Regeringen har föreslagit att det ska införas ett nytt straff för unga, ungdomsövervakning. Ungdomsövervakning ska vara en mer ingripande frihetsinskränkning än ungdomsvård och ungdomstjänst, men utan att innebära institutionsvård. Påföljden ska kunna användas när en ung person har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet och ungdomsvård eller ungdomstjänst inte är en tillräckligt ingripande påföljd, samtidigt som det inte finns tillräckliga skäl för sluten ungdomsvård. Ungdomsövervakning bör i första hand användas för personer som är under 18 år.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör se över möjligheterna att öka omfattningen av helghemarrest, så att hemarrest kan användas även vardagar och i större utsträckning anpassas individuellt.
• Regeringen bör se över om inte misskötsamhet i högre grad bör leda till att en ungdomsövervakning avslutas och ersätts med omhändertagande enligt LVU eller sluten ungdomsvård.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-12

Debatt

2020-06-15

Beslut

2020-06-16

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan S Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman S Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen MP Civilminister Lena Micko S Näringsminister Ibrahim Baylan S besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2020-06-11

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om frågor som rör digitalisering av vården. Riksdagen anser att regeringen bör se över

• om dagens krav på aktivt samtycke bör ändras så att en patient kan antas samtycka till att vårdgivare får ta del av patientinformation till dess att patienten själv eller anhöriga har sagt att vårdgivarna inte får göra det
• om lagändringar behöver göras för att skapa goda möjligheter till sammanhållen journalföring och informationsdelning inom hälso- och sjukvården samt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten
• möjligheten att klassificera olika typer av vårdinformation för att kunna väga skyddet av patientens integritet mot vinsterna av att kunna använda patientinformationen för andra ändamål
• om lagstiftningen bör förtydligas så att anhöriga kan vara ombud vid kontakter med vården när det gäller till exempel tidsbokningar, anmälningar och avbokningar.

Beslutet till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

24

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 56 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-25

Debatt

2020-05-26

Beslut

2020-05-27

Nya regler ska påskynda processen efter att det beslutats att en svensk frihetsberövande dom ska verkställas i ett annat EU-land. Regeringens förslag innebär bland annat att det införs ett krav på skyndsam handläggning vid Kriminalvården och de allmänna domstolarna när en svensk dom på frihetsberövande straff ska sändas över till ett annat EU-land.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-25

Debatt

2020-05-26

Beslut

2020-05-27

Straffen skärps för hedersrelaterad brottslighet. Brott där motivet varit att bevara eller återupprätta heder ska ses som en försvårande omständighet vid bedömning av straffvärdet.

Dessutom blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelser och utreseförbud införs för att skydda barn från att föras utomlands i syfte att ingå barnäktenskap eller att könsstympas.

Riksdagens sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

20

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

21, 89 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-25

Debatt

2020-05-26

Beslut

2020-05-27

Riksdagen sa nej till ett nittiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 inom området processrätt, bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlade bland annat om kamerabevakning, hemliga tvångsmedel, tvångsmedel under förundersökning, häktning, domstolarnas självständighet, jourdomstolar och snabbare lagföring.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

33

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området polisfrågor:

• Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur polisens verksamhet ytterligare kan renodlas så att polisen kan använda sin tid så effektivt som möjligt.
• Regeringen bör skyndsamt återkomma med ett lagförslag om att avskaffa kravet på danstillstånd, vilket i dag handläggs av polisen. Lagförslaget bör kunna börja gälla när coronapandemin är över.
• Regeringen bör genomföra fler åtgärder för att motverka brottslighet kopplad till djurrättsaktivism, exempelvis genom att införa en egen brottskod för detta.
• Regeringen bör ge Tullverket i uppdrag att intensifiera sitt arbete mot organiserad brottslighet. Tullverket bör också få ökade befogenheter att stoppa och kvarhålla gods och personer.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 230 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om polisfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom vissa områden.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

60

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

10, 69 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-12

Debatt

2020-05-13

Beslut

2020-05-13

Reglerna för brottskadeersättning ska ändras så att inget avdrag ska göras på summan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En person som utsätts för ett brott kan ha rätt till skadestånd från gärningsmannen. I de fall då gärningsmannen inte kan betala skadeståndet kan brottsoffret istället få så kallad brottsskadeersättning, det vill säga att det istället är staten som betalar. Med de nuvarande reglerna görs ibland ett avdrag på 1 500 kronor från den summa brottsoffret får i brottsskadeersättning

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till åtta förslag i motioner om skadestånd och brottsskadeersättning från allmänna motionstiden 2019.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 20 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Riksdagen riktar två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer.

• Rättsväsendet bör se särskilt allvarligt på brott mot äldre och andra utsatta personer. Riksdagen vill att Åklagarmyndigheten får i uppdrag att göra en uppföljning för att se om ytterligare straffskärpningar behöver föreslås.
• Riksdagen vill att regeringen ska ta fram en nationell plan för barnahusens verksamhet. Syftet är att förbättra likvärdigheten och tillgången till insatser för alla barn.

Riksdagens ställningstagande kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor om våldsbrott och brottsoffer. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

43

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

Motion till riksdagen 2019/20:3599 av Adam Marttinen m.fl. SD med anledning av prop. 2019/20:145 Ett förenklat förfarande vid vissa beslut om hemlig avlyssning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillstånd till hemliga tvångsmedel ska kunna knytas till person och

Inlämnad

2020-04-22

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:JuU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3598 av Adam Marttinen m.fl. SD med anledning av prop. 2019/20:123 Ett effektivare informationsutbyte mellan polis och socialtjänst vid samverkan mot terrorism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en generell sekretessbrytande bestämmelse

Inlämnad

2020-04-22

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:JuU35

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner om kriminalvårdsfrågor från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om arbete mot radikalisering, villkorlig frigivning och kriminalvårdens behandlingsprogram.

Anledningen till att riksdagen säger nej till motionerna är bland annat att frågorna redan är uppmärksammade.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

31

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-14

Debatt

2020-04-15

Beslut

2020-04-16

Regeringen har föreslagit nya regler om vapenmagasin för att minska skjutvapenvåldet i kriminella miljöer. Förslaget innebär att det ska krävas tillstånd för att ha, förvara och transportera löstagbara magasin, oavsett storlek och kapacitet.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag. Anledningen är att nackdelarna som ett tillståndskrav innebär för jägare och sportskyttar bedöms väga tyngre än de positiva effekter som det kan få i kampen mot skjutvapenvåldet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-14

Debatt

2020-04-15

Beslut

2020-04-16

Motion till riksdagen 2019/20:3586 av Adam Marttinen m.fl. SD med anledning av prop. 2019/20:131 Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ny brottsrubricering för hedersbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2020-04-15

Förslag

4

Utskottsberedning

2019/20:JuU23

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och rättegångsbalken:

• Minimistraffet för grovt barnpornografibrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år
• Den som skildrar ett barn i pornografisk bild ska kunna straffas för barnpornografibrott även om han eller hon inte haft uppsåt till men varit oaktsam i fråga om omständigheten att den som skildras är under 18 år.
• Preskription avskaffas för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begåtts mot barn.

Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Motion till riksdagen 2019/20:3546 av Adam Marttinen m.fl. SD med anledning av prop. 2019/20:89 En effektivare hantering av ärenden om överförande av straffverkställighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att straffverkställighet ska ske i hemlandet och tillkännager

Inlämnad

2020-04-01

Förslag

2

Utskottsberedning

2019/20:JuU40

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:3544 av Adam Marttinen m.fl. SD med anledning av prop. 2019/20:118 Ungdomsövervakning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kombination av inskränkningar i rörelsefriheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom

Inlämnad

2020-04-01

Förslag

3

Utskottsberedning

2019/20:JuU34

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 1 avslag, 2 bifall,

Vid frågestunden svarar statsminister Stefan Löfven S på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2020-03-19

Riksdagen riktade fem tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om frågor som rör unga lagöverträdare:

• Det bör införas en möjlighet att förordna ett målsägandebiträde vid brott som begåtts av barn under 15 år.

Riksdagen anser att brottsoffer bör få samma stöd oavsett gärningspersonens ålder.

• Det bör inrättas särskilda ungdomsdomstolar.

Riksdagen anser att det är viktigt att reaktionen på ett brott som begås av en ung person är tydlig och snabb. För att säkerställa detta bör man enligt utskottet överväga att införa särskilda ungdomsdomstolar som ska döma i LVU-mål och i mål där barn och unga under 18 år är åtalade för brott.

• Straffrabatten för unga lagöverträdare mellan 18 och 21 år bör avskaffas vid återfall i brott.

Enligt riksdagen bör det inte tas någon särskild hänsyn till gärningspersonens ungdom om det rör sig om återfall i brott. I dessa fall blir en straffreduktion kontraproduktiv och riskerar att skicka en signal om att den unges kriminella livsstil inte tas på tillräckligt allvar.

• En särskild enhet inom Kriminalvården bör ta över ansvaret för unga som begår grova brott.

Hos Kriminalvården kan grovt kriminella unga i högre grad bemötas med de rehabiliteringsåtgärder som används för kriminella generellt. Syftet, enligt riksdagen, är inte främst att straffa, utan att använda åtgärder som har bättre förutsättningar att lyckas än traditionell socialtjänst.

• Regeringen bör snarast återkomma med ett lagförslag om nya ungdomspåföljder.

Riksdagen menar att nya former av påföljder för unga, till exempel elektronisk övervakning, skapar möjlighet att leva ett skötsamt liv samtidigt som frihetsberövande kan undvikas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 50 motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner på området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

15, 71 minuter

Justering

2020-02-18

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Interpellation 2019/20:365 Straffrabatt för unga lagöverträdare av Katja Nyberg SD till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson S I dag får de som begår brott och är mellan 15 och 18 eller mellan 18 och 21 år en reduktion av straffet vid straffmätningen. Anledningen till detta är att de inte anses gamla nog

Inlämnad

2020-02-27

Besvarare

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)