Gudrun Brunegård (KD)
Tjänstgörande riksdagsledamot
- Parti
- Kristdemokraterna
- Valkrets
- Kalmar län, plats 293
- Titel
- Leg. sjuksköterska/Distriktssköterska.
- Född år
- 1957
- Adress
- Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm
Aktuella uppdrag
Riksdagsledamot
Ordinarie
Konstitutionsutskottet
Ledamot
Justitieutskottet
Suppleant
Utrikesutskottet
Suppleant
Riksdagens styrgrupp för bilaterala demokratifrämjande samarbete
Ledamot
Riksdagens råd för Riksrevisionen
Suppleant
Alla uppdrag
Riksdagsledamot
- Ordinarie
- 2019-04-01 – 2026-09-21
Utbildningsutskottet
- Suppleant
- 2021-03-03 – 2022-09-26
- Ledamot
- 2019-04-01 – 2021-03-03
Utrikesutskottet
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2026-09-21
- Ledamot
- 2022-03-29 – 2022-09-26
- Suppleant
- 2021-03-03 – 2022-03-29
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Konstitutionsutskottet
- Ledamot
- 2022-10-04 – 2026-09-21
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Försvarsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2020-09-03
Socialutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Arbetsmarknadsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Civilutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Finansutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Justitieutskottet
- Suppleant
- 2022-10-12 – 2026-09-21
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Kulturutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Miljö- och jordbruksutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Näringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Socialförsäkringsutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Skatteutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Trafikutskottet
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-09-26
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
- Suppleant
- 2021-11-11 – 2021-12-15
EU-nämnden
- Suppleant
- 2020-03-18 – 2022-10-04
Riksdagens styrgrupp för bilaterala demokratifrämjande samarbete
- Ledamot
- 2022-10-27 –
Riksdagens råd för Riksrevisionen
- Suppleant
- 2022-10-27 –
Biografi
Uppgifterna i biografin är information som ledamoten har lämnat till skriften Fakta om folkvalda.
Uppdrag inom riksdag och regering
Riksdagsledamot 19–. Ledamot utbildningsutskottet 19–21, utrikesutskottet 22 och konstitutionsutskottet 22–. Suppleant utrikesutskottet 21–22 och 22–, utbildningsutskottet 21–22, socialutskottet 21–22, sammansatta utrikes- och försvarsutskottet 21 och justitieutskottet 22–. Ledamot riksdagens styrgrupp för bilaterala demokratifrämjande samarbeten 22–. Suppleant Riksdagens råd för Riksrevisionen 22–.
Föräldrar
Adjunkten Carl-Åke Pettersson och postkassören Svea Pettersson, f. Andersson.
Utbildning
Grundskola, Oskarshamn och Kalmar, slutår 73. Gymnasieskola, humanistisk linje, Kalmar 73–76. Högskoleexamen i engelska, fonetik och psykologi, Lunds universitet 78. Sjuksköterskeutbildning, Södra Sveriges Sjuksköterskehem, Lund 78–81. Medicinsk och kirurgisk sjukvård, Kopparbergs läns sjuksköterskeskola, Falun 82. Tropikmedicin/International Child Health 20 p, Uppsala universitet 90. Engelska 21–40 p, Hermods/Lunds universitet 93. Engelska 41-60 p, Högskolan i Växjö. Fil.kand.-examen 95. Distriktssköterskeutbildning med förskrivningsrätt för vissa läkemedel, Högskolan i Kalmar 97–98. Medicinsk etik, vetenskapsteori, omvårdnadskunskap, Högskolan i Kalmar. Fil. kand.-examen 00.
Anställningar
Leg. sjuksköterska, Mora lasarett och Leksands sjukhem 81–83. Registered Nurse grade A, Nkinga Hospital, Tanzania 84–85. Leg. sjuksköterska, Mora lasarett 85–86. Skolsköterska, Vimmerby kommun 88–90. Leg. sjuksköterska, Vimmerby sjukhus, 88–90. Nursing Officer, Nkinga Nurses Training School, Tanzania 90–91. Matron in charge/Administrator in charge, Mchukwi Hospital, Tanzania, 91–93. Leg. sjuksköterska, Vimmerby sjukhem, Vimmerby kommun 93. Skolsköterska, Vimmerby kommun, 1993–.
Uppdrag inom statliga myndigheter m.m.
Ledamot i parlamentarisk referensgrupp till Utredningen om meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet 13. Ledamot i referensgrupp för statlig utredning om planering och dimensionering av komvux och gymnasieskola 21–22. Ledamot i referensgrupp för den statliga betygsutredningen 21–22.
Kommunala uppdrag
Kommunfullmäktig, Vimmerby 98– och 1:e vice ordförande 18–22. Ledamot, kommunstyrelsen och arbetsutskottet 03–09. Ledamot, socialnämnden 98–02. Vice ordförande, barn- och utbildningsnämnden, Vimmerby kommun 06–09. Ordförande, bildningsnämnden, Vimmerby kommun, 03-06. Landstingsfullmäktig, Kalmar län 02–, ersättare 00–02. Ledamot, landstingsstyrelsen/regionstyrelsen och arbetsutskottet, Kalmar län 09–19. Ledamot, Vimmerby folkhögskolas styrelse 00–09. Ledamot, folkhälso- och miljöutskottet, Landstinget i Kalmar län 00–06. Vice ordförande, primärvårds- och folktandvårdsutskottet, Landstinget i Kalmar län 09–19. Ersättare, polisstyrelsen, Kalmar län 00–02. Ledamot, styrgrupp för KY-utbildning i entreprenörskap inom hotell och restaurang 03–09. Ersättare, SKL:s utbildningsberedning 07–10. Ledamot, SKL:s primärvårds- och äldreomsorgsberedning 10–15. Ersättare, SKL:s primärvårds- och äldreomsorgsberedning 15–19.
Uppdrag inom förenings- och näringsliv
Styrelseledamot, Kristdemokraterna Vimmerby 99–, vice ordförande 00–02 och 22–, ordförande 02–22. Ledamot, distriktsstyrelsen, Kristdemokraterna Kalmar län 01– och 2:e vice ordförande 21–. Ersättare, Kristdemokraternas partistyrelse 17–19 och ledamot 19–. Ledamot, Kristdemokratiska Kvinnoförbundets förbundsstyrelse 17–19. Ordförande för KDK Kalmar län 16–20. Ledamot distriktsstyrelsen, KDK Kalmar län 17–19.
Sagt och gjort
Här hittar du det ledamoten har sagt och gjort i riksdagen. Det kan gälla motioner, anföranden i kammaren eller interpellationer och skriftliga frågor till regeringen. Här hittar du även det som regeringens ministrar har sagt och gjort i riksdagen. Använd filtren för att hitta bland dokumenten. Innehållet är sorterat i datumordning, där det senaste visas högst upp.
Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren i ny regi
Betänkande 2022/23:KU36
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om de statliga servicekontoren. I dag finns 135 servicekontor där privatpersoner, företagare och bolag kan få service av enklare karaktär från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Arbetsförmedlingen.
Statens servicecenter är numera huvudman för servicekontoren. Riksrevisionen har granskat hur effektiv den nya sammanhållna organisationen är.
Riksdagen delar i huvudsak regeringens bedömningar och förslag på åtgärder som den redovisar i skrivelsen. Men riksdagen vill betona att när nya servicekontor ska etableras ska inte enbart aspekter på effektivitet och kostnader beaktas. Exempelvis kan det finnas skäl att etablera servicekontor på vissa orter som ligger långt ifrån statlig service. Riksdagen tycker att det är viktigt att det görs en politisk bedömning av etableringar och frågan bör därför inte överlämnas helt till Statens servicecenter för beslut.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 31 minuter
- Justering
- 2023-06-01
- Bordläggning
- 2023-06-13
- Debatt
- 2023-06-14
- Beslut
- 2023-06-14
Granskningsbetänkande
Betänkande 2022/23:KU20
Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 26 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden och statsråds tjänsteutövning.
Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.
- Anföranden och repliker
- 37, 193 minuter
- Justering
- 2023-06-01
- Bordläggning
- 2023-06-09
- Debatt
- 2023-06-12
Minoritetsfrågor
Betänkande 2022/23:KU28
Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.
Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 8, 58 minuter
- Justering
- 2023-05-02
- Bordläggning
- 2023-05-09
- Debatt
- 2023-05-10
- Beslut
- 2023-05-10
Fri- och rättigheter m.m.
Betänkande 2022/23:KU26
Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten, juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering.
Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredningar ska tillsättas.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 8, 46 minuter
- Justering
- 2023-05-04
- Bordläggning
- 2023-05-09
- Debatt
- 2023-05-10
- Beslut
- 2023-05-10
Valfrågor
Betänkande 2022/23:KU23
Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om valfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022.
Förslagen handlar bland annat om skilda valdagar, rösträtt och valbarhet, sänkt rösträttsålder, utlandssvenskar, valkretsar, personval, röstningsförfarandet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valsystemet, incidentrapportering, publicering av opinionsundersökningar, geografisk representation, kommunala valinformatörer, ökat valdeltagande och överklagande och återföring av mandat.
Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan är tagna inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 8, 48 minuter
- Justering
- 2023-05-04
- Bordläggning
- 2023-05-09
- Debatt
- 2023-05-10
- Beslut
- 2023-05-10
Författningsfrågor
Betänkande 2022/23:KU30
Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.
Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 38
- Reservationer
- 44
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Justering
- 2023-04-20
- Bordläggning
- 2023-04-25
- Debatt
- 2023-04-26
- Beslut
- 2023-04-26
Offentlig förvaltning
Betänkande 2022/23:KU24
Riksdagen sa nej till de cirka 60 förslag i motioner som gäller offentlig förvaltning, och som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden.
Några av förslagen handlar främjande av demokrati, rättstillämpning och vägledning, lokal service, samverkan mellan myndigheter, språktolkar, lättläst svenska, skydd av beslutsfattare, opinionsbildande verksamhet och egendomsskydd.
Andra förslag rör statlig anställning, tjänstemannaansvar, digitalisering, myndigheternas ledningsformer, regelförenkling, handläggningstider, länsstyrelserna, Regeringskansliets och utrikesförvaltningens organisation.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 10, 45 minuter
- Justering
- 2023-04-20
- Bordläggning
- 2023-04-25
- Debatt
- 2023-04-26
- Beslut
- 2023-04-26
Statsministerns frågestund
Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson M på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.- Datum
- 2023-04-13
Internationellt utvecklingsbistånd
Betänkande 2022/23:UU6
Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om internationellt bistånd. Förslagen har lämnats in under den allmänna motionstiden 2022.
Motionerna handlar bland annat om nivån på biståndet, OECD:s kommitté för bistånds regelverk och prioriteringar inom internationellt utvecklingsbistånd. Riksdagen avslår motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom området pågår.
- Behandlade dokument
- 33
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 69, 180 minuter
- Justering
- 2023-03-30
- Bordläggning
- 2023-04-11
- Debatt
- 2023-04-12
- Beslut
- 2023-04-12
Tryck- och yttrandefrihet, massmediefrågor
Betänkande 2022/23:KU27
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022.
Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där riksdagen hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 6, 34 minuter
- Justering
- 2023-03-16
- Bordläggning
- 2023-03-28
- Debatt
- 2023-03-29
- Beslut
- 2023-03-29
Offentlighet, sekretess och integritet
Betänkande 2022/23:KU25
Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området.
Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 7, 41 minuter
- Justering
- 2023-03-23
- Bordläggning
- 2023-03-28
- Debatt
- 2023-03-29
- Beslut
- 2023-03-29
Riksdagens arbetsformer m.m.
Betänkande 2022/23:KU18
Riksdagen sa nej till 18 förslag som handlar om riksdagens arbetsformer. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, motionsrätten och riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.
Riksdagen riktar ett så kallat tillkännagivande till Riksdagsstyrelsen. Uppmaningen handlar om att Riksdagsstyrelsen ska tillsätta en utredning som ser över frågan om regeringens samråd med EU-nämnden om EU:s A-punkter. Vid Europeiska unionens råds sammanträden finns det A-punkter respektive B-punkter på dagordningen. A-punkterna kännetecknas av att en överenskommelse är möjlig utan debatt, medan B-punkterna kräver diskussion bland medlemsländerna. Riksdagens parlamentariska EU-kommitté har tidigare uppmärksammat att samrådet i riksdagen kring A-punkterna skulle kunna förbättras.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 5, 28 minuter
- Justering
- 2023-03-23
- Bordläggning
- 2023-03-28
- Debatt
- 2023-03-29
- Beslut
- 2023-03-29
2022 års rapport om rättsstatsprincipen
Utlåtande 2022/23:KU31
Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2022 års rapport om rättsstatsprincipen. Rättsstaten är ett av de gemensamma värden som EU:s medlemsländer har enats om att EU ska bygga på. I en rättsstat utövas all offentlig makt inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Detta ska ske under överinseende av oberoende och opartiska domstolar.
Riksdagen understryker vikten av respekt för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Kommissionens rapport kan bidra till att öka respekten för rättsstaten i EU:s medlemsländer, menar utskottet. Rapporten innehåller för första gången rekommendationer till de olika medlemsländerna, vilket riksdagen tycker är en förbättring.
Rapporten visar att det finns problem på rättsstatsområdet i flera medlemsländer, vilket utskottet ser på med oro. Riksdagen menar att det finns ett behov av att fortsätta samtala om och arbeta för att stärka respekten för rättsstatens principer i hela EU.
Riksdagen tycker att det är viktiga frågor som kommissionen tar upp i de rekommendationer som riktas till Sverige. Bland annat lyfter kommissionen fram den grundlagskommitté som tillsattes 2020 för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende. Riksdagen kommer att ta del av kommitténs slutsatser och förslag med stort intresse. Riksdagen understryker också betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan.
Riksdagen lägger rapporten till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 40 minuter
- Justering
- 2023-03-16
- Bordläggning
- 2023-03-28
- Debatt
- 2023-03-29
- Beslut
- 2023-03-29
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Utrikesminister Tobias Billström M Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson KD Camilla Waltersson Grönvall M Carl-Oskar Bohlin MUtrikesminister Tobias Billström M besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.- Datum
- 2023-02-02
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson KD Finansmarknadsminister Niklas Wykman M Kulturminister Parisa Liljestrand M Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg- Datum
- 2023-01-26
Justitieombudsmännens ämbetsberättelse
Betänkande 2022/23:KU11
Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2021 - 30 juni 2022. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.
Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 747 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med drygt 480 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De ärenden som ökade mest under året rörde områden som hälso- och sjukvård, kriminalvård samt polis.
Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och pekar ut de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten. Utskottet uppmärksammade även offentlighetsprincipens betydelse för vårt fria och öppna samhälle, och underströk vikten av att myndigheter och kommuner uppfyller sina skyldigheter enligt denna princip.
Riksdagen la redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 39 minuter
- Justering
- 2023-01-17
- Bordläggning
- 2023-01-24
- Debatt
- 2023-01-25
- Beslut
- 2023-01-25
Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning
Betänkande 2022/23:KU10
Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.
I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:
- Betänkanden från SOU-serien
- departementspromemorior i Ds-serien
- utkast till lagrådsremisser
- underlag från en myndighet
- underlag från EU-kommissionen.
En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.
I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.
En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.
Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.
Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.
- Anföranden och repliker
- 9, 45 minuter
- Justering
- 2022-12-15
- Bordläggning
- 2023-01-24
- Debatt
- 2023-01-25
Sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd samt slopad kontrolluppgiftsskyldighet
Betänkande 2022/23:KU16
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla när Försäkringskassan handlägger ärenden om elstöd till elanvändare. Sekretess ska gälla för elanvändares personliga förhållanden och för uppgifter som används för att identifiera elektriska anläggningar. Om det står klart att uppgiften kan röjas utan att det leder till att enskild tar skada ska sekretessen inte gälla.
Riksdagen sa också ja till förslaget om att ta bort Försäkringskassans skyldighet att lämna kontrolluppgift till Skatteverket i ärenden om elstöd till elanvändare.
Lagändringarna träder i kraft den 1 februari 2023.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 26, 71 minuter
- Justering
- 2023-01-24
- Bordläggning
- 2023-01-24
- Debatt
- 2023-01-25
- Beslut
- 2023-01-25
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Betänkande 2022/23:UU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.
Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2023 uppgår till 47,2 miljarder kronor och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, drygt 42 miljarder kronor.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Anföranden och repliker
- 85, 221 minuter
- Justering
- 2022-12-15
- Bordläggning
- 2022-12-19
- Debatt
- 2022-12-20
- Beslut
- 2022-12-20
Frågestund
Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard M Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson KD Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje M Civilminister Erik Slottner KDMigrationsminister Maria Malmer Stenergard M besvarar- Datum
- 2022-12-15