ingen lärare, rektor eller elev ska behöva utsättas för fysiskt eller psykiskt våld eller behöva utstå tillmälen och kränkningar.

Herr talman! Vi behöver skapa en ökad respekt för lärare, och lärare måste kunna agera utan att bli anmälda för kränkning. Skolan har ett ansvar för att erbjuda nödvändiga förutsättningar och stöd för alla elevers kunskapsinlärning, men det måste också klargöras vilka regler som gäller och vad konsekvenserna blir om man inte följer dem.

Hur vi beter oss mot varandra har sin grund i att vi ger våra barn goda värderingar, och i mina ögon har familjen ett ansvar och bör göras mer delaktig i arbetet. Kristdemokraternas förslag om ett ansvarskontrakt är ett sätt att klargöra både vad skolans ansvar är och på vilket sätt familjen bör vara mer delaktig. De goda exemplen på tydligt ledarskap från skolledningarnas sida, med klara ordningsregler och uppföljning av reglerna, bör bli mall för alla skolor.

Jag återkommer i mitt nästa inlägg till vad vi vill göra ytterligare.


Anf. 8 Roger Haddad (L)

Herr talman! Det är uppenbart att vi tycker olika i denna fråga. Man måste först och främst erkänna problemet, även om detta inte räcker, för vi är över huvud taget inte överens, inte om åtgärderna heller.

Redan för ett år sedan krävde vi i utbildningsutskottet i ett tillkännagivande att regeringen skulle återkomma med ett förslag om skärpt skollag när det gäller studiero och arbetsro. Vad har hänt det senaste året? Inte mycket, skolministern.

Några tycker att vi överdriver. När man står här och säger att vi överdriver i denna fråga vill man egentligen inte ta upp den, eller hur, Vänsterpartiet? Men detta är fakta, herr talman. Arbetsmiljöverket konstaterar att hot och våld mot lärare nästan har fördubblats på fem år. Det går inte en dag utan att vi hör från Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet eller lokala medienyheter om elever som utsätter varandra för hot eller om det som vi diskuterar i dag, att lärare och rektorer utsätts för hot när de beslutar om ledighetsrutiner, när de beslutar att ingripa mot stöket i klassrummet och när de beslutar om betygsättning. Detta är på riktigt. Om vi inte erkänner det kommer vi att ha en sådan här debatt varje år utan att lösa problemet.

Skollagen måste förändras. Det är ett krav från Liberalerna. När jag hade en interpellationsdebatt den 15 februari här i denna kammare meddelade utbildningsministern att hon inte var beredd att ändra lagen. Men kapitlet om lärarnas befogenheter måste ändras. Kapitlet om kränkande behandling måste ändras. Barn- och elevombudet i dess nuvarande form måste avvecklas.

Vi har skolmyndigheter som ingriper och underkänner lärarnas beslut när de vill ingripa mot stöket. Det absolut mest sorgliga och beklagliga i denna samhällsutveckling är att lärarna är rädda för att ingripa. Rektorer säger i sina svar till Skolverket att de inte använder flera av verktygen, de så kallade disciplinära åtgärderna. Då måste vi ta reda på varför de inte används. Jag misstänker, herr talman, att det beror på att vi har en kränkningskultur, en politisk kultur, en praxis och en syn att lärarna kan man ifrågasätta, lärarna kan man utmana, lärarna kan man hota och lärarna kan man göra lite vad som helst med - slänga kaffet i ansiktet på, putta på, knuffa och hota.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Detta är helt oacceptabelt, och det är därför vi har denna debatt i dag. Och det är därför vi kommer att kräva att regeringen vidtar åtgärder, för detta har inte skett.


Anf. 9 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Skolan är den plats där det hållbara samhället på många sätt startar. Det hållbara samhället kräver hållbara individer, och skolan ska vara denna plats. Den ska vara en plats för lärande, och trygghet och studiero är centrala förutsättningar för det. Vi har den senaste tiden tagit del av en debatt som handlar om att denna verklighet inte råder överallt i alla skolor, och detta är alarmerande och allvarligt.

Det är självklart att lärare inte ska få bete sig hur som helst mot elever, men det är också självklart att elever inte ska få bete sig hur som helst mot sina lärare. Det ska vara god ordning i klassrummet och i skolan. Ansvaret vilar tungt på många. Självfallet vilar det på elever och lärare men också på rektorer, skolledare och andra vuxna i skolan och på föräldrarna. Politiken har också ett stort ansvar.

Det är dock inte fler disciplinära åtgärder som efterfrågas av lärarna. Detta var väldigt tydligt i den kartläggning som Skolverket presenterade i höstas. I stället är det tydliga regler om vad som gäller i varje klassrum som efterfrågas. Lärarna och rektorerna vill också se dialog, samtal, stöd och annat förebyggande arbete.

Lärarnas status i samhället i stort men framför allt i klassrummet måste stärkas, och här har Lärarlönelyftet bidragit och kommer att bidra. En utvecklad lärarutbildning är ytterligare ett steg som vi kommer att genomföra. Men det måste till en rad åtgärder, både från den politiska nivån och från skolorna: tid med eleverna, förbättrad elevhälsa och kontakt med föräldrarna.

MP-S-regeringen har vidtagit åtgärder. Under den förra mandatperioden tillförde vi resurser till 28 000 fler vuxna i skolan, och vi fortsätter redan nu i vårändringsbudgeten med 475 miljoner kronor till fler lärarassistenter, för att avlasta lärarna. Vi har stärkt ledarskapet i klassrummet, men vi kan och bör göra mer. Vi kommer att ta fram en nationell plan för trygghet och studiero, för det är något som ska råda på varje skola och i varje klassrum.

(Applåder)


Anf. 10 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag åkte hem i dag efter en vecka full av påhopp och vet inte om jag någonsin vill komma tillbaka till mitt jobb.

Så skrev Catrin Johansson, som är lärare, i Lärarnas tidning förra månaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Till Catrin, alla hennes kollegor och alla rektorer vill jag säga: Ni har rätt till en arbetsplats som är fri från hot och våld.

Hot och våld är oacceptabelt på alla arbetsplatser. Det gäller också, och kanske i synnerhet, i skolan. Det ska råda nolltolerans. Den som utför sitt jobb enligt lagen ska ha samhällets fulla stöd. Rektorerna ska ha lärarnas rygg när lärarna fattar beslut enligt lagen. Skolchefer och huvudmän ska ha rektorernas rygg. Och jag kommer att hålla alla huvudmäns rygg, om huvudmännen sköter sitt jobb.

Samhällets stöd behövs. Vi föräldrar måste också se till att vi stöttar de lärare och de rektorer som upprätthåller trygghet och studiero i våra barns skolor.

Till alla elever vill jag säga: Ni har rätt till en trygg skola. Ni har rätt att lära er mycket i en trygg studiemiljö. Men ni ska också bidra till den trygga miljön. Ni är viktiga medarbetare i skolans viktiga lärandeuppdrag.

Kunskap är inte gratis. Kunskap är någonting man förvärvar med hårt arbete och med stöd av en erfaren och skicklig lärare. Och den elev som anstränger sig och gör sitt bästa i skolan ska ha ett så bra stöd så att man kan uppnå de mål som man vill uppnå med sin skola.

Den som har lyssnat på denna debatt har hört många ord. Men en sak har tyvärr lyst med sin frånvaro i flera av anförandena. Vi fastnar lätt i påhittade konfliktlinjer. De lärare som jag träffar säger: Gör inte detta. Lös problemen i stället.

Medan den retoriska debatten pågår här i riksdagen pågår vardagen ute i våra skolor. Där vill lärarna dels ha samhällets stöd, dels ha konkreta åtgärder.

Jag kommer under min tid som utbildningsminister att fokusera på trygghet och studiero i skolan. Vi kommer att arbeta hårt med den nationella planen. Vi kommer att införa ett mobilförbud, som kommer att göra livet lättare och minska konfliktnivån i många klassrum i Sverige. Vi kommer att se till att det finns bra regler för rektorer att hantera när det gäller avstängning och omplacering av elever. Och vi kommer att se till att det finns tid och resurser för att förbereda och genomföra undervisningen, stöd till elevhälsan och mer till dem som behöver mest.

De lärare som kämpar med världens viktigaste yrke förtjänar samhällets stöd, och de förtjänar också en politisk debatt där påhitt inte framförs, där man inte överdriver motsättningarna och där man faktiskt tar sitt ansvar som rikspolitiker och håller lärarnas rygg när de utför sitt jobb.

(Applåder)


Anf. 11 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Anna Ekström säger att hon ska koncentrera sig på studiero under denna tid. Men var finns alla konkreta förslag? Det enda konkreta förslag som har kommit och som vi har kunnat läsa om i 73-punktsprogrammet är förslaget om mobilförbud. Det kan väl ändå inte vara meningen att riksdagen ska förlöjliga lärarkår och skolledning till den grad att man tycker att de inte själva ska kunna besluta om mobiler eller inte i skolan eller i klassrummet?

Men var finns alla andra förslag om lärarutbildning? Var finns förslagen om att ändra i skolordning, lagar och förordningar eller om att införa ytterligare ett nytt brott som handlar om brott mot skolpersonal, rektor eller skolledare? Var finns förslagen om att förbättra elevhälsan? Det sker ingenting konkret som tyder på att denna regering kommer att vidta några åtgärder. Det är ändå Socialdemokraterna som har styrt i över fyra år och är ansvariga för skolan.


Anf. 12 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Herr talman! Kristina Axén Olin inleder med att fråga om mobilförbudet, och jag ska gärna berätta vad mobilförbudet kommer att gå ut på.

I dag är det så att de lärare som tycker att mobilerna stör undervisningen - det är faktiskt så många som två tredjedelar av alla lärare som säger att de minst en gång om dagen blir störda i undervisningen av chattande, sms:ande och spelande - antingen ska stödja sig på ett lokalt framtaget regelverk eller bedöma att mobilen stör i den akuta situationen. Gissa om det tar tid! Gissa om det tar tid att tjafsa och bråka med elever och att argumentera för att mobiltelefonen ska tas bort! Tänk vad mycket enklare det skulle vara för landets lärare om utgångspunkten är att mobilerna inte ska finnas med men att lärarna har den fulla makten att låta eleverna använda dem. Det kallar jag för att lita på lärarna.


Anf. 13 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Men snälla Anna Ekström, det handlar inte om huruvida jag är emot att man ska använda mobiler och titta på serier under lektionstid eller inte. Självklart ska mobiler inte användas för privat bruk under lektionstid.

Det som är problemet är att ni förlöjligar lärarkåren om ni tycker att vi ska behöva fatta beslut i riksdagen om man ska få använda mobiler för privat bruk eller inte under lektionstid. Om vi ska fatta den typen av beslut här i riksdagen, vad ska vi då fatta beslut om nästa gång? Ska vi fatta beslut om skolmat och om man ska ha köttfri måndag eller inte? Vad ska vi mer fatta beslut om? Men alla andra förslag lyser helt med sin frånvaro.

(Applåder)


Anf. 14 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag kan upplysa Kristina Axén Olin om att den förra alliansregeringen faktiskt fattade beslut om att elever får ha med sig mobilerna till lektionerna. Det är med stöd av skollagen som elever i dag har en fullständig möjlighet att ha med sig sina mobiler när de vill.

Vi vill stärka möjligheterna för lärarna att genomföra undervisning och lektioner utan att behöva ta en himla massa konflikter och tjafsande om mobilerna.

Detta är en förändring som jag har fått väldigt många tack för från lärarhåll. Lärarna vill inte tjafsa under lektionerna.


Anf. 15 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Jag har flera gånger lyssnat på och läst intervjuer med utbildningsministern, och jag tycker ändå att det finns en viss insikt i denna fråga som saknades hos den förra utbildningsministern. Det vill jag faktiskt framföra.

Men att vi har en politisk diskussion och att det ibland kan bli skiljelinjer i debatten handlar just om att vi efterlyser konkreta åtgärder. Det har tagit för lång tid. Sittande regering har nu varit vid makten i fem år, och det kommer fortfarande inte några konkreta förslag som lärarna efterlyser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Utbildningsministern sa själv att hon tyckte att uteblivna disciplinära åtgärder är ett sätt att normalisera våldet. Det är helt rätt. Men hur ser utbildningsministern exempelvis på de signaler som vi får, där det finns en praxis som utvecklas mycket på grund av Barn- och elevombudet och där lärarna till slut inte vågar ingripa för att de är rädda att det ska få konsekvenser i form av skadeståndsskyldighet eller att de inte blir uppbackade av rektorerna?


Anf. 16 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Lärare ska inte vara rädda för att agera när situationen kräver det. Så länge lärarna håller sig inom det som är lagens råmärken ska de känna samhällets stöd.

Jag skulle vilja råda Patrick Reslow och andra i denna kammare att vara lite försiktiga med att åberopa enskilda fall. Som minister är jag förhindrad att ge mig in i och diskutera enskilda fall. Men även om jag inte vore det skulle jag vara lite försiktig.

Att ta enskilda fall som utgångspunkt för sina politiska förslag riskerar faktiskt att man inte stöder sig på de många utvärderingar och den rika statistik som finns på detta område. Det är tillräckligt tydligt ändå.

Vi vet att den svenska skolan i alldeles för stor utsträckning präglas av otrygghet och bristande studiero, och det måste vi åtgärda.


Anf. 17 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Jag är mycket besviken på detta inlägg från utbildningsministern. Det är märkligt att utbildningsministern säger att vi inte kan tala om en praxis som utvecklas. Jag har inte talat om något enskilt fall. Jag talar om den praxis som har utvecklats med hjälp av Barn- och elevombudet. En praxis som har utvecklats är inte något enskilt fall. Det måste också en utbildningsminister kunna kommentera. Hon måste kunna säga att en praxis och en utveckling på området är fel.

Jag vidhåller den fråga som jag har ställt: Hur ser utbildningsministern på problemet med den praxis som har utvecklats?


Anf. 18 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! I några av inläggen i debatten har det framförts att jag skulle ha kategoriskt avvisat alla förslag om att ändra i skollagen. Jag vill betona att jag inte har några som helst problem med att ändra i alliansregeringens och Jan Björklunds skollag. Jag har heller inga problem med att ändra i Nyamko Sabunis diskrimineringslagstiftning, om det skulle behövas. Min avsikt är att skollagen ska stötta de lärare som agerar enligt regelverket, och det är den avsikten jag kommer att arbeta efter.

(Applåder)


Anf. 19 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag vill inledningsvis lyfta fram det Anna Ekström sa i sitt anförande om att det är viktigt att fundera över tonläget i den här debatten och när vi diskuterar frågor som rör trygghet och studiero för såväl elever som lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Det är därför med förvåning jag noterar att statsrådet såväl i dagens debatt som i Sveriges Television för några dagar sedan kopplar frågan om trygghet och studiero till frågan om valfrihet i skolan, det vill säga möjligheten för elever och lärare att byta skola och arbetsgivare. Jag skulle vilja höra på vilket sätt dessa frågor enligt ministern har något som helst samröre.

Min andra fråga är: Det finns ett antal saker som kommer att genomföras, men på vilka områden ser Anna Ekström behov av ytterligare reformer för att stärka tryggheten för lärare? Det tycker jag inte framkom särskilt tydligt i anförandet.


Anf. 20 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Låt mig slå fast att jag tycker att det är bra och viktigt att vi har valfrihet i det svenska skolsystemet. Det är bra att föräldrar och elever kan göra ett val och ange vilken skola eleven helst vill gå på. Jag tycker också att det är utmärkt att det finns friskolor i det svenska skolsystemet.

Vi har dock ett problem, och det är att vi har fått en marknadsstyrning av skolan där skolor konkurrerar om elever. Risken är då uppenbar att elever och föräldrar ser skolan som en plats där man får kunskap levererad. Detta är någonting som jag har talat med många rektorer och många lärare om, och jag har hört många vittnesmål som just går ut på att lärare möts av elever som helt enkelt ställer krav på att få sin rätt tillgodosedd men inte känner att skolan också är en arbetsplats. Den berömde pedagogen John Hattie sa en gång: Teaching is hard, learning is harder. Ska skolan fungera måste eleverna också bidra till skolarbetet och inte se sig själva som kunder.


Anf. 21 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Jag vill understryka att skolan förstås ska kunna ställa krav på elever och deras föräldrar. Det är en given förutsättning. Betyg är till exempel inte en beställningsvara.

Tack vare valfriheten gör vi det också möjligt för var femte lärare, som i dag känner sig otrygg när han eller hon går till sin arbetsplats, att faktiskt fortsätta sin karriär inom skolväsendet men på en annan arbetsplats - en skola eller huvudman som klarar det uppdrag vi i dag diskuterar, nämligen att upprätthålla studiero och trygghet för lärarna och deras arbetsmiljö.


Anf. 22 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag får tacka Fredrik Christensson för hans starka stöd för att lärare ska ses som förmedlare av kunskap och som de som ska se till att med ledarskap i klassrummet säkra att elever lär sig mycket. Jag tackar också för stödet för att elever och föräldrar inte ska agera på ett sådant sätt mot lärare att de beter sig som kunder på en marknad. Tack, Fredrik Christensson!


Anf. 23 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Tack för inlägget, statsrådet Ekström! Vi är inte alltid överens om saker, och vi ska väl hålla debatten på en viss nivå och se vilka lösningar som finns på problemen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Det är viktigt att se att problemen finns, och i ljuset av det undrar jag lite vad som är statsrådets tidsplan för den nationella plan som tas fram och som är ett resultat av den överenskommelse som har träffats med C och L. Vad är tidsplanen för att veta och komma till rätta med det?

Jag undrar också hur tankarna går när det gäller att skapa ett ökat skydd för lärare och skolpersonal. Vi har ju ett blåljustänk: Vi har sett hur samhällsfunktioner drabbas, och vi vill lyfta fram graden av allvar i de angreppen. Hur ser statsrådet på den frågan?


Anf. 24 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag får börja med att be Fredrik Christensson om ursäkt - jag svarade faktiskt inte på den fråga som nu upprepades.

När det gäller det framtida arbetet med trygghet och studiero och den nationella planen är det en fråga som vi i regeringen tänker samarbeta med Centern och Liberalerna om. Den står klart och tydligt inskriven, tillsammans med flera av dessa punkter, i vårt januariavtal. Jag vill återkomma till tidsplan och innehåll när vi har jobbat med frågan tillsammans. Precis som eleverna ska känna respekt för sina lärare och kamrater känner jag stor respekt för Centern och Liberalerna när det gäller att tillsammans med dem arbeta fram riktigt bra förslag i den här frågan.


Anf. 25 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Jag uppfattade inte riktigt svaret på min andra fråga, den om blåljustänk för lärare. Den kan statsrådet ta i nästa replik.

Jag hänger på ytterligare en fråga. Vad är ministerns tankar om det jag utgick ifrån i mitt anförande - att stärka samarbetet med familjen, men kanske också kraven, i form av ett ansvarskontrakt eller något liknande? Vi vet att det finns på vissa skolor och att det fungerar. Anser ministern att det skulle kunna ingå i ett uppdrag att skapa en mer nationell syn på detta?


Anf. 26 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! På den senaste frågan kan jag svara ett obetingat ja. Jag ser att föräldrarnas roll är helt avgörande. Ett barn - en elev - som från sina föräldrar hör att man inte behöver lyssna på läraren gör förstås inte det. Jag tycker att föräldrarna har en given roll i det stora arbete som måste göras lokalt på varje skola för att stärka tryggheten och studieron, så det förslaget ställer jag helhjärtat upp på.

Jag ber att få återkomma när det gäller frågan om blåljustänk, för nu är min talartid slut.


Anf. 27 Roger Haddad (L)

Herr talman! Fler elever upplever att det inte råder trygghet och studiero i klassrummet och i skolan. Det har ökat under de senaste fem åren, det vill säga under den tid då Anna Ekströms parti har haft regeringsmakten. Vi ser också att fler lärare - jag vidhåller detta - är rädda för att ingripa eftersom de riskerar att bli anmälda till Skolinspektionen och skolmyndigheterna.

När det gäller olika ingångar i dessa frågor har vi till exempel föreslagit att Barn- och elevombudet ska avvecklas. Utifrån vår debatt den 15 februari har jag tolkat regeringens svar som att man inte är beredd att göra det. Vi har också nyligen föreslagit ett införande av ordningsbetyg i skolan, och även det har ministern sagt nej till. När jag i februari krävde att skollagen ska ändras svarade regeringen att bedömningen är att det inte behövs. Vi tycker alltså olika i dessa frågor, statsrådet, och det måste vi kunna säga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Vidhåller statsrådet sina svar från den 15 februari?


Anf. 28 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Jag säger ja till trygghet och studiero. Jag säger ja till att lärare ska ha ett starkt stöd när de ingriper i enlighet med lagen, men jag säger nej till den administrativa omgång som ordningsbetyg skulle innebära - och som inte är önskad av lärarna själva. I dag har lärarna alla möjligheter att skriftligen meddela sig med föräldrarna och klart och tydligt tala om på vilket sätt elever beter sig illa i skolan, men de behöver faktiskt inte sitta och skriva långa ordningsbetyg för alla elever som sköter sig. Det är faktiskt flertalet elever som gör det. Jag säger nej till onödig administration, och jag säger ja till trygghet och studiero.

När det gäller Roger Haddads andra fråga handlade de svar jag lämnade i en interpellationsdebatt om en väldigt specifik fråga, nämligen huruvida regeringen förberedde ändringar i vissa delar av skollagen. Självklart är jag beredd att ändra i skollagen om det behövs. Hela vårt januariavtal går ju ut på att vi ska göra förändringar som kräver ändringar i skollagen; det måste väl Roger Haddad ändå vara medveten om.


Anf. 29 Roger Haddad (L)

Herr talman! Det är bättre att regeringen erkänner att man har ändrat sig inom loppet av drygt en månad. För en månad sedan ville man nämligen inte ändra skollagen.

Från Liberalernas sida kräver vi dock att kapitlet om kränkande behandling och kapitlet om lärarnas befogenheter ska ändras. Till och med Skolinspektionen har framfört att det vore bra med en översyn och förändring. Det finns 16 jurister på Skolinspektionen som i en skrivelse har kritiserat Barn- och elevombudets bedömningar. Det i sig borde väl få statsrådet att agera.


Anf. 30 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Roger Haddad ägnar sin replik åt att diskutera Skolinspektionens juristers åsikter. Jag tackar för den upplysningen.

Jag kan försäkra Roger Haddad om att jag kommer att göra allt som står i min makt för att säkra trygghet och studiero. Behöver skollagen ändras kommer jag att göra det. Detta strider på intet sätt mot vad jag sa i den interpellationsdebatt vi hade i februari.

Jag ser fram emot ett gott samarbete i dessa frågor, Roger Haddad - det behövs om vi ska kunna säkra elevernas trygghet och studiero. Vi måste på riksplanet fokusera på ändringar som behöver göras.

(Applåder)


Anf. 31 Kristina Axén Olin (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Herr talman! Omdömen i ordning och uppförande är självklart ingen universallösning på problemen i skolan, men det är en liten signal om att vi tycker att det är viktigt med ordning och lugn och ro i skolan.

Nu har en majoritet i riksdagen ställt sig bakom att införa omdömen i ordning och uppförande, men det kanske blir med det som med ett annat beslut som riksdagen har fattat gällande skolan: En majoritet i riksdagen har fattat beslut om 26 miljoner kronor extra för en lönesatsning på förstelärare i ytterstaden, men det beslutet, herr talman, verkställer inte regeringen. Pengarna, de 26 miljoner som riksdagen har beslutat om, är utbetalda till Skolverket, men Skolverket kan inte verkställa det beslutet eftersom man inväntar regeringens beslut. Så vi får väl se hur det blir med omdömena i ordning och uppförande.

För några veckor sedan kom Brisrapporten, en gedigen och sorglig läsning om 77 500 barns kontakter med Bris den senaste tiden. I rapporten framgår väldigt tydligt att samtalen som handlade om skolan har ökat med 25 procent den senaste tiden. Bris har haft 14 000 kontakter med barn och unga som just handlade om bekymmer med skolan.

Ingen annan verksamhet i Sverige har så lång varaktig kontakt med barn som skolan. Skolan är alltså otroligt viktig. Ändå berättar barn om koncentrationssvårigheter på grund av hög ljudnivå i klassrummen och om lärare som inte lyckas skapa en lugn arbetsmiljö, vilket leder till att konflikter mellan elever blossar upp.

Herr talman! Jag har fortfarande inte hört något enda konkret här i salen om lärarutbildning, om rektorssatsning, om elevhälsa eller om ändring av lagar och förordningar för att skapa lugn och ro. Det enda konkreta som har dykt upp i diskussionen är mobilförbud.

(Applåder)


Anf. 32 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Sverige har redan i dag svårt att rekrytera lärare. Med den situation som i dag råder är det inte konstigt att många ställer sig frågan: Varför ska jag bli lärare? Varför ska jag som lärare utstå alla dessa hot och alla dessa situationer i mitt arbete?

Vittnesmål från lärare i medierna talar också om detta. Erfarna lärare slutar. Nyutexaminerade lärare söker sig till andra arbetsmarknader. Rädslan för att göra fel gör att många lärare ofta inte vågar ingripa i hotfulla situationer. Detta är inte en bra utveckling.

Det är viktigt att lärarna nu får känna att de har samhällets stöd i ryggen när de tillrättavisar elever och försöker hålla ordning. Om inte lärarna kan agera, vilka ska då vara förebilder för eleverna? Vilka ska då ta hand om kunskapsutvecklingen?

Se på Finland! Det är ett bra exempel på hur hela samhället har slutit upp för att skapa ordning och reda i skolan.

Sverigedemokraterna efterlyser nu skarpa förslag för att komma till rätta med problemen. Jag har fortfarande inte hört nya, skarpa förslag i den här debatten.

Vi vill att elever som mobbar, bär kniv och utövar hot eller våld ska flyttas från skolorna. Vi vill göra det betydligt lättare att stänga av elever och dessutom stänga av dem på längre tid. Vi vill utkräva ett starkt föräldraansvar. Vi vill ge lärarna alla möjliga verktyg som behövs för att hålla ordning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Finns det tveksamheter i skollagen - se till att snabbt rätta till dessa och skriv nya regler om så behövs! Sänk toleranströsklarna för vad lärare får göra för att hålla ordning i klassrummen! Inför de ordningsomdömen som riksdagen redan har beslutat! Och framför allt: Avskaffa Barn- och elevombudet, vars praxis har lett till svårigheter för lärarna att hålla ordning i skolan!


Anf. 33 Fredrik Christensson (C)

Herr talman! Skolan måste ta ett större ansvar för lärares, elevers och skolledares arbetsmiljö. När lärare utsätts för hot och våld måste detta anmälas till arbetsgivaren och till Arbetsmiljöverket via skyddsombuden.

Skolan ska inte vara en frizon för brott. På många håll i landet anmäls inte de brott - ganska allvarliga i flera fall - som sker i skolans lokaler eller i dess omnejd. För Centerpartiet är det viktigt att det blir en självklarhet att brott som begås i närheten av skolan också anmäls - dels för att få fram statistik, dels för att kunna göra insatser. Varje brott som sker utan att det anmäls är en normalisering av våldet, och det är inte acceptabelt.

Det behövs även fler vuxna i skolan. Vi behöver stärka såväl skolledarna som lärarna i deras ledarskap. Skolinspektionen behöver bättre följa upp de skolor där man inte lyckas upprätthålla ordning och reda och en god arbetsmiljö för lärare, elever och skolledare.

Att skärpa lagen för att omgående kunna flytta elever som allvarligt stör studieron och tryggheten för övriga elever och lärare är en viktig del. De skärpta skrivningarna i läroplanen om att tydliggöra elevernas plikt och respekt för personal och andra är bra.

Men låt oss vara ärliga: Det är svårt, kanske inte ens möjligt, att lagstifta om detta. I grunden handlar det om ett problem med respekt för skolan som institution och för lärarna som ledare. I den stora samhällsutmaning vi har behöver föräldrarna och det övriga samhället ta ett större ansvar. Vi bär alla ett stort ansvar i den samhällsutvecklingen. Låt oss därför ge de bästa förutsättningarna till lärare att utföra sitt arbete och stärka deras trygghet och arbetsmiljö.


Anf. 34 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Skolan är samhällets viktigaste institution och plats. Det är en viktig plats när det kommer till att uppfylla vårt uppdrag om allas rätt till kunskap, men det är också samhällets viktigaste demokratiforum.

När vi diskuterar den här frågan måste jag säga att jag blir ganska provocerad. Det som egentligen hör till justitieutskottets område tas flitigt upp i debatten för att måla upp en bild av att vi från den rödgröna sidan i utbildningsutskottet inte tar frågan om hot och våld i skolan på stort allvar. Inte ett enda förslag har kommit från Alliansens och högerns företrädare i övrigt när det kommer till att lösa grundorsakerna till problematiken, varför vi har den situation vi har.

Dessutom blir jag väldigt provocerad av att man målar upp en bild av att den svenska skolan befinner sig i totalt kaos. Det stämmer inte, och det är inte en bild som lärarna vill att vi ska ge samhället i övrigt.

Skolan är till viss del en återspegling av samhället. Sverige var en gång i tiden ett av världens mest jämlika länder. I dag ser det inte ut så. I dag ser vi allt större psykisk ohälsa. Vi ser hur skönhetsidealen påverkar unga tjejers psykiska hälsa. Vi ser hur segregationen breder ut sig på grund av de ökande klyftorna. Vi ser växande rasism, sexism och patriarkala strukturer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

För detta är det inte populistiska förslag som ordningsbetyg i skolan som kommer att vara lösningen. För att lösa detta måste man se till att rektorerna får vara de pedagogiska ledare de har utbildat sig till att vara. Man måste se till att ha tydliga förhållningsregler när det kommer till rasism, patriarkala strukturer, sexism och homofobi. Man måste se till att bygga en jämlik skola för alla, inte bara för några få. Och för det krävs det en politik som inte sänker skatterna på bekostnad av resurser till skolan.

(Applåder)


Anf. 35 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Vänsterpartiet tycker inte att vi ska beskriva skolan som kaos. Om det har kommit in 870 anmälningar, en fördubbling, till Arbetsmiljöverket, om en av fyra lärare är orolig för att man blivit hotad med anmälan av elever och föräldrar för att man vidtagit åtgärder och om 51 procent av våra skolelever i nian har blivit utsatta för brott under skoldagen, då är det väl ändå näst intill kaos vi måste benämna det som.


Anf. 36 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag måste återigen påpeka att jag inte alls håller med om den bild som målas upp av att skolan är i totalt kaos. Finns det problem med hot och våld i den svenska skolan? Ja, det finns det. Vad behöver man göra för att komma till rätta med det? Jo, man går till grundorsakerna i stället för att sätta plåster på såret.

Det har inte kommit ett enda förslag från Kristina Axén Olins parti om hur man ska lösa de här problemen i grunden. I stället kommer ni med populistiska förslag som ska se bra ut i tv och artiklar.


Anf. 37 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Det är inte sant att vi inte har lagt några konkreta förslag. Vi har lagt hundratals förslag. Bland annat har ett antal av våra motioner där vi just har haft förslag röstats ned den här veckan. Problemet är att Moderaterna inte styr i det här landet utan att det faktiskt är Socialdemokraterna med instämmande många gånger från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och nu Centern och Liberalerna som styr och är ansvariga för skolpolitiken. Det är därifrån man ska undra varför det inte kommer konkreta förslag. Vi har lagt förslag om alltifrån elevhälsa och lärarutbildning till ordningsbetyg och högre lön i ytterstadsområden och alla möjliga andra saker.


Anf. 38 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Hur mycket jag än kan kritisera Socialdemokraterna för delar av deras politik vill jag ändå säga att Moderaterna väl ändå måste erkänna att det var ni som var med och tog fram den skollag som råder i dag.

När det kommer till den här frågan menar jag att jämlika samhällen och jämlika skolsystem är de bästa systemen även när det gäller frågan om elevers behandling av varandra och av lärarna i den svenska skolan. Får vi till en jämlik skola som är till för oss alla kommer också de här problemen att minska. Under tiden ska rättsväsendet också såklart göra det som det måste enligt lagen.


Anf. 39 Patrick Reslow (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Herr talman! Det låter precis likadant som alltid när Daniel Riazat är uppe i talarstolen. Det är klassklyftor, marknadsanpassning och liknande som är problemet. Men Daniel Riazat ser inte vad som händer. Lärare slutar, man vill inte jobba som lärare, anmälningarna ökar och våld och knivar finns i skolorna. Ser verkligen inte Daniel Riazat och Vänsterpartiet problemen med detta? Jag hör inte ett enda konkret förslag från Vänsterpartiet mer än att man ska rätta till den här marknadsanpassningen på skolans område som det heter i klasskampsretoriken. Vad är det för annat konkret som Vänsterpartiet vill genomföra?


Anf. 40 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Det är ganska skrattretande när en representant för SD pratar om ordning och reda.

När det kommer till varför lärarna slutar handlar det främst om arbetsmiljön. Det handlar om att man känner att man inte har tillräckliga resurser och att man inte har tillräckligt mycket makt för att sätta in de stödåtgärder som behövs. När det gäller vapen och våld i skolan kan det väl ändå inte vara upp till mig som skolpolitiker att snacka om att förändra vapenlagarna. Det är någonting som hela riksdagen ansvarar för och som vi också har tagit initiativ till.


Anf. 41 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Vad Daniel Riazat har en skyldighet att göra som skolpolitiker är att se till att det finns regler som gör att de elever som har med sig knivar och vapen tas bort från skolorna, håller sig långt borta från skolan, inte stör andra elever och inte utsätter lärare och andra för våld.

Är det någonting vi kan konstatera, herr talman, är det att Daniel Riazat och hans vänsterparti starkt har bidragit under lång tid till nedmonteringen av auktoritet i det här samhället. Det har trängt in även i skolan.


Anf. 42 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag tror att många förstår vilket slags retorik jag skulle vilja kalla det där för.

När det kommer till frågan om våld och hot i skolan finns det redan lagstiftning som handlar om att ingen människa i vårt samhälle får utsätta en annan människa för våld och hot. Om inte den lagstiftningen följs är det inte bara regeländringar som kommer att leda till att lösa det, utan vi måste då se till som riksdag, Sveriges lagstiftande organ, att lagstiftningen följs. Jag ensam kan inte ansvara för den delen, vilket påstods här tidigare.


Anf. 43 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Ledamoten Riazat anger att vi inte har ett ökande problem. Det är lite konstigt att man då i tidningarna läser att anmälningarna om hot och våld mot lärare ökar. Menar ledamoten Riazat att det är en falsk bild som ges från bland annat Arbetsmiljöverket? Och är den trend som vi har sedan 2012 gällande ökade anmälningar fiktiv?


Anf. 44 Daniel Riazat (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Herr talman! Jag har inte någon gång i mina anföranden sagt att den här problematiken inte finns eller att den inte har ökat. Det jag har sagt är att jag tycker att det är fel att måla upp en bild av att hela skolan står i totalt kaos, för det är ingen som gynnas av det - varken vårt samhälle som sådant eller skolan och skolväsendet.

Jag menar att det här är ett stort problem men också att vi måste gå tillbaka till grundproblematiken och lösa den. Det handlar om segregation, allt större klyftor, sexism, rasism och en rad andra problem som vi måste få bukt med.


Anf. 45 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! Ledamoten Riazat säger att vi ska hålla oss till ämnet men ger sig själv ut i en betraktelse över hela samhället. Det vore intressant att i det sista inlägget höra vad ledamoten Riazat vill göra i skolan. Vill ledamoten ha skärpta regler, en större kontakt med föräldrarna och en värdegrundsdiskussion där vi definierar ansvar både för skolan och för familjen?


Anf. 46 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Ingemar Kihlström frågade mig vilka åtgärder jag vill se i skolan. Jag har sagt det redan, exempelvis när det kommer till att rektorer ska få chansen och tiden att få vara de pedagogiska ledare som de är utbildade till att vara. Jag vill se tydligare förhållningsregler när det gäller frågan om hot, våld, rasism, sexism och homofobi. Jag vill också se till att stifta lagar som skrotar de nuvarande segregerande skolvalssystemen och ger lärarna mer makt och resurser att kunna förverkliga det som de är där för att göra, nämligen ge alla elever den kunskap som de har rätt till.


Anf. 47 Roger Haddad (L)

Herr talman! Vänsterpartiet fortsätter med sådana här verklighetsfrånvända inlägg. Det är inte Liberalerna som har hittat på att våldet och hoten mot lärarna har ökat eller fördubblats. Det är inte Liberalerna som i Skolverkets enkät till eleverna har framfört att det är mer oordning, att det är allvarliga ordningsproblem och att de gärna vill ha tydligare rutiner och lärare som direkt säger till när de gör något fel.

Vilka slutsatser drar Daniel Riazat av att eleverna efterfrågar tydligare riktlinjer?


Anf. 48 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Jag drar slutsatsen att vi behöver tydligare riktlinjer, men jag drar också slutsatsen att Liberalerna kommer med populistiska förslag för att det går ganska dåligt för dem i opinionen just nu.

Vi är här för att ta ansvar för hela vårt samhälle. Vi är här för att stifta lagar och göra det med största ansvar. Det är inte ansvarsfullt att komma med förslag som inte leder till några som helst förbättringar i den svenska skolan och att måla upp bilden av att hela den svenska skolan står i totalt kaos.


Anf. 49 Roger Haddad (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Herr talman! Jag har inte ans använt ordet kaos i mina inlägg, utan det är Vänsterpartiet som gillar sådana ideologiska slagord. Vi uppmärksammar de konkreta problemen. Det finns ingen respekt längre för Sveriges lärare. Det finns ingen respekt längre från föräldrarna gentemot skolans personal. Det är därför vi har hamnat i den här situationen, och det är därför pendeln har slagit över och lärare inte vågar ingripa. Varför vill inte Vänsterpartiet erkänna det här problemet?


Anf. 50 Daniel Riazat (V)

Herr talman! Uppenbarligen finns det ingen respekt i den här kammaren heller när det gäller att lyssna på sina meningsmotståndare när de talar.

I det här fallet måste jag säga att jag är på lärarnas sida, och jag är på elevernas sida. Jag tycker också att saker och ting behöver förändras i den svenska skolan. Jag tycker till exempel att lärarna behöver bli fler, och jag tycker att de behöver få mer befogenheter och resurser för att kunna göra de insatser som behövs. Jag vill också, i alla lägen, oavsett om det rör skolan eller övriga samhället, att rättsväsendet ska sköta sitt så att det inte ska gå så här långt.


Anf. 51 Ingemar Kihlström (KD)

Herr talman! I mitt tidigare anförande angav jag vad vi kristdemokrater ser som basen för att komma till rätta med problemen: en tydlig värdegrund definierad av ordningsregler som följs upp med en tydlig koppling till familjen.

Men det behövs fler åtgärder. Flera har nämnts här. Och vi är eniga om att göra satsningar. Men jag ser att det behövs ett ökat skydd för lärare, liknande det tänk som finns i Blåljusutredningen. Viktiga samhällsinstitutioner ska inte behöva riskera att utsättas för våld.

Vi behöver också samordna samhällets resurser än mer. Samarbete mellan skola, socialtjänst och polis behöver utvecklas och effektiviseras. Om det finns hinder för den samordningen bör vi som politiker fatta nödvändiga politiska beslut.

I den budget som gäller nu har vi med en ökad satsning på vård. Det är viktigt att också bygga ut elevhälsan och kapa köerna till BUP. Den ungdom som inte mår bra hamnar nämligen lätt i konfrontation.

Vi måste också se över en utökad möjlighet att snabbare flytta på elever som begår brott.

En trygg uppväxt ger trygga barn. Vi behöver även stödja föräldraskapet.

Det är också viktigt att ta till vara resurser hos polisen. Fler poliser ger förutsättningar för att komma till rätta med de problem vi har i samhället i dag. Allt fler tar till våld, och gränsen för att använda vapen sänks. Gärningsmännen är yngre. Polisen bör få i uppdrag att ytterligare informera och skapa kontakt för att förebygga, inte bara ingripa när brotten sker.

För att lyckas med det här behövs en politik med ett helhetsperspektiv på barn och ungdomar. Det behövs en stödjande familjepolitik, en bra skola, satsningar på ungas uppväxtmiljö, ett grundligt brottsförebyggande arbete och en offensiv kriminalpolitik. Det är allas vårt ansvar att skapa en lugnare situation i skolan. Låt oss samverka.


Anf. 52 Roger Haddad (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Herr talman! Liberalerna säger oftast, med all rätt, att vi sätter skolan främst. Det finns inget viktigare yrke i Sverige än läraryrket. Därför är vi besjälade av skol- och utbildningspolitiken. Det är det som leder ett bra samhälle och en utveckling i framtiden. Det är därför vi är angelägna om att situationen i svensk skola ska bli bättre.

Det stämmer att många elever trivs bra i våra skolor. Det visar Skolinspektionens enkäter. Vi ser till och med en positiv utveckling när det gäller skolresultat. Det måste man också säga. Men det är många obehöriga som lämnar grundskolan, och det är många som lämnar gymnasiet utan grundläggande behörighet till högskolan eller en färdig yrkesutbildning.

Det är ordningsproblemen som är svensk skolas stora bekymmer just nu. Det är och borde vara vår huvudvärk. Det handlar om skolledare som inte alltid stöttar sina lärare, en lärarkår som inte vågar ingripa och som ibland motarbetas, ibland av politiker, ibland av rektorer eller av våra egna skolmyndigheter som statliga Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet.

Det är ingenting som vi har hittat på. Vi har uppmärksammat den här frågan i decennier. De senaste två månaderna har jag personligen lyft upp frågan om studiero och trygghet varje dag och efterfrågat konkreta åtgärder. Det handlar inte bara om mer resurser och fler lärarassistenter - även om vi häromdagen gjorde upp med regeringen om ett förslag på en halv miljard.

Det handlar också om ordningsproblemen och föräldraansvaret. Det är föräldrarnas och elevernas syn på bildning, skolan och lärarnas roll som är problemet.

Herr talman! Jag hoppas innerligt att den här debatten om hot och våld mot lärare visar att vi har ett problem och att vi måste lösa det. Det handlar i grunden om att återupprätta läraryrkets status och respekten för Sveriges lärare.


Anf. 53 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Jag vill tacka Roger Haddad för initiativet till den här debatten. Jag kan konstatera att vi är överens om det mesta, nästan allt som har sagts.

Jag vill ställa en fråga till Roger Haddad. Ni hade under åtta år makten över skolan. Samtidigt verkade ni kraftfullt för att upprätthålla massinvandringspolitiken. Är Roger Haddad villig att erkänna att massinvandringspolitiken har haft starkt negativa effekter på just ordningen i skolan?


Anf. 54 Roger Haddad (L)

Herr talman! Jag kommer ihåg när jag och Patrick Reslow satt i alliansgruppen, då han var företrädare för Moderaterna och inte tyckte att det var något problem med den förda Reinfeldtlinjen. Jag misstänker att vi var överens om de frågorna. Du protesterade i alla fall inte, Patrick Reslow.

Förminska inte ordningsproblemen i skolan. Det spelar ingen roll vilken ort man besöker, om det är en friskola eller kommunal skola, i ett utanförskapsområde eller i innerstad. Ordningsproblemen finns överallt. Det borde vara kärnan när man ska angripa problemet.


Anf. 55 Patrick Reslow (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Herr talman! Jag håller med. Visst är det så.

Samtidigt kan vi gå till de kommuner som har fått en stor ström av just invandrare under lång tid, och där vi har stora problem. Roger Haddad får gärna komma till mig i Malmö och besöka skolor för att se hur det ser ut. Vi kan åka till Göteborg och till Södertälje. Det finns också skolor här i Stockholm som har stora problem.

Frågan kvarstår: Är Roger Haddad villig att erkänna att massinvandringspolitiken har haft starkt negativ påverkan när det gäller att upprätthålla ordning i våra skolor?


Anf. 56 Roger Haddad (L)

Herr talman! Jag tycker att vi har stora integrationsproblem. Är det något parti som har lyft upp det här innan Sverigedemokraterna ens kom in i Sveriges riksdag är det dåvarande Folkpartiet liberalerna. Tyvärr fick vi inte stöd för många av våra skärpta krav på nyanlända när det gäller språktest för medborgarskap eller ordning och reda i mottagandet.

Man får dock inte förenkla den här allvarliga debatten om hot och våld mot lärare. Det spelar ingen roll vem det är som angriper lärarna eller eleverna. Det ska oavsett leda till en konsekvens.


Anf. 57 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Vi har i snart en och en halv timme debatterat hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer. Det är en debatt som egentligen inte borde behövas. Men vi står här ändå, därför att situationen påkallar det. Vi vet att ordningsstörningar förekommer. Det är störningar som övergår i hot och våld. Det är oacceptabelt. Det ska vara noll tolerans.

Åtgärder behöver vidtas. Det ska råda trygghet och studiero i skolan. Därom är vi eniga. Debatten i dag har visat just det.

Det behövs en mängd åtgärder. Det behövs fler vuxna i skolan. Vi behöver stärka ledarskapet och stärka elevernas förutsättningar. Det krävs en palett av åtgärder. Vi kan nog också ana att orsakerna till att det ser ut som det gör måste sökas på många håll. Det gäller situationen i skolorna, i klassrummen och i korridorerna, men det är bara ett av ställena vi behöver leta på. Vi behöver leta över hela samhället.

Herr talman! Jag tror att det växer ett misstroende mot auktoriteter i samhället. Debatten i stort har fått en allt råare ton, inte minst i sociala medier. När till och med ledamöter i vår egen församling, riksdagen, beter sig illa på exempelvis Twitter är det klart att barn och ungdomar följer efter och tar till sig av den råa tonen. Det är ytterligare ett av de många ställen vi kan leta bland.

Herr talman! Vi letar vidare. Vi hittar åtgärder - det är viktigt - och vi behöver göra det tillsammans.

Därmed vill jag tacka för debatten.

(Applåder)


Anf. 58 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Miljöpartiet förespråkar lugn och ro och säger att det behövs en palett av åtgärder. Då undrar jag var den där paletten är. När ska vi få se några konkreta förslag på hur man förbättrar lärarutbildningen och hur man förbättrar elevhälsan? När ska det verkligen göras en satsning på rektor och skolledning, som kanske är de viktigaste personerna av alla? När ser vi de förslagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

30 procent av eleverna i grundskolan säger i Skolverkets undersökning att det saknas arbetsro på minst hälften av alla lektioner.


Anf. 59 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Kristina Axén Olin efterfrågar fler åtgärder. Hon har haft två anföranden och ett antal repliker på sig men har inte fört fram några egna förslag på åtgärder.

Jag har nämnt en hel del. Vi har tillskjutit pengar så att 28 000 fler vuxna arbetar i skolan i dag. Vi fortsätter i vårändringsbudgeten med att satsa på lärarassistenter. Det är en åtgärd.

Vi stärker ledarskapet. Vi stärker elevernas förutsättningar. Och en nationell plan för trygghet och studiero är på gång. Det är bara några av de åtgärder som jag har nämnt och som vi kommer att vidta.


Anf. 60 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! Här verkställs dock inte ens det som riksdagen har beslutat om och som skulle kunna påverka ordning och reda och ge en bättre arbetsro.

Jag påminner igenom om de 26 miljoner som riksdagen har beslutat om. De ska höja lönerna för förstelärarna i ytterstadsområdena med 10 000 i månaden. Detta har inte verkställts på grund av att regeringen inte hjälper Skolverket att kunna betala ut pengarna till lärarna.

Vi har här fattat beslut om ordningsbetyg och ordningsomdömen. Det återstår att se om ni över huvud taget tänker verkställa det som en majoritet här i riksdagen faktiskt har beslutat.


Anf. 61 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Jag nämnde ett antal åtgärder som vi har vidtagit. Jag vet inte varför vi inte har talat om dessa åtgärder. De handlar väldigt mycket om det fotarbete som verkligen behövs.

Vi behöver inte fler disciplinära åtgärder. Det var väldigt tydligt i den rapport som Skolverket kom med så sent som i höstas. Det är inte detta rektorerna vill ha. Vi behöver satsa på fler vuxna i skolan. Det är väldigt tydligt.

Ordningsbetyg tror jag är en väldigt dålig idé, eftersom det tar mycket resurser från lärarna. I stället vill vi tillföra fler elevassistenter så att lärarna får mer tid.


Anf. 62 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Om jag inte missminner mig satt Miljöpartiet i fyra år på ministertaburetten och hade full möjlighet att rätta till de brister som fanns, men det gjordes inte. Tvärtom fick vi här i kammaren gång på gång höra att det inte behövdes några nya åtgärder. Det som fanns var tillräckligt.

Hur kommer det sig nu att Miljöpartiet plötsligt är intresserat av att ta tag i dessa frågor? Är det kanske opinionen som kallar på andra insikter?


Anf. 63 Mats Berglund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

Herr talman! Patrick Reslow frågar bland annat vilka åtgärder vi har vidtagit. Vi har nämnt ett antal av de åtgärder som vi har vidtagit. Jag har inte på något sätt sagt att vi därmed är nöjda. Vi kommer att fortsätta leverera.

Redan i vårändringsbudgeten tillför vi till exempel 475 miljoner till lärarassistenter. Ytterligare åtgärder måste vidtas. Elevhälsan är helt klart en sak som vi måste jobba vidare med.


Anf. 64 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Jag tycker att detta i mycket symboliserar problematiken som finns med regeringen, där Miljöpartiet ingår. Prestationerna man gör är svaga.

Risken är nu stor att problemen kommer att finnas kvar långt efter att Miljöpartiet har tvingats lämna Sveriges riksdag. Det skulle vara beklagligt. Vi behöver åtgärder nu, inte sedan.

Frågan kvarstår: Vilka åtgärder vill Miljöpartiet nu driva i regeringsställning?


Anf. 65 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Jag nämnde att vi är överens om att situationen i skolorna är allvarlig. Vi måste fortsätta vidta åtgärder.

När jag säger att vi vidtar åtgärder lyssnar ni inte på vad vi säger. Vi har fler lärare i skolan, men vi måste till exempel ge lärarna mer tid och utrymme. Men ni vill bara ha sådana disciplinära åtgärder som lärarna och rektorerna inte efterfrågar. Det är fotarbete och långsiktighet som krävs.

(Applåder)


Anf. 66 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Herr talman! Vi ska agera mot hot, våld och ordningsstörningar i skolan och vara tydliga när de inträffar. Vi ska agera för att motverka hot, våld och ordningsstörningar genom mer resurser, en elevhälsa som kan vara proaktiv, ett ledarskap både i skolan och i klassrummet som säkerställer trygghet och studiero och genom tid. Lärarna behöver tid för att förbereda undervisning och för att genomföra undervisning.

Lärarnas arbetsmiljö och elevernas trygghet hänger ihop. De är två sidor av samma mynt. Lärarnas arbetsmiljö och tillgången till lärare - lusten att vara lärare och arbeta som lärare - hänger också ihop. De är också två sidor av samma mynt.

Elevernas trygghet och elevernas kunskapsutveckling hänger också ihop. De är två sidor av samma mynt.

För alla som vill verka för en jämlik kunskapsskola är trygghet, studiero och lärarnas arbetsmiljö väldigt viktiga. Tack för denna debatt! Den har varit bra för att säkerställa att vi har en stor möjlighet att gemensamt stärka tryggheten och studieron i Sveriges skolor.

Aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer

(Applåder)

Den aktuella debatten var härmed avslutad.

Den 5 april håller riksdagen en aktuell debatt om hot och våld mot Sveriges lärare och rektorer. Liberalerna har begärt debatten. Från regeringen deltar utbildningsminister Anna Ekström (S). Debatten går att se direkt eller i efterhand via webb-tv.