med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m.

Motion 1988/89:Kr15 av Jan Hyttring m.fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1988/89:Krl5

av Jan Hyttring m.fl. (c)

med anledning av prop. 1988/89:129 med förslag
till medelsberäkningar för Sveriges Radio m.m.

Inledning

Själva det förhållandet att regeringen inte tog upp anslagsfrågorna för Sveriges
Radio-koncernen redan i budgetpropositionen i januari tolkades på
sina håll som ett förebud om att regeringen äntligen skulle ta de initiativ
som är nödvändiga för att säkerställa en god och varaktig finansieringslösning
för svensk radio och television i allmänhetens tjänst. När regeringen
nu presenterar sina förslag sviks dessa förhoppningar. Förslaget innehåller
endast en helt konventionell licenshöjning på en nivå som täcker kostnadsutvecklingen
och möjligen ger ett mindre tillskott.

Propositionen präglas av tanken att reformarbetet på mediaområdet utan
större svårigheter kan skjutas på framtiden. Insatserna inriktas på ett utredningsarbete
som kan ge resultat inför en ny avtalsperiod från och med den 1
juli 1992.

Enligt centerns mening underskattar regeringen kraften i den för närvarande
mycket dynamiska utvecklingen på mediaområdet. Det kan på goda
grunder antas att denna dröjsmålspolitik kan få förödande effekter på den
svenska mediautvecklingen till stort förfång för såväl den svenska kulturen
som det svenska språket.

Under allmänna motionstiden 1989 presenterade centern i en partimotion
(Kr236) och en kommittémotion (Kr354) sina synpunkter på en rad
aktuella mediafrågor däribland SR-koncernens framtida finansiering.
Denna motion anknyter på flera områden till förslagen i dessa motioner.

Reklam som kompletterande finansieringskälla för SRkoncernen

I partimotionen föreslog vi att en av de två TV-kanalerna öppnas för reklam.
Reklamintäkterna skall komma hela SR-koncernen till del och således
användas för att utveckla lokalradion, riksradion och utbildningsradion
förutom att televisionens förutsättningar att klara en hårdnande internationell
konkurrens förbättras. Reklamsändningarna bör starta den 1 januari
1991. I partimotionen fastslogs också att TV-avgiften skall ges en
sådan nivå att en betydande del av public-serviceföretagets finansiering
långsiktigt kan säkerställas. Ifråga om ianspråktagande av reklamintäkter
och därav föranledda utvecklingsinsatser bör enligt vad som fastslogs i
partimotionen bl a följande gälla:

En parlamentarisk utredning tillkallas våren 1989 för att i detalj utforma Mot. 1988/89

de regler som skall ligga till grund för denna finansiering. Förslag till Kr 15

erforderliga justeringar av aktuella lagar och avtal föreläggs riksdagen

hösten 1989.

Reklamsändningarna bör börja 1 januari 1991. Därmed ges god tid för
förberedelser. Tänkbara reklamköpare kan också budgetera denna typ
av reklam på ett sådant sätt att inverkan på exempelvis dagspressreklamen
kan minimeras.

Reklamen skall ligga i block och vara naturliga avbrott. Den får inte
bryta program. Etiska riktlinjer bör finnas. Reklamutbudet i TV bör
följa strängare regler än som för närvarande gäller för pressen.

Reklam som intäktskälla skall enbart vara ett komplement till nuvarande
finansiering.

Ett särskilt företag inom SR-koncernen bör få ansvaret för försäljning
och sändning av reklamen. Eventuellt kan det nyligen bildade dotterföretaget
för uppbörd av TV-avgift även anförtros handhavandet av denna
finansieringskälla för koncernen.

I anslutning till att åtgärder vidtas för att säkerställa framtida finansiering
bör en översyn göras av resursfördelningen inom koncernen. Bland
annat måste verksamheten i TV-distrikten förstärkas. Inriktningen bör
vara att av de medel som tilldelas televisionen skall 60% slussas till TV 2
vars verksamhet bygger på distrikten.

Radio och television i allmänhetens tjänst skall spela en betydelsefull
roll för utbildning och folkbildning. En framtida resursförstärkning
måste därför komma också Utbildningsradion till del.

Intäktsförstärkningen bör även användas för en kraftfull satsning på
lokalradion. I ett läge där lokalradion förfogar över ett eget distributionsnät
FM4 är det angeläget att höga ambitioner ifråga om såväl
kvantitet som kvalitet kan utvecklas.

Television på regional och lokal grund

I partimotionen krävde centern också att en parlamentarisk utredning tillsättes
för att utarbeta regler för television på regional och lokal grund vilken
använder sig av det frekvensutrymme som Sverige tilldelats för markbundna
sändningar. Dessa regler skall ha en sådan utformning att framväxten av
decentraliserad TV-produktion främjas. Det växande internationella utbudet
kan därigenom balanseras av ett lokalt utbud. Försöksverksamhet inom
ramen för det föreslagna utredningsarbetet bör inledas på Gotland och i
ytterligare tre till fyra regioner.

Motiven för de reformkrav vi framförde under allmänna motionstiden
har snarast förstärkts. Mot denna bakgrund framför vi dem ånyo i anslutning
till denna proposition.

Lokalradions situation

I kommittémotionen uppmärksammades ingående lokalradions särskilda
förhållanden. I motionen sades bl a följande:

7

Lokalradion befinner sig för närvarande i ett expansivt skede eftersom det Mot. 1988/89

så kallade FM4-nätet nu håller på att tas i bruk. Under hösten 1989 skall Krl5

denna övergång vara klar för samtliga stationer. SR-koncernens anslagsframställning
visar att denna övergång till eget sändarnät har möjliggjort en
kraftig expansion av sändningstiden.

Utökad sändningstid

Under 1987/88 var den genomsnittliga sändningstiden per station och vecka
33,5 timmar. Under 1989 beräknas denna sändningstid ha ökat med
närmare 50 % till 49,8 timmar per vecka. Det bör särskilt noteras att denna
expansion sker med oförändrat antal tjänster, dvs. ett 25-tal per station
(som jämförelse kan nämnas att länsomfattande dagstidningar normalt kan
ha 5 10 gånger så många anställda för motsvarande uppgifter). Många av
stationerna har klarat expansionen genom personalens entusiasm för att
utveckla verksamheten. Det finns emellertid flera indikationer på svårigheter
att behålla pionjärandans glöd. Det är angeläget att statsmakterna nu är
observanta på denna utveckling.

Etablering och utbyggnad av lokalradion i eget sändarnät är uttryck för
centrala ambitioner på såväl det mediapolitiska som det kulturpolitiska
området. Fullföljandet av dessa ambitioner får inte äventyras genom en
orealistiskt låg resurstilldelning.

Enligt centerns mening måste beslutet om att ge lokalradion ett eget sändarnät
nu fullföljas genom att de tekniska åtgärderna följs av media- och
kulturpolitiskt betingade åtgärder för att förstärka och utveckla detta medium.
Bland annat bör följande åtgärder vidtas:

En plan för höjd grundbemanning bör utformas. Det synes rimligt att
ingen station har färre än 40 anställda 1993.

Stationer som arbetar under särskilda betingelser bör kunna tilldelas
ytterligare medel för extra bemanning. Utgångspunkten för dessa bedömningar
bör vara bland annat behovet av att täcka ett mycket stort
geografiskt område eller om uppgiften som allmän serviceradio kräver
extra insatser exempelvis för trafikinformation. Sändningsverksamhet
på flera invandrarspråk bör också utgöra grund för resursförstärkning.

Lokalradion måste spela en aktiv roll i regionens kulturliv. Det är därför
viktigt att goda resurser avsätts för beställningsarbeten och engagemang
av frilansmedarbetare.

Samverkan mellan regionala kulturinstitutioner och lokalradion måste
förbättras.

Samverkan mellan lokalradion och Riksradions distrikt måste kraftigt
förbättras.

Lokalradions tappningsrätt

Lokalradion har för närvarande rätt att efter vissa regler på sina frekvenser
återutsända något av riksradions tre program. På kvällstid får P2 sändas
och från midnatt till 06.00 kan P3 sändas. Enligt centerns mening är den
rådande ordningen inte helt tillfredsställande. Lokalradions tappningsrätt
bör vara helt fri. Det är den enda rimliga lösningen mellan två företag i
samma koncern.

Lokalradions beredskapsfunktioner

Flera lokalradiostationer har lyckats upparbeta en betydande färdighet i sin
funktion som serviceradio till allmänheten. Vid flera olyckstillbud har man

kunnat gå ut med varningar till allmänheten. För närvarande är det en Mot. 1988/89

mycket komplicerad procedur om man från lokalradions sida också skall Kr 15

bryta de tre riksprogrammen för att nå ut med varningen. Medgivande
krävs från riksradions centrala ledning i varje särskilt fall. Enligt vår mening
bör tekniska och administrativa lösningar nu tillskapas för att lokalradion
skall kunna göra lokala inbrytningar i de tre riksprogrammen när det
föreligger allvarligt nödläge som kräver att viktig information utan onödigt
dröjsmål kan förmedlas direkt till allmänheten. Detta bör ges regeringen till
känna.

Motionens krav rörande lokalradion har fortfarande högsta aktualitet och
framförs därför ånyo.

Utveckla radio och television för utbildning

I kommittémotionen behandlades även frågor rörande utbildningsradion
ingående. Det konstaterades att UR spelar en central roll i utbildningsväsendet
samtidigt som dess funktion i mediasammanhang är mycket betydelsefull.
Mot bakgrund härav anfördes bl a följande i motionen:

Enligt centerns mening är det angeläget att en ingående analys nu kommer
till stånd rörande skilda mediers roll i utbildningssammanhang. En central
utgångspunkt för en sådan analys måste självfallet vara att det även i framtiden
skall ingå i det så kallade public service-uppdraget hos SR-koncernen
att genom ett särskilt företag Utbildningsradion erbjuda ett kvalitativt
utbildningsutbud. Det kan emellertid konstateras att den tekniska utvecklingen
framförallt videoteknik samt satellit- och kabeldistribution nu
erbjuder väsentligt vidgade möjligheter att erbjuda utbildningsinsatser via
media. Dessa nya möjligheter är mycket bristfälligt analyserade för svenskt
vidkommande trots att många delar av denna utveckling varit känd eller
förutsedd sedan lång tid. Det är mot denna bakgrund angeläget att en framtidsinriktad
översyn av den moderna mediateknikens möjligheter i utbildningssammanhang
snarast kommer till stånd. I detta arbete måste självfallet
Utbildningsradion delta. Vidare måste företrädare för skolväsendet,
högskolan, folkbildningen och folkhögskolorna engageras i arbetet. Med
tanke på frågans centrala politiska betydelse är det också naturligt att parlamentariker
deltar. Översynen bör resultera i utformningen av ett nationellt
program för utnyttjande av såväl gamla media eterburen radio och TV
som nya media framför allt satellit- och kabel-TV, video och bildskivor
i utbildningsväsendets och folkbildningens tjänst.

Det är angeläget att belysning av de här aktualiserade frågorna snarast
kommer till stånd. Vi upprepar därför vårt yrkande.

Propositionens anslagsfrågor

Genom den föreslagna höjningen av TV-avgiften från den 1 juli 1989 kommer
underskottet i rundradiofonden att kunna täckas. För kalenderåret
1990 kan avgiftshöjningen beräknas inbringa ytterligare cirka 350 miljoner
kronor. Propositionen innebär att SR-koncernen tillförsäkras kostnadskompensation
med ca 165 miljoner kronor samt att en anslagsförstärkning
på 41,6 miljoner kronor åstadkommes. Denna anslagsförstärkning medger i
stort sett oförändrad verksamhet och ligger långt ifrån de krav som kon

cernstyrelsen i sina förslag ansett erforderliga för att kunna inleda ett fem- Mot. 1988/89
årigt reformprogram. Kr 15

Enligt centerns mening är det angeläget att ett mer omfattande reformoch
utvecklingsarbete snarast kan inledas. Det är därför rimligt att utvecklingen
av programverksamheten får tillåtas ta i anspråk i det närmaste hela
det ekonomiska utrymme som uppstår 1990 till följd av avgiftshöjningen.

Det är för närvarande inte möjligt att ange den exakta beloppsmässiga
storleken på detta utrymme. Riksdagen bör därför nu begära att regeringen
under hösten återkommer med förnyat förslag till anvisning av medel ur
rundradiofonden som utgår ifrån att de medel som inflyter till följd av
avgiftshöjningen skall tillföras programverksamheten.

Som ovan redovisats pekade vi i vår kommittémotion på den alarmerande
situationen för lokalradion. Det är särskilt angeläget att ökade resurser
snarast kan tillföras LRAB för att ianspråktagandet av det nya FM 4-nätet
skall kunna ske på ett ur kvalitativ synpunkt acceptabelt sätt.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk utredning
samt förslag om kompletterande finansiering av Sveriges Radio-koncernen
genom reklam i en av TV-kanalerna från den 1 januari 1991
enligt de riktlinjer som anges i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om utveckling av lokalradion genom bland annat
höjd grundbemanning, extra bemanning för vissa uppgifter, resurser
för beställningsarbeten och engagemang av frilansmedarbetare,
samverkan med regionala kulturinstitutioner och samverkan med
riksradions distrikt,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om fri tappningsrätt av riksradions tre programkanaler
för återutsändning i lokalradion,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om möjlighet för lokalradion att göra lokala inbrytningar
i de tre riksprogrammen för att nå allmänheten med viktiga
varningsmeddelanden,

5. att riksdagen hos regeringen begär förnyat förslag till medelsberäkning
för SR-koncernen som utgår ifrån att de medel som inflyter
till följd av avgiftshöjningen för 1990 i all huvudsak skall användas
för att påbörja utvecklingsverksamheten inom SR-koncernen enligt
de riktlinjer som anges i motionen.

10

Stockholm den 11 april 1989
Jan Hyttring (c)

Stina Gustavsson (c)

Stina Eliasson (c)

Bengt Kindbom (c)

Görel Thurdin (c)

Mot. 1988/89
Krl5

Larz Johansson (c)

Marianne Andersson (c)

Marianne Jönsson (c)

Pär Granstedt (c)