Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Betänkande 2017/18:MJU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
13 december 2017

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)

Nästan 11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, nästan 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 390 miljoner jämfört med förra året. 1,4 miljarder går till skydd av värdefull natur. Åtgärder för värdefull natur får drygt 1,2 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. 

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2016. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 25
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2017-11-16
Justering: 2017-12-05
Trycklov: 2017-12-06
Reservationer: 1
Betänkande 2017/18:MJU1

Alla beredningar i utskottet

2017-11-14, 2017-11-16

Pengar till miljö- och naturvård (MJU1)

Nästan 11 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, nästan 1,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med 390 miljoner jämfört med förra året. 1,4 miljarder går till skydd av värdefull natur. Åtgärder för värdefull natur får drygt 1,2 miljarder kronor. Miljö och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. 

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Utskottet föreslår även att riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas i enlighet med EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU 2016. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, ska tillåtas tas bort.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2017-12-11
Debatt i kammaren: 2017-12-12
Stillbild från Debatt om förslag 2017/18:MJU1, Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Debatt om förslag 2017/18:MJU1

Webb-tv: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 56 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Jag vill inleda debatten med att säga att vi moderater inte deltar i anslagsbeslutet eftersom vårt förslag till budgetramar har fallit. Därför hänvisar jag i stället till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård är ett brett utgiftsområde, men jag tänker ägna huvuddelen av mitt anförande åt att tala om den största frågan som ryms här - klimatpolitiken. Utan en politik som minskar utsläppen av koldioxid och växthusgaser finns det nämligen få eller inga möjligheter att prata om andra miljöfrågor. Ökade klimatutsläpp leder till att haven värms upp och hamnar i obalans. Ökade klimatutsläpp leder till extremt väder som utsätter människor för fara. Ökade klimatutsläpp leder långsiktigt till att jordbruk omöjliggörs på vår planet. Klimatutmaningen är alltså central.

Fru talman! En modern klimatpolitik vilar i huvudsak på tre ben. För det första vet vi att klimatutmaningen är global. Att bara titta på vår lilla plätt här uppe i Norden blir därför ganska bristfälligt. Vi behöver se till hela vår stora värld som ryms på vår lilla planet. Därför är internationellt samarbete och internationella åtgärder ett fundament i klimatpolitiken. Det är ofta mer kostnadseffektivt att Sverige finansierar utsläppsminskningar i andra länder än att vi gör det på hemmaplan. Det är inte bara billigt utan också rätt. Jämte det arbetet är det tydligt att Sverige behöver fortsätta sitt arbete med att minska utsläppen, främst från inrikes transporter och den tunga industrin. Här har Sverige och Moderaterna stora ambitioner.

För det andra vet vi att politik är ett trubbigt verktyg. Politiken varken kan eller ska lägga sig i och försöka lösa alla problem, men med rätt politik kan vi gynna de entreprenörer och företag som vill utveckla ny teknik och sedan ta den till breda marknader. Med fri och sund konkurrens och marknadsekonomiska lösningar kan Sverige exportera klimatinnovationer och samtidigt ta del av de skarpaste idéerna från andra länder.

För det tredje är klimatpolitik egentligen som annan politik. Det är inte så att det parti som kan skriva störst siffra på nedersta raden vinner. Reformer på alla områden, även detta, måste finansieras ansvarsfullt, ställas mot andra satsningar och bidra till största möjliga nytta. Ska vi långsiktigt bygga upp trovärdighet för svensk klimatpolitik behöver vi klimatmaxa varenda skattekrona vi spenderar.

Fru talman! Mot bakgrund av det jag just beskrev är det svårt att förstå den av regeringen föreslagna budgeten. I den budget som den rödgröna regeringen lägger fram tillsammans med Vänsterpartiet finns inga samlade beräkningar av hur stora de totala utsläppsminskningarna förväntas bli. Därför blir det på sätt och vis så att regeringen famlar lite i mörkret - om man inte vet vad den förda politiken förväntas uppnå, hur ska man veta om man gör tillräckligt? Och hur ska man veta att man gör rätt saker?

Ett annat problem är de åtgärder där det faktiskt finns beräkningar, för där blir det tydligt att den förda klimatpolitiken är ineffektiv. Klimatklivet, ett av regeringens stora projekt, har en beräknad kostnad på ungefär 400 kronor per ton utsläppsminskning. Det kan jämföras med internationella projekt, CDM, som funnits i Energimyndighetens portfölj, där kostnaden är ungefär 60 kronor per ton minskning. Det ska sägas att jämförelsen inte är helt rättvis eftersom räknemetoderna vad gäller additionalitet skiljer sig, men det är i sig ett problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Därför är det kanske bra att regeringens miljöbudget är den största någonsin, som man skriver på sina affischer, för vore den inte det men samtidigt innehöll lika ineffektiv politik hade ju utsläppsminskningarna kanske inte gått att mäta. Här blir det tydligt att regeringen satsar mer på att frisera sina egna siffror än på det faktiska resultatet för klimatet. Det är tråkigt eftersom det är bråttom att minska utsläppen om vi ska ha en chans att nå upp till Parisavtalets mål om att begränsa temperaturhöjningen till två grader, med sikte på en och en halv grad.

Fru talman! Jag ska dock inte bara prata om regeringens politik. Att den är ohyggligt ineffektiv vet vi i Moderaterna. Det vet vi i Alliansen, och det vet även Konjunkturinstitutet, som utvärderar den. Snart får vi också på plats ett klimatpolitiskt råd, och jag har svårt att se hur detta råd ska kunna komma till någon annan slutsats. Men låt mig i stället berätta om de prioriteringar som mitt parti Moderaterna gör i budgetförslaget för utgiftsområde 20!

För det första tror Moderaterna på människans inneboende förmåga att hitta nya vägar för att lösa också komplicerade problem. Det är inte annorlunda när vi söker lösningar på klimatutmaningen - forskning, kunskap och utveckling bör vara prioriterat. Här kan Sverige göra stor skillnad. Därför ökar Moderaterna anslaget till just miljöforskningen med över 120 procent jämfört med regeringens budget.

För det andra tror vi moderater, precis som FN i klimatprogrammet Unep, att åtgärderna för att skapa balans i haven är oerhört viktiga jämte en offensiv klimatpolitik. Haven fyller en central funktion för fiske, transporter, turism och rekreation. Därför måste arbetet med en sammanhållen och effektiv havs- och vattenpolitik - den som Alliansen påbörjade - fortsätta. Det handlar om övergödning, marint skräp, försurning och föroreningar. Därför anslår vi 95 miljoner mer än regeringen till åtgärderna för havs- och vattenmiljö.

För det tredje är det viktigt att vi söker de åtgärder som gör mest nytta om vi på allvar vill minska utsläppen globalt. Flera rapporter pekar på att de mest kostnadseffektiva verktygen inom klimatpolitiken är internationella så kallade clean development mechanisms, CDM. Dessa åtgärder har tidigare dokumenterats ha god inverkan på flera områden, till exempel klimatpåverkan, luftkvalitet och hälsa samt tekniköverföring och teknikutveckling. Därför ökar vi anslaget med en halv miljard kronor - alltså 500 miljoner kronor - för år 2018. Vår budget för dessa satsningar är därmed mer än tredubbelt så stor som den av regeringen föreslagna. Det är att klimatmaxa politiken på riktigt.

Fru talman! Utöver det jag redan nämnt har vi anslagit medel till en nationell bioekonomistrategi för att utreda hur de gröna näringarna ska kunna skapa ännu större klimat- och miljönytta. Vi finansierar också fullt ut arbetet med att ta fram en nollvision för klimatutsläpp inom den tunga basindustrin, en så kallad CCS-strategi. Sammantaget är vår budget mindre än regeringens, men den är pinpointad på åtgärder som ger stor nytta inom sina respektive områden - både nationellt och internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Lägg därtill det jag sa i början av mitt anförande, att det inte längre är politiken som leder den gröna omställningen. Det är inte politiker som utvecklar nya och billigare solceller. Det är inte Naturvårdsverket som har fått Elon Musk att vända upp och ned på bensinbilsmarknaden.

Det är företag på en fri marknad med sund konkurrens som skapar lösningar på våra samtidsutmaningar. Ser vi till företagspolitiken är det tydligt att regeringen har missat denna insikt när man har genomfört breda skattehöjningar på över 40 miljarder sedan valet 2014. Därför är det kanske inte så konstigt att man har mer pengar i sin budget att spendera på att konfiskera skog och subventionera stockholmares nya cyklar.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gunilla Nordgren (M).


Anf. 57 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag utgiftsområde 20, och jag vill inleda med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i detta betänkande.

Miljön är ett prioriterat område för Sverigedemokraterna. Det gäller miljön överallt, här i Sverige och globalt, och det gäller regnskogar, världens arter och möjligheten att andas frisk luft oavsett var man befinner sig. Men när det handlar om Sveriges budget är det framför allt miljön här i Sverige som vi kan påverka. Det beror inte på att vi inte bryr oss om omvärlden utan för att det är här i Sverige som vi kan påverka och göra mest nytta med våra satsningar. Det är främst miljön här i Sverige som vi kan påverka inom ramen för statens budget.

Fru talman! I dessa debatter brukar mycket kretsa kring hur mycket pengar man satsar. Det brukar låta ungefär likadant varje gång. Satsar man mer pengar bryr man sig mer om miljön, och de andra som inte vill satsa lika mycket pengar vill försämra miljön. Det är en lättförståelig kommunikation, men det är samtidigt att föra debatten på en mycket låg nivå. Det är nämligen inte grönsocialistiska pengar som satsas när detta utgiftsområde sväller, utan det är svenska skattebetalares pengar som används. Varje satsad skattekrona ska användas där den gör störst nytta, vilket definitivt oftare än i dag skulle kunna avgöras av den enskilde medborgaren i stället för av grönsocialistiska politiker.

Att som regeringen och Vänsterpartiet gör, ålägga skattebetalarna att sponsra elcykelköp, är typexempel på regeringens slöseri till ingen nytta på miljöområdet. Vi har en fungerande marknad som växer explosionsartat. Det saknas fullständigt poäng med att gå in och skattesubventionera dessa cyklar.

Andra exempel på direkt kontraproduktiva åtgärder återfinns även de på transportområdet, där denna och tidigare regeringar har erbjudit nedsatt skatt eller helt avskaffad skatt på mestadels importerade biodrivmedel. Vinnaren har varit utländska producenter och bolag, och det har sett snyggare ut i den svenska statistiken när man kan se att koldioxidutsläppen från transportsektorn här i Sverige minskar lite grann. Men vilken nytta gör detta egentligen? Vilka utsläpp som står i den där svenska kolumnen spelar ingen roll för klimatpolitiken på global nivå. När de bränslen som konsumeras i Sverige består av grödobaserade biodrivmedel och andra palmoljebaserade drivmedel i spetsen får vi i stället en situation där vi bidrar till höjda nettoutsläpp på global nivå just på grund av de indirekta markeffekterna. Samtidigt som vi förmodligen har uppnått ökade utsläpp på global nivå har vi lagt åtskilliga tiotals miljarder på denna politik. Det är inte klokt, och det gynnar inte arbetet med att bekämpa global uppvärmning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! När det kommer till klimatpolitiken måste vi få ett större fokus på kärnan. Klimatpolitiken är global. Varje klimatpolitisk åtgärd måste vägas utifrån var den gör störst nytta. Att då rikta så stort fokus på Sveriges utsläpp i allmänhet och transportsektorns utsläpp i synnerhet är inte sunt. Precis som Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet konstaterar är sektorsvisa mål inte önskvärda. Vi bör ha ett mål, och det är att på ett så effektivt sätt som möjligt minska utsläppen på global nivå.

Det har satts upp ambitiösa mål, men när det kommer till kritan är det mest fina ord. Fortfarande är närmare 80 procent av all energi fossil, och tillväxten för fossilfria initiativ går mycket långsamt i det stora hela globalt. Efter Parisöverenskommelsen, då det gavs otillräckliga och ej bindande löften, har i princip ingenting hänt. När den senaste klimatkonferensen hölls enades man möjligtvis om en sak, och det var att man skulle träffas igen.

Fru talman! Vi behöver en klimatpolitik med ett grundläggande mål: att minska utsläppen globalt. Därför föreslår vi neddragningar av ineffektiva och kontraproduktiva projekt här i Sverige. I stället satsar vi mer pengar på internationella åtgärder och ökade satsningar på forskning och utveckling av framtidens teknologi. Vad det handlar om är nämligen att man måste göra det fossilfria konkurrenskraftigt. Det ska helt enkelt inte vara lönsamt att använda kol. Det är först då som kolet kommer att konkurreras ut. Att då syssla med pr och marknadsföring och lyfta fram en överenskommelse mellan länder om att man ska sluta konsumera kol blir ganska meningslöst när man tittar på sammansättningen av länderna. Det var en av de nyheter som kom från det senaste klimattoppmötet. Problemet var att de länder som ingick denna överenskommelse redan nästan helt har slutat med kol just därför att de har funnit andra alternativ som är konkurrenskraftiga.

Fru talman! För Sverigedemokraterna är förvaltarskapstanken grundläggande. Det är särskilt viktigt när det kommer till vår natur. Vi har exempelvis ett stort antal förorenade områden i vårt land. Det handlar om åtminstone tiotusentals områden. Men problemet är att ingen riktigt vet hur många vi har eller hur illa förorenade de är. Det som man vet är dock att det kommer att ta åtskilliga decennier att återställa dem och att det kommer att kosta tiotals miljarder kronor. Det är ett viktigt arbete, och Sverigedemokraterna förespråkar därför en ytterligare höjning av detta anslag. Men det kärvs inte bara pengar, utan regelverken måste förbättras så att vår industri på ett miljöeffektivare sätt kan bygga upp sina industrier utan att orsaka nya förorenade områden. I dag finns det exempelvis en rädsla för att köpa befintliga tomter, eftersom man inte vet om det blir den nya köparen som får betala den framtida saneringen. Här behövs det således inte bara pengar utan en översyn av lagstiftningen.

Fru talman! Plaster har kommit att bli ett dominerande inslag i debatten. Jag kontrollerade i går att vi har talat om plaster i varje debatt på detta område under denna mandatperiod. Det talas om olika typer av plaster. Plastpåsar får ett stort utrymme i debatten. Det är kanske lite märkligt, eftersom Naturvårdsverket har konstaterat att nedskräpningen med plastpåsar är mycket liten i Sverige och att i princip samtliga plastpåsar återvinns, mestadels genom energiåtervinning. Vi har därför inte samma problem med dessa plaster i Sverige som man har i många andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Men sedan har vi frågan om mikroplaster. Där har oron varit betydligt större. En mängd produkter släpper ut mikroplaster i våra vatten. Det handlar om allt från kläder som vi tvättar till kosmetiska produkter. Detta kan vara allvarligt. Därför vill vi från Sverigedemokraternas sida se ett ökat anslag på detta område. Problemet är att vi inte riktigt vet hur pass oroliga vi ska vara.

Det har nyligen uppmärksammats att vi inte heller kan lita på all forskning på området. En forskning som jag har använt i denna kammare tidigare kommer från Uppsala universitet och handlar om fiskar som får i sig dessa mikroplaster och vad som händer med dem. Den vetenskapliga artikeln om detta har man fått dra tillbaka. Det har samtidigt kommit forskning som visar att plasterna i Östersjön inte har ökat under de senaste decennierna. Därför är det viktigt att man fortsätter att prioritera denna fråga, just för att man måste gå till botten med detta för att få reda på om detta är en fråga som vi ska vara så oroliga för. Detta är i linje med den förvaltarskapstanke och den försiktighetsprincip som alltid måste prägla oss på miljöområdet.


Anf. 58 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Jag tackar Martin Kinnunen för detta anförande. Jag vill inleda med att säga att jag instämmer med honom när han pekar på behovet av att fasa ut kol i världen. Det är självklart en stor utmaning, och jag kan känna stor uppgivenhet när jag läser nyheter om kol just nu. Häromdagen kom en nyhet från Newsweek där man förklarade att det första eldrivna fraktfartyget i Kina används för att skyffla kol upp och ned i floden, vilket på sätt och vis är ironiskt.

Men det är mycket annat i Martin Kinnunens anförande som får mig att börja fundera; det gäller främst klimatpolitiken. När vi förra året hade en debatt om ett aktuellt ämne, nämligen klimatförändringar, stod Martin Kinnunen här och sa att det mest handlar om väder. Men i det anförande Martin Kinnunen nu höll om utgiftsområde 20 nämner han klimatet hela fyra gånger, om jag har räknat rätt - några gånger för att säga att det kanske inte är lika prioriterat som i regeringens satsningar, men ändå fyra gånger.

Jag måste ändå fråga Martin Kinnunen om Sverigedemokraterna nu har insett att människan påverkar klimatet genom sina ökade utsläpp och om klimatpolitiken kanske blir ett prioriterat område inför nästa val.


Anf. 59 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Tack, Jesper Skalberg Karlsson! Jag tror att ledamoten får lyssna igen på den där debatten. Problemet i debatten om klimatfrågor är att tonläget blir väldigt högt. Känsloargumenten kommer fram, och man talar ofta om kortsiktiga väderfenomen. Det blir olika typer av domedagsprofetior som kommer fram i debatten, och man talar faktiskt i klartext om väder.

Jag tycker inte att man ska tala om väder när man talar klimatpolitik; det är en mycket mer seriös fråga än så. Klimat är ju väder under en väldigt lång tidsperiod, åtminstone tre eller fyra decennier. Vissa forskare vill i stället fokusera på kanske 100-150 år eftersom det är ett så pass knepigt och komplicerat ämne - särskilt att försöka förutsäga vad som ska hända.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Men från Sverigedemokraternas sida har vi alltid varit tydliga. I alla klimatmotioner som vi har lagt fram denna mandatperiod hänvisar vi till Kungliga Vetenskapsakademiens forskning och vad de har kommit fram till i sin granskning av IPCC:s rapporter. Det finns en global uppvärmning. Koldioxid påverkar - givetvis. Vi ifrågasätter inte forskningen på något sätt. Däremot ifrågasätter vi den förda politiken och effektiviteten i den.

Jesper Skalberg Karlsson för fram många bra argument när det gäller hur man bör rikta om klimatpolitiken. Problemet är att Moderaterna inte har stått upp för detta. Man låter inte marknaden ha sin gång utan går in och styr på energiområdet, till exempel. Vi har elcertifikatssystem, där man genom en socialistisk energipolitik får ett överutbud på energi, vilket gör att ingen tjänar pengar. Det kan inte bli några nya investeringar.


Anf. 60 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Tack, Martin Kinnunen, för svaret! Politik handlar ibland om att kompromissa, och jag är glad att vi har kunnat sluta en energiöverenskommelse i Sveriges riksdag. Hade Moderaterna inte varit med i den förhandlingen hade vi kanske inte sett de offensiva skrivningar som finns gällande till exempel kärnkraft, som jag vet att Martin Kinnunen och IPCC tycker är ett bra sätt att få fram i det närmaste koldioxidneutral energi.

När det gäller väder finns det skäl att titta på fler än bara två datapunkter. Ytmedeltemperaturen på jorden just nu är den högsta på två millennier; då tittar vi på betydligt mer än bara några decennier. Medeltemperaturen har ökat med mer än en halv grad sedan 1950. Atmosfärisk koldioxid har sedan 1950 gått från under 330 ppm, parts per million, till att i dag vara någonstans runt 400 ppm. Detta kan inte förklaras av exempelvis ökad solstrålning utan har att göra med mänsklig påverkan.

Därför välkomnar jag om Sverigedemokraterna nu kommer att satsa mer på miljö- och klimatpolitiken. Jag vet att Sverigedemokraterna betecknar sig som konservativa, men jag skulle inte säga att konservativ innebär att man bara säger stopp och belägg, nu stannar vi. Att vara konservativ är att vara de beprövade idéernas försvarare. Där ingår att utvärdera, ompröva och föreslå ny politik. Det tror jag att klimat- och miljöpolitiken i Sverige skulle må väldigt bra av.


Anf. 61 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Sverigedemokraterna kommer att fortsätta att prioritera miljö- och klimatfrågorna, precis som vi gjort hela denna mandatperiod.

Problemet är att Moderaterna har många fina ord, men man låter Centerpartiet styra politiken. Vi har de sektorsvisa målen, som ifrågasätts av Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet. Det är inte effektivt att rikta in sig på små sektorer, utan vi bör ha ett övergripande mål. Det kan exempelvis vara mycket dyrare att minska utsläppen för inrikes transporter i Sverige än vad det är att minska utsläppen i en annan sektor i något annat land eller någon annan världsdel. Varför ska vi ha de sektorsvisa målen när forskarna är eniga om att de är ineffektiva?

Det är sådant som inte går ihop när Jesper Skalberg Karlsson samtidigt talar om effektivitet och internationella åtgärder. Huvuddelen av pengarna går ju ändå till ineffektiv politik i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Från Sverigedemokraternas sida är vi tydliga med att vi ska arbeta för att minska växthusgasutsläppen. Vi ska göra det på global nivå och så kostnadseffektivt det bara är möjligt. Detta kommer vi att fortsätta att påpeka i samma höga tonläge som under hela denna mandatperiod.


Anf. 62 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Världen och Sverige står inför stora miljöutmaningar. Klimatomställning, giftfri vardag, rent vatten och hav samt ett hållbart nyttjande av våra naturresurser är nyckelkomponenter för människors hälsa, välmående ekosystem och en hållbar ekonomisk utveckling och tillväxt.

Sverige har unika möjligheter att vara både ledande och vinnare i den globala omställningen. Med naturresurser som skog och åkermark kan en ekonomi med bas i det förnybara ge Sverige fortsatt tillväxt och utveckling. Sverige har många både små och stora företag som ligger i framkant när det gäller att utveckla ny miljöteknik och hitta nya affärsmodeller i den cirkulära ekonomin. En dynamisk och jobbskapande ekonomi är också det enda sättet för Sverige att utgöra ett trovärdigt föredöme för andra länder.

Men för att Sverige ska kunna ta till vara den potential som finns krävs en politik som främjar innovation och företagande. För Centerpartiet är grön skatteväxling en central del av både miljöpolitiken och den ekonomiska politiken. Högre skatter på miljöpåverkan matchas med skattesänkningar på jobb, företagande och investeringar. Detta ger bättre förutsättningar för svenska företag att bidra till svensk ekonomi och sysselsättning, samtidigt som utsläpp och miljöpåverkan minskar när förorenaren får betala utsläppskostnaden.

Genom att man växlar miljöskatter mot sänkt skatt på arbete sjunker också de höga kostnaderna för att anställa och arbeta. Centerpartiet har i flera budgetar presenterat ett antal förslag för en förstärkt grön skatteväxling och gör så även i denna budget.

Men för att möta utmaningarna krävs att varje krona används rätt. Effektivitet och resultat för miljön är det viktigaste. I stället för den löftespolitik som regeringen bedriver, som förstärker obalanserna och riskerna för överhettning och minskar det strukturella sparandet i stället för att de goda tiderna används för att skapa en hållbar grund för långsiktig tillväxt, vill vi ta ansvar och leda Sverige in på en väg mot hållbar tillväxt med åtgärder som ger verkligt miljöresultat.

I regeringens budget för 2018 ser vi tyvärr flera exempel på symbolpolitik som i bästa fall gör lite nytta men då till en väldigt hög kostnad. Det handlar om en flygskatt utan miljöstyrning. Det handlar om klimatkliv som ofta går till satsningar som ändå skulle ha blivit av och om en elcykelpremie som ska stimulera en marknad som redan växer och fungerar bra utan stöd.

Fru talman! Centerpartiet har i årtionden varit drivande för en ambitiös energi- och klimatpolitik och har deltagit i alla breda energi- och klimatöverenskommelser som slutits i modern tid. Vi är stolta över att vi har bidragit till att Sverige har överträffat EU:s mål för förnybara drivmedel i transportsektorn och att andelen av förnybar energi i dag är över 50 procent. Inget land i EU har varit så framgångsrikt i att ställa om sin energiförsörjning som Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Men vi kan inte luta oss tillbaka och vara nöjda. I dag för exakt två år sedan slöts Parisavtalet, som syftar till att begränsa temperaturökningarna till max 2 grader, och helst 1,5 grader.

Läget är allvarligt. Under 2016 noterades en rekordvarm höst i Arktis, vilket kan vara det första tecknet på en permanent destabilisering av Arktis klimat. Även i andra delar av världen uppstår stora problem i klimatförändringarnas spår: svältkatastrofer till följd av långdragen torka, människor som tvingas lämna sina hem på grund av havsnivåhöjningar och extrema nederbördsmängder som får kostsamma konsekvenser i stadsmiljö. Det är allvar nu.

För att klara klimatutmaningen och uppnå målet om ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2045 krävs en politik som främjar förnybar energi, minskar utsläppen från transporterna och gör Sverige till en ledande kraft i EU och i det globala klimatarbetet.

Utsläppen från inrikes transporter står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. Att bryta transportsektorns fossilberoende kommer att kräva klimateffektiva styrmedel där vi jagar utsläppen och inte transporterna. Det kommer att kräva ett samspel mellan flera olika styrmedel, teknikutveckling, ökad elektrifiering och förändrade beteendemönster.

Centerpartiet föreslog tidigt ett system med miljöbonusar och miljöavgifter på bilar. Vi fortsätter att göra det i vår budget för 2018 genom en grön bilbonus på som mest 100 000 för en klimatsmart bil.

Vi vill bygga ut infrastrukturen för att möjliggöra laddning och elektrifiering av transportsektorn. I vår budget föreslår vi också en miljölastbilspremie för att påskynda teknikutvecklingen och skapa en stark svensk marknad för miljölastbilar.

Vi tror starkt på den biobaserade ekonomin och ser biodrivmedel som en mycket viktig komponent i transportsektorns omställning. Vi satsar totalt en halv miljard på åtgärder för att stärka omställningen och arbetet för att gå mot en biobaserad ekonomi.

Därför ser vi med stor oro på de processer som pågår på EU-nivå, som riskerar att slå undan benen för den gröna omställningen i Sverige. Vi förutsätter att regeringen agerar för att säkerställa att förutsättningarna för svenskt biodrivmedel även fortsättningsvis ska vara goda.

Fru talman! För Centerpartiet har arbetet för en giftfri vardag under lång tid varit prioriterat. Ekonomiska incitament såsom producentansvar och kemikalieskatt bör användas för att påskynda omställningen till mer hållbara alternativ.

Samtidigt ser vi att det finns ett stort mörkertal när det gäller farliga och förbjudna ämnen i vår vardag. I stickprovskontroller genomförda av Kemikalieinspektionen under 2016 hittades förbjudna kemikalier i 38 procent av de elektriska lågprisprodukterna. Bland varorna som analyserades fanns till exempel hörlurar, cykellampor och usb-kontakter.

Det finns alltså ett stort problem med ämnen som i dag är förbjudna att använda i EU men som förekommer i varor som importeras. I juni 2017 konstaterades att det har kommit 60 procent fler paket från Kina än vad det gjorde föregående år. Det sker alltså en stor ökning på detta område, och vi måste arbeta med det.

Centerpartiet vill därför se en stor satsning från Kemikalieinspektionen, tullen och kommunerna för att hitta dessa produkter, få bort de oseriösa importörerna och hjälpa butiker att ställa krav på giftfria produkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

En förutsättning för ett effektivt arbete mot farliga kemikalier är en heltäckande och uppdaterad lägesbild. Därför satsar vi även pengar på en kartläggning av gifter i människors vardag.

Fru talman! Vatten är en fråga som blivit alltmer aktuell under de senaste åren. Även Centerpartiet ser att vatten, som är vårt viktigaste livsmedel och grunden för ett fungerande ekosystem, är ett område där politiken måste växla upp.

I Centerpartiets budget stärker vi därför vattenarbetet ytterligare genom en så kallad blå miljard. Vi vill stärka det lokala arbetet och internationella insatser för att rädda hav och vattendrag undan övergödning och nedsmutsning samt för att trygga rent dricksvatten.

Östersjön är ett av världens mest känsliga hav. Övergödning och miljögifter rubbar Östersjöns ekosystem, med algblomning och mycket stora områden med döda havsbottnar som följd.

För att vi ska kunna vända utvecklingen föreslår Centerpartiet ett antal åtgärder för att stoppa övergödningen och bottendöden. Det handlar om att stödja lokala projekt för att minska växtnäringstillförseln men även om att satsa mer på det regionala Östersjösamarbetet och om att arbeta långsiktigt och stödja forskning och utveckling av projekt som kan komma till rätta med bottendöden.

Vi måste också minska förekomsten av farliga ämnen i våra vattendrag. Ökande kunskaper om kemikaliers och läkemedels påverkan på vattenkvalitet och på vattnets ekosystem ställer nya krav på reningsverk. I dag saknas dock teknik i många anläggningar. Det krävs både större medvetenhet om vilka medel som används och hur de tas om hand, så att de inte hamnar i avloppet, och ny teknik för rening av det som ändå hamnar i avloppet.

Kretsloppsarbetet behöver stärkas för att minska förekomsten av farliga kemikalier, mikroplaster och marint skräp i våra vattenområden. Av den totala mängden nedskräpande föremål i haven utgörs den största delen av plast.

Marin nedskräpning är en global utmaning, men det är också ett problem i Sverige. Därför vill Centerpartiet stärka arbetet med att minska förekomsten av plaster i våra hav och säkerställa en god avfallshantering längs våra kuster.

Tillgång till rent dricksvatten har länge varit en självklarhet i Sverige. Men de senaste åren har flera delar av landet drabbats av vattenbrist sommartid. Förändrade flöden och förändrad nederbörd i klimatförändringarnas spår samt överutnyttjande av, och underinvestering i, va-infrastruktur bidrar till en ökande vattenbrist.

För att skydda tillgången till dricksvatten föreslår Centerpartiet extra medel till SGU samt medel till lokala satsningar på dricksvattnet och för att säkerställa beredskapen för akuta katastrofsituationer.

Fru talman! Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den Centerpartiet önskar kommer vi att avstå från att delta i beslutet om anslagens fördelning.

(Applåder)


Anf. 63 Lars Tysklind (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! I dag gäller det utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Det känns som att vi fortsätter den diskussion vi förde förra veckan, då vi diskuterade utgiftsområde 23 om areella näringar.

Fru talman! Liberalerna står för en grön politik som utgår från marknadsekonomi, teknik och utveckling. Som har sagts här tidigare tenderar debatter om miljö- och naturvård och klimatpolitik att enbart - eller åtminstone till väldigt stor del - handla om anslagsstorlek och inte om vilka prioriteringar som kan göras för att få största möjliga miljö- och klimatnytta.

Därmed inte sagt att det inte behövs statliga insatser och effektiva ekonomiska styrmedel - båda dessa delar är naturligtvis väldigt viktiga.

Vi i Liberalerna har dock en annan infallsvinkel än regeringen, och vi har en tydlig strategi. Men eftersom Liberalernas förslag till budgetramar har fallit avstår vi från att delta i beslutet senare i dag och redovisar i stället vårt ställningstagande i ett särskilt yttrande.

Jag vill upprepa att prioriteringar kräver att man ser till helheten. Vi i Liberalerna gör ett antal övergripande prioriteringar i vårt budgetförslag. Dessa prioriteringar handlar om att stärka skolan, om att göra det enklare att anställa, om inträdesjobb för nyanlända och unga, om stärkt självbestämmande för äldre samt om förstärkning av den personliga assistansen.

Fru talman! Inom det utgiftsområde som vi diskuterar i dag, det vill säga utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, prioriterar Liberalerna främst insatser inom tre områden.

Det handlar om klimatet, där vi har en så kallad klimatmiljard, om havsmiljön - alltså om hav och vatten - där vi lägger totalt 1,6 miljarder samt om värdefull natur, med betoning på skogen.

I klimatpolitiken blir det speciellt tydligt att många liberala svar vad gäller effektiva ekonomiska styrmedel finns i skattetabellerna och inte i form av ett ensidigt fokus på höjda anslag.

Liberalernas budgetförslag karakteriseras av en tydlig grön skatteväxling - det vill säga höjda skatter på sådant som är till skada för miljö och klimat, enligt principen att förorenaren betalar - och av sänkt skatt på arbete och företagande, vilket ökar Sveriges konkurrenskraft.

Liberalerna föreslår i linje med detta högre miljöskatter - 5 miljarder högre än vad regeringen gör. Det handlar om höjt förmånsvärde för icke-miljöbilar - så kallad omvänd miljöbilsbonus, där vi höjer skatten på bilar som är klimatstörande - samt om ett reformerat reseavdrag, avskaffande av dieselsubventioner och en del annat.

I den andra vågskålen ligger att Liberalerna föreslår 19 miljarder lägre skatt direkt på arbete. Vi är absolut inte beredda att beskatta arbete och företagande så att tillväxt och jobb, och därmed vår gemensamma välfärd, riskeras.

Fru talman! Regeringen lägger mycket pengar på anslag till klimatinvesteringar - detta har i många sammanhang benämnts Klimatklivet. Det är inte tu tal om att man kan bena upp detta och se att många enskilda saker kan ses som något positivt, men vi ifrågasätter effektiviteten i satsningen då den innebär mycket byråkrati och stora kostnader i förhållande till resultatet. Det handlar om många små projekt.

Som jag nämnde tidigare tycker vi ändå att det är rimligt att det offentliga i en del sammanhang är med och finansierar vissa saker av strukturell typ. Liberalerna vill därför i stället prioritera långsiktiga större klimatsmarta projekt, vilket vi samlat i ett anslag på 1 miljard kronor med namnet Nationella klimatinvesteringar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi delar de prioriteringar som nämnts här tidigare. Det är inom transport, industri och jordbruk som de stora utmaningarna finns.

Under rubriken "Nationella klimatinvesteringar" ligger biogasanläggningar och metangasreducering inom jordbruket, cykelinfrastruktur i städerna, allmänt tillgänglig laddinfrastruktur, forskning och utveckling för att minska industrins utsläpp samt elektrifiering av kollektivtrafiken i våra städer genom satsning på elstadsbussar.

Fru talman! Hav och vatten är också ett prioriterat område, och sammantaget har vi lagt 1,6 miljarder på detta område.

Låt mig lyfta fram några av Liberalernas prioriteringar i detta sammanhang.

Vi vill ha förstärkt miljöövervakning med fokus på hav och vatten.

Vi ser också övergödningsproblematiken. Även här har vi använt ekonomiska styrmedel i skattetabellerna genom att föreslå en ny läckageskatt för att minska detta. Läckageskatten slår alltså mot handelsgödsel.

Vi tar också upp strandstädning. Det har med all rätt kopplats till plastdiskussionen, för havet är ju fyllt med plast. Om inte utvecklingen bryts har vi mer plast än fisk i haven 2050. På den svenska västkusten spolas det i land väldigt mycket plast. Eftersom plasten också riskerar att brytas ned till mikroplast satsar vi 50 miljoner årligen för att kommunerna via Havs- och vattenmyndigheten ska kunna få bidrag till att städa Sveriges stränder.

En punkt handlar om stranderosion. Det är mer kopplat till anpassning till klimatförändring än förhindrande av klimatförändring. Denna problematik är störst i Skåne. Det är viktigt att börja jobba med denna fråga.

Fru talman! Vår mest värdefulla natur ska givetvis skyddas i nationalparker och naturreservat. Liberalerna lägger stor vikt vid naturvård, och vi lägger ca 1 miljard kronor på skyddsvärd natur. Här är inte minst satsningar på nyckelbiotoper och gammelskog centralt, och vi delar till vissa delar regeringens förslag.

Skogen är en central del av lösningen vad gäller klimatet, och då är det viktigt att vi tar den miljöhänsyn som krävs för att bevara den biologiska mångfalden. Vi har talat om forskning och utveckling, och jag nämnde nog också i förra veckan att vi ser forskning och utveckling av olika avverkningsmetoder som en viktig väg att komma framåt i detta arbete. Det behöver inte vara så ensidigt som det många gånger är i dag.

Vi anser vidare att systemet där statligt ägd skog används som inbyte mot skyddsvärd privatägd skog ska fortsätta att användas. Det finns nog även stora möjligheter att utveckla detta system.

Liberalerna ser en stor utmaning i att utveckla nya modeller för upprätthållande och återförsörjning av skogslandskapets värden. Vi ska inte fixera oss vid just de metoder som vi har i dag och bara höja anslagen för att köpa in skog. Det finns andra samarbetsmetoder som säkert går att få fram om vi tillsammans börjar fundera på det.

Fru talman! Jag ska till sist nämna ytterligare två viktiga liberala satsningar.

När det gäller marksanering är det viktigt att det frigörs mark till inte minst bostadsbyggande. Vi satsar 25 miljoner mer än regeringen på just detta område, med riskbedömning som grund.

På kemikalieområdet vore det märkligt om vi tyckte att skatten inte är ett bra styrmedel, så därför står vi bakom kemikalieskatten och ser att den kan utvecklas. I denna budget satsar vi ett antal miljoner på stärkt marknadskontroll av farliga kemikalier, inte minst i leksaker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

(Applåder)


Anf. 64 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Kristdemokraterna har länge drivit på för en grön skatteväxling och lagt fram flera skarpa förslag i frågan. Det fortsätter vi med också i årets budget. Vi vill sänka skatten på arbete, företagande och pensioner och höja skatten på miljöstörande verksamhet.

Med lägre skatt på arbete får vi i Sverige fler arbetade timmar, vilket ger mer pengar till välfärden. Men, i stället för skatteväxling väljer regeringen att höja skatten på både arbete och miljöstörande verksamhet. Det är bra med ökad skatt på miljöstörande verksamhet, men man borde också göra en växling, vilket man inte gör.

Fru talman! De återkommande algblomningarna, som drabbar Östersjön sommartid, är ett tydligt tecken på att Östersjön inte mår bra. Närmare 30 procent av havsbottnen i Östersjön lider av allvarlig syrebrist, och 15 procent av bottnen betraktas som död.

Den främsta orsaken till syrebrist och döda bottnar är att Östersjön lider av övergödning, vilket leder till onaturligt kraftig algblomning och döda bottnar. Som en del av algblomningen producerar blåalger nervgiftet BMAA, som har konstaterats ge neurologiska sjukdomar som ALS, alzheimer och parkinson, vilket är mycket allvarligt.

Alger som produceras nära havsytan sjunker till botten och bryts ned av bakterier och andra mikroorganismer. Under processen förbrukas syre, vilket leder till syrebrist. Bottnarna dör, och fisken kan inte föröka sig. Särskilt utsatt är torsken, vars yngel växer till på stora djup. Därmed finns ett direkt samband mellan övergödningen och torskbristen i Östersjön.

Tack vare stora insatser i reningsverk, fosfatfria tvättmedel och bättre metoder inom jordbruket har utsläppen av fosfor halverats sedan 80-talet. Trots det har Östersjöns miljö försämrats, inte minst under de senaste 20 åren.

Övergödningen är en självgående och självförstärkande process där ökad utbredning av syrefria bottnar frigör fosfor som tar sig upp till ytvattnet och ger en ökad produktion av alger, vilket ökar syreförbrukningen i djupvattnet och utbredningen av syrefria bottnar.

Fru talman! Detta innebär att det inte räcker med att minska utsläppen av näringsämnen i Östersjön. Det behövs också aktiva åtgärder för att vända den negativa utvecklingen och låta Östersjöns bottenmiljö återhämta sig.

Det behövs radikala insatser för att rädda Östersjöns hälsa. Alla länder runt Östersjön har anledning att skyndsamt komma överens om lösningar som hanterar den allvarliga situationen, och Sverige måste ta initiativet. Lösningen är att tillföra syre i betydande mängder till bottnarna på valda områden och att minska utsläppen.

Ett framgångsrikt pilotförsök med syresättning genomfördes 2010-2011 i Byfjorden i Bohuslän. Halten av fosfor i bottenvattnet minskade kraftigt samtidigt som livet återvände till de döda bottnarna i fjorden.

Nästa steg bör vara att genomföra en storskalig insats i Östersjön. Vi bör kunna dela kostnaden med våra grannländer. Som en inledning bör Sverige kunna avsätta 100 miljoner 2018, 150 miljoner 2019 och 200 miljoner 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Uppmärksamheten på de rådande omständigheterna har blivit oerhört stor i alla kustregioner i södra Östersjön, såsom Gotland, Kalmar, Sölvesborg och Blekingekusten, men även i andra länder, som norra Tyskland.

Förra veckan hölls en stor och välbesökt vattendialog i Visby i regi av länsstyrelsen och Region Gotland, där man uppmärksammade alla aspekter av vattentillgång såsom dricksvatten samt problem med fiskenäringen och algblomningen. Uppmärksamhetsnivån för denna vattendialog speglar omständigheterna runt hela södra Östersjön.

Med rätt åtgärder kan algblomningen minska dramatiskt, igenväxningen av havsvikar gå tillbaka och fisken återvända. Samtidigt skulle de hälsorisker som är förenade med nervgiftet BMAA kunna avvärjas. Så långt Östersjön, fru talman.

Kristdemokraternas vision är att den svenska fordonsflottan ska vara fossiloberoende år 2030. Vi föreslår fortsatt stöd till investeringar i laddinfrastruktur för el- och hybridbilar. Det stora hindret är i dag osäkerheten kring om man kommer att kunna ladda sin elbil. Vi anslår 125 miljoner kronor per år under perioden 2017-2020 till stöd för utbyggnad av laddinfrastruktur.

Regeringen har valt att höja och införa 64 olika skatter. Sedan har regeringen i sitt budgetförslag strösslat ut extra allt inom många utgiftsområden. I synnerhet gäller detta inom utgiftsområde 20, som vi debatterar i dag. Grundtanken i regeringens politik tycks vara att ge ut olika stöd som ska godkännas av byråkrater. Kristdemokraterna vill i stället flytta fokus till generella ekonomiska incitament, främst i form av en grön skatteväxling.

Vi säger nej till regeringens ladda-hemma-stöd. Att kunna ladda sin elbil hemma underlättar väsentligt för det enskilda hushållet. Det är därför troligt att de flesta hushåll som väljer att genomföra åtgärden skulle gjort detta ändå, även utan offentligt ekonomiskt bidrag. Installation av laddutrustning höjer också fastighetens värde, och man kan ifrågasätta om det är statens uppgift att så specifikt stödja enskilda hushåll.

Kristdemokraterna föreslår i stället bredare stöd till hushållen, främst genom skattesänkningar. Därigenom kan de enskilda hushållen och deras medlemmar själva prioritera utifrån sin aktuella situation, exempelvis genom att investera i laddutrustning, elcykel eller solpaneler.

Däremot finns det anledning för det offentliga att stödja investeringar i publika laddutrustningar eftersom användningen av dessa kommer till nytta för en stor mängd bilister som var för sig inte skulle ha möjlighet att sätta upp denna utrustning. Kristdemokraterna föreslår att 125 miljoner kronor anslås för detta ändamål i utgiftsområde 22.

Fru talman! Regeringen föreslår införande av stöd till elcyklar på 350 miljoner kronor årligen. Detta framstår i viss mån som att sparka in öppna dörrar eftersom elcykelbranschen är snabbt växande, med en fördubbling av försäljningen den senaste tvåårsperioden. Denna utveckling kommer i sin tur att generera stora mängder av uttjänta litiumbatterier, som det ännu inte finns någon verksamhet på plats för att på ett säkert och miljövänligt sätt kunna återvinna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

I stället för att satsa 350 miljoner på att subventionera elcyklar föreslår Kristdemokraterna att dessa pengar riktas till en satsning på cykelinfrastruktur, vilket skulle beröra fler personer och samtidigt förbättra folkhälsan för fler. Denna satsning återfinns i utgiftsområde 22 i Kristdemokraternas budgetförslag.

Och med de orden, fru talman, vill jag säga att jag kommer att lägga fram ett särskilt yttrande till förmån för Kristdemokraternas budgetförslag.

(Applåder)


Anf. 65 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag är fantastiskt glad över att få stå i denna kammare, att få debattera och att få besluta om en historiskt stor klimat- och miljöbudget - den som vi har på riksdagens bord i dag.

Ibland när vi debatterar miljö och klimat kan jag dock känna att man kan behöva gå tillbaka och fundera på modiga miljöpolitiker som har tagit viktiga beslut långt före oss.

Det jag tänker på i dag är något som uppmärksammats av IFAU, nämligen att miljöpolitik kan förbättra barns livschanser. Det handlar om när modiga miljöpolitiker drev fram beslut om att vi var tvungna att fasa ut bly ur bensinen. Vi visste att bly var farligt, men vi visste inte om alla de goda, positiva effekter på andra områden som en förbättrad miljöpolitik skulle ge. Men det vet vi nu, för vad hände när man fasade ut bly ur bensinen? Vad hände med barnens skolresultat? Vad hände med kopplingen till kriminalitet? Jo, skolresultaten blev bättre, och kriminaliteten blev lägre. Det senare hade ett mycket starkt samband, inte minst för killar. Detta finns i den forskningsrapport som jag håller i.

Ibland kan det vara bra att påminna oss om att vi inte alltid, när vi går före, vet om alla positiva effekter som en ambitiös miljö- och klimatpolitik kan ha.

Fru talman! Sedan jag tillträdde uppdraget som ordförande i miljö- och jordbruksutskottet 2010 har jag haft privilegiet att få besöka massor av verksamheter runt om i landet där människor haft ett starkt engagemang för miljön och klimatet. Också av den anledningen är jag väldigt glad över att kunna leverera en historiskt stark miljö- och klimatbudget. Det är bra för miljön och klimatet, för jobben, välfärden och innovationskraften, för oss gemensamt och för vår framtidstro.

Jag har träffat fantastiskt många människor som har ett engagemang för miljö och klimat. Det är företag som vill investera, innovationer som behöver utvecklas, kommuner som vill bygga hållbart och människor som brinner för en idé. Kort sagt: kreativitet, initiativrikedom och lösningsinriktade människor.

Men ofta har jag under mina resor runt om i landet sett att det har saknats pengar och att investeringarna uteblivit. Den bild jag har fått och den slutsats jag har dragit efter alla dessa besök är att vi i Sverige under alldeles för lång tid har underinvesterat i miljö och klimat. När jag tänker tillbaka kan jag känna en sorg över all den kraft och vilja som har gått till spillo i Sverige under många år.

Jag vet, och det har jag också sett, att där man lyckas och där projekt har fullföljts skapas miljövinster och jobb. Där kommer vi ett steg närmare att nå miljömålen samtidigt som vi stärker välfärden och ger människor framtidstro. Detta visar att vi kan åstadkomma saker om vi gör det tillsammans. Är inte detta den svenska modellen? Är det inte så vi har byggt samhället hittills?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Så, fru talman, detta är själva idén med det budgetförslag som vi nu debatterar, denna historiska satsning på vår miljö och vårt klimat: att säga ja till initiativrikedom och kreativitet. Vi vill bejaka engagemanget för klimat och miljö. Vi vill ge människor framtidstro, för det är vad som händer när pengarna i regeringens budget når fram. De sätter fart på samhällsbygget, och kraften och viljan tillvaratas.

Investeringar för miljö och klimat ger jobb som ger välfärd och framtidstro. Så min vädjan här i dag för framtiden är: Slå inte detta i kras! Sverige kan inte få gå tillbaka till en politik där ofinansierade skattesänkningar alltid går före investeringar i vår miljö, vårt samhällsbygge och vår framtidstro.

När vi studerar de borgerliga partiernas budgetar - alternativen till det som vi debatterar här i dag - är det som att lägga en våt filt över engagemang, initiativkraft och framtidstro. Neddragningarna är enorma: Kristdemokraterna minus 33 procent, Sverigedemokraterna minus 32 procent, Moderaterna minus 30 procent, Liberalerna minus 29 procent och Centern minus 23 procent.

En miljömyndighet mister var fjärde anställd, för det är vad det handlar om här, om de borgerligas budgetar skulle gå igenom. Det handlar om kaos under lång tid. Det vet alla som har varit i en organisation med så stora neddragningar som det rör sig om här, om de borgerligas budgetar skulle bli verklighet.

Om jag jämför med det som hände i USA i våras blir jag lite förvånad. Donald Trump föreslog en neddragning med 31 procent på den amerikanska miljöbudgeten. Det är alltså samma nivå som i de borgerliga budgetarna här i dag. Indignationen blev mycket stor i USA när man förstod vilka omfattande konsekvenser detta skulle få. Tidningarna publicerade listor på alla viktiga åtgärder och investeringar i miljö och klimat som skulle försvinna. Det slutade med att den republikanskt dominerade kongressen inte accepterade förslaget. Konsekvenserna var helt enkelt för stora.

Vi har inte riktigt fått se samma uppmärksamhet här i Sverige när det gäller den borgerliga oppositionens budget och inte samma genomgång av medierna. Trots det hoppas jag att resultatet här i dag blir att de borgerligas förslag till miljö- och klimatbudget och nedskärningarna där avvisas i den här kammaren men också av det svenska folket i val.

Fru talman! Jag skulle vilja be Kristina Yngwe från Centerpartiet att vända sig till sin partikamrat Hans-Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande i Värnamo, där Värnamo Energi bygger ett nytt närvärmenät, med 8 ½ miljon kronor från regeringens Klimatkliv. Utsläppen förväntas minska med 391 ton koldioxid per år. Hon kan också vända sig till AnnMarie Nilsson, centerpartist och kommunstyrelsens ordförande i Jönköping. Kommunen har där med stöd från Klimatklivet investerat i nya säkrare cykelstråk för pendlare. Förklara för dem, Kristina Yngwe, varför initiativkraft och engagemang som deras ska få stå tillbaka till förmån för skattesänkningar för dem som tjänar mest!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jesper Skalberg Karlsson från Moderaterna! Du kan vända dig till din partikollega i Helsingborg, kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson, som har fått pengar från Klimatklivet för att förbättra cykelnätet så att fler får ökade möjligheter att pendla kollektivt med tåg i stället för att köra bil. Du kan väl förklara varför ett sådant engagemang och en sådan initiativkraft som han och hans kommun har visat, inte bara på klimatområdet utan på miljöområdet generellt, ska få stå tillbaka.

Jesper Skalberg Karlsson och Moderaterna kan också förklara hur det hänger ihop när ni säger att ni vill satsa 500 miljoner kronor på internationella klimatinvesteringar och samtidigt drar ned med samma summa, 500 miljoner kronor, på ett annat utgiftsområde, nr 7, som är regeringens satsning på samma sak. Sedan slår ni er för bröstet och säger att mindre pengar till internationella klimatinvesteringar än vad regeringen har presenterat är att klimatmaxa.

Lars Tysklind från Liberalerna! Vad säger du till din partikollega Daniel Adborn i Nynäshamn om de laddstationer som nu installerats i Nynäshamns hamn? Varför borde de pengarna i stället ha gått till skattesänkningar för dem som tjänar mest?

Fru talman! Jag har inte räknat på exakt hur många förslag på åtgärder för att klara miljömålen den här budgeten innehåller. Men det är hundratals. Jag vågar säga, och jag har sagt det många gånger, att det är den mest ambitiösa budgeten för miljö och klimat som har legat på den här riksdagens bord.

Det är en inriktning som handlar om ett grönt samhällsbygge. Vi har stadigt ökat investeringarna under hela mandatperioden, och vi har gjort det helt och hållet med finansierade åtgärder. Vi har gjort det med en god och ansvarsfull ekonomisk politik. Vi har gjort det samtidigt som vi har tagit den svenska ekonomin från ett underskott till ett överskott. År efter år har vi kunnat investera mer i vår gemensamma miljö och vårt gemensamma klimat.

Det finns nya satsningar för 5 miljarder i den här budgeten till miljö och klimat bara för 2018. Det är prioriteringar av klimat, biologisk mångfald, giftfri miljö och renare hav och vatten.

Det är regeringens och mitt partis bedömning att utan ordentliga investeringar kommer vi inte att klara det vi har åtagit oss när det gäller att minska våra klimatutsläpp, exempelvis i det internationella Parisavtalet. Därför ger vi stöd i denna budget till klimatinvesteringar i hemmen, i kommunerna och i näringslivet. Det handlar om pengar till Klimatklivet, till Industriklivet, till klimat- och energirådgivning till medborgarna och till klimatanpassning.

Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsstat. Det handlar om uppgörelser som vi här i riksdagen har fattat beslut om, satt upp tydliga mål för och varit överens om. Om man ska hålla fast vid denna överenskommelse kan man inte bara säga nej till de förslag som finns i denna ambitiösa miljö- och klimatbudget utan att presentera alternativ med samma kraft och resultat om man ska nå våra gemensamma uppgörelser.

Regeringen och vi socialdemokrater gör nya satsningar utifrån vad som är vår bedömning: att detta är vad som minst krävs för att klara miljömålen, för att klara åtaganden i EU och för att klara målen i Parisavtalet om klimat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi står här för att ta en politisk debatt och är öppna för att diskutera om detta är rätt åtgärder. Men det kan ju inte vara en fråga om att bara säga nej till dessa förslag utan att samtidigt säga ja till något som har samma effekt och samma omfattning.

Fru talman! Jag säger ja till en historiskt stor klimat- och miljöbudget, och jag känner mig mycket motiverad att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 66 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Tack till Matilda Ernkrans för detta inspirerande inlägg! Jag tittar tillbaka i protokollet från debatten förra året och märker att det är nästan precis samma saker som sägs.

Fru talman! Det fanns en tid när Socialdemokraterna brydde sig om finansiell stabilitet. Med Göran Persson som finansminister fullgjorde man den budgetsanering som Anne Wibble påbörjade, och med Göran Persson som statsminister kom det finanspolitiska ramverket på plats. Det fanns en stor vilja från Socialdemokraterna under den här tiden att ha en budget i balans. Man gick så långt att man till och med sänkte pensionerna under 90-talet.

Nu verkar allt detta övergivet. Överskottsmålet har justerats ned, men regeringen kan ändå inte presentera en plan för att nå det nya lägre överskottsmålet. Vi har en brinnande högkonjunktur, men regeringen har inte gjort någonting som påverkar jämviktsarbetslösheten, det vill säga den del av arbetslösheten som påverkas av politik.

Socialdemokraterna står här och slår sig för bröstet för att man ökar konfiskeringen av skog, det gröna guldet, i Norrland. Man slår sig också för bröstet för en elcykelpremie på 350 miljoner till stockholmare som vill cykla till jobbet. Är det verkligen seriöst, Matilda Ernkrans?


Anf. 67 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Redan det faktum att man kan följa vad Socialdemokraterna tycker och anser om svensk miljö- och klimatpolitik år från år torde garantera att också en moderat riksdagsledamot kan känna en viss trygghet i att vi vet vad det är vi vill i miljö- och klimatpolitiken och att vi också ser till att genomföra det.

Att vi dessutom gör det med en ekonomiskt ansvarsfull politik måste sticka Moderaterna i ögonen. Vi klarar av att göra de mycket nödvändiga investeringarna i vår gemensamma miljö, för jobben, för innovationerna och för välfärden. Samtidigt har vi vänt det underskott i den svenska ekonomin som Moderaternas finansminister lämnade efter sig till ett överskott. Lugnt, fint och sansat och med ordning och reda i svensk ekonomi klarar vi av att investera i en bättre framtid för vår miljö och för vårt klimat men också för vår gemensamma välfärd.

Om Jesper Skalberg Karlsson från Moderaterna nu är så intresserad av det här med ekonomi, jobb och arbetslöshet vore det intressant att få höra hur Moderaterna har tänkt sig när man nu lägger fram förslag om en massiv neddragning på en av våra miljömyndigheter, som betyder att var tredje eller var fjärde anställd kommer att få lämna myndigheten och att det kommer att uppstå kaos.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Hur har Moderaterna tänkt att det ska gå till? Och vilket ansvar tar ni för den arbetslöshet det skulle skapa men också för de miljöåtgärder som inte skulle bli gjorda?


Anf. 68 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Jag vet inte exakt hur stort Naturvårdsverket är. Men jag är övertygad om att det inte skulle påverka arbetslösheten i Sverige, mer än på allra minsta marginalen, ifall var fjärde person skulle gå därifrån.

Jag kan upplysa Matilda Ernkrans om att den miljöbudget som vi har lagt fram inte är en kris, panik- och skräckbudget. Det är snarare en återgång till 2015 års nivå. Och jag kan inte minnas att det var kris, panik eller skräck på Naturvårdsverket då.

Vad gäller tillväxten och jobben har vi just nu tillväxt i Sverige. Det beror främst på tre saker. Det är export till andra länder, varav många länders ekonomier är ganska dopade av ökade lån. Vi har också en stor offentlig konsumtion, till följd av ett stort flyktingmottagande. Det minskar. Och vi har en stark privat konsumtion, till följd av jobbskatteavdragen, som Socialdemokraterna är emot.

Vi kan titta på tre tillväxtsektorer och ta den tillverkande industrin och skogen som exempel. När det gäller Cementa på Gotland, som är en av Europas grönaste cementfabriker, vill regeringen göra Natura 2000-område på Cementas markområde och stänga fabriken. I fråga om skogen i Norrland blir det allt fler nyckelbiotoper. Hur ska vi kunna använda det gröna guldet om vi inte kan avverka skogen?

Och det är klart att LKAB och SSAB - två stora statliga företag - påverkas av skattehöjningar på 40 miljarder kronor.

Frågan till Matilda Ernkrans och Socialdemokraterna blir: Var ska tillväxten egentligen komma från i framtiden?


Anf. 69 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag är socialdemokrat och i allra högsta grad del av att vi i Sverige har format en skogspolitik som balanserar på två jämställda mål - miljömål och produktionsmål. Jag är den första att stå bakom att den svenska skogen ska brukas. Det har varit svensk ekonomis stöttepelare under många år och kommer att fortsätta vara det, med än större intensitet om vi ska klara klimatomställningen.

Jag är också en socialdemokrat som står lika starkt för att vi klarar av att göra både och. Vi klarar också av att undandra en del av vår skog från brukande för att också klara våra åtaganden när det gäller biologisk mångfald, rekreation, besöksnäring och turism. Det hänger ihop.

Vi klarar av att göra både och. Vi behöver inte göra som Moderaterna vill - välja. För dem är det alltid viktigare att sänka skatterna än att klara av att göra både och - klara av att bruka skogen och att skydda den, klara av att satsa på miljö och klimat och att skapa jobb och bygga välfärd.

Om Moderaterna på allvar tror att klimatmaxa är att plocka bort 32 procent av anslaget till en miljömyndighet, att avvisa Industriklivet och Klimatklivet och att lägga mindre pengar på internationella klimatinvesteringar eftersom man trixar i budgeten är de riktigt illa ute och tillbaka där de har varit i många år. De prioriterar alltid nya skattesänkningar framför sådant som är offensivt och innovativt och som bygger framtidstro, nämligen investeringar i vårt gemensamma.


Anf. 70 Lars Tysklind (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Tack för anförandet, Matilda Ernkrans! Jag kan bara konstatera det jag sa i mitt inledningsanförande; man fastnar lätt i storleken på anslag. Det framförde Matilda Ernkrans också med stor säkerhet.

Det märkliga är att jag nämnde just offentligt tillgänglig laddinfrastruktur som en satsning som Liberalerna står bakom, i vår anslagspost Nationella investeringar. Det torde gälla även i Nynäshamn. Den frågan känner jag mig alltså trygg i.

Man kan ha lite olika strategier för det här, vilket jag också försökte framföra i mitt anförande. Det handlar inte bara om pengar. Man kan ha andra typer av styrmedel.

Jag vill lyfta fram en fråga igen. Hur ser Matilda Ernkrans på anslaget till satsningen på elcyklar i budgeten? Det är, som sagts tidigare, en kraftigt växande och mogen marknad. Den har ökat med 50 procent de senaste åren. I det läget satsar staten 350 miljoner i den sektorn. Vi ser en uppenbar och självklar risk för att det bara kommer att innebära att man minskar prispressen och att största delen av pengarna inte kommer att komma de enskilda konsumenterna till del. Liberalerna har också lagt in, under just Nationella klimatinvesteringar, att det är mycket viktigare att satsa på cykelinfrastruktur generellt.

Ser inte Matilda Ernkrans den uppenbara risken att det blir kontraproduktivt när man går in med så mycket statliga medel på en mogen marknad, och att syftet att den enskilde konsumenten ska kunna få en fördel inte kommer att uppfyllas på något sätt?


Anf. 71 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande är vi i dag redo att debattera och vända och vrida på vad som kan vara och bli rätt åtgärder för att vi ska klara de svenska miljömålen, klimatomställningen och inte minst nå de ambitiösa mål som vi är brett överens om i den här kammaren.

Jag kan ha full förståelse för att inte alla partier i den här kammaren tycker att alla åtgärder som regeringen föreslår är bra. Det jag inte har förståelse för är sådan upprördhet över vissa av regeringens förslag utan att man själv tar ansvar för att presentera andra åtgärder som skulle kunna få samma effekt. Vi måste väl ändå vara överens om att vi måste ställa om det svenska samhället? Vi måste klara av att transportera både människor och gods utan att det leder till fossila utsläpp från olja, kol och gas.

Om några i tätbefolkade städer har möjlighet att ta sig till och från jobbet och till och från affären med hjälp av en elcykel och kan ställa sin bensinbil är det väl alldeles utmärkt om vi kan stödja en sådan utveckling tillsammans. Jag känner mig mycket tryggare med en sådan satsning än jag gjorde när Liberalerna och de andra borgerliga partierna själva satt i regeringsställning och bestämde sig för att subventionera den fossila dieselbilen, i stället för att ta ansvar för miljön. Det om något var väl en felsatsning!


Anf. 72 Lars Tysklind (L)

Fru talman! Det känns lite märkligt att vi har hamnat i en diskussion om det är bra eller dåligt att cykla. Jag och flera andra har försökt framföra att det inte är staten som ska ge den förutsättningen, på en marknad som har vuxit och där priserna har sjunkit. Ett statligt stöd kommer bara att störa utvecklingen. Man måste faktiskt prioritera utgifterna. Det handlar om skattepengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Ett annat exempel som Matilda Ernkrans tog upp var laddstolpar i Nynäshamn och att vi inte skulle stödja offentliga laddstolpar. Det har vi tydligt markerat att vi gör.

Jag undrar också hur ni kan komma på idén att staten ska komma med ett ladda-hemma-stöd för att man ska få en laddstation hemma. Vi talar om en högst begränsad utgift som landar på mellan 15 000 och 20 000 kronor. Det blir en helt orimlig situation om staten först ska gå in och betala inköpet av en ny bil och sedan stödja laddinfrastrukturen i hemmen och så vidare.

Om man jämför med det som Matilda Ernkrans säger om cykel är det inte samma förutsättning.

Har man en konsekvent strategi och använder skattetabellerna - som jag redovisade - för att styra bort sådant som är klimat- och miljöovänligt är det också en strategi som man kan säga ja till. Jag tycker att Matilda Ernkrans på något vis ger sken av att det enda som vi kan säga ja till är att ha den här typen av stöd. Det kan vi liberaler inte ställa upp på.


Anf. 73 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag kan inte ställa upp på det som Liberalerna och övriga borgerliga partier i denna kammare för fram, nämligen att man skulle kunna klara vår miljö- och klimatutmaning genom att massivt göra stora nedskärningar på klimat- och miljöbudgeten. Man kan inte säga att utmaningen är så enkel, att om vi bara låter saker och ting vara ungefär som de har varit förut kommer man att kunna lösa detta. Jag tror inte det.

Jag tror inte att man bara kan låta saker och ting vara som de var förut. Och det är inte bara som jag tror, vi vet ju att det som var förut räckte ju inte. För att nå våra miljömål och våra ännu mer ambitiösa klimatmål, som vi är brett överens om i den här kammaren, måste vi göra någonting nytt, någonting mer, någonting bättre.

Om det för Liberalernas del innebär att man tar bort miljarder från Klimatklivet som i dag går till laddinfrastruktur och ersätter det med någon mindre, mer begränsad laddinfrastruktur har man inte kommit längre utan kortare.

Om det är okej att använda skattepengar till subventionerade dieselbilar, som ni gjorde när ni hade regeringsmakten, vad är då problemet om man nu tycker att elcyklar är en bättre idé? Elcyklar har inga fossila utsläpp och leder inte heller till något problem med luftkvaliteten. Då förstår jag inte riktigt upprördheten över att elcykel skulle vara sämre än dieselbilar.


Anf. 74 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Tack, Matilda Ernkrans, för anförandet!

Jag tänkte fokusera på någonting som jag tror att vi är överens om, att luftkvalitet är en viktig fråga. Utvecklingen på det här området har ju varit god. Vår luft blir allt bättre. Utsläppen av luftpartiklar minskar. Våra svenska storstäder tillhör de renaste. Här i Stockholm är det i dag bättre luft än vad det är i många andra städer i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det största problemet i dag är vedeldning. Det bedöms vara värst, men tack och lov har ingen talat om att förbjuda vedeldningen, i alla fall inte inom loppet av två år. Däremot höjs röster inom regeringen om att förbjuda de allra flesta dieselbilar genom ett införande av nya miljözoner inom två år. Frågan engagerar många i dag.

Aftonbladet gjorde en undersökning i går och frågade partierna hur de ser på detta. Man lyckades aldrig utröna vad Socialdemokraterna tycker, eftersom de inte ville svara.

Så min fråga till Matilda Ernkrans är helt enkelt: Hur ser Socialdemokraterna på den här frågan? Delar man de synpunkter som det miljöpartistiska statsrådet har fört fram? Är det bättre att förbjuda än att rena? Är det bättre att låta enskilda medborgare ta smällen?


Anf. 75 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Tack för frågorna från Sverigedemokraterna och för engagemanget i luftkvaliteten!

Jag tror att jag till dels svarade på den här frågan i mitt anförande när jag talade om att fasa ut bly ur bensin. Då förbjöd man bly i bensin. Det hade ju inte räckt att bara rena. Ibland måste kan klara av att hålla två tankar i sitt huvud samtidigt.

Det kan vara så att ibland är det enklare och bättre att gå fram med ett förbud, ibland måste man också använda sig av ny reningsteknik. Det är så vi har gjort i Sverige fram till nu, och jag ser ingen anledning att avvisa det också för framtiden.

Miljözoner var någonting som vi var brett överens om i Miljömålsberedningen och lämnade som underlag till regeringen. Exakt på vilket sätt miljözonerna ska utformas bereds nu i Regeringskansliet. Jag känner mig väldigt trygg med att det kommer att komma fram ett förslag som både förbättrar luftkvaliteten och tar ansvar för att människor står inför en omställning när man inte längre på samma sätt kan använda den dieselbil som subventionerades av den regering som Sverigedemokraterna gärna vill fortsätta att stödja. De vill gärna se en ny moderat statsminister. Den förra regeringen lurade i princip människor att köpa en dieselbil som en miljöbil.

Det skulle vara intressant att få ställa frågan tillbaka till Sverigedemokraterna, när vi nu ser engagemanget för luftkvaliteten, om hur ni tänker när ni bestämmer er för att massivt spara på svensk natur. Det är rätt anmärkningsvärt. Om ni nu inte bryr er så mycket om svensk natur borde ni ju bry er om jobben på landsbygden, de 1 100 jobb som redan har skapats därför att den här regeringen har prioriterat svensk natur.


Anf. 76 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Blyet i bensinen var ju en process som tog ett par decennier. Det var USA som började med att förbjuda bly, och sedan kom Europa efter. Det blev en lång tid för omställning. Det gick inte inom loppet av två år.

Det är samma sak med vedeldning. Vi kan inte förbjuda människor att elda med ved i spisen nästa år eller om två år. Däremot kan man ställa högre krav på pannorna. När det väl säljs nya pannor ska de vara bättre än de gamla. Problemet med vedeldning är att det förmodligen tar väldigt lång tid. För bilsektorn och transportsektorn har detta varit framgångsrikt. Man ställer krav på ny teknik, och det är därför som vi har så pass ren luft som vi har. Det är också därför som det blir bättre och bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag tolkar Matilda Ernkrans så att man är nöjd med statsrådets uttalande om att det inte ska vara några dieselbilar i städerna. Man känner inget ansvar för den investering som enskilda medborgare har gjort.

Socialdemokraterna ägnar sig ofta åt en viss typ av historieskrivning, men jag känner inte till något om att Socialdemokraterna tidigare absolut inte ville ha subventioner för dieselbilar. Sverigedemokraterna var emot detta. Vi ville inte ha dessa subventioner som har skapat incitamenten som i kombination med bristande kontroll har lett fram till den här situationen.

Även Socialdemokraterna gick ju till val på att man ville införa ett bonus-malus-system, men man ville låta den gamla miljöbilsnormen råda. Det var i alla fall det som man skulle utgå ifrån, och där var dieselbilarna en del. Men jag tolkar svaret som att Socialdemokraterna tycker att det som det miljöpartistiska statsrådet har sagt är väl avvägt, att man inte ska ha dessa bilar och att man inte känner något ansvar för människors investeringar.


Anf. 77 Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Det jag sa var att miljözoner är någonting som nu bereds inom Regeringskansliet. Jag känner mig trygg med att man kommer att komma fram till någonting klokt, som både tar hänsyn till att luftkvaliteten blir bättre och tar hänsyn till att människor i god tro gjorde rätt dåliga investeringar ivrigt påhejade av inte minst den borgerliga alliansen.

Miljözoner är ju inte heller någonting nytt. Det finns sådana redan i dag. Det är ingenting som har dykt upp från ingenstans.

Martin Kinnunen har helt rätt. När man tog bort bly ur bensin var det ju modiga miljöpolitiker som gick före. Det var konservativa högerkrafter som då liksom nu var starkt emot en ambitiösare miljöpolitik. Det är ju dessa konservativa högkrafter som Sverigedemokraterna sällar sig till.

Faktum är att när det gäller miljö- och klimatpolitik eller annan politik över huvud taget är det inte så lätt att ta Sverigedemokraterna på allvar när de säger att de var emot eller för och så vidare. Till syvende och sist har vi år efter år sett vad som händer i den här kammaren. När Sverigedemokraternas budget har fallit så röstar ni på Moderaternas budget. Då är det Moderaternas budget som ni företräder.


Anf. 78 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! När man pratar med folk säger de ofta: Ni politiker tycker likadant. Det är ju ingen skillnad.

Jag hoppas att folk som lyssnar på den här debatten ändå inser att det finns en skillnad. Det är skillnad mellan partierna och mellan olika regeringskonstellationer, men det kan vara svårt att se var skiljelinjerna går.

När jag kom in i riksdagen 2009 befann vi oss i en ekonomisk kris. Vi lyckades ta oss igenom den på grund av att vi insåg att det är företagen som genererar skatteintäkter och jobb och är de som kan vara nyckeln till välståndet. Att det finns människor som finner mödan värd att starta och utveckla företag skapar ett välstånd. Det gör att vi har råd med välfärden.

Som jag sa tidigare har regeringen valt att inte satsa på skatteväxling för jobb och miljö. Regeringen har valt att höja skatten, och man höjer då skatten på miljöområdet men sänker den inte på jobben. Det här ser jag som ett problem. Varför tycker ni så illa om skatteväxling, Matilda Ernkrans, när vi vet att det är just detta som skulle ge väldigt mycket tillbaka?


Anf. 79 Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Lars-Axel Nordell från Kristdemokraterna har rätt. Det finns skillnader mellan de politiska alternativen. Det finns en skillnad på 5 miljarder redan 2018 i de investeringar som vi gör på miljö och klimat. Nog är det skillnad - 5 miljarder i skillnad på investeringar i miljö och klimat.

Jag hörde i Lars-Axel Nordells anförande att han flera gånger kom tillbaka till att man bara får höja skatterna på miljöområdet om man samtidigt sänker skatterna på arbete. Det står Kristdemokraterna fritt att tycka att det sambandet måste vara exakt och precist.

Socialdemokraterna har varit med och bidragit till gröna skatteväxlingar i vissa tider. I dessa tider är vi med och bidrar till att höja skatterna på miljön, eftersom de sackade efter under den borgerliga regeringstiden. Vi har inte riktigt på samma sätt låtit det motsvara sänkt skatt på arbete. Det beror till viss del på att vi faktiskt tar ansvar för att minska klyftan i beskattning mellan pensionärer och de som arbetar. Denna klyfta kommer att vara helt borta till 2020.

Om vi ska tala om skillnader mellan olika politiska partier blir Kristdemokraterna här svaret skyldiga. Lars-Axel Nordell hävdar i denna klimat- och miljödebatt att om man ska kunna höja skatterna på miljön måste man sänka dem på arbete. Men i samma andetag som han säger detta har han återigen vidgat klyftan mellan vad pensionärerna ska betala i skatt och vad de som arbetar ska betala i skatt.

Här får Kristdemokraterna det inte riktigt att gå ihop. Eller hur, LarsAxel Nordell?


Anf. 80 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Jo, vi får det verkligen att gå ihop. Vi tar bort klyftan helt mellan den som arbetar och den som har pension. Den skillnad som har funnits tar vi bort i vårt budgetförslag.

Vi vet att skillnaden uppstod när vi införde jobbskatteavdraget, som gav oss intäkter så att vi kunde satsa på välfärden. Det gav fler arbetade timmar. Socialdemokraterna har dessutom i efterhand accepterat dessa jobbskatteavdrag. De har inte tagit bort dem. Vi är dock det enda parti som helt tar bort skillnaden i skatt mellan pension och arbete. Det gör inte regeringen.

I stället har regeringen nu höjt eller infört nya skatter. Ni har satsat på 64 olika skatter. Det är klart att ni har pengar till slös. Ni har väldigt mycket pengar eftersom ni har höjt och infört så många skatter. Därför är det inte så konstigt att ni nu kan satsa på till exempel subventioner för elcyklar, som vi redan har talat så många gånger om. Nästa fråga måste vara: Vad är effektivt och vad ger resultat?

Jag tog också upp Östersjösatsningen. Vi har där förslag på att man kan göra mycket mer för att få snabba resultat. Detta har vi med i vår budget.

Matilda Ernkrans tog upp dieselsatsningen. Det där gjorde den borgerliga regeringen visserligen, men Socialdemokraterna hade själva inget annat förslag. Vi kan vara efterkloka och säga att det är viktigt att göra långsiktiga satsningar. Därför kan vi också vara kritiska mot en del av de satsningar som ni nu gör. Ni skjuter från höften i stället för att säkerställa att satsningen är rätt och ger den effekt som önskas.


Anf. 81 Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Socialdemokraterna har drivit och lagt förslag om ett bonus-malus-system under ganska många år, även under den borgerliga regeringstiden. Det är dock först nu med en socialdemokratisk och miljöpartistisk regering som vi med stöd av Vänsterpartiet kan lägga fram ett riktigt förslag om bonus-malus på riksdagens bord.

Nog är det skillnad på politik. Vi socialdemokrater tycker inte att det är slös att investera i miljö och klimat. Vi tycker att det handlar om investeringar. Och det handlar om investeringar inte bara för miljöns och klimatets skull utan också för att skapa jobb, innovationskraft och framtidstro för en bättre välfärd.

Kristdemokraterna och Lars-Axel Nordell är fortfarande svaret skyldiga när det gäller hur de ska få politiken att gå ihop. Lars-Axel Nordell säger att Kristdemokraterna ska klara av att ta bort den klyfta som de själva har skapat för pensionärerna, pensionärsskatteklyftan, som den här regeringen på riktigt nu tar bort. Samtidigt säger han att de ska vidga klyftan igen. För skatteavdraget, Lars-Axel Nordell, var ju sänkt skatt på arbete.

Om du å ena sidan säger att ni nu ska ta bort klyftan och å andra sidan i debatten säger att man bara kan höja miljöskatter om man också sänker skatten på arbete har du i samma andetag vidgat klyftan igen och skapat en ny pensionärsklyfta.

Jag hoppas verkligen att svenska folket lyssnar på denna debatt och tycker att investeringar i miljö och klimat inte är slös, utan viktiga framtidsinvesteringar. Jag hoppas också att folk tycker att det är viktigt att vi plockar bort klyftan mellan pensionärers inkomster och arbetares inkomster på riktigt, och väljer att rösta för detta när vi går till val.


Anf. 82 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Klimatet är ett av regeringens tre prioriterade områden. Som miljöminister är jag särskilt stolt över den omfattande och breda palett av miljö- och klimatreformer som ryms inom budgeten för 2018.

Sverige driver på för att målen i Agenda 2030 ska nås. Under året utvecklas nya etappmål i det svenska miljömålssystemet. Vår generation ska kunna lämna efter sig ett samhälle till våra barn där de stora miljöproblemen är lösta och där städer utvecklas till att vara levande och hälsosamma uppväxtmiljöer. Mycket återstår för att lyckas med detta. Under alltför lång tid har det underinvesterats i hållbar utveckling.

Under hela mandatperioden har regeringen målinriktat arbetat för att stärka miljö- och klimatområdet. Många resultat syns redan nu: ute i naturen där skyddet och tillgängligheten ökar, bland företagen där investeringar görs för att påskynda omställningen till fossilfrihet och i kommunerna där spårvagnar, laddstolpar och cykelinfrastruktur kommer på plats.

Reformarbetet behöver fortsätta. Det finns ingen tid att förlora. Men låt mig vara tydlig: Sveriges miljö- och klimatpolitik är ingen kvartalsekonomi. Det handlar om långsiktiga spelregler som gör det möjligt att ställa om till ett fossilfritt välfärdsland. Vi ser hur andra länder vill backa från sina klimatåtaganden, men Sveriges regering gör precis tvärtom. Vi visar klimatledarskap både nationellt och internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Sverige har nu ett nytt klimatpolitiskt ramverk med en progressiv klimatlag. Det anger mål och riktning för kommande regeringar. Detta borgar för fortsatt höga klimatambitioner i Sverige och visar ett ledarskap i arbetet med att genomföra Parisavtalet. Vi visar att det går att kombinera ekologisk hållbarhet med välfärd, rättvisa och utveckling.

Men det krävs också reella investeringar. Under mandatperioden har budgeten för miljö och klimat mer än fördubblats. Regeringen stärker bland annat Klimatklivet, där stödet ges till de åtgärder som ger den största varaktiga minskningen av utsläpp av växthusgaser per investerad krona.

Under året har vi sett flera tydliga exempel på effekterna av ett förändrat klimat: vattenbristen i stora delar av vårt land, värmeböljan Lucifer i södra Europa, torkan på Afrikas horn och orkanerna Harvey och Irma. Omdaningen av samhället måste påskyndas. Även kommande generationer ska kunna leva ett gott och tryggt liv. Därför satsar regeringen på ett förstärkt klimatanpassningsarbete.

Utsläppen från industrin ska minska. Processindustrin ges ett nytt stöd till innovativa projekt och gröna tekniksprång, ett industrikliv. En strategi tas fram för omställningen till en cirkulär och biobaserad ekonomi. Den förnybara energiproduktionen byggs ut.

Sverige ska vara ledande i omställningen till ett hållbart samhälle, och städerna kan gå före. Många lösningar på miljö- och klimatfrågan finns lokalt. Regeringen vill därför underlätta för kommunerna att växla upp takten i omställningsarbetet. Regeringen fortsätter att satsa på stadsmiljöavtalen och inrättar ett nytt stöd för grönska i städer. Med det stödet vill regeringen stärka förutsättningarna för att städerna ska kunna utvecklas till levande, gröna, hälsosamma och trygga platser.

I budgeten tar regeringen flera viktiga steg för att tackla transportsektorns klimatpåverkan. Vi ersätter tidigare miljöbilsstöd med ett helt nytt bonus-malus, som innebär att vi höjer avgiften för bilar med höga utsläpp och inför stöd till bilar med låga utsläpp. Alliansregeringens val att subventionera dieselbilar har kraftigt bidragit till de luftkvalitetsproblem som våra städer i dag befinner sig i.

Regeringen ser stora fördelar med att fler cyklar och ser potential i elcykeln, som forskning visar kan ersätta bilresor. Ett elfordonsstöd kommer därför att bidra både till att minska utsläppen från transporterna och till levande städer med mer cykling och mindre biltrafik.

Utsläppen av farliga kvävedioxider från dieselbilar ökar. Luftföroreningarna är en stor källa till lung, hjärt- och kärlsjukdomar och för tidiga dödsfall. I Sverige orsakar dålig luft årligen uppemot 5 500 svenskars död. Barn ska andas ren luft, och regeringen kommer därför att ge kommuner möjlighet att förbjuda bilar med höga hälsofarliga utsläpp genom miljözoner.

Sveriges natur bjuder på fantastiska upplevelser. Plocka svamp i skogen, bada eller klättra i berg - alla som befinner sig i Sverige har rätt att på ett ansvarsfullt sätt vistas i och njuta av naturen. Det är en ovärderlig förmån. Naturen ska bli mer tillgänglig, så att fler kan upptäcka dess värden och inspireras till friluftsliv, motion eller avkoppling. Tillgång till natur bidrar till ett hälsosammare samhälle.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Människan är beroende av naturen. Ändå tas den ofta för given. Sedan 1970 har antalet ryggradsdjur minskat med över 50 procent. Antalet sötvattensarter har minskat med över 80 procent. En färsk tysk studie visar att antalet flygande insekter sedan 1989 har minskat med över 75 procent. Levande hav, välmående skogar och ett rikt växt- och djurliv skapar goda förutsättningar för människor, organisationer och näringsliv. Naturen måste därför skyddas, skötas och användas på ett hållbart sätt.

De nedskärningar som oppositionen föreslår på området minskar kraftigt möjligheten att nå de svenska miljömålen. Jag tycker att väljarna behöver få veta hur oppositionen avser att agera för att målen ska uppnås. Om oppositionens förslag blir verklighet riskerar det att leda till bland annat att skyddsvärda skogar avverkas i stället för att skyddas.

Sverige är ett havsland. Vi svenskar är beroende av haven. Men våra hav är också känsliga och utsatta. Det handlar om algblomningen, som växer till, bottnar som dör och vrak som efter flera hundra år fortfarande läcker bränsle och kemikalier. Regeringen gör en historisk offensiv för att skydda haven.

Fjolårets och årets låga grundvattennivåer ger en föraning om en framtid där vattenbrist och torka blir allt vanligare. Grundvattnet påverkar vår dricksvattenförsörjning, jord- och skogsbruk, industri och turism. Regeringen gör därför en stor satsning på att förebygga torka och fördjupa kartläggningen av grundvattenresurserna.

Plast har seglat upp som en stor miljöfråga de senaste åren. Det var på tiden. En sopbil skräp hamnar i världshaven varje minut. Små engångsartiklar som används i några sekunder slängs i naturen och flyter omkring i haven i hundratals år. Regeringen tillsätter en utredning och har gett i uppdrag att titta noggrant på plastens miljöeffekter och ge förslag på hur vi ska komma till rätta med de här problemen. I budgeten föreslås också en rejäl satsning på att hantera problemen med plast i haven.

Fru talman! Det offensiva arbetet med vår tids största utmaning har bara börjat. Vi har mycket kvar att göra. Attityden "business as usual" håller inte, när vetenskap och expertis larmar om utrotning av arter, om plast och farliga kemikalier i dricksvattnet och om att klimatförändringarna sker här och nu. Larmen är en väckarklocka, men de är inte hela berättelsen. Lika viktigt är att komma ihåg att det finns en efterfrågan på mer miljöpolitik. Tiden när miljön sågs som en hämsko för utveckling är över.

I dag presenterades en ny mätning som visar att miljö och klimat är den fråga som unga väljare mellan 18 och 29 ser som den viktigaste politiska frågan. I den här budgeten visar regeringen att vi tar deras oro för sin framtid på allvar. Människor vill ha en giftfri vardag och ren luft. Företagen vill ha långsiktiga förutsättningar för att utveckla gröna lösningar. Vi måste göra mer nu, för klimatet och miljön kan inte vänta.

(Applåder)


Anf. 83 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Jag tackar ministern för att hon är på plats i dag och debatterar med oss. Från riksdagens sida uppskattar vi väldigt mycket möjligheten att ta diskussionen direkt med miljöministern.

Jag får kanske säga att det är lite magstarkt att ministern pådyvlar oppositionen och Alliansen dieselproblematiken. Jag har inte riktigt uppfattat att miljöministern själv är ett under av handlingskraft när det gäller att markera mot det som har hänt med fusk och annat beträffande diesel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Men det är inte det som jag ska fråga om. En viktig del i luftföroreningsproblematiken och framför allt omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta är biogasen. Det finns som tidigare nämnts väldigt många fördelar med biogasen, som fossilfrihet och mindre luftföroreningar. Det är också en del av ett kretslopp som gör att man återanvänder matavfall, grödor eller vad det nu kan vara för någonting och får ett fungerande drivmedel av det.

Som läget är nu är det väldigt många som har gjort investeringar som upplever att det är mycket osäkra förutsättningar, och det är investeringar som stoppas. Biogasbranschen överlag är väldigt orolig för hur de kommande förutsättningarna kommer att vara. Därför är min fråga till ministern: Hur ser regeringen på den här problematiken, och vad har man i pipeline?


Anf. 84 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Jag och regeringen instämmer helt i bilden att biogas är en viktig del av omställningen till fossilfrihet. Förutom att den ger effekter på klimatet är det en väldigt smart kretsloppslösning med flera nyttor. Jag står i nära kontakt med de aktörer som är oroliga för den diskrepans som har uppkommit mellan olika EU-länders stöd.

Vi tittar noga på det. Vi behöver bygga ett bättre pussel mot andra länder. Vi måste också öka efterfrågan på gas. En del är att ta in gasbilarna tydligt i bonus-malus-systemet. Det är ett sätt att bidra till ökad efterfrågan på biogas. Vi kommer att återkomma med fler åtgärder i den delen.

Jag måste kommentera att Kristina Yngwe värjer sig mot att ta ansvar för de problem dieselbilarna har skapat. Det kan vara svårt att få i ansiktet att man behöver ta den typen av ansvar. Faktum är att kunskapen om att dieselbilar har höga utsläpp av partiklar och kvävedioxider har funnits länge.

Vi var många under förra mandatperioden som upprepade gånger vände oss till regeringen och bad att den skulle ta bort subventionen på dieselbilar. Den regeringen var totalt iskall mot den typen av farhågor. Det var även partikamrater till Kristina Yngwe som från Stockholms sida gjorde den typen av appeller. De fick inget som helst gehör. Det betyder att ni har en del av ansvaret för situationen.

Självklart ska den delen av industrin som har fuskat rätta till fusket. Det är ingen tvekan om det. Det ansvaret delar industrin och de tyska myndigheter som har godkänt bilar med fusk.


Anf. 85 Kristina Yngwe (C)

Fru talman! Tack så mycket för svaret, ministern!

Det är bra att regeringen ser att det finns en problematik och jobbar med den. Men det är inte direkt någon ny problematik som har uppstått. Läget är ganska akut för många biogasproducenter. I vår budget lägger vi bland annat fram förslag om ett höjt metanreduceringsstöd och en kretsloppspremie just för att man ska underlätta för produktionen.

Precis som ministern säger handlar det också om efterfrågesidan. Det är jättebra ifall man får in biogasen i miljöbilsdefinitionen och bonus-malus-systemet. Men det handlar också om ursprungsmärkning och mål för insamling av matavfall så att vi kan få det att fungera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det finns också problematik när man ser på den reduktionsplikt som det kommer att fattas beslut om. Efter 2020 vet vi inte riktigt vad som gäller. Det finns andra frågetecken. Vi minns i förra omgången till 2015 hur många frågetecken det var om skattereduktionerna och hur sent besked man fick där.

Nu vet inte branschen vad som fortsatt kommer att hända efter 2020. Det finns ett indikativt mål för bränslebytet till 2030. Men det finns inte någon riktig plan för hur man ska gå framåt. Jag skulle nog ändå vilja att ministern kanske utvecklar lite tydligare vilka mer konkreta åtgärder regeringen tänker vidta för att underlätta för biogasen.


Anf. 86 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Det är närmast skrattretande att höra centerpartister i riksdagen stå och säga: Nu ska vi ta ett krafttag i diskussionen med EU om biobränslen. För branschens skull får vi vid Gud hoppas att det inte är en centerpartistisk minister som försöker ta de diskussionerna. Tidigare centerministern misslyckades kapitalt med att hitta långsiktiga lösningar för biodrivmedel i Sverige och lade fram förslag som man fick dra tillbaka för att de inte höll i diskussionerna med EU.

Regeringen har hittat mycket bättre lösningar för möjligheten att skapa långsiktiga förutsättningar för tillverkning av biodrivmedel i Sverige. Vi har inte löst hela delen. Men vi har tagit flera riktigt viktiga steg framåt, och reduktionsplikten är det viktigaste. Vad gäller drivmedel med 100 procent biogas återstår fortfarande diskussioner.

Vi jobbar hårt med det. Det är inte enkelt. Men vi har gjort oerhört mycket mer för möjligheten att investera i biodrivmedel i Sverige än tidigare regeringars misslyckande. Jag skulle sänka garden om jag var Kristina Yngwe.


Anf. 87 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Välkommen hit till kammaren, miljöministern! Det är väldigt bra att miljöministern deltar i den här debatten.

Det är också kul att miljöministern lyfter fram unga människor och deras åsikter när det gäller klimat och hållbarhet. Den är en grupp man skulle kunna få lyssna mer på. Jag vet att i den specifika åldersgruppen är Moderaterna det parti som flest sympatiserar med. Det är klart att det finns mycket där att hämta.

När det gäller dieselbilarna talade miljöministern först med ledamoten Kristina Yngwe. Det kan vara på sin plats att fråga varför regeringen är så passiv när det gäller att ställa krav på tillverkarna.

Vi hade här i dag tidigare en debatt om Postnord och brev som inte kommer fram. När det gäller det här ärendet verkar det som att påminnelserna kommer till regeringen, men den verkar inte göra så mycket åt det.

Min huvudsakliga fråga rör dock inte brev och post eller unga människor. Den gäller med vilken rätt miljöministern står här och talar om ordning och reda i klimat- och miljöpolitiken.

Tittar man på regeringspartiernas track record när det gäller att följa praxis, regler och ingångna avtal kan man se att det är lite skakigt. Regeringspartierna bröt 2013 mot budgetreglerna. Nu bryter de mot det finanspolitiska ramverket när de inte uppnår överskottsmålet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

De senaste veckorna har de utlyst ett klimatpolitiskt råd på ett sätt som går helt stick i stäv med hur det beskrevs i Miljömålsberedningens slutbetänkande. De har inte talat med riksdagens partier utan har kört sitt eget race.

Det gäller budgetreglerna, finanspolitiska ramverket och Miljömålsberedningen. Kan man över huvud taget lita på regeringen när det gäller ordning och reda?


Anf. 88 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Regeringen presenterar en stark och ansvarsfull budget. Vi har möjlighet att både beta av på statsskulden och göra investeringar i det gemensamma samhället och det gröna samhällsbygget. Det är kraftfulla investeringar i välfärdens alla delar.

I detta arbete och inom den starka ekonomiska politik som regeringen för finns det utrymme för en kraftfull miljö- och klimatpolitik. Vi hittar inte bara på nya idéer utan finansierar också myndigheternas arbete att genomföra idéerna.

I Miljömålsberedningen kom partierna överens om tydliga mål på klimatsidan. De var också överens om att det behövs nya styrmedel för att nå dessa mål.

I den budget vi har presenterat inklusive det vi debatterar i dag presenterar regeringen ett antal sådana styrmedel som tar oss mot det mål som riksdagen har fastställt.

Från Moderaternas sida är det däremot tyst. Vi får höra vad som inte är bra, inte är effektivt, men de lämnar inga besked. Vilka styrmedel anser Moderaterna kommer att göra att Sverige kan nå de klimatmålen och de miljöpolitiska målen?


Anf. 89 Jesper Skalberg Karlsson (M)

Fru talman! Jag tackar miljöministern för svaret. Det är kul att miljöministern är här. Men om hon inte har för avsikt att svara på de frågor som ställs kan man fundera på varför hon är här. Jag konstaterar att jag inte får något svar på min fråga om ordning och reda i miljö- och klimatpolitiken. Jag ska därför gå vidare med en annan fråga för att se om jag har mer tur med att få ett svar på den.

När vi tittar på miljö- och klimatpolitiken globalt sett ser vi att vi såklart behöver prioritera utsläppsminskningar, och då framför allt minska kolanvändningen i världen.

IPCC, FN:s klimatpanel, pekar på kärnkraft som en viktig komponent framöver om vi på riktigt ska kunna ha en stabil elförsörjning som är oberoende av de svavelintensiva fossila bränslena.

Framöver är teknikutveckling, tekniköverföring och forskning tre viktiga led som man behöver jobba med parallellt. Men vi vet också att vissa utsläpp är mycket svåra att komma åt. De går inte riktigt att undkomma. Jag tänker på processindustrin, och jag tänker på den tunga industrin.

Moderaterna ser mycket positivt på till exempel projekt som Hybrit, som handlar om att plocka in vätgas i ståltillverkningen. Men många partier, de som står bakom Miljömålsberedningens förslag, vet också att svensk klimatpolitik inte kan förlita sig bara på en innovation. Vi måste ha en backup om det inte skulle falla väl ut. Därför har Miljömålsberedningen ställt sig bakom att Sverige behöver ha en CCS-strategi och komma till stånd med carbon capture and storage inom kort för att över huvud taget kunna komma i närheten av målen till 2045.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Min fråga till miljöministern blir därför: Hur går det egentligen med CCS-strategin, och när kommer den att läggas på riksdagens bord?


Anf. 90 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Moderaterna verkar leva i en värld där man kan dela upp klimatpolitiken och göra lite grann. De verkar inte ha insett att det handlar om en omställning av samhället.

Det är också jättekonstigt att höra att Moderaterna har lägre ambitioner för svensk industri än vad svensk industri själv har. Svensk industri uttalar tydligt en vision om att kunna bli oberoende av fossila bränslen. Vi delar denna vision. Vi står tillsammans med dem och gör denna satsning.

Vad är grejen med att säga att de nog inte kommer att klara det? Det är inte den typ av politik som regeringen och jag står för.

Klimatpolitiken måste vara bred. Det är både det internationella forskarsamfundet och jag tydliga med. Jag uppfattar också att det är ansatsen i Miljömålsberedningens förslag. Vi måste arbeta hemma, vi måste arbeta internationellt och vi måste jobba med forskning. Och vi måste utgå från den forskning som nu finns och agera nu. Vi kan inte bara hitta undanflykter och föreslå åtgärder som innebär att vi inte behöver ställa om. Det gör inte att vi inte kommer att ställa om.

Vi kommer kanske internationellt att behöva CCS. Regeringens prioritet är att skapa en klimatpolitik som ger effekt i Sverige och i världen här och nu.

(forts. § 12)


Anf. 91 Martin Kinnunen (SD)

Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! Tack, ministern, för att ministern kom hit till denna mycket intressanta debatt!

Jag tänkte prata lite om biodrivmedel - bränslebytet som det heter. Det har blivit en viktig fråga i Sverige eftersom vi har det sektorsvisa målet där man lägger mycket fokus på att minska utsläppen från transportsektorn. Något som man inte tänker på är att de biodrivmedel som vi konsumerar i Sverige orsakar utsläpp indirekt, här i Sverige men allt som oftast någon annanstans. Detta är något som man borde bry sig mer om.

Vi har till exempel ministerns egna partikamrater nere i Europa, som talar mycket om dessa frågor. De talar exempelvis om tallolja, som enligt en ganska samstämmig forskning i dag inte har några bra utsläppsvärden. Trots detta sätter man stort hopp till den här i Sverige.

När vi kommer till bränslebytet har vi en situation där man med mycket kort varsel ska börja minska utsläppen kraftigt. Framför allt kommer detta att bli ett problem för dieseln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Jag skulle vilja fråga ministern: Tror man inte att det blir någon priseffekt? Kommer priset på diesel inte att höjas till följd av det förslag som ska genomföras den 1 juli? Regeringen har gått in med sänkt skatt på diesel, men kommer det att räcka? Tror man att man kommer att kunna få hit så mycket HVO som krävs för att vi inte ska få se en kraftig höjning av priset?


Anf. 92 Miljöminister Karolina Skog (MP)

Fru talman! Syftet med bränslebytet är att skapa förutsättningar för investeringar i produktion av biobränsle här i Sverige. Vi har flera företag och en hel bransch som står på tårna och vill satsa, men de har inte gjort detta tidigare eftersom förutsättningarna inte har funnits på plats. De har inte känt till de långsiktiga spelreglerna, mycket beroende på osäkerhet som är kopplad till EU:s statsstödsregler.

Med bränslebytet skapar och garanterar vi en efterfrågan på biodrivmedel i Sverige. Vi har utvecklat detta i nära dialog med den svenska bränslebranschen, som vill vara en del av omställningen till fossilfrihet och investera i biobränsleproduktion i Sverige. Detta är jag helt övertygad om att bränslebytet kommer att leverera.

Vi har redan, innan det har trätt i kraft, fått besked om åtminstone två stora investeringar i Sverige. Det är inte i storstäderna som dessa investeringar kommer, utan de är kopplade till de platser i landet där vi till stora delar har skogsindustri. Nya jobb kommer att skapas.

Vad gäller priset, som nämndes, kommer vi att göra en justering av dieselskatten för att vi inte ska få en prischock när reformen införs. Detta är ett stegvist och väl balanserat införande. Det är ambitiöst men också möjligt för branschen att klara.


Anf. 93 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Rimligt talades det om. I Tyskland har man ambitionen 4 procent, men i Sverige är det närmare 20 procent på diesel. Då ska man komma ihåg att vi i Sverige i dag behöver suga upp ungefär 60 procent av råvarorna för att tillverka HVO.

Nu behöver vi ännu mer samtidigt som reduktionsplikten införs i fler länder i Europa. Jag förstår inte riktigt hur detta ska kunna fungera på ett bra sätt. Bränslebranschen och transportsektorn är oroade. Man oroas av att vi har dubbla styrmedel i dag. Vi har en fullständig nedsättning av skatten på HVO100. Det är klart att konsumtionen kommer att styras dit, samtidigt som inblandningen kommer att öka för övriga bränslen också.

Att jobba med dubbla styrmedel är inte något som branschen vill, så varför framhärdar regeringen i att fortsätta med de dubbla styrmedlen? Varför inte ta bort den fullständiga nedsättningen av HVO100 exempelvis? Och varför utforma reduktionsplikten så radikalt?

Sverigedemokraterna är för en reduktionsplikt, men den behöver inte genomföras så snabbt. Den behöver heller inte vara så kraftig som den blir med regeringens förslag. Vi skulle kunna hitta bra biodrivmedel som har låga utsläppsvärden så att vi slipper de fulbiodrivmedel som Miljöpartiet har medverkat till. I dag konsumerar vi väldigt mycket palmoljebaserat drivmedel i Sverige, vilket förmodligen ökar utsläppen mer och som är värre att köra på än fossila bränslen.


Anf. 94 Miljöminister Karolina Skog (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Fru talman! När vi inför bränslebytet och ökar efterfrågan på biodrivmedel i Sverige är det otroligt viktigt att det är de hållbara biobränslena som kommer fram. Biobränslen är i sig ett brett begrepp. Inom det ryms en rad olika typer av bränslen som produceras på olika sätt. Det finns flera metoder för att tillse att det är de hållbara bränslena som kommer fram till svenska konsumenter.

En del handlar om att förbättra informationen vid pump så att konsumenterna får veta mer. En annan del är att vi har sett över regleringen när det gäller palmolja och PFAD. Palmolja är motsatsen till ett hållbart biobränsle.

Sanningen är att Sverigedemokraterna har varit aktiva här i riksdagen för att stoppa regleringen, som är till för att särskilja palmolja från andra drivmedel. Sverigedemokraterna har aktivt verkat för att fördröja den reglering som vi avser att sätta på plats och har agerat på ett sätt som den svenska bränslebranschen har sagt skulle stoppa alla investeringar som är på gång när det gäller nya produktionsanläggningar för biobränslen i Sverige.

Tack och lov gjordes en god kompromiss i utskottet så att det initiativ som Sverigedemokraterna tog kunde undanröjas. Därför rullar nu flera stora investeringsplaner för nya produktionsanläggningar för svenska biodrivmedel framåt. Detta kommer att ge gröna jobb, och det kommer också att ge både miljö- och klimateffekt. Vi har redan biobränslen i tankarna utan att vara informerade.

Svaret på varför det är ambitiöst är att det är bråttom att arbeta med klimatet. Vi kan inte vänta.


Anf. 95 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Vi är här i dag för att debattera en historisk satsning på miljö- och klimatbudgeten. Det är en satsning som gör mig som miljöpartist otroligt stolt och glad, men samtidigt också beklämd. Jag är stolt och glad eftersom det är den största miljöbudgeten någonsin. Under Alliansens tid vid makten stod den stilla, men under vår regering har vi mer än fördubblat den.

Men varför är jag då beklämd? Jo, för att dessa satsningar och mer därtill behövs. Nog för att närmiljön har blivit bättre. Reningsverken är mer effektiva, siktdjupet i Västerhavet har blivit bättre, vi källsorterar mer och det är numera sällan som vi kommer hem med oljefläckar på handdukarna efter ett dopp i havet. Men mycket har blivit sämre, och fort går det.

Vi har under de senaste åren diskuterat de planetära gränserna. Stockholm Resilience Centre med Johan Rockström i spetsen har förtjänstfullt lyft fram dessa, så jag tror att alla vet att vi måste hålla oss inom planetens gränser för vad den tål.

Det finns nio olika gränser. Om man överskrider det som planeten tål tippar det över. Då kan vi hamna i ett tillstånd där vi inte riktigt vet vad som händer. Två av dessa gränser är extra viktiga. Det är biologisk mångfald och klimatförändringarna.

När artutdödheten går fort drar det med sig andra följder. När vi inte har ekosystem och fungerande livsmiljöer drar det med sig andra klimat och miljöproblem. Detsamma gäller för klimatet. Vi kan få ett sluttande plan och kan hamna i något som vi inte känner till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Vi har nog alla blivit berörda av att se bilder av en svältande isbjörn i bara skinn och ben som har lufsat omkring. Det tidigare ståtliga djuret såg ut att vara bara något andetag från döden.

Bilderna var i och för sig tagna i somras, och då ska det inte finnas is i nordöstra Kanada. Men forskarna säger att istäcket drar sig undan mycket snabbare, är mycket tunnare och ligger mycket kortare tid. Sälarna får svårare att hitta utrymme för sina kutar. Det blir mindre mat för isbjörnarna. När istäcket försvinner blir isbjörnarna kvar. De vandrar inte med isen lika länge.

Därför är jag otroligt stolt över de klimatsatsningar som har diskuterats här av både Matilda Ernkrans och miljöminister Karolina Skog.

Vi satsar på Industriklivet, på Klimatklivet, på stärkt stöd för klimat och energirådgivning, på ökat stöd till solceller. Vi gör också stora internationella satsningar. Vi måste göra någonting åt detta och det snabbt.

Även en höjning med 1,5 grader av jordens temperatur är för mycket. Just nu ligger den på 3-5 grader.

Jag går tillbaka till isbjörnen. Filmteamet sa att det hade varit svårt att hålla tårarna tillbaka när man såg djuret. Men de blev lite glada när de såg att isbjörnen tuggade på någonting. Fast hoppet byttes till förtvivlan när de såg att det var skumgummi från ett skotersäte som den tuggade på. Mänskligt skräp finns på de mest avlägsna platser.

Bara på vår egen västkust flyter det upp 1 ton plastskräp i timmen, dygnet runt, året runt. Det är inget nytt fenomen. Så länge det har funnit plaster har de samlats i havet. Det gäller även skräp. Förr rekommenderades det att man till och med skulle slänga skräpet och få det ned under ytan, för då försvann det.

På mitt gamla jobb, Havets hus i Lysekil, fick man ta emot en havslädersköldpadda 1994 som hade simmat helt fel och hamnat i Lysekil. Glädjen var stor, men djuret var redan ganska utmattat och dog efter några dagar. När man gjorde en obduktion hittade man massor av plastpåsar i magen.

Den plast som fanns i havet 1994 finns fortfarande kvar, men kanske i mindre bitar. Plasten försvinner inte, och den bryts inte ned. Det blir kanske bara mindre och mindre delar.

Forskarna pratar nu om att det finns en smog av plast längs de stora strömstråken i världen. Djur trasslar in sig i plasten, äter upp den och får ont i magen och kanske dör av den. Plasten ger skugga och skymmer solen för våra livsviktiga alger. Vartannat andetag som vi tar kommer ifrån havet. Utan våra mikroalger blir det svårt att andas.

Därför välkomnar jag regeringens satsningar på en ny plaststrategi och på städning av stränderna på västkusten för att få bort den plast som ligger där.

Det görs också en satsning på avancerad rening för att få bort läkemedel i miljön. Över huvud taget görs det en stor satsning för att få bort gamla grejer som ligger i miljön.

Fru talman! I helgen hittade jag min gamla loggbok från när jag började dyka 1997. Mitt tionde dyk var på Thetis, en fiskebåt som sjönk utanför Kungshamn. I loggboken står det att det var ett vrakdyk. Det var en kul utfärd, och det var sol. Jag hade problem med öronen, men det är kanske inte är så relevant för åhörarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Det var bara öppet hav, och jag kommer ihåg när jag gick ned för linan. Man håller sig i linan, och det är bara vatten överallt. Till sist kom man ned och såg båten som var ganska stor, 38 meter. Den sjönk 1985. På 30 meters djup stannar man inte så länge. Vi simmade runt en sväng, och sedan gick vi upp igen.

Jag pratade med de mer erfarna dykarna om alla andra vrak som ligger på botten och alla oljeläckage från dessa. Det finns nästan 17 000 vrak längs Sveriges kuster. Av dessa är det 3 000 som klassas som möjligt miljöfarliga, och 300 har klassats som miljöfarliga.

Varje valår som jag har varit med har företrädare från alla partier, från höger till vänster, hemma på västkusten sagt: Kommer vi till makten, då ska vi ta hand om det här. Det har man inte gjort. Det har tillsatts någon utredning och man har kollat hur många det är, men det är först nu med Miljöpartiet och den här regeringen som vi har tillskjutit pengar.

I detta nu är Thetis den första båt som saneras. Det innebär att det är 30 kubikmeter olja som tas om hand på ett säkert sätt i stället för att hamna i ett okontrollerat oljeutsläpp. Det kommer att kosta ungefär 5 miljoner. Det ska jämföras med vad ett okontrollerat oljeutsläpp kostar, förutom den belastning som oljan har på miljö och människor. Det kostar otroligt mycket pengar. Oljesaneringen på Tjörn, 2011, kostade över 140 miljoner kronor för skattebetalarna.

Fru talman! Att göra saker innan katastrofer inträffar är inte bara smart; det är också lönsamt. Därför tycker jag att det är väldigt märkligt att oppositionen saknar insatser för biologisk mångfald i sina skuggbudgetar. Förlusten av biologisk mångfald och förlust av livsmiljöer utgör en av de planetära gränserna, som drar med sig de andra och kostar otroligt mycket.

När människan på 1600-talet utrotade dronten - ni vet den där konstiga, tunga fågeln - gjorde man det kanske på grund av okunskap och hunger. När vi européer på 1700-talet utrotade Stellers sjöko, bara 27 år efter att den första sjökon upptäcktes, kan man kanske också hävda okunskap. Detsamma gäller kanske tasmansk pungvarg.

Men vi kan inte längre gömma oss bakom okunskap och säga att vi inget visste. Vi vet att ålen är akut utrotningshotad. Vi vet att fjällugglan är akut utrotningshotad. Vi vet att fälthumlan och slätrockan är nationellt utdöda.

Enligt artdatabanken är 209 arter nationellt utdöda och ytterligare 260 arter akut hotade. Lägg därtill tusentals andra som står på rödlistan. Och det har inte hänt av sig självt, utan det beror på mänsklig aktivitet.

I höst har vi tagit del av forskningsresultat från Tyskland. 82 procent av alla flygande insekter har försvunnit under en 30-årsperiod till följd av ett annat landskap. Utan insekter, ingen pollinering - utan pollinering, ingen mat. Detta är en katastrof.

Därför är jag otroligt glad över de satsningar som Miljöpartiet och regeringen gör på ängs- och naturbetesmarker. Det gynnar den biologiska mångfalden. Vidare satsas det på anläggningar av våtmark, på åtgärder för värdefull natur, på skydd av skötsel av skog och på den stora inventeringen av nyckelbiotoper.

Fru talman! Att inte satsa på miljö och klimat i dessa tider, när vi har kunskapen och vet att tiden är knapp, anser jag vara mer än att sticka huvudet i sanden. Det är ett svek mot hela vår planet och kommande generationer. Jag är därför stolt och glad över att Miljöpartiet och regeringen tar sitt ansvar som planetskötare, och jag hoppas att fler följer efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

(Applåder)


Anf. 96 Jens Holm (V)

Fru talman! Om vi hade haft den här debatten i Bangladesh, Sudan eller El Salvador hade den inte handlat om klimatförändringar som något som kan hända i framtiden. Det hade varit en väldigt konkret fråga som hade handlat om problem här och nu: om skördar som försvinner i torkan, om tusentals familjer som tvingas migrera in till storstaden och om översvämningar och extremväder som gör att människor inte kan leva kvar längre.

Det är de fattiga länderna i världen som drabbas av de industrialiserade staternas historiskt sett stora utsläpp av växthusgaser. Vi har slagit rekord i utsläpp av växthusgaser. Inte på 800 000 år har koncentrationen av växthusgaser varit så hög som den är i dag. Det går egentligen inte att tänka sig en så lång tid som 800 000 år. Därför har vi i den rika världen ett ansvar att gå före och ställa om våra samhällen så att vi lever inom ramarna för vad som är hållbart.

Fru talman! Jag tycker att budgeten för utgiftsområde 20, som handlar om miljö och klimat, är ett litet men viktigt steg åt rätt håll. Här presenterar vi investeringar i det som ställer om till ett hållbarare samhälle.

Vi måste bygga om samhället från grunden. Vi borde egentligen förbjuda det som smutsar ned. Vi borde förbjuda fossila energikällor såsom olja, kol och fossilgas. Fram tills vi har sådana beslut på plats ska vi åtminstone se till att lägga in skatter, höga skatter, på det som smutsar ned och föröder vår planet.

Vi måste självklart investera i det som ställer om. Jag tänker att det här egentligen är bra politik för företagen och för alla individer som vill agera på ett hållbart sätt. Om vi säger att det nu är 100 procent förnybar energi som gäller hoppas jag att alla företagare förstår att det är en väldigt dålig ekonomisk affär att investera i olja, kol och fossilgas.

Om vi nu gör de största investeringarna någonsin i att elektrifiera fordonsflottan, genom att till exempel bygga laddstolpar runt om i hela Sverige och även ge människor bidrag för att sätta upp laddanordningar vid sina hem, sänder vi en tydlig signal om att elektrifiering är vad som gäller i framtiden. På detta sätt kan företag och konsumenter anpassa sig.

Vi behöver också en politik som utjämnar från rik till fattig. Den tidigare, borgerliga politiken handlade ensidigt om att sänka skatter. Man sänkte skatter för över 100 miljarder kronor. Då får man ett samhälle med ökade klyftor. Man får ett samhälle med rika och fattiga. Jag tror att samhällen med stora klyftor är synnerligen dåligt förberedda på att anta stora utmaningar som just klimatförändringen.

Ett jämlikt samhälle är bättre rustat för denna stora utmaning. Därför handlar det inte bara om att fokusera på minskade utsläpp, utan jämlikhet är i sig också väldigt viktigt.

Jag är stolt över det som vi presenterar inom detta utgiftsområde. Det är den största satsningen någonsin på utgiftsområdet för miljö och klimat. Det handlar om närmare 11 miljarder kronor som går till lokala klimatinvesteringar. Otroligt viktiga investeringar går till laddstolpar, som jag nämnde tidigare, och till investeringar i biogas, cykelbanor, energieffektivisering och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

Denna satsning har varit väldigt populär bland lokalpolitiker. Över 1 000 ansökningar på över 2 miljarder kronor har nu beviljats. Man räknar med att av bara dessa satsningar kommer det att bli årliga utsläppsminskningar på över 650 000 ton per år. Varje år kommer man alltså att minska utsläppen med så mycket.

Det här har också skapat ett väldigt stort lokalt engagemang. Det vore intressant att höra från de borgerliga politikerna, som har kritiserat de lokala klimatinvesteringarna så mycket, om de kan hitta en moderat politiker, en centerpartist eller vad det nu kan vara som tycker att detta är dålig politik. När jag tittar bland dessa ansökningar ser jag den ena borgerliga majoriteten efter den andra söka de lokala klimatinvesteringspengarna.

I budgeten satsar vi också på att bygga ut elbussar, och man kan få en mindre subvention om man köper en elcykel.

Det finns en spännande ny satsning som kallas Industriklivet. Där ska vi hjälpa industrin att ställa om. En stor del av resan får de själva bekosta, men vi tror att genom att ha öronmärkta pengar kan de ta en del steg åt rätt håll.

Budgeten handlar inte bara om att minska våra utsläpp av växthusgaser. Precis som miljöministern tidigare berättade är det extremt oroväckande hur den biologiska mångfalden utarmas runt om i världen. Andelen bin, humlor och andra insekter har minskat med nästan 80 procent i Europa under de senaste 30 åren.

Jag talade tidigare om klimatförändringen. Vi behöver också en stor biologisk mångfald för att klara av denna utmaning. Samhällen med liten biologisk mångfald har mycket mindre motståndskraft för att klara av svängningar i väder och andra yttre faktorer. Därför är det bra att vi satsar mer pengar än någonsin på att öka skyddet av skogen och områden med stor biologisk mångfald. Vi avsätter också pengar för att bilda naturreservat och för att vi ska kunna ha större omsorg om värdefull natur.

Vi öppnar för satsningar för ett mer hållbart skogsbruk som går bortom de ensidiga totalavverkningar som i dag är gängse. Vi kan i stället ha ett skogsbruk som mer är på naturens villkor.

Jag tycker också att den direkta satsningen på Naturvårdsverket självklart är otroligt viktig. Vi höjer anslaget med nästan 100 miljoner kronor.

Fru talman! När jag tittar i bil. 2 i betänkandet för att se vad de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna föreslår möts jag av fem nyanser av nedskärningar. Kristdemokraterna leder den inte alls hedersamma ligan av nedskärningar. De vill dra ned på anslaget med drygt 3 ½ miljard kronor. Sedan följer en fallande skala ned till Centerpartiet. Den röda tråden är att alla på den borgerliga sidan gör stora nedskärningar på området. Jag undrar hur vi ska kunna minska utsläppen och bibehålla en biologisk mångfald när man gör så drakoniska nedskärningar som föreslås här.

Fru talman! Jag vill också nämna det som finns i betänkandet som gäller bil. 6. Det är en uppföljning som utskottet har gjort av regeringens resultatredovisning på utgiftsområde 20.

Vi har helt enkelt granskat ifall regeringen på ett bra sätt visar hur insatser leder till att målsättningar uppnås. Vi konstaterar att regeringen har blivit bättre på att göra en bra redovisning. Och granskningar som vi har gjort tidigare har nog burit en del frukt. Till exempel har regeringen nu återinfört en samlad redovisning och bedömning av de 16 miljökvalitetsmålen, som är det tunga området inom det här utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmän miljö- och naturvård

För att göra det arbetet har vi haft hjälp av miljö- och jordbruksutskottets sekreterare Helena Rudin. Vi har också haft hjälp av utredarna Anna Wagman Kåring och Madeleine Nyman.

Fru talman! Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet i sin helhet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 december.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2017-12-13
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 4, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 20

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2018Riksdagen anvisar anslagen för 2018 inom utgiftsområde 20 enligt utskottets förslag i bilaga 4.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 20 punkt 4 och avslår motionerna

    2017/18:156 av Said Abdu (L),

    2017/18:283 av Jan Lindholm (MP) yrkande 3,

    2017/18:287 av Jan Lindholm (MP),

    2017/18:839 av Peter Jeppsson m.fl. (S) yrkande 1,

    2017/18:1029 av Désirée Pethrus (KD) yrkande 5,

    2017/18:2607 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 3,

    2017/18:2732 av Pål Jonson (M),

    2017/18:2820 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 19,

    2017/18:3064 av Martin Kinnunen och Runar Filper (båda SD),

    2017/18:3349 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 2,

    2017/18:3354 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkande 3,

    2017/18:3686 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 19,

    2017/18:3709 av Kristina Yngwe m.fl. (C),

    2017/18:3740 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1 och 2,

    2017/18:3791 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 1,

    2017/18:3816 av Lars Tysklind m.fl. (L),

    2017/18:3855 av Eskil Erlandsson m.fl. (C) yrkande 65,

    2017/18:3863 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) yrkandena 1-7,

    2017/18:3872 av Maria Stockhaus (M),

    2017/18:3902 av Martin Kinnunen och Runar Filper (båda SD) yrkandena 5 och 6 samt

    2017/18:3903 av Martin Kinnunen och Runar Filper (båda SD) yrkandena 1, 5 och 6.b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att under 2018 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som anges i utskottets förslag i bilaga 5.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 20 punkt 5.c) Godkännande av en investeringsplanRiksdagen godkänner investeringsplanen för fastigheter och markanläggningar för 2018-2020 som riktlinje för Naturvårdsverkets investeringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 20 punkt 3.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S990014
    M007310
    SD03907
    MP20103
    C00193
    V20001
    L00145
    KD00160
    -1103
    Totalt1404112246
    Ledamöternas röster
  2. Borttagning av utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2016

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att ta bort de utsläppsenheter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2016 som Sverige har tilldelats och som inte behövs för avräkning mot Sveriges åtagande inom EU.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 20 punkt 1.
  3. Annullering av utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att annullera Sveriges innehav av utsläppsenheter som har genererats under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod och som har levererats t.o.m. 2016. Utsläppsenheterna har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:1 utgiftsområde 20 punkt 2.
  4. Storskalig myggbekämpning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2017/18:515 av Lars Beckman (M),

    2017/18:1315 av Mikael Oscarsson (KD) yrkandena 1-3 och

    2017/18:1529 av Lars Beckman (M).
  5. Åtgärder mot den spanska skogssnigeln

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2017/18:1847 av Marie Granlund (S).