med anledning av prop. 1989/90:94 om tillfälligt 1989/90

Motion 1989/90:Fi24 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) m

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi24

av Bengt Westerberg m.fl. (fp) m

med anledning av prop. 1989/90:94 om tillfälligt 1989/90

förbud mot höjning av vinstutdelning i vissa Fi24-27

aktiebolag

I denna motion föreslås att regeringens proposition om tillfälligt förbud för
höjning av vinstutdelning i vissa aktiebolag avslås.

I propositionen föreslår regeringen att det införs ett tillfälligt utdelningstak
för börsnoterade bolag och OTC-bolag. Taket gäller för verksamhetsåren
1989 och 1990 och innebär att ett bolags sammanlagda vinstutdelning
under något av dessa år inte får överstiga den utdelning som motsvarade
verksamhetsåret 1988. Lagstiftningens syfte sägs vara att uppnå fördelningspolitisk
rättvisa samt att hejda kostnadsutvecklingen.

Propositionen är ett inslag i det panikpaket som regeringen nyligen presenterat.
Detta kännetecknas i allt väsentligt av ett antal ”stopp”-prisstopp,
hyresstopp, lönestopp, strejkstopp - förutom det här aktuella stoppet för
höjda aktieutdelningar. Folkpartiet avvisar detta återfall i regleringspolitik.

Det är flera års brister i den ekonomiska politiken som nu kulminerat i
akut kris. Botemedlet heter inte omfattande regleringar av hittills fria marknader,
utan en kombination av tillväxtfrämjande åtgärder och stramare finanspolitik.

Fördelningspolitiskt är förslaget ett slag i luften. När utdelningsstoppet
upphör kommer bolagen med ali sannolikhet att genom högre utdelningar
kompensera aktieägarna för de uteblivna utdelningshöjningarna för åren
1989 och 1990.

Då bolagens utdelning begränsas återinvesteras en större andel av vinsten
än vad som annars hade varit fallet. Detta leder till att företagets värde ökar.
Denna ökning kommer aktieägarna till del genom högre börskurser och därmed
större reavinster. Under det förra utdelningsstoppet 1984/85 kompenserades
aktieägarna delvis genom en ökning av fondemissionerna, dvs man
bytte aktieutdelningarna mot nya aktier. Det är troligt att så kommer att ske
även nu.

Förslaget till utdelningsstopp är ett av många exempel på hur den socialdemokratiska
regeringen genom nya regler hastigt förändrar villkoren för det
enskilda aktiesparandet. Denna instabilitet är en viktig orsak till det rekordlåga
hushållsparandet i Sverige. Hushållens låga sparande är ett allvarligt
strukturellt problem i svensk ekonomi som har bidragit till den rådande kostnadskrisen.
Folkpartiet vill genom goda och stabila villkor för aktieägande
stimulera till ett brett folkligt aktiesparande.

1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr FQ4-27

Ett utdelningsstopp leder till att vinsterna låses in i företagen istället för
att delas ut till aktieägarna. Detta minskar rörligheten hos det riskvilliga kapital
som är en viktig förutsättning för näringslivets expansionskraft. Vidare
strider det direkt mot syftet med den planerade skattereformen.

Förra året nettoköpte svenska placerare svenska aktier för 12,5 miljarder
kronor, medan de nettoköpte utländska aktier för 28 miljarder kronor. Risken
med ett utdelningsstopp är att såväl utländska som svenska placerares
förtroende för den svenska aktiemarknaden ytterligare försämras. Under
det förra utdelningsstoppet 1984-85 hindrade valutaregleringen svenskars
aktieplaceringar utomlands. Nu när denna del av valutaregleringen är avvecklad
finns inte längre detta hinder för kapitalflykt.

Folkpartiet föreslår att propositionen avslås.

Hemställan

Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställs
att riksdagen avslår proposition 1989/90:94.

Stockholm den 13 februari 1990

Bengt Westerberg (fp)
Ingemar Eliasson (fp)
Karl-Göran Biörsmark (fp)
Birgit Friggebo (fp)

Elver Jonsson (fp)

Daniel Tarschys (fp)
Jan-Erik Wikström (fp)

Kerstin Ekman (fp)
Charlotte Branting (fp)
Sigge Godin (fp)

Ingela Mårtensson (fp)
Anne Wibble (fp)

Mot. 1989/90
Fi24

2