Kvinnomisshandel, m.m.

Motion 1990/91:Ju620 av Margareta Gard m.fl. (m)

Åtal för kvinnomisshandel blir allt vanligare mål i våra
domstolar. Kvinnomisshandel har förekommit i alla tider
och har i de flesta fall skett inom hemmets väggar. Kvinnans
beroendeställning till mannen har medfört att hon varken
vågat eller kunnat åtala mannen vid misshandel. Den allra
svåraste situationen för kvinnan är ändå att åse när mannen
misshandlar barnen.

Kvinnornas ställning har stärkts väsentligt under senare
år. Genom bättre utbildning, egna inkomster och en
förändrad lagstiftning har självständigheten gentemot
mannen och jämställdheten med mannen gjort kvinnorna
mera självständiga.

Trots dessa förbättringar finns det fortfarande kvinnor
som far illa och som lever i otrygga förhållanden.
Inrättandet av kvinnojourer och rätten till juridiskt biträde
i samband med förhör och rättegång har lett till att fler
kvinnor vågar gå till domstol vid sexuella övergrepp och
misshandel.

Fortfarande förekommer det dock att kvinnor återtar
anmälan om misshandel på grund av repressalier från
mannen.

I en uppmärksammad tingsrättsdom, stod en man åtalad
för kvinnomisshandel. Han ådömdes villkorlig dom, bl a på
grund av annan kulturell och etnisk bakgrund.

Domen upprörde många människor och står i strid med
det allmänna rättsmedvetandet, samtidigt som domen ger
en felaktig signal till omgivningen. För misshandel av
kvinnor och barn finns inga förmildrande omständigheter.
Begreppet att inför lagen är vi alla lika måste gälla.

Erfarenheterna visar att det är helt nödvändigt med en
straffskärpning och en strängare rättstillämpning för bl.a.
misshandel av kvinnor och barn. Villkorlig dom skall i
princip inte kunna utdömas vid kvinnomisshandel.

En annan viktig del i skyddet för bl.a. misshandlade
kvinnor är att kvinnan delges tid för permission,
frisläppande och vid rymning när mannen är intagen på
kriminalvårdsanstalt. Delgivandet bör ske genom
personligt besök av representant från polisen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till höjt
straff och skärpt rättstillämpning vid misshandel av bl.a.
kvinnor i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bl.a. kvinnors rätt till
information om permissioner, tid för frisläppande och vid
rymning när mannen är intagen på kriminalvårdsanstalt.

Stockholm den 22 januari 1991

Margareta Gard (m)

Eva Björne (m)

Görel Bohlin (m)

Charlotte Cederschiöld (m)

Karin Falkmer (m)

Elisabeth Fleetwood (m)

Margit Gennser (m)

Ann-Cathrine Haglund (m)

Ingrid Hemmingsson (m)

Birgit Henriksson (m)

Inger Koch (m)

Ing-Britt Nygren (m)

Gullan Lindblad (m)

Ing-Britt Nygren (m)