med anledning av prop. 1990/91:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m. (kompletteringsproposition)

Motion 1990/91:Fi62 av Görel Thurdin m.fl. (c)

Inledning

Centern lade under allmänna motionstiden i januari i år
fram en partimotion med förslag om sänkt mervärdeskatt på
mat. Under våren har frågan varit en av de mest
framträdande i den allmänna debatten. Undersökningar har
visat att sänkt matmoms har ett oerhört starkt stöd hos
väljarna. Det politiska stödet för en sänkt matmoms har
också ökat bl.a. som en följd av att skatteomläggningen för
stora delar av låginkomsttagargrupperna inte visat sig nå
upp till de fördelningspolitiska ambitionerna.

En riksdagsmajoritet bestående av socialdemokraterna,
folkpartiet liberalerna och moderata samlingspartiet har
dock under våren avstyrkt centerns motion. I
skatteutskottets betänkande 1990/91:SkU17 motsätter sig
de tre partierna sänkt matmoms, huvudsakligen under
hänvisning till alternativet ökade bidrag. Framför allt de två
borgerliga partiernas förord för detta är anmärkningsvärt.
Socialdemokraternas nej till ett förslag med så goda
fördelningseffekter som sänkt matmoms är förvånande.

Sänkt matmoms når ut till alla låginkomsttagare
som kommit i kläm genom skatteomläggningen.
Omläggningens fördelningspolitiska profil måste förbättras
genom införande av differentierad moms med sänkt skatt
på nödvändig konsumtion som mat och boende. Ytterligare
bidragsberoende med höga marginaleffekter och rundgång
av skattemedel måste undvikas.

Centern upprepar mot denna bakgrund förslaget om
sänkt moms på mat. Motionens förslag innefattar, liksom
motionen under allmänna motionstiden, ett färdigt
lagförslag. Motionen tar också upp principen differentierad
mervärdeskatt och innehåller vidare yrkande om
mervärdeskatt på boende med anledning av regeringens
förslag om minskat investeringsbidrag.

Differentierad mervärdeskatt -- harmonisering med
Europa

Sverige har världens högsta totala skattetryck. Inget
annat land har så hög skatt på nödvändig konsumtion som
Sverige. Därför är det naturligt och nödvändigt att sänkt
totalt skattetryck leder till sänkt skatt på mat och boende.

Harmonisering med EGs regler är idag mer aktuellt än
någonsin. De flesta länder i Västeuropa har redan i dag
differentierad mervärdeskatt med lägre skatt på bl.a.
livsmedel. Det harmoniseringsarbete som pågår inom EG
syftar till att inom Gemenskapen få en högmomskategori i
intervallet 14 till 20 %
och en lågmomskategori, bl.a. inbegripande mat, i
intervallet 4 till 9 %.

Den
process som pågår mot närmare svenska relationer
med EG ställer krav på sänkt totalt skattetryck och sänkt
mervärdeskatt. Om Sverige blir medlem i EG kommer vi --
om vi inte, som centern föreslår, innan dess vidtar egna
åtgärder -- sannolikt att bli tvungna att införa differentierad
mervärdeskatt. Oavsett EG-medlemskap talar
konkurrensskäl för att införa detta.

Differentierad mervärdeskatt med sänkt skatt på mat
och boende har en fördelningspolitisk grund. Alla
medborgare gynnas av en sådan differentiering, men
speciellt gynnas låginkomsttagare eftersom de lägger en
större andel av sin disponibla inkomst på sådan nödvändig
konsumtion.

I och med att inkomstskatteskalan genom
skattereformen förlorat mycket av sin progressiva
utformning, ökar betydelsen av en fördelningspolitiskt
riktig utformning av mervärdesbeskattningen. Detta inte
minst eftersom mervärdeskatten efter skattereformen är
den största intäktskällan för staten.

Samhällsekonomiskt skadliga skatter

Samhällsekonomiskt skadliga skatter är sådana vars
nettoeffekt för samhället är negativa. Till skadliga effekter
kan räknas bl.a. höjd inflation, ökad rundgång av
skattemedel (som driver upp skattetryck och offentliga
utgifter), konkurrenssnedvridande effekter, försämrad
bytesbalans och försämrade möjligheter till ekonomisk
tillväxt och produktion.

Exempel på samhällsekonomiskt skadliga skatter som vi
redovisat i tidigare motioner är moms på nödvändig
konsumtion, moms på turistnäringen, omsättningsskatten
på aktier och förmögenhetsskatten på arbetande kapital.

Turistnäringen har genom höjd moms på hotell- och
restaurang samt moms på persontransporter fått en kraftigt
försämrad konkurrenssituation. Det har lett till betydligt
ökat underskott i bytesbalansen. Därtill har en stor mängd
arbetstillfällen gått förlorade, vilket har drabbat
inlandskommunerna och skärgårdskommunerna speciellt
hårt.

Den höga mervärdeskatten på bl.a. mat och boende har
medfört behov av ökade bidrag, såsom barn-, bostads- och
socialbidrag, vilket har krävt höjda skatter för att betala de
höjda bidragen. Effekten blir ökad rundgång och högre
skattetryck.

En sänkning av mervärdeskatten på mat och boende
innebär motsvarande reducering av bidragsbehovet och
därmed minskade offentliga utgifter, mindre rundgång och
lägre skattetryck. Det är därför rationellare att anpassa
skatteuttaget till de fördelningspolitiska ambitionerna, än
att i efterhand åstadkomma de fördelningspolitiska
effekterna genom höjda bidrag.

En sänkning av momsen på nödvändig konsumtion utgör
med hänsyn till det allmänna ekonomiska läget en viktig
stabiliserande faktor på lönerörelsen och därmed på
möjligheterna att hålla nere kostnadsutvecklingen.

I denna motion behandlas framför allt sänkt
mervärdeskatt på mat och andra livsmedel samt boende.
Centern föreslår också sänkt moms på hotell och restaurang
m.m. (den s.k. turistmomsen) och slopad moms på
persontransporter.

Centern förordar två mervärdeskattesatser -- en
ordinarie skattesats och en reducerad skattesats. Därutöver
''noll-moms''.

Med den i dag gällande tillfälligt höjda momsen anser vi
att den reducerade skattesatsen skall vara 12 %
av priset inklusive mervärdeskatt, motsvarande ett
pålägg med 13,64 %
på priset exklusive mervärdeskatt. Den reducerade
skattesatsen skall förbehållas nödvändig konsumtion.
Genom att antalet skattesatser begränsas till endast två, blir
systemet väl förenligt med rationell hantering och
ekonomisk effektivitet.

Centerns förslag till differentierad moms kan
sammanfattningsvis i huvudsak beskrivas enligt följande.

Nollmoms:persontransporter.

Reducerad moms:matbyggande
boendetjänsterhotell och restaurang.

Ordinarie moms:övriga varor och tjänster.

Sänkt matmoms

Inledning

Centern har i flera tidigare riksdagsmotioner,
exempelvis i samband med skattereformen, föreslagit sänkt
moms på mat.

Ett effektivt sätt att åstadkomma en direkt effekt på
matpriserna är att minska den höga
mervärdebeskattningen. Alla gynnas av sänkta matpriser,
men speciellt gynnas grupper som använder en stor andel av
sin disponibla inkomst på nödvändig konsumtion. Hit hör
låginkomsttagare, barnfamiljer och pensionärer.

Sänkt matmoms ställs ibland mot höjda barnbidrag.
Enligt vår mening är denna jämförelse irrelevant och
orättvis. Barnbidrag har en stor träffsäkerhet om avsikten
är att stödja barnfamiljerna. Sänkt matmoms har en stor
träffsäkerhet om avsikten är att åstadkomma lägre
livsmedelspriser för hela befolkningen.

Vårt förslag

Skattesatser

Angivandet av skattesatsen har ändrats genom lagen
(1990:576) om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt, som riksdagen våren 1990 beslutade om.
Ändringen gäller fr.o.m. den 1 januari
1992. I den lagstiftning som ännu är gällande
anges skattesatsen som ett procenttal på vederlag eller
saluvärde inklusive mervärdeskatten. Fr.o.m. den 1 januari
1992 anges skattesatsen i stället
som ett procenttal på vederlag, saluvärde eller
inköpsvärde exklusive mervärdeskatt. Med
nuvarande mervärdeskattesats anges denna således i lagens
13 § till 19 %
och fr.o.m. den 1 januari
1992 till 23,46 %.

Enligt
vår mening bör en sänkning av mervärdeskatten
på livsmedel motsvara det som tidigare gällt för exempelvis
hotell- och serveringstjänster samt byggentreprenader. Med
den idag gällande tillfälligt höjda momsen skulle det
innebära en skattesats på 12 %
av priset inklusive mervärdeskatt, motsvarande ett
pålägg med 13,64 %
på priset exklusive mervärdeskatt.

Den tillfälliga höjningen av mervärdeskatten som är
tänkt att bortfalla 1992 gör att det enligt vår uppfattning är
rätt tillfälle att, utan att höja momsen generellt,
åstadkomma en sänkt moms på maten. Vi föreslår därför att
skattesatsen (20 %)
tills vidare ligger kvar även efter den 31 december i
år.

Avgränsningen

Vi anser att momssänkningen bör avse i princip hela
livsmedelsområdet. Vad som avses med livsmedel och
livsmedelstillsatser framgår av begreppsdefinitionen i
livsmedelslagen (SFS 1971:511). Enligt 1

§ denna lag förstås med livsmedel: Matvara,
dryckesvara, njutningsmedel eller annan vara som är
avsedd att förtäras av människor med undantag av vara på
vilken läkemedelsförordningen (1962:701) äger
tillämpning. Med livsmedelstillsats förstås dels
berikningsmedel som är avsett att tillföras livsmedel för att
förbättra dess näringsvärde, dels annan vara eller ämne som
är avsett att tillföras livsmedel för att påverka dess
hållbarhet, konsistens, färg, smak eller lukt eller
åstadkomma annan bestämd egenskap hos livsmedlet, om
berikningsmedlet, varan eller ämnet ej är livsmedelsråvara.
Det krävs således att matvaran m.m. är avsedd att förtäras
av människor för att det ska vara livsmedel eller att varan
är avsedd att tillföras livsmedel för att det ska vara fråga om
livsmedelstillsats.

Det ligger i sakens natur att ju närmare konsumenten
varan kommer i hanteringskedjan, desto lättare är det att
bedöma vad varan är avsedd för. I en del fall kan det vara
så att det är först i något av de allra sista leden, genom
sortering och förpackning, som varans avsedda användning
blir bestämd. Som mervärdeskattesystemet är uppbyggt
med utgående skatt och avdrag för ingående skatt, bör
emellertid en avgränsning som blir definierad på nu angivet
sätt inte föranleda något större problem i praktiken.

I den proposition (1971:61) som ligger till grund för
livsmedelslagen har den närmare innebörden av de valda
definitionerna behandlats också mera i detalj. Härur kan
exempelvis inhämtas att spannmål i livsmedelslagens
mening blir att anse som livsmedel först när det kommer till
kvarnanläggningen och där underkastas kontroll om den är
lämplig för framställning av mjöl. Med detta synsätt blir
således försäljning i leden dessförinnan, och till den som
efter uppköpet i sin verksamhet gör denna kontroll, att
betrakta som försäljning av annat än livsmedel. Av det
preciserande resonemang som förs runt mjölk kan däremot
konstateras att om lantbrukaren säljer mjölk direkt till
konsument är detta att anse som livsmedelsförsäljning.

Inom gruppen livsmedelstillsatser ryms förutom vissa
kemiska ämnen också naturprodukter från djur och växter
och exempelvis koksalt, socker och ättika. Som ett annat
exempel nämns sojaprotein, men härvid görs viss
reservation för att detta kan anses som råvara. Med hänsyn
till dessa exempel kan konstateras att vissa
livsmedelstillsatser är av sådant slag att det svårligen kan
motiveras att i beskattningshänseende särskilja dem från
livsmedel. Dessutom skulle ett undantagande medföra en
inte obetydlig komplikation för tillämpningen. Vi anser
därför att också livsmedelstillsatserna bör omfattas av
förslaget.

För den praktiska tillämpningen synes de uttalanden
som gjorts i nämnda proposition tjäna till god vägledning.
Det bör sedan ankomma på riksskatteverket att efter visst
samråd med livsmedelsverket genom rekommendationer
lämna erforderlig vägledning till de skattskyldiga.

Livsmedel som undantas

Genom riksdagsbeslutet om skattereformen i juni förra
året (prop. 1989/90:111, SkU 31 rskr 357) slopades
punktskatter på flera konsumtionsvaror. Till dessa hörde
bl.a. den särskilda varuskatten (SFS 1941:251) på choklad-
och konfektyrvaror samt vissa söta kex, småkakor och
wafers som avskaffas fr.o.m. den 1 januari
1993. Vidare slopades bl.a. punktskatten på
läskedrycker och bordsvatten som uttas enligt lagen om
dryckesskatt (SFS 1977:306) och som likaledes avskaffas
fr.o.m. den 1 januari
1993. Centern motsatte sig denna förändring,
dels av finansieringsskäl, dels med motiveringen att det
skulle innebära en omotiverad konsumtionsstimulans på
dessa områden. Beslutet om skattesänkning på dessa varor
kombinerades ju inte heller med skattesänkning på övriga
livsmedel.

Att slopa varuskatten på choklad och konfektyr etc.
medför en konsumtionsstimulans på dessa produkter. Det
är ur folkhälsosynpunkt angeläget att motverka detta.
Punktskatten på detta område har enligt vår uppfattning
fungerat praktiskt, även om gränsdragningsproblemen
gentemot annan liknande konsumtion varit omfattande.
Det innebär betydande nackdelar att i ett så omfattande
system som mervärdebeskattningen införa undantag som
kommer att medföra gränsdragningsproblem. Vi anser
därför att även denna varugrupp bör ingå bland de
momssänkta livsmedlen.

För att motverka den konsumtionsstimulans som
momssänkningen innebär bör dock den nuvarande särskilda
varuskatten på dessa varor kvarstå och skattesatsen höjas
motsvarande momssänkningen. Som ovan nämnts skall
enligt riksdagens tidigare beslut denna lag slopas fr.o.m.
den 1 januari
1993. Vi föreslår i stället
att lagen härom upphävs och att
punktbeskattningen på denna varugrupp kvarstår. Av SOU
1989:35 framgår att beskattningsunderlaget för denna skatt
är tveksamt, eftersom vissa varor av liknande beskaffenhet
som de skattepliktiga inte ingår -- exempelvis s.k. snacks,
dvs. chips, jordnötter och liknande. Vi föreslår därför att
regeringen ges i uppdrag att snarast utreda och lägga fram
ett förslag om ett breddat och mer logiskt avgränsat
beskattningsunderlag. Ett sådant förslag bör kunna tas fram
för samtidigt ikraftträdande med övriga delar av
reformförslaget. Den återinförda lagen om särskild
varuskatt bör inte omfatta kemisk-tekniska preparat.

Av definitionen på livsmedel framgår att däri ryms
njutningsmedel och dryckesvaror -- inkluderande sprit, vin,
starköl och snus. Det kan naturligtvis inte komma ifråga att
genom en sänkt moms stimulera alkohol- eller
tobakskonsumtionen. Dessa varugrupper bör därför
undantas från det momssänkta sortimentet. Rent
lagtekniskt bör detta lämpligen ske genom hänvisning till
den nuvarande lagen om dryckesskatt (SFS 1977:306) resp.
lagen (SFS 1961:394) om tobaksskatt.

Lagen om dryckesskatt omfattar fr.o.m. den 6 april
1988 inte lättöl och som ovan nämnts fr.o.m. den 1 januari
1993 inte heller läskedrycker och bordsvatten.
Genom hänvisningen till lagen om dryckesskatt kommer
således dessa varor att omfattas av momssänkningen. Även
om det kan ifrågasättas om den konsumtionsstimulans som
momssänkningen innebär också bör avse läskedrycker
finner vi det från hanteringssynpunkt lämpligast att följa
den gränsdragning som en sådan hänvisning innebär. Den
konsumtionsstimulans som skulle följa vid lägre moms på
dessa varor mildras av att med vårt förslag skatten sänks
också på (med några undantag) alla övriga livsmedel. Det är
dessutom i beskattningssammanhang ofta svårt att särskilja
olika typer av bordsvatten från läskedryckerna.
Konkurrensskäl mellan olika måltidsdrycker talar för en
likformig beskattning.

Eftersom vi föreslår ett ikraftträdande av
mervärdeskattesänkningen den 1 januari
1992 kommer lättöl med redan från denna
tidpunkt, medan momsen på läskedrycker och bordsvatten
sänks först den 1 januari
1993.

En bieffekt som kan medföra vissa problem är dock att
folkölet genom denna gränsdragning kommer att undantas
från momssänkningen. Det kan medföra praktiska problem
i handeln eftersom lättöls- och folkölsförpackningar ofta
förväxlas. Konkurrensen gentemot lättölet, som ju är ett
näraliggande substitut skulle komma att försvagas eftersom
folköl vare sig skulle bli punktskattebefriat eller
momssänkt. Å andra sidan talar alkoholpolitiska skäl för att
en ökad konkurrensfördel för alkoholsvagare drycker kan
accepteras. Att stimulera alkoholsvagare konsumtion var
syftet med att ta bort punktskatten på lättöl 1988.
Punktskatten på folköl är dock nära sju gånger högre än den
punktskatt som tidigare belastade lättöl. Vid en samlad
bedömning anser vi att den konkurrensfördel som redan
existerar genom lättölets punktskattebefrielse är tillräcklig,
samt att de praktiska problem som skulle uppkomma i
handeln vid olika momssatser, talar för att det är lämpligast
att även folkölet ingår i den momssänkta skattebasen.
Punktskatten på folköl bör dock kvarstå. Det bör
lagtekniskt hanteras så att öl fr.o.m. den 1 januari
1993 bryts ur lagen om dryckesskatt och förs över
till annan lag, med samma punktskattebelastning som enligt
lagen om dryckesskatt (för närvarande 2:70 kr. per liter).

Sammantaget innebär vårt förslag att alla
livsmedel, med undantag av alkoholhaltiga drycker och
tobak, kommer att omfattas av den reducerade
mervärdeskatten.

Skattebortfall

Vi har utgått ifrån den förhöjda momssats som för
närvarande råder. Det bör enligt vår mening vara möjligt
med ett ikraftträdande av vårt förslag den 1 januari
1992. Med beaktande av reformens
konsumtionspåverkan skulle enligt våra beräkningar detta
innebära ett skattebortfall budgetåret 1991/92 på ca 5,6 miljarder
kronor. Räknat på helår skulle skattebortfallet
på motsvarande sätt bli ca 11,2 miljarder
kronor.

För att finansiera detta bortfall föreslår vi att den
förhöjda momssatsen med pålägg 25 %
tills vidare kvarstår. Det skulle innebära ett bidrag till
finansieringen med ca 3,9 miljarder
kronor på budgetåret och ca 7,8 miljarder
kronor på helåret.

Härutöver föreslår vi som vi ovan anfört att skattesatsen
för den särskilda varuskatten på choklad, konfektyrer m.m.
höjs och att skattebasen breddas. Det innebär ett bidrag till
finansieringen med ca 1,1 miljarder
kronor budgetåret 1991/92 och ca 2 miljarder
kronor räknat på helår.

Från 1993 tillkommer som en finansiering att vi föreslår
att nuvarande skatt på choklad och konfektyrer m.m.
kvarstår medan skattereformsbeslutet innebar att denna
punktskatt försvinner från 1993.

Sammantaget innebär detta ett resterande
finansieringsbehov på 0,6 miljarder
kronor räknat på budgetåret 1991/92 och 1,4 miljarder
kronor räknat på helåret återstår. Detta
finansieras inom ramen för centerns budgetalternativ.

Prisövervakning

Vår bestämda avsikt är att momssänkningen ska komma
konsumenterna till del. För att garantera detta föreslår vi
att regeringen ger statens pris- och konkurrensverk i
uppdrag att i samband med reformens ikraftträdande
föranstalta om en skärpt prisövervakning på
livsmedelsområdet.

Sänkt moms på boendet

I en partimotion under årets allmänna motionstid har
centern också lagt fram förslag som skulle sänka
boendekostnaderna. Centern föreslår där att moms på
tjänster förknippade med boendet sänks till 13,64 %.
Vidare föreslås att momsen på byggande sänks till
samma skattesats. Förslagen beträffande tjänsterna
finansieras inom ramen för centerns budgetalternativ
genom sänkta statsutgifter. Förslaget om sänkt byggmoms
finansieras genom att det införda investeringsbidraget
slopas.

Det statliga investeringsbidraget infördes i syfte att
kompensera för de ökade produktionskostnaderna som en
följd av höjningen av byggmomsen. Bidraget lämnas för
ny -- och ombyggnad av permanentbostäder. Bidraget
lämnas med 9,7 %
av de beräknade kostnaderna inklusive mervärdeskatt
för bidragsberättigade ändamål.

Investeringsbidraget för byggande är ett byråkratiskt
påfund som i stort sett motsvarar tidigare lägre
mervärdeskattesats för byggande. Beslutet av (fp) och (s)
att byta ut byggmoms mot investeringsbidrag leder till ökad
rundgång av skattemedel och ett höjt skattetryck.

I kompletteringspropositionen föreslås i avsikt att
finansiera ökade kommunala bostadstillägg som en
kompensation till pensionärer med låg eller ingen ATP att
investeringsbidraget sänks från 9,7 %
till 9,0 %.

Enligt
vår uppfattning måste reduceringsregeln i
momssystemet införas. Detta innebär att skatteplikten för
tillhandahållande av produkter och tjänster i samband med
boende och byggande av bostäder sänks till 13,64 %
fr.o.m. den 1 juli
1991.

Detta innebär i sin tur att något behov inte föreligger av
det särskilda investeringsbidrag för bostadsbyggande som
införts som kompensation för höjningen av
mervärdeskatten. Detta kan därför avskaffas.

Upprättat lagförslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1968:430) om
mervärdeskatt att 13

§ skall ha följande lydelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

13 §

Skatten utgår med 23,46 procent av
beskattningsvärdet.

Skatten utgår med 25 procent av
beskattningsvärdet. Skatten utgår dock med 13,64 procent
av beskattningsvärdet beträffande livsmedel och
livsmedelstillsatser enligt livsmedelslagen (1971:511) med
undantag för
dels dryckesvaror som omfattas av lagen
(1977:306) om dryckesskatt,
dels varor som omfattas av lagen (1961:394) om
tobaksskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1992.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om differentierad mervärdeskatt och
harmonisering med EG,

2. att riksdagen beslutar om lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt i enlighet med vad i motionen
anförts,

3. att riksdagen beslutar upphäva lagen (1990:591) om
upphävande av lagen (1941:251) om särskild varuskatt,

4. att riksdagen, därest yrkande

3 bifalls, beträffande lagen (1941:251) om särskild
varuskatt hos regeringen begär förslag till breddning av
beskattningsunderlag och skattehöjning samt beslutar att
lagen i fråga ej skall omfatta kemiskt-tekniska preparat i
enlighet med vad i motionen anförts,

5. att riksdagen beslutar om ändring i lagen (1977:306)
om dryckesskatt så att öl ej längre ingår bland de
skattepliktiga varorna, samt beslutar om ny lag med
punktskatt på öl i enlighet med vad i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en skärpt prisövervakning i
samband med ikraftträdandet av reformförslaget,

7. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:150 i
denna del beslutar att medel till Investeringsbidrag för
bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 ej skall anvisas
under förutsättning att skatteplikten för tillhandahållande
av produkter och tjänster i samband med byggande och
boende av bostäder samtidigt sänks till 13,64

% fr.o.m. den 1 juli 1991.

Stockholm den 8 maj 1991

Görel Thurdin (c)

Gunnar Björk (c)

Ivar Franzén (c)

Rolf Kenneryd (c)

Gunilla André (c)

Larz Johansson (c)

Håkan Hansson (c)

Martin Olsson (c)

Per-Ola Eriksson (c)