Penilla Gunther (KD)

Tidigare riksdagsledamot

Valkrets
Västra Götalands läns norra
Titel
Verksamhetschef/Företagsutvecklare.
Född år
1964
Adress
Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm

Alla uppdrag

Riksdagsledamot

Ordinarie
2010-10-04 – 2018-09-24

Näringsutskottet

Ledamot
2014-10-07 – 2018-09-24
Suppleant
2010-12-20 – 2014-09-29

Arbetsmarknadsutskottet

Suppleant
2016-01-20 – 2018-09-24
Suppleant
2010-10-12 – 2014-09-29

Konstitutionsutskottet

Suppleant
2010-10-12 – 2014-09-29

Socialutskottet

Suppleant
2014-10-07 – 2018-09-24

Kulturutskottet

Suppleant
2014-10-14 – 2016-01-20

EU-nämnden

Suppleant
2016-06-14 – 2018-09-24
Suppleant
2016-02-10 – 2016-06-13

Nordiska rådets svenska delegation

Ledamot
2014-10-07 – 2017-04-07
Suppleant
2013-09-17 – 2014-09-29
Suppleant
2012-10-04 – 2013-09-16
Suppleant
2011-10-12 – 2012-09-18
Suppleant
2010-10-19 – 2011-09-15

Biografi

Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.

Uppdrag inom riksdag och regering

Riksdagsledamot 10-. Ledamot näringsutskottet 14-. Suppleant konstitutionsutskottet 10-14, näringsutskottet 10-14, arbetsmarknadsutskottet 10-14 och 16-, socialutskottet 14-, kulturutskottet 14-16 och EU-nämnden 16-. Ledamot talmannens grupp för jämställdhetsfrågor 11-14 och Nordiska rådets svenska delegation 14-. Suppleant Nordiska rådets svenska delegation 10-14. Ersättare SHA-nämnden 11-. Talesperson för KD i näringsfrågor (energi, handel och export).

Föräldrar

Traversföraren Axel Lövgren och apoteksteknikern Margit Lövgren, f. Hedman.

Utbildning

Grundskola, Stora Valla-skolan i Degerfors, slutår 80. Gymnasieskola, reklam & dekoration, Karolinska skolan i Örebro, slutår 82. Kurser i turismvetenskap, Mitthögskolan, Östersund, Härnösand, Sundsvall 97-99. Kurs i statsvetenskap, Högskolan Väst, Uddevalla 00.

Anställningar

Dekoratör/säljare inom kläder/skor 82-88. Layoutare, Storfors Press 87-88. Ombudsman, Kristdemokraterna i Värmland, Karlstad 88-93. Utbildningsansvarig, Kristdemokraterna i Sverige, Stockholm 93-97. Konsult inom ledarskap, team- och organisationsutveckling 97-. Projektsamordnare för internationellt projekt inom mötesindustrin, Meeting Professionals International, MPI 97-00. Förtroendevald, Trollhättans stad med flera uppdragsgivare 98-. Verksamhetschef/företagsutvecklare, Coompanion Fyrbodal 07-10.

Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.

Ledamot, Energikommissionen 15-.

Kommunala uppdrag

Kommunfullmäktig, Kristinehamn 91-93. Kommunfullmäktig, Trollhättan 98-16, gruppledare 98-06. Ledamot, kommunstyrelsen, Trollhättan 98-06. Ledamot, berednings- och ledningsutskottet, pensionärsrådet, näringslivsdelegationen, ledningsgruppen för Agenda 21, ledningsgruppen för planfrågor. Ledamot, arbetsmarknadsberedning 99-02 och arbetsförmedlingsnämnden 03-07. Ledamot, kulturnämnden, Kristinehamn 91-93. Ordförande, konstinköpsutskottet, Kristinehamn. Styrelseledamot, Trollhättans Tomt AB 06-10, Visit Trollhättan AB 02-07 och Trollhättans Stadshus AB 01-06. Ersättare, styrelsen för Trollhättan Energi och Miljö AB 98-01. Landstingsfullmäktig, Värmland 91-93. Ledamot, etikkommittén och besvärsnämnden. Ersättare, Värmlands Teater- och Musikstiftelse, Värmlands Turistråd och Invandrarrådet, Landstinget i Värmland 91-93. Ledamot, Samarbetskommittén Trollhättan-Vänersborg (Tvåstadskommittén) 98-06 och Kommunalförbundet Fyrstadskansliet 98-00. Ersättare, Regionkommittén för Fyrstad 98-06, styrelsen för Kommunförbundet Fyrbodal 98-06 och direktionen för Kommunalförbundet Fyrbodal 05-06. Ledamot, arbetsgruppen för Fallens Dagar 00-03, arbetsgruppen för Bättre villkor för ensamstående föräldrar 99-00, tvärpolitisk skolplanegrupp 99 och 03-04, valberedningen för West Sweden, föreningsstyrelsen och bolaget 00-11. Ledamot, Primärvårdsstyrelsen Fyrbodal, Västra Götalandsregionen 06-10. Ledamot, Arbetsgruppen för valkretsindelning, Västra Götalandsregionen 99-06. Ledamot, styrgrupp kring infrastruktur, inför bildandet av Västra Götalandsregionen 97-98. Styrelseledamot, Film i Väst AB 99-01. Ledamot, styrgrupp för Mentorprojektet Politikerroll i förändring, Kommunförbundet i Älvsborgs län 98-99. Ersättare, styrelsen för Kommuninvest Ek för. 03-07 och Svenska Kommunförbundets demokrati- och självstyrelseberedning 99-03. Ledamot, Svenska Kommunförbundets/Sveriges Kommuner och Landstings FoU-råd 03-07. Ledamot, revisionen Folkets Hus/Kulturhuset Trollhättan 15-.

Uppdrag inom förenings- och näringsliv

Ledamot, valberedningen, Kristdemokraterna 91-94. Styrelseledamot (KD), Västra Götaland 00-05. Distriktsordförande, styrelsen för Västra Götaland Norra 00-05, 2:e vice ordförande 97-99, adjungerad riksdagsledamot 10-. Ordförande, styrelsen KD, Trollhättan 97-. Ersättare styrelsen, Huddinge 95-96 och Filipstad 83-84. Ledamot, styrelsen, Kristinehamn 89-93. Ledamot, förbundsstyrelsen KD och KD-K 90-94. Vice ordförande, distriktet Örebro-Värmland 89-93. Styrelseordförande, Kristinehamn 89-93, Degerfors Kristdemokratiska Kvinnoförbund KD-K 80-82. Ledamot, valberedningen, Västra Götaland 04-08. Ordförande, Ledarnas enskilda chefsförening. Ledamot, förbundsrådet 11, vice ordförande 09-10, ledamot, föreningsstyrelsen 08-09. Ledamot/ersättare, styrelsen för Trollhättans FN-förening 04-. Ordförande, Velanda Skola Föräldraförening, Trollhättan 04-09. Ledamot, Samarbetsrådet för Föräldraföreningar (SAR) i Trollhättan 98-01. Coming, present and past president Lions Club, Trollhättan 14-16. Ordförande, Intresseorganisationen för ASF, SKOOPI 13-. Ledamot, Kontrollkommittén Nordiska Investeringsbanken och Fonder 15-. Ledamot, styrelsen SRF-Sveriges regionala flygplatser.

Litteratur

Professional Meetings Management - A European handbook (tillsammans med andra) och Hur långt är ett snöre? Svenska Kommunförbundet - Framtidsprojektet (tillsammans med andra).

Bostadsort

Trollhättan

Sagt och gjort

Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.

  • Stillbild från Interpellationsdebatt: Utfasning av sysselsättningsfasen

    Utfasning av sysselsättningsfasen

    Interpellation 2015/16:755 av Lotta Finstorp (M)

    Interpellation 2015/16:755 Utfasning av sysselsättningsfasen av Lotta Finstorp M till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson S Hösten 2015 meddelande arbetsmarknad- och etableringsministern att sysselsättningsfasen Fas 3 skulle läggas ner och vara helt avvecklad till 31 januari 2018. Enligt siffror som
    Inlämnad
    2016-08-11
    Besvarare
    Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
  • Stillbild från Interpellationsdebatt: Aktiviteter för deltagarna i fas 3

    Aktiviteter för deltagarna i fas 3

    Interpellation 2015/16:750 av Penilla Gunther (KD)

    Interpellation 2015/16:750 Aktiviteter för deltagarna i fas 3 av Penilla Gunther KD till Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson S Det rapporteras att avvecklingen av den kritiserade arbetslöshetsinsatsen fas 3 går fortare än vad som förväntats. Det kan ju låta bra om det då finns några planerade aktiviteter
    Inlämnad
    2016-08-03
    Besvarare
    Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S)
  • Stillbild från Debatt om förslag: Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

    Staten och kapitalet - struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

    Betänkande 2015/16:NU23

    De riskkapitalinsatser som staten gör för att främja svenska företag ska omstruktureras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Ett syfte med förslaget är att tydliggöra och förenkla dagens system för de statliga finansieringsinsatserna. Den nya strukturen syftar också till att statens resurser inom området ska utnyttjas bättre samt bidra till att utveckla och förnya det svenska näringslivet.

    Förslaget innebär bland annat att regeringen får bilda ett nytt aktiebolag som kallas det nationella utvecklingsbolaget. Bolaget ska investera i företag i utvecklingsfaser genom privat förvaltade fonder. De statligt helägda aktiebolagen Fouriertransform och Inlandsinnovation ska inordnas under det nationella utvecklingsbolaget i en gemensam koncern. Det nationella utvecklingsbolaget väntas kunna inleda sin verksamhet under 2017.

    Regeringen föreslår också att en ny lag ska införas, detta för att göra det möjligt för utvecklingsbolaget att lämna stöd inom ramen för EU:s statsstödsregler. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

    Behandlade dokument
    25
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    22, 94 minuter
    Justering
    2016-06-09
    Bordläggning
    2016-06-14
    Debatt
    2016-06-15
    Beslut
    2016-06-16
  • Stillbild från Interpellationsdebatt: Minskade medel för företagsrådgivning

    Minskade medel för företagsrådgivning

    Interpellation 2015/16:671 av Penilla Gunther (KD)

    Interpellation 2015/16:671 Minskade medel för företagsrådgivning av Penilla Gunther KD till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg S Regeringen har i inledningen av vårändringsbudgeten skrivit att den minskar planerade utgifter med sammanlagt 19,6 miljarder kronor, bland annat genom utgiftsbegränsningar, för
    Inlämnad
    2016-05-20
    Besvarare
    Närings- och innovationsminister Mikael Damberg (S)
  • Vattnet på Öland

    Skriftlig fråga 2015/16:1310 av Penilla Gunther (KD)

    Fråga 2015/16:1310 Vattnet på Öland av Penilla Gunther KD till Miljöminister Karolina Skog MP Under våren och försommaren har problematiken med vattenbrist på Öland blivit en stor fråga. Det handlar om lokalbefolkningens dagliga behov av vatten, som även är avgörande för folkhälsan. Tillgång till rent vatten är vi vana
    Inlämnad
    2016-06-01
    Besvarare
    Miljöminister Karolina Skog (MP)
  • Stillbild från Debatt om förslag: Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

    Ökad rättssäkerhet i det enhetliga patentsystemet

    Betänkande 2015/16:NU22

    Ett enhetligt patentskydd och en patentdomstol kommer att införas i EU, som ett resultat av ett fördjupat samarbete mellan 26 EU-länder. Nu anpassas de svenska lagarna till de kommande EU-reglerna. Förslagen syftar till att öka rättssäkerheten på patentområdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen får bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

    Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om immaterialrättsliga frågor från allmänna motionstiden 2015. Förslagen i motionerna handlar bland annat om företagens hantering av immateriella tillgångar, patentskydd och åtgärder för att skydda patent, åtgärder för att stärka och skydda upphovsrätten samt ersättning för privatkopiering. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

    Behandlade dokument
    14
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    13, 43 minuter
    Justering
    2016-05-12
    Bordläggning
    2016-05-25
    Debatt
    2016-05-26
    Beslut
    2016-05-26
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

    Riksrevisionens rapport om regeringens hantering av risker i statliga bolag

    Betänkande 2015/16:NU21

    Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om riskhantering i de statliga bolagen. Riksrevisionen konstaterar att statliga bolag under de senaste åren genomfört eller planerat att genomföra satsningar som är förknippade med risker. I flera fall har satsningarna fått negativa konsekvenser på värdet av statens tillgångar och utdelning från bolagen.

    Riksrevisionen anser att regeringen inte har säkerhetsställt att riskerna hanteras på ett säkert sätt. Regeringen har inte heller sett till att riksdagen fått tillräckligt med information om de väsentliga risker som tas i de statliga bolagen.

    Regeringen håller delvis med om Riksrevisionens kritik, bland annat vad gäller informationen till riksdagen. Regeringen uppger i skrivelsen till riksdagen att den jobbar på att förbättra detta.

    Näringsutskottet håller med Riksrevisionen om att det är viktigt att se till att riskhanteringen i de statliga bolagen är bra, inte minst mot bakgrund av att de statliga bolagen utgör en betydande del av statens tillgångar. Utskottet påpekar också vikten av att regeringen tänker förbättra informationen om de statliga bolagens risker till riksdagen. Med detta påpekande lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    1
    Förslagspunkter
    1
    Anföranden och repliker
    5, 32 minuter
    Justering
    2016-05-12
    Bordläggning
    2016-05-25
    Debatt
    2016-05-26
    Beslut
    2016-05-26
  • Stillbild från Aktuell debatt: Aktuell debatt om Vattenfalls brunkolsverksamhet och klimatet

    Aktuell debatt om Vattenfalls brunkolsverksamhet och klimatet

    På begäran av Vänsterpartiets riksdagsgrupp anordnas en aktuell debatt om Vattenfalls brunkolsverksamhet och klimatet. Närings- och innovationsminister Mikael Damberg S deltar. Debatten kan följas via webb-tv. Webb-
    Datum
    2016-05-24
  • med anledning av prop. 2015/16:174 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

    Motion 2015/16:3417 av Aron Modig m.fl. (KD)

    Motion till riksdagen 2015/16:3417 av Aron Modig m.fl. KD med anledning av prop. 2015/16:174 Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsbegränsade uppehållstillstånd även för alternativt skyddsbehövande
    Inlämnad
    2016-05-13
    Förslag
    11
    Utskottsberedning
    2015/16:SfU16
    Riksdagsbeslut
    (11 yrkanden): 10 avslag, 1 bifall,
  • Stillbild från Debatt om förslag: Effektreserv 2020-2025

    Effektreserv 2020-2025

    Betänkande 2015/16:NU19

    Giltighetstiden för lagen om effektreserv ska förlängas fram till 2025. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

    Lagen om effektreserv kom till i början av 2000-talet på grund av att riksdagen ansåg att det fanns risk för effektbrist i Sverige, det vill säga brist på el vid en given tidpunkt. Lagen ska vara en övergångslösning och tanken är att effektreserven ska aktiveras när det uppstår en effektbrist i elsystemet. Den nuvarande giltighetstiden sträcker sig fram till 2020 men riksdagen har nu förlängt giltighetstiden med fem år till. Anledningen är att det fortfarande finns risk för att det, exempelvis under kalla vinterdagar, produceras mindre el än vad elanvändarna vill ha ut.

    Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät ges samtidigt större befogenheter och får vid upphandling av effektreserven framöver ingå avtal om minskad elförbrukning med vilken part som myndigheten själv anser lämplig.

    Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

    Behandlade dokument
    18
    Förslagspunkter
    9
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    12, 65 minuter
    Justering
    2016-04-26
    Bordläggning
    2016-05-11
    Debatt
    2016-05-12
    Beslut
    2016-05-12
  • med anledning av skr. 2015/16:165 Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall

    Motion 2015/16:3408 av Penilla Gunther m.fl. (KD)

    Motion till riksdagen 2015/16:3408 av Penilla Gunther m.fl. KD med anledning av skr. 2015/16:165 Riksrevisionens rapport om ekonomiska risker för staten i fråga om gruvavfall Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om mineralersättningens koppling till frågor om finansiering
    Inlämnad
    2016-05-02
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2015/16:MJU23
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Regional tillväxtpolitik

    Regional tillväxtpolitik

    Betänkande 2015/16:NU17

    Riksdagen anser att det ska vara en viktig del i den regionala tillväxtpolitiken att omlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygden. Nya myndigheter och verk ska i större utsträckning förläggas till landsbygden och flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder bör förhindras. Riksdagen har tidigare tagit ställning för att statliga arbetstillfällen i större utsträckning bör förläggas till landsbygden. Nu påminde riksdagen om detta och uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att pröva möjligheterna att omlokalisera statliga myndigheter.

    Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner om regional tillväxt från den allmänna motionstiden 2015. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom den parlamentariska landsbygdskommittén redan arbetar med flera av de frågor som tas upp i motionerna.

    Behandlade dokument
    44
    Förslagspunkter
    10
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    28, 93 minuter
    Justering
    2016-04-14
    Bordläggning
    2016-04-19
    Debatt
    2016-04-20
    Beslut
    2016-04-20
  • med anledning av prop. 2015/16:110 Staten och kapitalet – struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt

    Motion 2015/16:3357 av Penilla Gunther (KD)

    Motion till riksdagen 2015/16:3357 av Penilla Gunther KD med anledning av prop. 2015/16:110 Staten och kapitalet struktur för finansiering av innovation och hållbar tillväxt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verksamhetsinriktningarna för Inlandsinnovation AB och
    Inlämnad
    2016-03-30
    Förslag
    4
    Utskottsberedning
    2015/16:NU23
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): 4 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Politik för hållbart företagande

    Politik för hållbart företagande

    Betänkande 2015/16:NU12

    Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som handlar om hållbart företagande. I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på hållbart företagande och vilken politik som förs för att driva frågan framåt. Tanken är att skrivelsen ska vara en vägledning för företag och andra intressenter som vill verka för hållbart företagande och en hållbar samhällsutveckling i stort. Hållbart företagande har enligt regeringen en självklar roll i en modern näringspolitik för att svenska företag ska fortsätta utvecklas och vara attraktiva för investerare, konsumenter och anställda. I ett större perspektiv handlar det om att få fler framgångsrika företag i Sverige vilket skapar jobb, tillväxt och välstånd.

    Hållbart företagande har utgångspunkten att företag ska bedriva en verksamhet som gynnar en hållbar utveckling ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Principen omfattar mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption där även jämställdhet, mångfald och affärsetik ingår.

    Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    3
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    23, 79 minuter
    Justering
    2016-03-17
    Bordläggning
    2016-03-22
    Debatt
    2016-03-23
    Beslut
    2016-03-23
  • Stillbild från Debatt om förslag: Exportstrategin

    Exportstrategin

    Betänkande 2015/16:NU13

    Handeln med andra länder är viktigt för ett litet land som Sverige och möjligheten till export påverkar både ekonomin och sysselsättningen. Det konstaterar näringsutskottet som behandlat regeringens skrivelse om en ny exportstrategi.

    I skrivelsen slår regeringen fast att Sveriges exportandelar har minskat i relation till omvärlden. För att stärka svenska företags exportmöjligheter tycker regeringen nu att statliga insatser behövs. Den har därför tagit fram en ny exportstrategi. Exportstrategin syftar bland annat till att öka exporten och att öka Sveriges attraktionskraft för investeringar. Strategin ska också bidra till regeringens mål att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.

    Näringsutskottet håller med regeringen om att statliga insatser behövs, framförallt till små och medelstora företag. Utskottet tycker därför det är bra att regeringen har en plan för hur exporten ska stärkas.

    Riksdagen la därför ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Riksdagen sa samtidigt nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt. Motiveringen var bland annat att regeringen redan jobbar med en del av förslagen inom ramen för exportstrategin. Motionsförslagen handlade bland annat om handelsfrämjande, frihandel, rättvis handel och marknadsföring av Sverige.

    Behandlade dokument
    16
    Förslagspunkter
    12
    Reservationer
    16 
    Anföranden och repliker
    45, 141 minuter
    Justering
    2016-03-17
    Bordläggning
    2016-03-22
    Debatt
    2016-03-23
    Beslut
    2016-03-23
  • med anledning av prop. 2015/16:117 Effektreserv 2020-2025

    Motion 2015/16:3335 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, KD)

    Motion till riksdagen 2015/16:3335 av Lars Hjälmered m.fl. M, C, KD med anledning av prop. 2015/16:117 Effektreserv 20202025 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ges i uppdrag att utreda möjligheterna att införa en effektreserv på nordisk-baltisk nivå
    Inlämnad
    2016-03-16
    Förslag
    4
    Utskottsberedning
    2015/16:NU19
    Riksdagsbeslut
    (4 yrkanden): 4 avslag
  • Stillbild från Debatt om förslag: Energipolitik

    Energipolitik

    Betänkande 2015/16:NU10

    Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2015. De handlade bland annat om kärnkraftens framtid och om olika typer av förnybar energi.

    Riksdagen tycker inte det finns någon anledning att ställa sig bakom förslagen då flera av dem redan diskuteras i Energikommissionen. I Energikommissionen ingår alla riksdagspartier och dess syfte är att hitta en bred politisk överenskommelse om energipolitiken.

    Behandlade dokument
    35
    Förslagspunkter
    7
    Reservationer
    21 
    Anföranden och repliker
    32, 111 minuter
    Justering
    2016-02-11
    Bordläggning
    2016-02-24
    Debatt
    2016-02-25
    Beslut
    2016-02-25
  • Stillbild från Debatt om förslag: Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen

    Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen

    Betänkande 2015/16:NU7

    Energikommissionen bör diskutera frågor som rör Vattenfalls roll i energisystemet och bolagets uppdrag och mål. Det tycker riksdagen, som uppmanade regeringen att tydliggöra detta. Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Vattenfall och energiomställningen.

    Regeringen tillsatte i mars 2015 en parlamentariskt sammansatt kommission, Energikommissionen, med uppdrag att lämna underlag till en bred politisk överenskommelse om den långsiktiga energipolitiken. Kommissionen ska lägga särskild tonvikt på den framtida elförsörjningen. Vattenfall AB är en central aktör i det framtida energisystemet och för den framtida svenska elförsörjningen. Därför gjorde riksdagen ett tillkännagivande till regeringen enligt ovan.

    Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

    Behandlade dokument
    4
    Förslagspunkter
    6
    Reservationer
    Anföranden och repliker
    12, 53 minuter
    Justering
    2016-01-21
    Bordläggning
    2016-02-02
    Debatt
    2016-02-03
    Beslut
    2016-02-03
  • med anledning av skr. 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

    Motion 2015/16:3315 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD)

    Motion till riksdagen 2015/16:3315 av Lars Hjälmered m.fl. M, C, L, KD med anledning av skr. 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör utveckla en handelsstrategi som beaktar såväl import och export som delar av en utvecklad
    Inlämnad
    2016-01-19
    Förslag
    18
    Utskottsberedning
    2015/16:NU13
    Riksdagsbeslut
    (18 yrkanden): 18 avslag
  • med anledning av skr. 2015/16:69 Politik för hållbart företagande

    Motion 2015/16:3306 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD)

    Motion till riksdagen 2015/16:3306 av Lars Hjälmered m.fl. M, C, L, KD med anledning av skr. 2015/16:69 Politik för hållbart företagande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen fortsätter arbetet kring hållbarhet och företagande och tillkännager detta för regeringen.
    Inlämnad
    2016-01-15
    Förslag
    2
    Utskottsberedning
    2015/16:NU12
    Riksdagsbeslut
    (2 yrkanden): 2 avslag

Filter

Valda filter