med anledning av prop. 1987/88:176 om

Motion 1987/88:So27 av Karin Israelsson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen

1987/88:So27

av Karin Israelsson m. fl. (c)

med anledning av prop. 1987/88:176 om

äldreomsorgen inför 90-talet

Alla äldre skall ha rätt till en trygg tillvaro med högsta möjliga livskvalitet.
Detta måste vara utgångspunkten för samhällets insatser. Den enskildes
personliga situation och önskemål måste vara vägledande för politiken. Den
äldre generationen är en viktig tillgång i samhället.

Centerpartiet utvecklade sina synpunkter vad gäller äldreomsorg och
vård i en motion under allmänna motionstiden. Socialutskottet har senare
bl. a. i anledning av vår motion tagit initiativ till förbättrade möjligheter att
bibehålla och utveckla ålderdomshemmen. Den nu aktuella propositionen
innehåller många vällovliga resonemang men brister i konkretiseringar vad
gäller avgörande problemställningar. Det gäller främst hur resursfrågorna
för vård och omsorg samt hur personalrekryteringen skall kunna lösas.

Äldre - en viktig resurs

När det ökande antalet äldre diskuteras förbiser man lätt det mycket viktiga
förhållandet att det bland våra pensionärer finns en stor och värdefull resurs
som gärna vill bli tagen i anspråk för insatser i samhället. På många håll i
landet tar man till vara de aktiva pensionärer som gärna vill göra frivilliga
insatser t. ex. inom barnomsorgen, ungdomsverksamhet m. m. Det är viktigt
att betona att detta arbete får fortsätta att ha karaktären av väntjänst,
inte vara något som samhället kan betala till dess fulla värde och som
mottagaren kan göra formellt anspråk på.

Att det här ändå kan kräva sin organisatoriska ram hänger samman med
att människor som frivilligt ställer sig till förfogande har behov av att
hänvisa till att någon har sänt dem någon slags auktorisation av verksamheten.
Främst är det dock en fråga om att skapa positiva attityder för att ta
tillvara frivilliginsatserna.

Från vård- och omsorgstagarens utgångspunkt

Centerpartiets arbete för ålderdomshemmen har haft de äldres egna önskemål
och värderingar som utgångspunkt. Med de nya regler som nu beslutats
skapas en mer fullständig vårdkedja. Enligt vår mening måste understrykas
att detta beslut fullföljs på ett positivt sätt. Särskilt gäller detta bostadsstyrelsens
och socialstyrelsens fortsatta arbete.

Det är också viktigt att utbildningen av personalen på ålderdomshemmen
tar sikte på denna vårdforms speciella karaktär. Man bör t. ex. ha sådan

sjukvårdskompetens att enklare insatser kan göras och kontakt med an- Mot. 1987/88
höriga upprätthållas på ett meningsfullt sätt. So27

Ålderdomshemmen representerar ett eget boende av speciell karaktär.

Vårdinsatser kan inte anses gå ut över det egna boendets kvaliteter. I olika
kommuner har vården organiserats på olika sätt. De erfarenheter av olika
organisationsmodeller som härigenom kan erhållas bör också utvärderas.

Många unga arbetstagare med liten arbetslivserfarenhet kan ha svårt att
orka med det ofta tunga och ansvarsfyllda arbetet inom hemtjänsten/hemsjukvården.
Om detta vittnar det stora antal som redan efter en kort tid
lämnar yrket. Speciellt för yngre kan konfliktsituationer uppstå där äldres
traditioner och värderingar ställs mot de yngres. Det kan gälla allt från
religion till språk och klädsel. Det är viktigt att utbildningen beaktar dessa
etiska frågor och att verksamheten organiseras så att ny ung personal kan
slippa ensamarbete. Kontinuitet i vård och omsorg är också från denna
utgångspunkt en viktig faktor.

När det gäller så omfattande insatser i hemvården att särskilda hjälpmedel
för t. ex. lyft är nödvändiga är det också viktigt att beakta den äldres
integritet och hemkänsla. Det är exempelvis angeläget att hjälpmedlen inte
ges en sjukhusbetonad utformning.

En allt större grupp av de äldre är invandrade till Sverige. Det innebär
bl. a. att språkfrågorna får ökad aktualitet. Så långt möjligt bör små boendeenheter
skapas där människor av samma ursprung inte bara kan få
samhällets hjälp utan också stöd i den sociala gemenskap som den egna
språkgruppen utgör. Tvåspråkighet hos personalen måste räknas som en
merit.

Både för den äldre själv och för samhället är det viktigt att rehabiliteringen
ges en mer central roll i all vård. Med framgångar i rehabiliteringen okar
den enskildes livskvalitet och samtidigt minskar behovet av vård- och omsorgsinsatser.

För många äldre är ensamheten den värsta fienden och hotet mot livskvaliteten.
Ensamheten är inte minst en allvarlig faktor för äldre i större
tätorter. Vård- och omsorgsinsatserna är inte alltid de mest centrala för att
motverka ensamhet, även om de har stor betydelse. Ofta gäller det mer att
ge förutsättningar för aktivitet, sociala kontakter och möjligheter till insatser
från närstående. Pensionärsorganisationer och hjälporganisationer
såsom Röda korset gör viktiga insatser. Det är bra att de ekonomiska
möjligheterna för närståendes insatser förbättras t. ex. genom omkostnadsersättningar
genom anställning av närstående och genom ersättning från
sjukförsäkringen under en kortare tid, t. ex. i en sjukdoms akutskede.

Personalens situation

Att arbeta för människor måste värderas högre. Vad som skett de senaste
åren kan beskrivas som små steg åt rätt håll. Det är avgörande att dessa steg
inte tillåts bli de enda.

I centerpartiets motion från januari krävdes åtgärder på en råd områden:

Lönerna måste sättas på en marknadsmässig nivå

Arbetsmiljöfrågoma (tunga lyft, ensamarbete osv.) måste ägnas ökad Mot. 1987/88
uppmärksamhet So27

Ökad attraktivitet i utbildningarna och extrainsatser omedelbart för fortbildning
och utbildning av personal

Kortare arbetstid och andra insatser för att begränsa olägenheter av
obekväma arbetstider

Stöd till anhöriga/närstående

Centerpartiet har kritiserat att det tagit nästan 5 år från det att anhörigvårdkommittén
presenterade sitt betänkande till dess förslag kom till riksdagen.

Risken är att fungerande insatser under tiden raserats och att samhället
nödtorftigt nu får gå in med insatser, vilka dels är mer kostsamma, dels inte
ger samma mänskliga tillfredsställelse vare sig hos vårdtagare eller vårdgivare.
Vår huvudsakliga invändning mot föreliggande förslag är att det
kom sent.

I vår motion från januari framhöll vi nödvändigheten av att stödet gavs en
sådan utformning att det långsiktigt med närståendeinsatser är möjligt att
forma en bra vård och omsorg och med tillämpande av principen lika lön
för lika arbete. Det är bra att det betonas att den långsiktiga anhöriginsatsen
skall ske enligt denna princip.

En ytterligare fråga av betydelse för närståendes insatser är samordningen
vårdbidrag-pension vid växelvård (där den vårdbehövande växelvis
finns på institution och växelvis i hemmet). Vi förutsätter att detta kan lösas
så att vårdinsatser inte bestraffas i pensionssystemet.

Samhällets organisation

När brister uppkommer i samordning mellan kommuner och landsting
skapas onödiga problem i äldrevård och äldreomsorg. Samma problem
uppkommer där gemensam huvudman finns för vård och omsorg men där
olika kommunala förvaltningar har samordningssvårigheter. Centerpartiet
kritiserade detta i sin motion i januari.

Regeringen förordar nu ett kommunalt ansvar för äldreomsorgen, dvs.
ett kommunalt ansvar även för vård på sjukhem och för hemsjukvård. Ett
fortsatt beredningsarbete skall ske kring de praktiska frågorna.

Det finns stora skillnader mellan kommunerna också inom ett landstingsområde
när det gäller de ekonomiska förutsättningarna att ta ett ökat
ansvar för äldreomsorgen. De aviserade förändringarna kommer att ställa
ökade krav på den kommunala skatteutjämningen. Det är nödvändigt att
dessa aspekter är en central del i det fortsatta beredningsarbetet.

För vår del har vi inga principiella invändningar mot ett kommunalt
ansvar så som skisseras i propositionen. Vi vill emellertid understryka att
den förändring som härigenom sker inte får innebära att nya problem
uppstår. Sådana problem skulle t. ex. kunna vara att nuvarande osäkerhet
om vem som har ansvar för en enskild människa förskjuts till ett läge med
ännu allvarligare sjukdom. Åter skulle i så fall det vara den enskilde som
kommer i kläm.

En annan situation som kan uppstå genom förändrat huvudmannaskap är fot. 1987/88

att landstingen avstår från att de närmaste åren bygga ut de små vården- o27

heterna för äldre under hänvisning till att kommunerna ändå inom något år
skall ta över. Sker detta innebär propositionens idé att äldreomsorgen de
närmaste åren skulle försvagas, inte förstärkas.

Som framhölls inledningsvis innebär propositionens förslag ingen lösning
på de helt avgörande resursfrågorna för vård och omsorg av äldre. För att
lösa denna fråga på ett bra sätt måste insatserna ske efter tre linjer.

För det första måste trycket mot vårdorganisationen begränsas. Det sker
genom ökade insatser för rehabilitering, genom bättre möjligheter för närståendeinsatser
och genom en effektivare organisation av äldreinsatserna.

Det bör understrykas att insatserna är samhällets ansvar, men att detta
ansvar kan lösas med både offentliga och enskilda insatser.

För det andra måste personalproblematiken få en långsiktig lösning. Den
snabba personalomsättningen samt bristen på utbildad personal innebär
såväl kostnader som risk för kvalitetsstömingar i verksamheten. Orimligt
stor börda läggs på den personal som står för kontinuiteten i verksamheten.

Att anställa och skola in en ny i hemtjänsten kan uppskattas kosta minst två
månadslöner. Kan delar av den utgiften nyttiggöras verksamheten direkt
vöre mycket vunnet.

För det tredje måste oavvisligt slås fast att utvecklingen på äldreområdet
är sådan att vård och omsorg inte kan vara ett besparingsområde i nationalekonomiska
termer och mätt i BNP. Även med en bättre och effektivare
organisation är det nödvändigt utgå ifrån att detta område under 90-talet
kommer att ta en ökad andel av samhällets resurser i anspråk - inte en
minskad.

Hemställan

Med stöd av det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeririgen till känna vad som
i motionen anförts om uppföljning av beslutet om ålderdomshemmen,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en utvärdering
av olika organisationsmodeller för vården på ålderdomshemmen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om utbildningsinsatserna för personal i äldreomsorgen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om organisation och de etiska frågornas betydelse
i äldreomsorgen,

5. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag för att
tillgodose äldre invandrades behov inom vård och omsorg enligt det i
motionen anförda,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts beträffande förkortad arbetstid och övriga arbetsmiljöinsatser,

7

7. att riksdagen beslutar hos regeringen begära förslag för att Mot. 1987/88
skapa bättre villkor för anhöriginsatser i växelvård, So27

8. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att de kommunalekonomiska
aspekterna och skatteutjämningen beaktas i den fortsatta
beredningen om ansvarsfördelningen inom äldreomsorgen,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts beträffande konsekvenserna av förändrade ansvarsförhållanden
inom äldreomsorgen,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts beträffande resurser och resursutnyttjande inom
äldreomsorgen.

Stockholm den 6 juni 1988
Karin Israelsson (c)

Rune Backlund (c) Rosa Östh (c)

Stina Gustavsson (c) Ulla Tillander (c)

Gunhild Bolander (c)

8