Riksrevisionens rapport Skolpengen – effektivitet och konsekvenser

Betänkande 2022/23:UbU12

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 mars 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Skrivelse om skolpengen har behandlats (UbU12)

Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän.

Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-03-09
Justering: 2023-03-16
Trycklov: 2023-03-16
Reservationer: 3
Betänkande 2022/23:UbU12

Alla beredningar i utskottet

2023-02-16, 2023-02-23, 2023-03-09

Skrivelse om skolpengen har behandlats (UbU12)

Riksrevisionens granskning av skolpengen till friskolor visar att reglerna om ersättning till enskilda huvudmän i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola och därför behöver förändras. I en skrivelse anger regeringen att den i huvudsak delar slutsatserna i granskningen och att frågorna ska utredas. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Skolpengen är den summa pengar som en elev generar till den huvudman som ansvarar för elevens utbildning. Riksrevisionen menar att de nuvarande reglerna gör det svårt för huvudmännens möjlighet att planera sin verksamhet och att åstadkomma en effektiv resursfördelning. Därför rekommenderar man regeringen att se till att det införs en statligt bestämd schablonmodell för ersättning till enskilda huvudmän.

Dessutom rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över regelverket för påtagliga negativa följder vid etablering av friskolor, så att det blir tydligt vad som avses.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-03-21
Debatt i kammaren: 2023-03-22

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 123 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi har nu att diskutera Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser. Det låter inte så sexigt, men det är faktiskt ganska viktigt om man tycker att skola, utbildning och kunskap är någonting väldigt centralt för Sveriges utveckling. Det är jag också helt övertygad om att vi alla anser.

Riksrevisionen har granskat detta, herr talman. Det rör friskolor, närmare bestämt fristående grundskolor. Man har ett antal synpunkter, som också regeringen kommenterar i sin skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens granskning.

Låt mig gå igenom några av resultaten och lite av den kritik Riksrevisionen framför, herr talman.

Man menar bland annat att regelverket för att betala ut skolpeng till skolor i Sverige inte beaktar de trögrörliga kostnaderna. Skolan har ju stora fasta kostnader, och dessa minskar inte för att några elever byter skola. De ökar inte heller nödvändigtvis för att några andra elever kommer till skolan. I många kommuner bestäms dock skolpengen utan hänsyn till de fasta kostnaderna, vilket kan få rätt stora konsekvenser för skolor. Man pekar till exempel på att skolor med osäkert elevunderlag kan bli mer benägna att anställa personal på tidsbegränsade anställningar.

En annan punkt, herr talman, som Riksrevisionen för fram är att lika ersättning till fristående skolor och kommunala skolor inte nödvändigtvis ger lika förutsättningar. Bidraget till fristående skolor ska ju bestämmas efter samma grund som hemkommunen tillämpar för att fördela resurser till den egna skolan. Det är detta vi kallar principen om lika villkor. Riksrevisionen menar dock att detta inte medför lika förutsättningar eftersom de kommunala huvudmännen har ett ansvar som de fristående skolorna inte har, nämligen att tillse att skolplikten upprätthålls, att alla har rätt att få en studieplats och att alla som omfattas av skolplikten också går i skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Därtill, herr talman, tar Riksrevisionen också upp negativa effekter av regelverket för skolpengen. Det handlar om att det kan få ganska stora negativa konsekvenser om fristående skolor etableras i kommuner eller i områden där det inte finns något direkt kapacitetsbehov. Det innebär att man etableras någonstans där det redan finns väldigt mycket skolplatser, och så tar man bara elever från andra skolor. Då har vi skolor kvar, ofta kommunala, som sitter på en stor överkapacitet i form av lokaler och annat.

Riksrevisionen pekar också på en del positiva saker, till exempel att en relativt stor andel av eleverna i Sverige har möjlighet att göra skolval. Det är väldigt positivt. För oss i Liberalerna är det viktigt att elever och föräldrar gör aktiva val. För två år sedan kunde ungefär två tredjedelar av alla elever välja en fristående skola inom fem kilometer från bostaden.

Vi ser också att man gör ett aktivt val i större utsträckning. Det är i och för sig inte en jättestor minskning, men det är en minskning med 3-4 procentenheter av elever som nu går i den kommunala skolan jämfört med för 15 år sedan. Det innebär att fler elever och föräldrar har valt andra skolor.

Herr talman! Riksrevisionen tar också upp en annan sak i sin granskning. Det handlar om nyetablering av fristående skolor. Skolinspektionen tolkar regelverket snävt. Det är snarare så att lagen tolkas som den är tänkt att tolkas, men lagstiftningen, dess förarbeten och den praxis som har utvecklats är lite för snäva. Om en nyetablering av en fristående skola kommer att skapa påtagliga problem på lite längre sikt, fem sex år, för kommunen och eleverna där den ska etableras ska man kunna neka skolan att starta.

Riksrevisionen pekar på ett bekymmer med förarbetena till lagstiftningen. Det tas upp ett antal exempel för när man kan komma att använda detta och avböja en etablering av en ny fristående grundskola. Men de exemplen handlar i huvudsak om glesbygdskommuner. Skolinspektionen har alltså i en del större kommuner med en kraftig friskoleetablering och där kommunen har velat avslå ansökan inte funnit att det finns lagrum och praxis för att göra det. Riksrevisionen bedömer att det inte räcker med mindre justeringar för att komma åt de problemen.

Herr talman! Därtill föreslår Riksrevisionen en nationellt beslutad schablon för skolpengen. Det ligger ganska nära det som vi i Liberalerna har drivit och som nu finns med i Tidöavtalet om att regeringen ska utreda en nationell skolpengsnorm. Det är väldigt positivt.

Det är nödvändigt att följa upp friskolereformen. Den kom på 90-talet, för 30 år sedan nu. Om man behöver göra förändringar måste riksdagen och regeringen ha kraft att göra det. Tyvärr hände väldigt lite de senaste åtta åren. Men nu kommer det att hända desto mer. Vi går nu fram med den största omregleringen av systemet med friskolor på 30 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Till exempel behöver kommunala skolor ersättas för sina merkostnader. Kommunens skolverksamhet är skyldig att hålla ett visst antal platser i reserv. Det gör att man helt enkelt inte kan anpassa verksamheten så mycket som man kanske skulle vilja. Det ansvaret kostar pengar och borde fördelas mer jämlikt.

Det är ett problem att Skolinspektionens regelverk för att stoppa skoletableringar, som jag nyss gick igenom, får en del negativa konsekvenser. Man behöver se över den lagstiftningen, vilket regeringen också har öppnat upp för. När en skola etableras kan det till exempel leda till kraftigt höjda lokalkostnader per elev i den kommunala skolan. Det är inte rättvist att en del av vissa barns skolpeng ska gå till att betala för lokaler som står delvis tomma.

Herr talman! Avslutningsvis: Regeringen kommer också att låta utreda införandet av en ny statlig skolpengsnorm. Det är viktigt. Jag bedömer att de här åtgärderna svarar mer än väl mot de rekommendationer som Riksrevisionen för fram.

(Applåder)


Anf. 124 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Fredrik Malm säger i talarstolen att det inte hände särskilt mycket på skolområdet de senaste åtta åren. Det är inte sant. Men det som hände var att Liberalerna bromsade nödvändiga reformer på skolområdet.

Den socialdemokratiska regeringen lade fram en rad förslag i den riktning som Riksrevisionen lyfter fram i sin rapport. Men förslagen röstades ned av Liberalerna och de partier som nu utgör regeringsunderlag.

Det har snart gått ett år. Liberalerna har plötsligt svängt. Nu välkomnar man förslag i den riktning som för mindre än ett år sedan låg på riksdagens bord och som man röstade nej till. Men man ska begrava frågan i ytterligare utredningar, trots att den redan är väl utredd.

Min fråga till Fredrik Malm är: Hur många fler miljoner ska friskolekoncernerna få ta ut innan ni anser att ni har utrett frågan färdigt?


Anf. 125 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Socialdemokraterna och de andra rödgröna partierna kom i regeringsställning hösten 2014. Då hände ingenting, förutom dåvarande skolminister Gustav Fridolins handhjärta. År 2015 kom, och det hände ingenting. År 2016 kom, och det hände ingenting. År 2017 kom, och det hände ingenting. År 2018 kom, och det hände ingenting. Det gjorde det inte 2019, 2020 eller 2021 heller.

I mars 2022, några månader före valet, kom två propositioner till riksdagen. De var så dåligt skrivna och så undermåliga att riksdagen inte kunde bifalla dem. Det var till exempel fråga om intresseanmälan till skolor eller kö.

Det hade räckt att Socialdemokraterna hade ringt till Fredrik Christensen från Centerpartiet som då satt i utskottet eller till mig. De hade inte ens behövt blanda in Sverigedemokraterna om de inte kände för att prata med dem. Det hade gått att få majoritet i alla fall. Men det gjorde inte Socialdemokraterna, utan de lade fram förslag som de visste skulle falla i riksdagen, enbart för att kunna använda dem i valrörelsen. Jag är kritisk till detta. Jag tycker att man ska ta regeringsmakten på större allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Vi gör nu den största omregleringen av friskolesektorn på 30 år. Jag önskar att det kunnat ske tidigare. Men jag konstaterar att Socialdemokraterna var oförmögna att driva igenom det. De var mer intresserade av att skriva artiklar och att göra tjusiga bilder som folk delar på Facebook. De var mindre intresserade av att göra det tunga jobbet, kavla upp ärmarna, utreda, gå igenom noga och sätta sig ned och se över lagstiftningen för att kunna komma med genomarbetade förslag till riksdagen som man sedan kan få majoritet för. Det beklagar jag verkligen.

Jag hoppas att vi kan göra mer framöver. Socialdemokraterna får gärna stödja den utvecklingen.

(Applåder)


Anf. 126 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Med all respekt, men jag vet inte vilken bubbla Fredrik Malm lever i. Han säger att den socialdemokratiska regeringen inte gjorde någonting och rabblar upp årtal. Jag kan rätta Fredrik Malm genom att säga att bland det första regeringen Löfven gjorde 2015 var att tillsätta en skolkommission. En grupp forskare fick ett gediget uppdrag om att utreda förslag om likvärdighet i svensk skola. Det som kom ut av det, vilket Fredrik Malm egentligen vet, var Björn Åstrands gedigna utredning, som ledde till två propositioner. Dem valde Fredrik Malm och Liberalerna att rösta nej till.

För att rätta den historiebeskrivning som Fredrik Malm ger kan jag berätta att det alltså inte var så att ingenting hände. Det var Fredrik Malm och hans parti som bromsade det som behövde hända.

Min fråga återstår. Jag fick aldrig svar på den. Hur länge till ska Fredrik Malm och Liberalerna begrava viktiga reformer på skolområdet i utredningar? Det finns redan utredningar som man kan titta på och gå vidare med här och nu.


Anf. 127 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Om Socialdemokraterna vill se vad de gjorde de åtta åren räcker det väl att titta i friskolekoncernernas bokslut för att se hur väl de lyckades med alla reformer de skulle genomföra. Om man vill förändra skolpolitiken måste man se till att ha riksdagen med sig. Man kan få riksdagen med sig på en hel del, men kanske inte på allt som Socialdemokraterna vill.

Faktum är att med de reformer regeringen nu går fram med är avsikten att skapa regelverk som är robusta och stabila och ger goda förutsättningar. I sådana fall tycker jag att det är bättre om det tar ett halvår längre tid för att regelverket verkligen utreds, går igenom Lagrådets prövning och förankras på ett bra sätt i riksdagen. Regeringen har inte ambitionen att lägga fram dåligt underbyggda lagstiftningsprodukter i riksdagen några månader före valet bara för att man vill att de ska bli nedröstade så att man sedan kan använda dem i valrörelsen. Det är inte riktigt så vi ser på politiken.

När det gäller till exempel skolpengen, som Riksrevisionen tar upp, hänger den ihop med den bristande likvärdigheten i svensk skola. Den är i huvudsak en följd av kommunaliseringen som Socialdemokraterna drev igenom för 30 år sedan och som de fortfarande inte har orkat ompröva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Socialdemokraterna är som en bläckfisk som har blivit rund och däst. Den har åtta armar för att kunna dela ut bidrag åt åtta håll samtidigt, men den är inte kraftfull. Socialdemokraterna har inte kavlat upp ärmarna. De har inte orkat reformera svensk skola. Det krävs liberaler på Utbildningsdepartementet och en borgerlig regering för att göra de här förändringarna.


Anf. 128 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag kan inleda med att jag också gärna hade sett en borgerlig regering, men tyvärr fick vi ju inte det.

Jag är jätteglad för att Liberalerna nu vill göra den största reformen av friskolepolitiken som skett på väldigt många år. Det är jättebra. Men jag och Fredrik Malm måste också vara ärliga med att våra partier kanske inte alltid har gjort det lättare att reformera friskolorna. Det kanske gäller andra partier här i kammaren också. Den ärligheten måste vi nog ha.

Jag håller helt med om att Socialdemokraterna gjorde ett kasst jobb inför valet. Utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv gjorde man säkert ett bra jobb med att ta fram valfrågor, men när det gäller att reformera svensk skola gjorde man inte ett särskilt bra jobb. Man lade nämligen fram propositioner som man visste inte skulle gå igenom och pratade inte med de andra partierna om vad som hade krävts för att få igenom dem. Vi skulle ha kunnat göra det bättre. Vem vet, vi kanske inte hade kommit överens - men vi hade kunnat göra det bättre än det är nu.

Man kan konstatera att Socialdemokraterna hade behövt samtala, och att de hade behövt kavla upp ärmarna i stället för att göra tjusiga utspel och skriva debattartiklar med hårda ord. Men varför är ni i regeringen inte redo att ta samtalet? Varför har ni inte bjudit in än? Det är den stora frågan. Varför har inte ni kavlat upp ärmarna och agerat kring skolpengen nu i stället för att tillsätta ännu en utredning? Det är den intressanta frågan. Socialdemokraterna gjorde inte sitt jobb ordentligt, men nu är det ju ni som har makten. Varför gör inte ni jobbet ordentligt? Det är det som är frågan här och nu.

Vi i Centerpartiet är redo att sätta oss tillsammans med regeringen och övriga partier som är redo att ta ansvar. Jag tror inte att ännu en utredning behövs. Om det här ska bli robust måste det vara brett. Det behövs en bredare överenskommelse så att friskolor och kommunala skolor inte heller efter nästa val behöver sväva i ovisshet om hur deras ekonomi kommer att se ut. Konsekvenserna är här och nu. Ska vi vänta till 2024 med att ens börja ta tag i problemet? Jag tycker inte det. Vad anser Liberalerna?


Anf. 129 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jo, regeringen är borgerlig. Jag tror att Niels Paarup-Petersen syftade på regeringsunderlaget, som inkluderar ytterligare ett parti, men regeringen är borgerlig.

Det är självklart så, herr talman, att regeringen ska göra ett ordentligt jobb. Det är just därför detta behöver utredas. Jag ser framför mig att man ska söka största möjliga breda samsyn i riksdagen för att till exempel kunna öka det statliga åtagandet för skolan.

Jag ser gärna att även Centerpartiet förskjuter sina positioner och öppnar för ett större statligt ansvarstagande för skolan. Centerpartiet behöver kanske inte gå lika långt som mitt och några andra partier vill. Frågan gäller till exempel det Riksrevisionen tar upp i sin rapport om en nationellt bestämd schablon för skolpengen - eller skolpengsnormen, som är det ord vi använder och som väl är något snarlikt. Exakt hur den kommer att se ut måste ju utredas, men jag ser gärna en bred samsyn kring detta och även kring en rad andra frågor. Jag uppfattar att både skolminister Lotta Edholms och högskoleminister Mats Perssons förhållningssätt till riksdagen är lyhört och att man vill ha en dialog för att få bredare stöd för de reformer vi genomför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Det finns frågor i politiken som har väldigt långa ledtider, till exempel försvarspolitiken som diskuterades nyss, eller skolpolitiken för den delen. Om man går in och ändrar i läroplanen eller i lärarutbildningarna och så vidare får det konsekvenser i generationer framåt, men om man ökar eller minskar något skatteavdrag får det effekt direkt. Sådant kan man ändra på momangen om man tycker att det slår fel. Det är just därför det är väldigt viktigt att ha brett stöd för stora, skolpolitiska reformer i Sverige.


Anf. 130 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag förstår att ledamoten Fredrik Malm anser att partierna i regeringen är borgerliga. Jag dömer på politiken och inte på partinamnen, och då krävs det mycket för att se de liberala perspektiven - och det gäller även i rätt stor utsträckning de borgerliga - eftersom det enda ni har gjort med skatterna är att höja dem. Det känns inte typiskt borgerligt, men det kan vi ju ha olika synpunkter på.

Nu pratar vi om skolan. Liberalerna var i helgen i Linköping, om inte jag har helt fel. Det är en fin stad. Vi centerpartister har fått en partiledare därifrån. Men det är en stad som nu lägger ned en massa skolor. Norrköping gör också det. M, KD och L styr där, och det kanske man känner igen på vissa ställen. I Linköping är det M och S som tillsammans lägger ned inte minst små skolor för att de är dyra. Och varför är de dyra? Jo, för att man betalar för dem två gånger. Först en gång och sedan ännu en gång när man betalar för fristående skolor, som inte är små. Den ordningen finns.

Alla kvalitetshöjande insatser i kommunal skola ska som utgångspunkt betalas två gånger eftersom pengar även ska gå till de fristående skolorna. Detta vet man, och man vet också att det skapar stora problem och innebär en massa skolnedläggningar.

Om kommunerna ska satsa mer på elevhälsa måste de betala för det även till de fristående skolorna. Det är utgångspunkten. Därmed blir alla kvalitetshöjande insatser i skolan väldigt dyra. Ju fler behöriga lärare man har - och det vill man ha - desto dyrare är det. Kommunerna måste betala till fristående skolor som inte har lika många behöriga lärare som om de hade det. Det är en vansinnig ordning. Det är en helt absurd ordning som inte har något med marknaden att göra och som inte är liberal. Man skulle kunna säga att det är "sossigt" att kasta en massa skattepengar efter saker som inte funkar.

Ledamoten nämnde försvaret. Det finns en försvarsberedning. Det är ett jättebra exempel, Fredrik Malm! Låt oss skapa en skolberedning som sätter sig ned, tar seriöst i de här frågorna, samlar riksdagen och talar om vad som behöver göras, kommer överens och tar det långa språnget framåt. Det kanske var ett dåligt ordval - det låter lite kommunistiskt. Men för att tillsammans faktiskt ta tag i dessa frågor behöver vi inte vänta till 2024 med att sätta i gång.


Anf. 131 Fredrik Malm (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Herr talman! Det är väldigt upplyftande att lyssna på Niels Paarup-Petersen. Det är egentligen första gången jag hör en centerpartist argumentera på det sättet. I 30 år har Centerpartiet argumenterat tvärtom när det gällt friskolor, resurser och annat.

Jag kan erkänna att också mitt parti stegvis har gjort förändringar och går mer handfast fram för att genomföra dem så att vi kommer bort från de skevheter i incitamentsstrukturen som finns, om jag uttrycker mig lite kameralt, rörande resursfördelningen i skolan.

Herr talman! Vi kan såklart ha en skolberedning. Hela riksdagen är väl egentligen en beredning. Vi bereder förslag hela tiden, och det baseras utifrån valresultatet. Vi hanterar saker i utskott och debatter. Ibland har vi breda utredningar som är parlamentariskt sammansatta, och ibland är det enmansutredningar. Saker processas hela tiden.

Vi måste nog ändå vara ödmjuka, herr talman, och inse att det finns en del ideologiska skillnader, till exempel i synen på hur stort det statliga ansvaret över skolan ska vara och hur hård statlig styrning vi ska ha. Det kan handla om hur hårt man vill detaljreglera. Det finns säkerligen också en del olika synpunkter om pedagogiska frågor. Centerpartiet röstade exempelvis nej till att lärare ska kunna beslagta elevers mobiltelefoner om de stör lektionerna och hänvisade till den privata äganderätten. Det är ett förhållningssätt som jag inte riktigt delar.

Vi har som sagt olika synpunkter i en rad frågor. Riksdagen är därför ett bra format för att hantera det. Förhoppningsvis kan vi i utskottskontext eller andra sammanhang få en bredare enighet.

Linköping var för övrigt en mycket fin stad i helgen.

(forts. § 7)


Anf. 132 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Sedan 1990-talet har samhället steg för steg förlorat kontrollen över skolan till marknaden med ökande vinstjakt, segregation och ökande ojämlikhet som följd.

Den marknadsskola som vuxit fram kännetecknas av svag offentlig insyn och kontroll, en världsunik möjlighet att plocka ut vinst, ett orättvist kösystem och inte minst ett system för skolpeng som spär på vinstjakten i stället för att öka likvärdigheten.

Konsekvenserna blir det vi ser nu: en sorteringsskola i Sverige. Vinstdrivande skolor väljer ut elever som anses lönsamma. Det är inte barn som väljer skola. Det är skolor som väljer barn.

Herr talman! Låt oss tala klarspråk. Det svenska skolsystemet är sjukt. Sverige, landet lagom, utmärker sig i dag som landet extremt. Ingenstans i världen har skolans anpassningar till marknaden gått så långt.

År efter år har vi socialdemokrater pekat på en rad systemfel med den svenska marknadsskolan, inte minst det absurda i att friskolor överkompenseras med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler. Nu får vi också backning av Riksrevisionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

I det betänkande vi debatterar i dag behandlas Riksrevisionens granskning av skolpengen, och deras kritik är tydlig. Regelverket för skolpeng till friskolorna motverkar likvärdigheten i svensk skola.

Riksrevisionen konstaterar att skolpengssystemet överkompenserar friskolor, vilket missgynnar elever i kommunala skolor och leder till ineffektivitet och slöseri med skattemedel.

Till skillnad från friskolor har kommuner en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn en skolplats. Det betyder att kommunala skolor ständigt måste ha beredskap att kunna ta emot nya elever. Ändå får friskolor samma ersättning per elev som kommunala skolor, trots att kommunala skolor har både ett större samhällsansvar och större omkostnader.

Riksrevisionen pekar också ut ett huvudproblem i principen om att friskolor ska ersättas med lika villkor. Ersättningen till friskolor höjs till exempel om kostnaden för de kommunala verksamheterna ökar, även om friskolorna inte har fått höjda kostnader.

I praktiken innebär det att om en kommun till exempel behöver renovera sina skolor måste också friskolorna få höjd ersättning. Kommunen måste alltså betala sina renoveringar två gånger, först själva renoveringen och sedan ersättning till friskolan som inte haft någon renovering. Det är att slösa bort skattemedel, herr talman.

Därtill konstaterar Riksrevisionen att kommuner har det lagstadgade samhällsansvaret för alla elevers rätt till en bra skola. Men trots det saknar de inflytande över skolans långsiktiga planering. Friskolekoncerner väljer ofta att etablera sig på platser med ett elevunderlag som skapar goda förutsättningar för vinstuttag, samtidigt som kommunala skolor drabbas av överkapacitet och stigande genomsnittskostnader.

Skolpengens utformning, kombinerad med ny- och överetableringar av friskolor, leder till en ineffektiv användning av skolans resurser. Vi socialdemokrater anser därför att reformer av skolpengen måste kombineras med att kommuner får vetorätt mot etablering av friskolor. Samhället måste ha kontroll över när och var skolor etablerar sig.

På en rad punkter lade den förra socialdemokratiska regeringen fram förslag för att ta itu med dessa problem. Men de röstades ned av Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna i spetsen. Det är de partier som nu utgör regering och regeringsunderlag.

Men till min förvåning, trots att det gått mindre än ett år sedan regeringspartierna röstade ned våra förslag, har de nu svängt. När Riksrevisionen kommer med samma kritik som vi socialdemokrater har haft i åratal erkänner plötsligt regeringspartierna de problem som de tidigare förnekat.

Att de ser en del av de problem som finns är välkommet. Samtidigt är det beklagligt att regeringens svar på Riksrevisionens rapport är att det ska tillsättas ytterligare utredningar, detta trots att det finns goda beredningsunderlag och att frågan redan är väl utredd.

Herr talman! Hur många fler miljoner ska friskolekoncernerna få plocka ut från svensk skola innan regeringen anser sig ha utrett färdigt frågan? Resursineffektiviteten och snedfördelningen av skolans resurser fortsätter så länge regeringen begraver frågan i ytterligare utredningar. De som förlorar är våra barn och unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Riksrevisionens granskning omfattar enbart skolpengen. Men för att nå ökad likvärdighet och bättre kvalitet i undervisningen krävs också andra reformer. Skolans fokus ska vara på bildning och kunskap, inte på vinstjakt. Därför vill vi socialdemokrater förbjuda vinstuttag.

Resurser spelar roll. Staten måste ta ett större ansvar för skolans finansiering. I vårt budgetförslag föreslår vi därför mycket högre generella statsbidrag till landets kommuner än vad regeringen och Sverigedemokraterna gör.

Resursfördelningen behöver också i ökad utsträckning ske efter elevernas behov. Därför måste det likvärdighetsbidrag för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling som den socialdemokratiska regeringen införde byggas ut och också breddas till gymnasiet. Det är ett statsbidrag som enligt utvärderingar har haft avsedd effekt men som regeringen tyvärr stoppat utbyggnaden av.

Staten behöver också genom Skolverket öka sin närvaro runt om i landet och fortsätta arbetet med nationella kvalitetssystem för att stärka kunskapsutvecklingen i skolorna. De kvalitetsdialoger som initierades av den socialdemokratiskt ledda regeringen har skurits ned i den nuvarande regeringens budget, men de behöver fortsätta.

Herr talman! Svensk skola dras isär. Vi kan inte fortsätta överkompensera friskolor med skattemedel som skapar stora vinstmarginaler och ökar skolsegregationen. Det är dags att fler partier agerar för att bryta segregationen och ge skolan de resurser som behövs.

Nu är det upp till bevis för högerpartierna och SD. Det är dags att vakna upp och börja jobba för barns och ungas bästa i stället för att hålla friskolekoncernerna om ryggen.

Jag yrkar bifall till reservation 1.

(Applåder)


Anf. 133 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Historierevisionism brukar vänstern vara väldigt bra på. Vi har precis hört här hur historierevisionism låter. Man försöker prata om att "ni var emot, och nu är ni för", eller vad det nu var.

Jag kan försäkra alla i den här kammaren och även er som lyssnar att det inte kommer att bli förändringar à la Socialdemokraterna. Sverigedemokraterna är garanten för att vi inte får någon dålig kopia av dålig Spolitik. Det kommer inte att bli några förslag liknande dem som Socialdemokraterna förde fram.

Aylin Fazelian har helt missförstått oss. Vi sa hela förra mandatperioden att det finns områden där vi kan diskutera. Vi var villiga att diskutera med regeringen och se om det fanns något område där man kunde se till att lösa problem. Men Socialdemokraterna var inte intresserade. Det var kalla handen.

Det viktigaste för Socialdemokraterna var att vinna valet 2022, och då man var tvungen att lägga fram en proposition i sista sekunden som inte var genomarbetad och som inte hade stöd i kammaren. Man visste när man lade fram förslaget här i kammaren att det inte hade stöd.

Att då stå här nu och säga att vi bara för att vi för fram precis samma synpunkter som vi haft hela tiden - man kan titta i vår kommittémotion och liknande - ger vika för Socialdemokraterna. Det gör vi inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Den här regeringskonstellationen kommer att lägga fram förslag som är hållbara och som har stöd i kammaren, och jag kan garantera Aylin Fazelian att det är långt från socialdemokratisk politik - tack och lov!


Anf. 134 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Vad Sverigedemokraterna är garanten för är att Sverige ska fortsätta ha marknadsskola.

Vad Sverigedemokraterna gör varje gång de har möjlighet att rösta i kammaren är att rösta emot förslag som ökar likvärdigheten i svensk skola.

Patrick Reslow har själv skrivit debattartiklar där han kritiserar våra förslag och säger att SD inte vill ha ett socialistiskt skolsystem. Men, herr talman, frågan som Patrick Reslow behöver svara på är denna. Har vartenda övrigt land i världen ett socialistiskt skolsystem?

Sverige är helt ensamt om att tillåta obegränsade vinstuttag ur skolan och helt ensamt om att ha låtit skolans anpassning till marknaden gå så långt. Och Sverigedemokraterna är garanten för den marknadsskolan.

Svara gärna på frågan, Patrick Reslow! På vilket sätt har Sverige ett socialistiskt skolsystem om vi skulle göra som alla andra länder i världen och till exempel förbjuda vinstuttag?

(Applåder)


Anf. 135 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Jag tror att det ibland kan vara bra att ta på sig glasögon när man läser. Det jag sa väldigt tydligt i den debattartikeln var att ett skolsystem som inte bygger på valfrihet är ett socialistiskt skolsystem.

Det Socialdemokraterna gör är en ständig attack mot rätten att välja skola. Det blir nämligen ingen rätt att välja skola om man ser till att friskolorna dör ut, om man inför ett finansieringssystem där de inte kan finnas kvar utan tvingas lägga ned. Det blir ingen valfrihet av det.

Socialdemokraterna vill ha ett skolsystem som bygger på att socialdemokratiska maktpampar ska sitta och bestämma. "Här ska du gå i skolan! Det tycker vi är bra. Det är ditt bostadsområde; där hör du hemma. Gör inte något annat val!" Det passar jättebra för dem som vill det, men det passar mindre bra för dem som kanske inte tycker att det är det lämpliga eller föräldrar som vill att deras barn ska gå någon annanstans.

Vi står upp för rätten att välja skola. Om Socialdemokraterna vill kalla det för marknadsskola, gör då det! Vi har inga problem med det. Marknadsskola för oss är rätten att välja skola och rätten att välja mellan utförare. Den rätten ska vi bevara och utveckla och försvara till det yttersta. Socialdemokraterna ska inte komma och fördärva elevers möjligheter att välja sin egen utbildning. Det är en grundläggande rättighet för dem.

Jag hoppas att Aylin Fazelian och Socialdemokraterna har förstått innebörden i debattartikeln eftersom det inte är första gången jag hör en felaktig tolkning av den.

Jag hoppas också att det har framgått för Aylin Fazelian och Socialdemokraterna att Sverigedemokraterna är garanten för rätten att välja skola och kommer att se till att den rätten försvaras.


Anf. 136 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Sverigedemokraterna vet mycket väl att Socialdemokraterna aldrig har lagt fram något förslag om att stoppa rätten att välja skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Sverigedemokraterna är alltid mycket snabba att kritisera Socialdemokraterna. Men nu framför ju Riksrevisionen precis samma kritik som vi gör. Det verkar som om Patrick Reslow inte har läst den granskning som vi i dag debatterar. Riksrevisionen konstaterar faktiskt att systemet är ineffektivt och inte leder till likvärdighet och rekommenderar regeringen att göra något åt saken.

Vad ni sverigedemokrater behöver göra är att vakna upp och inse att det är ni som styr. Det är faktiskt Sverigedemokraternas regering, och det ligger på Sverigedemokraternas axlar att göra det bästa för våra barn och unga. Men det finns inte ett enda förslag i Tidöavtalet. Patrick Reslow har inte kommit med ett enda förslag här som skulle rätta till ojämlikheten i svensk skola. Det ligger på era axlar nu. Det är dags att vakna upp.

(Applåder)


Anf. 137 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det alltid är intressant att höra andras replikskiften. Man kanske inte ska kommentera dem.

Ledamotens anförande var också intressant. Aylin Fazelian sa att den socialdemokratiska regeringen lade fram ett flertal förslag för att ta itu med problemen. Som vi var inne på tidigare är min och Centerpartiets och rätt många andras uppfattning att det gjorde ni inte riktigt.

Ni lade fram förslag för att få en bra valfråga. Om ni velat ta tag i problemen hade ni frågat oss vad som krävdes för att få igenom det i kammaren. Det gjorde ni inte. Ni kunde ha frågat Liberalerna. Ni kunde ha frågat Moderaterna. Ni kunde ha frågat KD. "Om vi lägger fram en proposition om att ändra de här frågorna så att det blir åtminstone lite bättre än det är i dag, vad behövs för att ni ska kunna vara med?"

Vi sa till exempel det vi sagt flera gånger - att för att kunna gå in och ändra i resursfördelningssystemet behöver vi säkra att de små skolorna på landsbygden kan överleva. Socialdemokraterna valde att lägga fram en proposition helt utan det perspektivet. Då kan man inte förvänta sig att vi ska rösta för. Där missade den socialdemokratiska regeringen den möjlighet som fanns före valet.

Nu har vi en annan regering. Vi får se om den någonsin kommer till skott. Jag är tveksam. Men en fråga som var uppe här tidigare och som är kopplad till frågan om landsbygdsskolor är att Socialdemokraterna vill ha ett veto, ett kommunalt veto.

Det nuvarande styret i Linköping, socialdemokrater och moderater, lägger ned en landsbygdsskola. Tror ledamoten att kommunen med kommunalt veto hade låtit någon annan ta över den skolan och säkra att människorna på landsbygden hade kunnat ha kvar sina barn i den lokala skolan i stället att frakta dem till centralorten?


Anf. 138 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Tack, Niels Paarup-Petersen, för frågan! Jag gläds åt att Centerpartiet omprövar sin skolpolitik och har börjat erkänna en del av de problem som vi socialdemokrater länge har lyft. Jag hoppas att vi kan kroka arm i detta mycket viktiga arbete framöver, för som Niels Paarup-Petersen sa från talarstolen är inte detta system liberalt. Marknadsanpassningarna har gått otroligt långt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag kan inte svara här i efterhand på vem statsrådet ringde och vem hon inte ringde. Men det jag kan konstatera är att detta var en punkt i januariavtalet under lång tid och att många möten hölls. Man hade många samtal. Jag var inte med i dessa samtal, men jag vet att det fanns många möjligheter till samtal.

Det jag också kan konstatera är att den här regeringen aldrig någonsin har bjudit in oss till något samtal, så den inbjudan väntar vi på och skulle gladeligen ta emot.

Det är viktigt att kommuner, som faktiskt har det lagstadgade ansvaret för varje barns rätt till skola, också har inflytande över friskoleetableringar. Det är också en del av kritiken som granskningen framför: att ny- och överetableringarna dränerar de kommunala skolorna på resurser.

Jag och Socialdemokraterna tycker därför att detta är ett viktigt steg framåt.


Anf. 139 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Det är korrekt att vi omprövar vår politik. Det har behövts, och jag är glad för att också vår ordförande ser detta. Svensk skola behöver få nya ramar för resursfördelning och mycket annat. Så är det, och det är bra att Riksrevisionen lyfter det.

Det är klart att kommunerna ska ha inflytande, som Aylin Fazelian säger, och där är Riksrevisionen tydlig. Notera också att Riksrevisionen inte talar om veto. De säger inflytande, och att det ska räknas med. Det är en väsentlig skillnad.

Ledamoten pratade om januariavtalet. Jag var med i dessa samtal. Jag vet inte om jag bidrog med så mycket, men jag var där i alla fall. Man kan säga att skillnaden mellan veto och inflytande i januariavtalet var att Centerpartiet hade veto och Liberalerna hade inflytande. Och det gör skillnad om man har den avgörande rösten eller inte - i kammaren och ute i verkligheten.

Låt oss säga att kommunen har den avgörande rösten när det gäller om någon får etablera sig eller inte och att kommunen då drar sig tillbaka och inte längre vill ta sitt ansvar för att varje bygd har en skola. Föräldrarna kanske då samlas och säger: Vi vill ta över detta, för vi vill säkra att våra barn har en lokal skola. Anser Socialdemokraterna att kommunen då ska kunna vägra? I så fall kan kommunerna säga: Nej, det får ni inte. Vi vill gärna spara pengarna, så vi vill inte att ni ska vara här.

Vi i Centerpartiet anser att det är en oerhört farlig väg att gå. Jag kommer själv från Malmö liksom flera andra här i kammaren. Vi kan konstatera att vi där har haft ett socialdemokratiskt styre som ibland har haft en tveksam syn på alternativa former. Jag ser att det nickas här i kammaren. Många av oss som kommer från socialdemokratiska kommuner är lite rädda för en kommun som har veto mot alternativa driftsformer.

Jag skulle därför vilja höra från Socialdemokraterna om man är redo att ompröva ordet veto och ändra det till ökat inflytande. Jag tror att det hade varit bättre för svensk skola.


Anf. 140 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Det korta svaret är nej. Vi står fast vid att kommunerna behöver ett veto kring etableringsfriheten, som går så otroligt långt i Sveriges kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag kan konstatera att mycket har hänt sedan valet. Mycket har också hänt sedan vi lade fram propositionerna om detta, som i mångt och mycket tar höjd för precis den kritik som Riksrevisionen för fram. Jag hoppas därför att vi kan komma till skott under den här mandatperioden. Men det ligger dessvärre varken på mina eller på Centerpartiets axlar, även om vi hoppas på att få en inbjudan och möjlighet till samtal. Jag hoppas ändå att vi kan bli en kraft i att pressa på den nya regeringen.

Vad jag försökte lyfta i mitt anförande var att det nu aviseras nya utredningar men att detta redan är väl utrett. Man kan ha problem med propositionerna, även om jag tror att en del positionsförflyttningar har skett sedan dess, men utredningar finns det gott om. Dessa utredningar har hela Skolsverige välkomnat, så det är bara att plocka och komma till kammaren med förslag om det faktiskt ligger i regeringens intresse att sätta Sveriges barn och elever före marknadsbolagens vinstuttag.


Anf. 141 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Jag hade skrivit ett anförande, men jag tror att vi har passerat punkten för det anförandet. Jag tror att det här kommer att bli någonting helt annat, och därför kan det också bli lite rörigt. Jag ber om ursäkt för detta.

Låt mig i alla fall först och främst yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Sverigedemokraterna säger alltså inte vad vi vill - det är det vi hör i debatten här från Socialdemokraterna. Det är ganska anmärkningsvärt. Vi har kommittémotioner som lämnas in varje år, där vi på område efter område redogör för vad vi tycker och vad vi tänker. Skolpengen är ingen ny fråga; den har vi debatterat flera gånger i den här kammaren. Den har varit uppe i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor, som man kan ta del av och läsa svaren på, och så vidare. Vi har haft debatter i tv och i radio.

Det borde inte vara särskilt svårt att leta fram vad Sverigedemokraterna har sagt när det gäller finansieringssystemet. Vi har ända sedan lång tid tillbaka - i alla fall sedan 2012-2013, vad jag har kunnat hitta - sagt att vi ska tillåta en ekonomisk buffert för friskolorna. Det ska man ta hänsyn till.

Det handlar om tillståndsprövningen och att den måste skärpas. Nu har vi fått vissa skärpningar, men det är inte tillräckliga och inte i linje med vad vi vill ha.

Vi har sagt att vi vill ha stopp för muslimska friskolor. Det tycker inte Socialdemokraterna är någon särskilt bra idé. De vill tydligen ha muslimska friskolor eftersom de inte lade fram ett enda lagförslag under åtta år om att stoppa dem.

Vi har sagt att vi vill ha ett statligt huvudmannaskap och därmed också en nationell skolpeng. Vi har varit väldigt tydliga med detta. Om man inte riktigt förstår vad vi tycker i skolpengsfrågan när vi säger att vi vill ha en nationell skolpeng är kanske problemet större än vad jag trodde.

Det statliga huvudmannaskapet är viktigt. Det är ju Socialdemokraterna som har satt oss i den situation vi är nu. Det var ingen borgerlig regering som införde 100 procent skolpeng. Det var en socialdemokratisk regering som gjorde det. Låtsas inte som något annat! Det är ni som har infört detta.

Det var inte en borgerlig regering som kommunaliserade skolan. Det var en socialdemokratisk regering som gjorde det. Detta innebar stora problem för kommunerna, inte minst finansieringsmässigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Det var inte så att den socialdemokratiska regeringen när den tillträdde 1994 automatiskt slog till mot friskolorna för att detta skulle ha varit något felaktigt. Det var inte så att man pratade om marknadsskola. Nej, man lät det fortsätta. Varför det? Jo, därför att man då tyckte att det var bra att det fanns valfrihet. Men nu är det annat ljud i skällan, och man försöker låta ungefär som att man alltid har tyckt så här. Men det har ni inte. Vi ser igenom er. Det är historierevisionism och inget annat.

Det finns problem med skolpengen. Det har vi sagt. Det är helt klart så att om en skola läggs ned eller tvingas stänga måste eleverna ta vägen någonstans. Om en skola skulle gå i konkurs måste eleverna ta vägen någonstans. Då har kommunen ett ansvar för att se till att det finns platser. Det är helt klart så att man har olika ansvar.

Problemet var att Socialdemokraterna lade fram ett lagförslag. Ja, med nöd och näppe och i sista sekund lade man fram ett lagförslag som byggde på att man skulle straffa friskolor. Man sa: Här ska vi ha en nedtrappning av skolpengen bara för att ni är friskolor, ingenting annat. Det var ingen hänsyn till vad kostnaderna i kommunen var eller till att det kunde vara skillnad i kostnaderna. Det var inte ens så att man presenterade hur stor den differentierade skolpengen skulle vara, utan det skulle kommunerna själva besluta om, lite godtyckligt.

Man ställde inte heller krav på att kommunerna skulle komma och visa en redovisning: Titta här! Nu är det detta som gäller i vår kommun. De här merkostnaderna har vi fått, och då gör vi dessa justeringar i skolpengen. Nej, så var det inte, utan det var generellt. Det var en generell sänkning av skolpengen till de fristående skolorna. Så var förslaget, och så undrar Socialdemokraterna varför det röstades ned i kammaren.

Ett system måste vara förutsägbart. Det måste var hållbart. Det måste vara långsiktigt. Man måste veta spelreglerna. Det går inte att komma med ett lagförslag där man säger: Nu ska vi införa en modell. Vi vet inte hur den ska se ut. Det får Skolverket redogöra för när vi har infört den.

Det håller inte. Det är dåligt. Det är inget väl genomfört lagförslag. Det var det inte. Nu står man här och säger att det är utrett och att det finns på bordet. Nej, det gör det inte. Det finns dålig empiri kring detta, och vi måste se till att det blir bättre.

Det finns ett ansvar för en ansvarstagande regering att se till att beslutsunderlaget är så bra som möjligt. Den här regeringen kommer tillsammans med oss sverigedemokrater att se till att det finns ett sådant.

Det vi nu ser framför oss är ett efterlängtat paradigmskifte i svensk skolpolitik, och i det paradigmskiftet ligger också att vi ska få till stånd en resursfördelningsmodell som är rättvis, som är framåtsyftande, som är transparent och som alla förstår.

Som jag sa i ett tidigare inlägg: Ni som nu lyssnar på denna debatt ska inte känna oro om ni driver små friskolor ute i landet. Vi kommer att se till att vi skapar en bra finansieringsmodell som inte innebär, till skillnad från Socialdemokraternas, att ni kommer att tvingas att lägga ned er verksamhet och ge upp kampen för att tillgodose elevers möjligheter att välja rätt skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

I Tidöavtalet säger vi att frågan om skolans finansiering ska utredas. Vårt sikte är inställt på att vi ska införa en nationellt bindande skolpengsnorm. Vi kan ju se i dag att det finns stora skillnader mellan kommuner i fråga om hur mycket man lägger och hur man beräknar och att det inte är bra. Då krävs det att staten tar ett ansvar.

Vi vill gärna gå fullt ut och ha ett statligt huvudmannaskap. Ju mer statligt ansvar vi får när det gäller finansieringssystemet, desto bättre är det och desto mer reda i nuvarande system får vi.

Dessutom garanterar vi rätten att välja skola och att friskolorna inte drabbas av utfall från en regering som egentligen vill avskaffa dem, så som den socialdemokratiska regeringen ville.

Det gäller också att vi får ett finansieringssystem som kanske är mer kopplat till staten än till kommunerna. Det är bra, tycker vi, för kommunaliseringen var negativ. Den har haft negativa konsekvenser. Då måste staten rycka in och säga: Nu är det dags att vi har kontroll och ser till att få det bästa av allt.

Herr talman! Ibland utvecklas debatten i en riktning som man inte riktigt tänkt sig, och då kanske man inte kan hålla sig till det manus som man har förberett och som man har tänkt hålla sig till. I det fall detta anförande blev lite rörigt ber jag om ursäkt. Men detta liksom annat skyller jag på Socialdemokraterna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Anders Alftberg, Jörgen Grubb och Robert Stenkvist (alla SD).


Anf. 142 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Jag noterade att merparten av Patrick Reslows anförande handlade om Socialdemokraterna. Jag är smickrad, herr talman, över att det är en så stor besatthet och ett så stort fokus på oss socialdemokrater. Men kanske borde Patrick Reslow trots allt ha hållit sig till sitt manus så att vi hade kunnat få lite kontenta kring vad Sverigedemokraterna faktiskt vill och vad de tänker kring Riksrevisionens granskningsrapport.

Jag har en fråga som jag vill fokusera på. Riksrevisionen pekar på att det svenska skolpengssystemet är ett ineffektivt sätt att använda våra resurser på och att det leder till ett slöseri med skattemedel. Friskolor överkompenseras med våra skattemedel för ansvar de inte har och inte tar. Detta konstateras alltså av Riksrevisionen. Jag ska också tillägga att Sverigedemokraterna röstade emot förslag i precis den här riktningen som vi lade fram förra våren.

Hur ser Sverigedemokraterna på Riksrevisionens ganska svidande kritik, får man ändå säga, mot Sverigedemokraternas politik, som det i praktiken innebär? Sverigedemokraterna fortsätter att stå upp för de systemfel som finns i svensk skola. Vad tänker Sverigedemokraterna kring det Riksrevisionen konstaterar om slöseriet med skattemedel?


Anf. 143 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! För det första säger inte Riksrevisionen att det finns slöseri med skattemedel. Man säger att det finns problem, och det finns det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

För det andra är det inte så att det förslag som Riksrevisionen nu nämner var det förslag som Socialdemokraterna kom med. Ni skulle ju straffa friskolorna. Ni skulle ha en differentierad skolpeng, där ni skulle straffa friskolorna för att de var friskolor. Varför det? Jo, för att i grunden vill ni inte ha friskolor. Det var vinstintresset ni ville åt. Socialdemokraterna har inte ens förstått skillnaden mellan vinstmarginal och vinstuttag. Att i det sammanhanget föra ett rimligt resonemang kring dessa frågor blir helt absurt.

Tala om för mig hur en fristående skola med en rörelsemarginal på 3,5 procent ska klara sig om den samtidigt ska få en skolpeng som kanske är 10-15 procent lägre än den kommunala skolans? Det finns inte en fristående skola som skulle klara sig.

Jag tycker också att Aylin Fazelian ska tala om för mig hur fristående skolor ska agera om de inte får lov att gå med vinst när aktiebolagslagen säger att man måste gå med vinst. Här är Socialdemokraterna ute på hal is.

Det är inget systemfel vi pratar om. Vi har enskilda saker som måste rättas till, men det handlar inte om att vi ska skapa differentierade system där den ena skolformen och driftsformen framhävs som viktigare än den andra. Det var det som var Socialdemokraternas stora misstag i våras. Det var därför kammaren röstade ned förslaget.


Anf. 144 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Jag tycker att det är sorgligt. Jag tycker att det är tragiskt på riktigt att Sverigedemokraterna står här och försvarar och enbart pratar om skolbolagens rätt att ta ut vinst. Det är inte ett ord om barnen och våra unga. Det är inte ett ord om rätten till undervisning och rätten till lärare. Det är bara fokus på rätten att ta ut vinst. Jag undrar vad Sverigedemokraternas väljare tänker kring det.

Men jag vill komma tillbaka till den fråga som jag trots allt inte fick svar på. Sverigedemokraterna menar att vi socialdemokrater är emot friskolor när vi konstaterar att kommunala skolor har ett större ansvar och därmed större merkostnader och därför borde kompenseras för det. Det är precis samma slutsats som Riksrevisionen landar i. Menar Patrick Reslow att också Riksrevisionen är emot friskolor?


Anf. 145 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Enligt Aylin Fazelian pratar inte Sverigedemokraterna om vad vi vill göra med skolan. Låt mig då tala om vad problemet är i svensk skola och vad vi vill åstadkomma.

Det är inte så att kunskapsresultaten är helt fantastiska och att vi ser en fantastisk utveckling över tid när det gäller kunskapsresultaten. Det är inte så att universiteten jublar över svenska elevers förkunskaper när de kommer till universitetet. Det är inte så att svenska gymnasieskolor jublar över de kunskapsluckor våra niondeklassare visar när de kommer till gymnasieskolan. Det finns en anledning till att man på universiteten inför nybörjarkurser i moderna språk; studenterna har nämligen inte lärt sig det de ska kunna när de kommer till universitetet.

Det här är konsekvensen av socialdemokratisk politik. Vill Sverigedemokraterna göra någonting åt detta? Ja, det vill vi, och vi har massiva förslag på hur vi sätter kunskapen i fokus och hur vi ska se till att stärka lärarkåren och lärarrollen. Vi har förslag på hur vi ska se till att det är tyst i klassrummen och hur man upprätthåller ordningen. Vi har förslag på hur vi ser till att universiteten håller sig till den akademiska friheten och hur vi får universitet som är i världsklass och världsledande, som producerar vetenskapliga artiklar och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Om Aylin Fazelian är intresserad av Sverigedemokraternas skolpolitik är det bara att ta fram någon av våra kommittémotioner och läsa på. Där förklarar vi detta till punkt och pricka. Men det vi aldrig kommer att göra är att lägga fram förslag där man pekar ut den ena driftsformen som viktigare än den andra. Det viktiga för oss är rätten för elever att välja skolor. Det är den rätten som är central, ingenting annat.


Anf. 146 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Det är alltid trevligt när vi har debatter om utbildning att det är så mycket från Malmö! Inte illa - skolan blir väl bättre av det, får vi utgå ifrån.

Jag vill börja med att påminna ledamoten Reslow om att han faktiskt var moderat när skolpengen var lägre, i det moderata systemet.

Reslow pratar mycket om statligt huvudmannaskap. Det är en fäbless han delar med Liberalerna av någon konstig anledning. I dag är det omkring 900 huvudmän. Med ett förstatligande skulle det vara omkring 600 huvudmän. Är det det som gör skillnad?

För att gå från 900 till 600 huvudmän vill Sverigedemokraterna riva upp vardagen i svensk skola fullständigt. Alla lärare ska byta anställningsavtal. Byggnader ska byta händer. Varenda del av svensk skola ska göras om. Det skulle ta omkring 20 år, enligt en utredning som just tittar på frågan. Det skulle ta bort resurser och energi från svensk skola, det som behövs för att undervisa elever och inte för att göra organisatoriska förändringar. Det säger utredningen också.

Reslow sa också att han vill ha ett förutsägbart och långsiktigt regelverk. Om det är vi helt överens, och det är därför vi anser att det skulle vara trevligt att någon gång få en liten inbjudan till regeringen för att ha ett samtal kring hur vi skapar detta, för det skapas nog inte av en smal majoritet.

Om man då tittar på det här med förstatligande, som vi inte tror kommer att hända, är det statens hantering av Arbetsförmedlingen, där man plötsligen stänger ned 100 kontor runt om i landet utan att politiken vill det, som man tänker är staten i sitt esse? Är det när styre efter styre har kapat alla möjliga pengar till polisen så att man får stänga ned utbildningar? Är det det som är målet för det statliga? Är det som med försvaret, som inneburit att vi inte ens har kunnat försvara landet?

Är det det Sverigedemokraterna menar när de säger att om staten styr, då blir det bra?


Anf. 147 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Jag tror att det absolut främsta argumentet för ett statligt huvudmannaskap är att vi ska komma undan det här att våra många kommuner tolkar olika och gör olika prioriteringar i sina budgetar. Dessutom finns det en massa pålagor på skolan som också kommer att försvinna. Jag tror att det är viktigt att man har en enhetlig styrning av skolan i hela landet, och det är därför som vi vill ha ett statligt huvudmannaskap.

Jag ser inga problem med att lärare byter anställningsavtal och liknande. Tvärtom tror jag att det finns ett starkt stöd i lärarkåren för att återgå till ett statligt huvudmannaskap. Den frågan är något som lärarna har drivit länge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag tror att det skulle vara jättebra om man gjorde den förändringen, för då skulle staten också ha möjlighet att se till att det blev mer likvärdigt i svensk skola. Även om kommunerna i viss mån kommer att vara kvar i Skolsverige är det ändå så att det är de nationella styrdokumenten och de nationella finansieringssystemen som kommer att vara centrala.

Detta tror jag är den viktigaste åtgärden för att komma till rätta med likvärdighetsproblemet i skolan.


Anf. 148 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Det är inget nytt att Sverigedemokraterna inte gillar olika. Men jag är ändå lite förvånad. Att skolan ska vara likadan i Malmö, Filipstad och Haparanda, att skolan kan styras precis likadant och att regelverken kan vara precis likadana och i detalj se likadana ut fungerar inte i praktiken. Hälften av Sveriges skolor har under 200 elever. De måste styras på ett annat sätt än Malmös storstadsskolor med 500 elever. Det är två helt olika världar. Det kommer aldrig att vara så att allting styrs likadant.

Idén att allting ska styras från den här kammaren, att vi ska stå här och hitta alla de rätta svaren för hur det ska se ut över hela det stora, breda landet, är en chimär. Det finns inte! Det är nödvändigt att man utifrån lokala förutsättningar faktiskt kan ta lokala hänsyn, och det speglas i välfärden, i skolan, i vården etcetera.

När de styrande i Malmö lade ned skolan där vår goda kollega Noria Manouchi gick kunde hon skapa en stark lokal debatt. Hon gjorde ett fantastiskt jobb med detta, och det är bland annat därför hon sitter här i riksdagen. Hon är duktig! Om hon hade varit tvungen att gå till Lotta Edholm för att säga att den här skolan i Malmö är ett problem hade hon aldrig någonsin lyckats. I dag kanske det hade lyckats, för nu sitter hon i riksdagen, men då gjorde hon inte det.

Den demokratiska närheten är extremt viktig för människor. Det förstår man inte, och man förstår inte att då kommer staten att lägga ned små skolor för att få ihop pengar. Man bryr sig inte om landsbygden. Man bryr sig inte om de yttersta delarna av landet när man sitter här i Stockholm. Det har vi sett gång på gång, och det är därför Centerpartiet gång på gång kämpar för landsbygden.

Om man står här kan man stänga ned utan problem. Då blir det inte som i Linköping eller Norrköping nu, nämligen att folk blir sura och pratar med sin lokala politiker. Det blir så långt, för de måste gå till Lotta Edholm, som inte kommer att bry sig. Hon var i Linköping, men hon pratade inte ens med dem. Hon hade chansen, men hon gjorde inte det.

Varför ska vi vara så långt från människors vardag, så långt från glesbygd, landsbygd etcetera? Varför måste allting beslutas i Stockholm? Jag förstår det inte.


Anf. 149 Patrick Reslow (SD)

Herr talman! Det blir lite konstigt om man tror att statligt huvudmannaskap innebär att allting ska finnas i Stockholm. Det handlar ju om regelverken. Vi har ju lagstiftning på andra områden som beslutas i riksdagen och där själva verksamheten sedan utövas på annat håll. Det är väl inget konstigt. Det handlar om vilket regelverk man har och vilken styrning och uppföljning man ska ha när det gäller regelverken. Det är väldigt märkvärdigt om Centerpartiet inte har förstått det, men då förstår jag lite grann att man hamnat efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag tror faktiskt att det är det lokala som är problemet i svensk skola i dag. Kommunaliseringen innebar att en massa kommuner gör olika prioriteringar. Man fick inte någon enhetlig styrning över saker och ting. Så kan vi inte fortsätta längre.

Jag delar heller inte Niels Paarup-Petersens synpunkter när det gäller skolor på landsbygden, alltså att det skulle bli särskilt svårt om man har ett statligt huvudmannaskap. Problemet har ju varit att kommunaliseringen gjort att man lagt ned mindre skolor på landsbygden, glesbygdsskolor och liknande. Det gör man eftersom kommunerna inte har pengar och resurser att upprätthålla de små skolorna, vilket jag menar att man kommer att ha om man får ett statligt huvudmannaskap och ett statligt finansieringsansvar.

Det är i det kommunala Sverige som man lägger ned glesbygdsskolor. Det gjorde man inte i samma utsträckning när vi hade ett statligt huvudmannaskap.


Anf. 150 Samuel Gonzalez Westling (V)

Herr talman! Frågan om privata skolors rätt att ta ut vinst lever fortfarande i allra högsta grad. Men efter över ett decenniums kamp från Vänsterpartiets sida, då vi länge ensamma drivit frågan om ett vinstförbud, har skolbolagens förkämpar till slut, en efter en, långsamt retirerat. Det är sällan vi i dag hör höga politiska företrädare argumentera om vinstutdelningarnas förträfflighet som bevis för hur bra skolbolagen och friskolorna är. Det är väl möjligen en och annan sverigedemokrat som yrvaket tittar upp och uttrycker sitt helhjärtade stöd till skolbolagsjättarnas utsugning av våra skattemedel - till åhörarnas stora förvirring, ska tilläggas.

Vi ska dock inte tro att retoriken kring skolfrågan har fått den samlade högern att radikalt ändra inställning. Tvärtom är det snarare en fråga om att folkets vilja äntligen får genomslag, det vill säga folket som länge har varit massivt emot vinster i välfärden. Man anser helt enkelt att skattemedel ska gå till det de är avsedda för. Vänsterpartiet har länge menat att varje krona ska gå till barnen och till lärarna. Där gör våra skattepengar nytta, inte i ägarnas fickor.

Herr talman! Lojaliteten till kapitalet hos högerns företrädare finns dock kvar, även om det är retoriskt svårt för dem att motivera den. När det gäller vår skolminister har vi all anledning att fråga oss om det är svenska folket och eleverna hon i första hand företräder, eller om det är hennes gamla kompisar i skolbolagen. Det är kanske också därför regeringen väljer att förhala frågan om skolpengen in i det sista. Varför väljer annars regeringen att återigen utreda hela frågan om skolpengen, när det finns färdigutredda förslag att tillgå?

Från regeringen hör vi återigen samma gamla prat och ser lika lite verkstad som alltid. Är det för att skolbolagen in i det sista ska kunna mjölka folket på inbetalda skatter i så hög utsträckning som möjligt? Jag förväntar mig egentligen inte ett ärligt svar på den frågan, men jag vill vara tydlig med att vi alla ser vad det är som försiggår.

När det gäller skolpengens utformning anser Vänsterpartiet för övrigt att det bör införas ett system med klasspeng i stället för dagens ersättning per elev. Dagens modell premierar stora klasser, eller som skolbolagsmogulen Barbara Bergström själv uttrycker det: I ett system med skolpeng skapas överskott framför allt genom att vi kan fylla klasserna. Skolpengen för de sista två eleverna i en full klass är hög jämförd med marginalkostnaden för samma elever.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Det här betyder i klarspråk att i en skola där klasserna är små, med många lärare, blir kostnaden per elev mycket högre än om det är stora klasser. Vi vet att det är ett sätt för privata skolbolag att tjäna pengar, då de kan ha färre anställd personal och större klasser - precis som Barbara Bergström själv erkänner.

Skolor med hög lärartäthet och mindre klasser missgynnas, likaså landsbygdsskolor och skolor med behov av mindre undervisningsgrupper. Om vi i stället inför ett system med klasspeng i kombination med en särskild ersättning som fördelas utifrån elevernas individuella behov, skulle alla skolor gynnas i slutändan.

Herr talman! Vänsterpartiet fortsätter att företräda den åsikt som en majoritet av svenska folket har - pengarna ska gå till barnen, till undervisningen, inte till privat vinst.

Slutligen, herr talman, vill jag bara återigen uttrycka att det är på tiden att vi en gång för alla kommer till rätta med de problem vi i dag ser i skolan. Tyvärr har högern i åratal blockerat alla möjligheter att stoppa läckaget och därmed dräneringen av svensk skola. Tyvärr verkar de heller inte i regeringsställning vilja göra något åt problemen, åtminstone inte på riktigt. Svensk skola och svenska folket förtjänar bättre.

Jag yrkar bifall till reservation 3.


Anf. 151 Noria Manouchi (M)

Herr talman! Vi har att hantera Riksrevisionens rapport om skolpengen - effektivitet och konsekvenser.

Riksrevisionen har granskat regelverket för skolpengen till fristående skolor och konstaterar att de bestämmelser som avser ersättning till enskilda huvudmän för elever i grundskola i vissa avseenden motverkar en likvärdig skola.

Regelverket är krångligt och otydligt, vilket medför svårigheter vid bedömning av ansökningar om nyetablering. Enligt dagens 30-åriga system finns möjlighet för Skolinspektionen att neka en ansökan om etablering av en ny skola, exempelvis om analysen visar att en nyetablering skulle medföra påtagligt negativa följder på lång sikt.

Riksrevisionen menar dock att reglernas otydlighet leder till en alldeles för snäv tillämpning av dessa möjligheter. Dessutom menar Riksrevisionen att nuvarande skolpengssystem medför svårigheter för såväl huvudmännens möjligheter att planera sin verksamhet som för stat och kommun att få till en effektiv resursfördelning.

Herr talman! När friskolereformen genomfördes 1992 av Bildtregeringen var målet att åstadkomma största möjliga frihet för barn och föräldrar att välja skola. Denna frihet skulle komma att innebära möjligheten att välja mellan det offentliga skolväsendet och fristående skolor men också att välja mellan en skola i den egna kommunen eller en skola i en annan kommun.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

I de principiella utgångspunkterna som redogjordes för i propositionen från 1992 står det bland annat att för att skapa realistiska möjligheter för föräldrar och elever att välja mellan kommunernas skolor och fristående skolor krävs att de som väljer en fristående skola tillförsäkras rätt till i allt väsentligt samma villkor och ekonomiska förutsättningar som de som väljer en kommunal skola.

Likvärdiga villkor, konstateras dock, innebär inte nödvändigtvis att varje skola ges samma ekonomiska stöd. Det offentliga stödet som tillfaller en skola måste utgå från vilket ansvar och åtagande skolan tar och fullgör. Detta står alltså i de principiella grunderna för den proposition som Carl Bildt lämnade till riksdagen att ta ställning till 1992.

Det är också utifrån dessa principer, herr talman, som Moderaterna tillsammans med övriga partier i regeringsunderlaget nu vill renovera det 30 år gamla friskolesystemet. Systemet ska självklart genomsyras av mångfald, kvalitet och likvärdighet. Det är också så vi säkrar valfriheten.

Under förra mandatperioden presenterade Moderaterna flera förslag för att skärpa systemet. Det kan väl behövas efter 30 år. Skärpt ägarprövning, kvalitetskrav vid vinst, möjlighet att kräva tillbaka skolpeng vid brott och fiffel och ökad tillsyn. Allt detta sa Socialdemokraterna nej till.

I Tidöavtalet presenterar vi ytterligare förslag om ekonomiska garantier, vinstförbud under första året och en sanktionstrappa vid kvalitetsbrister. Systemet är inte perfekt utan måste vårdas, och det handlar inte om positionsförflyttningar utan om långsiktigt ansvarstagande. Riksrevisionens rapport och åtgärder, som ska utredas, blir ytterligare ett steg i en klassisk moderat riktning om ordning på finanserna, som tidigare finansminister Anders Borg brukade säga.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 152 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Riksrevisionen konstaterar att kommuner har det lagstadgade samhällsansvaret för alla elevers rätt till en bra skola men saknar avgörande inflytande över skolans långsiktiga planering. Friskolekoncerner väljer ofta att etablera sig på platser med ett elevunderlag som skapar goda förutsättningar för vinstuttag, samtidigt som kommunala skolor då drabbas av överkapacitet och stigande genomsnittskostnader.

Min fråga till dig, Noria Manouchi, är: Hur tänker ni ta er an de problem som Riksrevisionen beskriver i sin rapport om de svåra konsekvenserna för de kommunala skolornas ekonomi när ni nu har röstat nej till att kommuner ska få ökat inflytande över friskoleetableringar?


Anf. 153 Noria Manouchi (M)

Herr talman! Vi är definitivt emot att kommunerna ska ha vetorätt när det gäller etablering av friskolor. Vi är fullt medvetna om den friskoleslakt som skulle uppstå i de socialdemokratiska kommunerna om en sådan vetorätt fanns. Vi är väl medvetna om de 400 000 elever och 80 000 lärare som väljer att gå eller jobba i en friskola och om att deras platser skulle vara hotade med ett sådant veto - socialdemokratiska kommuner från norr till söder skulle genomföra den friskoleslakt som den tidigare socialdemokratiska regeringen suktade efter. Det stämmer att vi är emot ett sådant veto.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Det vi vill ha är en utökad tillsyn. Det vi vill är att man utreder de förslag som Riksrevisionen nu presenterar.

Det som hände under förra mandatperioden, herr talman, var ju att den socialdemokratiska regeringen presenterade en proposition som var baserad på en utredning som var fruktansvärt undermålig. Detta gjorde det omöjligt för oss som opposition att stödja regeringen i någon av de frågor som man presenterade. Det var omöjligt, och det var faktiskt pinsamt hur dåligt den propositionen - som var baserad på en lika dålig utredning - var skriven.

Redan då flaggade vi för det som vi nu tänker verkställa. Det behövs en utredning som tar hänsyn till långsiktighet och till att det behövs genomarbetade förslag för nationell likvärdighet. Detta föreslog vi då, och det föreslår vi nu. Det är att ta ansvar på riktigt.


Anf. 154 Aylin Fazelian (S)

Herr talman! Det är intressant att de förslag som den socialdemokratiska regeringen lade fram hyllades av Skolsverige, av Konkurrensverket och av instans efter instans som pekade på att detta var nödvändiga reformer. Kritiken mot systemet som det ser ut är utbredd - alla från lärare och elever till internationella organisationer som OECD pekar på problemen med marknadsskolan. Ändå verkar högerpartierna sätta händerna för öronen och vägra lyssna. Man kallar det pinsamt och dåligt, men tunga instanser, tunga myndigheter och internationella organisationer pekade på hur viktiga dessa förslag var.

Moderaterna vill inte göra någonting åt marknadsskolan. För Moderaterna är det mycket viktigare att skydda skolbolagens rätt till vinst och expansion än att sätta våra barn och elever i första rummet, oavsett vilken skola de går på och oavsett vilken driftsform det handlar om.

Låt mig ge ett exempel från min egen valkrets. I Göteborgs kranskommuner driver Internationella Engelska Skolan på hårt för att etablera sig där elevunderlaget är gynnsamt. I Härryda kommun vill man till exempel slå upp portarna för 600 elever. Kommunen bedömer att detta skulle leda till 1 000 tomma skolbänkar, vilket skulle innebära att eleverna i de kommunala skolorna tvingas leva med stora nedskärningar samtidigt som aktiebolaget får ta ut vinst.

Jag upprepar min fråga till Noria Manouchi: Vad ska Moderaterna göra när det gäller de kommunala skolornas svåra ekonomiska situation när friskolor fortsatt har fri etableringsrätt?


Anf. 155 Noria Manouchi (M)

Herr talman! Friskolorna har inte fri etableringsrätt, vilket också konstateras i Riksrevisionens rapport. Skolinspektionen har rätt att neka dem att etablera sig. Socialdemokraterna kan inte stå i denna talarstol och ljuga om att Skolinspektionen inte har rätt att göra det, för det har man.

Riksrevisionen konstaterar att regelverket är svårtolkat, och detta är vi nu villiga att åtgärda. Det är nämligen så man tar ansvar för politik. Det är så man tar ansvar för att systemen fungerar. Man ser till att det finns en majoritet i denna kammare som är villig att se till att systemen fungerar. Man vevar inte i debatten och struntar i majoritetsförhållandena för att sedan inte få igenom någon av de förändringar som man tror ska rädda skolan. Det är inte så man gör saker på ett seriöst sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Jag kan också ta ett exempel från min egen kommun när vi nu pratar om kommunernas svåra ekonomiska situation och hur friskolorna utnyttjar systemet.

I min kommun Malmö är utanförskapsområdena många och skolorna med svåra problem ännu fler. När vi har skolkoncerner - som Socialdemokraterna ju menar är det största problemet inom svensk skola - som vill etablera sig i de tuffa områdena eftersom de menar att de faktiskt kan bedriva en god verksamhet säger Socialdemokraterna nej. Jag säger detta för att ledamoten ska vara medveten om sitt eget partis ansvarstagande i dessa frågor. Sedan skär Socialdemokraterna ned den kommunala skolbudgeten med 200 miljoner.

Det stämmer att jag inte, som i Malmö, vill ge socialdemokrater vetorätt över hur svensk skola ska se ut.

(Applåder)


Anf. 156 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Ledamoten Manouchi använde ett klassiskt borgerligt uttryck i talarstolen. Det var underbart; vi är många som saknar de goda gamla alliansdagarna med borgerligt styre!

Ordning på finanserna är jättebra. Vi ska ha ordning på finanserna i svensk skola. Som ledamoten var inne på har vi inte alltid sett det i den socialdemokratiskt styrda kommunen Malmö - jag och ledamoten har ju vissa gemensamma erfarenheter därifrån - och ser fortfarande inte alltid det.

Jag kan också konstatera att det inte riktigt är ordning på finanserna i svensk skola. Om jag ska vara lite liberal, eller borgerlig, kan jag säga att det måste finnas vissa förutsättningar om man ska ha en marknad. Konkurrens på lika villkor är en sådan förutsättning, och regelverken är det som skapar en marknad. En marknad utan regelverk är inte fri - Nobelpristagare säger detta; det är inte bara jag.

Om en kommun tycker att det skulle vara fantastiskt med bemannade skolbibliotek på alla skolor i kommunen och vill göra verklighet av det kostar det i dagsläget mycket pengar. Låt oss säga att det kostar 1 miljon och att hälften av skolorna i kommunen är fristående skolor. Då skulle kommunen inte få betala 1 miljon utan 2 miljoner för att göra detta. Den ena miljonen går till de fristående skolorna, som inte behöver införa skolbibliotek. Man betalar alltså dubbelt så mycket som det kostar utan att få dubbla effekten. Det är inte att ha ordning på finanserna, utan det är att kasta skattepengar i sjön. Detta är vi vana vid att se som en socialdemokratisk paradgren. Jag är väldigt ledsen att numera se detta som en moderat paradgren.

Jag vill gärna höra från ledamoten: Är vi redo att ta tag i skolpengen ordentligt?


Anf. 157 Noria Manouchi (M)

Herr talman! Jag tackar min kära kollega från Malmö för dessa frågor.

Det är absolut så att Moderaterna under denna mandatperiod, precis som under den förra mandatperioden, är redo att ta tag i det svenska skolpengssystemet. Detta är inget nytt ställningstagande. Detta är inte en positionsförflyttning, utan det är att vidhålla den moderata linjen. Vi är villiga att utreda denna fråga. Vi är villiga att vidta åtgärder för att få ett bättre fungerande finansieringssystem för svensk skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Detta kan man läsa om i våra ställningstaganden i olika typer av kommittémotioner och följdmotioner under förra mandatperioden. Man kommer också att få bevittna detta under denna mandatperiod. Det vill jag vara mycket tydlig med.

Vi ska etablera ett system som ser till att pengar går till rätt saker, och vi kommer att utgå från principerna som propositionen från 1992 grundade sig på. Vilket ansvar och vilket åtagande skolan tar och fullföljer ska vara ledande för ett nytt system för skolpengen. Det är mitt löfte. Vilket är ert? Centerpartiet lägger nu om sin skolpolitik, men partiledaren pekar inte ut någon riktning utan konstaterar bara att man inte riktigt vet men att det kanske kommer något. Jag undrar var ert besked är. Det borgerliga, liberala Centerpartiet som stöder Socialdemokraterna, vad blir ert besked till väljarna?


Anf. 158 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Vilken underbar fråga att få. Nu får jag lov att lägga ut texten om Centerpartiet. Jag utgår från att vi kommer att fortsätta att vara ett liberalt parti - tyvärr det enda kvarvarande i riksdagen.

Vi har demokrati inom partierna, och jag uppskattar att vi nyttjar den strukturen innan vi säger hur vi ska lägga om vår politik; det är värdefullt.

Jag undrade om Moderaterna är redo att ta tag i frågan, och svaret blev att de är redo att utreda den. Det låter som ett sossesvar. Att lägga fram fler utredningar i stället för att göra något nu var ju en kritik mot januariavtalet. Jag undrar hur Moderaterna ser på det?

Givetvis måste vi utreda för att få veta hur saker och ting ser ut, men här finns mycket som inte är juridiskt komplicerat. Det handlar om vad som ska prissättas.

Vi är valfrihetens absolut största vänner. Vi vill ha en skola med valfrihet och rimlighet. Många lärare blir säkert förvånade när jag säger: Låt oss få in lite mer marknad i skolan. Låt oss se till att det vi betalar för också levereras. En marknad är ju när man får betalt för det man levererar och konkurrerar på lika villkor. Men det gör man inte i dag.

Problemet är att vi har den konstiga ordningen att man kan säga att man vill vara med och sedan få betalt oavsett vad man gör. Många får betalt för mer än de levererar. Det kan också vara svårt att få betalt för det man faktiskt levererar. Ska vi inte göra något åt detta och få ordning på finanserna?


Anf. 159 Noria Manouchi (M)

Herr talman! Det våra skolor ska konkurrera med är kvalitet. Elever och föräldrar ska ha rätt att välja skola, och de ska ha rätt att själva ta beslut som rör deras familjesituation och deras framtid. Den rätten ska inte tas ifrån dem av exempelvis Socialdemokraterna.

Mitt besked om det svenska skolfinansieringssystemet är att vi är villiga att ta tag i det. Det står i Tidöavtalet, och regeringen har återkommande varit tydlig med att man vill ta tag i detta. Om detta inte räcker som garanti för ledamoten kan han gå tillbaka och titta på vad Moderaterna föreslog under föregående mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Vi är väldigt angelägna om att ta tag i svensk skolfinansiering, men vi är inte villiga att presentera förslag för kammaren som är underarbetade och som baseras på en undermålig utredning. Till den som hävdar att detta inte behöver utredas och att det räcker med de utredningar som redan är gjorda är mitt besked: Vi kommer inte att presentera förslag baserade på dåliga utredningar.

Den tidigare utredningen var inte bra. Den kartlade inte ens de direkta kostnaderna. Ledamoten efterfrågar vad som ska få kosta. Låt oss börja med att titta på det, för vi behöver svara på den frågan för att kunna ta fram ett långsiktigt hållbart system. Det är Moderaternas och regeringens ambition.

(Applåder)


Anf. 160 Niels Paarup-Petersen (C)

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 2.

I dag diskuterar vi Riksrevisionens rapport om skolpengen. Vad säger då Riksrevisionen? Är regelverket för skolpengen likvärdigt i dag? Nej. Är det effektivt? Nej. Det var inte bra. Då kan man fråga sig: Vill regeringen då göra något åt det rätt så snabbt? Nej. Det är ett problem.

Här står vi i dagsläget. Vi har ett system som varken är likvärdigt eller effektivt och som regeringen inte vill ta tag i. Det är en utmaning.

Utredningar är bra. Vi kan vara överens om att skolpolitiken de senaste åren inte gett så mycket effekt som många av oss skulle ha velat se. Det gäller för båda sidor och den oerhört smala mitten. Men vi vet att det finns en massa skolor som får betalt för saker de inte gör.

Tänk er att vi har en butik med två olika leverantörer av mjölk, till exempel Skånemejerier och Arla. Vi vill gärna stötta de lokala bönderna och är beredda att betala lite extra för att få mjölk från dem genom Skånemejerier eftersom man ger skånsk landsbygd bättre förutsättningar och bra villkor. Konkurrenten erbjuder tysk mjölk med sämre villkor för djuren. Vi går med på att ha ett lågprisalternativ, men leverantören vill ha samma pengar som Skånemejerier. Varför det, säger vi, ni har ju sämre villkor för djuren och hjälper inte skånsk landsbygd. Då säger de att de är på samma marknad och ska ha lika mycket betalt och att Skånemejeriers högre kostnader för samma vara inte betyder att de ska få mindre betalt.

Ingen skulle ta den tyska mjölken till samma pris, för det hade varit jättemärkligt. Marknaden fungerar så att sämre kvalitet ger sämre betalt. Så fungerar det på alla marknader utom den svenska skolmarknaden.

Problemet med svenska skolan är inte att det är en marknad utan att marknaden inte fungerar. Utifrån ett liberalt perspektiv är det en jätteutmaning att det med dagens system inte går att konkurrera. Om kommunerna har en hög kostnad får fristående skolor högt betalt. Om den kommunala skolan har låga kostnader får fristående skolor lågt betalt. Den fristående skolan har med andra ord inte heller möjlighet att förbättra kvaliteten, för de får inte betalt för det. Varenda gång en kommun ska göra en kvalitetshöjning ska de betala dubbelt, och varenda gång en fristående skola vill göra en kvalitetshöjning kan de inte få betalt för det.

Det här är en dålig resursmodell för svensk skola som innebär att det försvinner jättemycket pengar som inte går till bättre skolgång. Detta är vardag i svensk skola. Utifrån det perspektivet behöver vi mer marknadstänk, mer valfrihet och mer rimlighet. Man ska konkurrera med hög kvalitet i stället för att konkurrera med lägre kvalitet och ta ut pengar. Det är detta vi måste göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Då måste jag fråga mina gamla goda borgerliga vänner i Moderaterna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Jag måste fråga Liberalerna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Varför vill KD ha ett sådant här skatteslöseri? Det är inte rimligt! Jag kan också fråga SD - jag började med de borgerliga vännerna: Varför vill ni ha ett sådant här skatteslöseri? Det är inte rimligt! Det måste ändras.

Socialdemokraterna gjorde ett oerhört dåligt jobb förra mandatperioden. De lyckades inte göra det de skulle. Jag pratade med dem, och vi hade kunnat ta steg framåt, men det gjorde de inte. Men nu är det ni som sitter vid makten. Det går inte att skylla på det som har varit. Det är framåt vi ska tänka. Det måste vi göra. Och det går att förändra.

Vi måste vara ärliga med att resursmodellen är avgörande, till exempel för små skolor på landsbygden. De är dyra. Det enda sättet att fixa det här, att ha små skolor kvar på många ställen, det lyckas man inte med. Man lägger ned dem i stället. Man gör det i Linköping där Moderaterna och Socialdemokraterna styr tillsammans. Man lägger ned dem i Norrköping där det är L, KD och M som styr tillsammans. Man gör det för att man inte ser möjligheten att ha jättehöga kostnader för vissa elever när man samtidigt måste betala extra för en massa extra elever som inte går i de specifika skolorna.

Varför måste Linköping och Norrköping för att ha kvar valfriheten och möjligheten för barn på landsbygden att gå i en lokal skola betala till centrala stora skolor mitt i stan som styrs av koncerner i Stockholm? Varför är det rimligt?

Det här är sådant som slår ut landsbygdsskolor över hela Sverige. Det funkar inte att ha dem, för det är för dyrt. Det handlar också om behöriga lärare: ju fler behöriga lärare, desto dyrare är det. Därför måste du betala som om alla fristående skolor hade behöriga lärare. Men det har de inte, för det är billigare, men du måste betala för dem som om de hade det. Det är inte rimligt! Det är samma sak med skolbibliotek som är bemannade. Om alla de kommunala skolorna har det - vilket inte är fallet, det ska vi vara tydliga med - ska du betala för det hos skolor som inte har det. Varför är det rimligt? Det är inte rimligt. Och hur är det med elevhälsa? Ju bättre elevhälsa du vill skapa för dina elever, desto mer ska du betala till någon annan som inte levererar det.

Det finns ingen annan marknad som fungerar så. Det är inte rimligt. Om Skanska får i uppdrag att bygga en motorväg och får 1 miljard per kilometer betalar vi väl inte NCC 1 miljard för att bygga en landsväg bredvid? Nej, vi betalar dem kanske 800 miljoner, för den är billigare att bygga. Varför ska vi just på skolmarknaden betala den där miljarden i stället? Det är inte rimligt!

Vi måste komma tillbaka till att man inte ska ha betalt för saker som man inte gör. Det gäller såväl skolan som alla andra områden. I dagsläget är det så att den som har ambitioner inte kan konkurrera med den som inte har det eftersom det blir för dyrt.

Med dagens resursmodell säkrar vi att vi har en resursfördelning som belönar låga ambitioner framför höga. Det kan inte vara en borgerlig skolpolitik! Vi har en vänster som är emot valfrihet ideologiskt. Vi är för valfrihet ideologiskt, och vi vill ha det. Men valfriheten måste göra att vi får en bra skolgång, inte en dålig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Så snälla, låt oss få saker att hända! Låt oss inte vänta en massa år. Om vi ska vänta på att en utredning som ännu inte är tillsatt först ska börja utreda tar det två år - jag tror att den senaste tog det - och sedan ska vi börja diskutera och därefter ska det läggas fram en proposition, och då blir det som förra gången: Den läggs precis före valet, och det blir en valfråga i stället för att lösa skolans problem.

Vi kan bättre, men då måste också regeringen börja kalla in oss andra partier och se till att saker händer. Och det, mina vänner, hoppas jag sker jättesnart.


Anf. 161 Mathias Bengtsson (KD)

Fru talman! Den svenska skolan står inför stora utmaningar. Vi behöver återupprätta en utbildningstradition som bygger på tillit och förtroende mellan elever, lärare och föräldrar. Vi behöver en skola med ordning och reda där elever får uppleva trygghet och arbetsro, en skola som har höga förväntningar på både elever och personal, en skola som möter varje elevs utmaningar med tro på elevens potential att lyckas och en skola där varje barn får möjlighet att förverkliga sina egna drömmar.

Det finns många olika saker som behöver göras för att styra mot den här målbilden och vända utvecklingen i svenskt skolväsen. Många åtgärder behöver till, men att försvåra för friskolor att hjälpa elever är inte en av de sakerna. Tvärtom är en viktig del i att återupprätta det svenska skolväsendet att friskolorna får bästa möjliga förutsättningar att vara med och bidra för att hjälpa elever att klara skolan.

Fru talman! Friskolor skapar en mångfald och en större möjlighet för föräldrar och elever att använda sin rätt att välja en skola som passar, men också, kanske ännu viktigare, att välja bort en som inte fungerar.

Alla elever har rätt att gå på en skola där man mår bra, trivs, får arbetsro och blir behandlad med respekt. Men tyvärr är det inte så i dag. Det är ett stort problem som naturligtvis behöver angripas från flera håll, men det minsta man som elev här och nu kan förvänta sig är i alla fall att man då kan få byta till en annan skola.

Ett skolsystem som medger valfrihet och mångfald kan även vara kvalitetsdrivande och medverka till att utveckla hela skolväsendet. Ett aktivt skolval kan, om det är rätt använt och rätt konstruerat, vara en faktor som faktiskt också minskar segregation, eftersom det är betydligt lättare för ekonomiskt svagare familjer att välja en bra skola än att köpa en bostad i det område där skolan ligger.

Fru talman! Att få frihet att välja skola har ett värde i sig. Friskolor ska inte betraktas som komplement till den kommunala skolan, utan som skolor som verkar på precis lika villkor. Ska friskolor ha möjlighet att verka på lika villkor som de kommunala skolorna behöver de också få en rättvis ersättning. Det är här denna debatt med anledning av Riksrevisionens rapport kommer in i bilden.

Att hitta en modell för hur friskolor ska finansieras på ett rättvist sätt är inte helt enkelt, inte bara för att kommunens kostnader går att mäta på många olika sätt utan också för att friskolorna är så olika. De har olika profiler som kostar olika mycket, de har olika kostsamma elevunderlag och de har olika stora huvudmän som har olika förutsättningar när det kommer till stordriftsfördelar och investeringskapital och så vidare. Därför har vi anledning att närma oss den här frågan om ersättning till fristående skolor med viss ödmjukhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

För visst innebär hemkommunansvaret en extra kostnad för kommunen, visserligen inte nödvändigtvis för den enskilda skolan, men väl för kommunen som huvudman, och visst kan kommunala grundskolor ibland behöva bedriva sin verksamhet med mindre antal elever i klasserna än vad som vore mest ekonomiskt fördelaktigt. Men samtidigt är inte heller bilden riktigt så enkel. Samtidigt har inte heller alla friskolor det antal elever som de vill ha och behöver för en rimlig ekonomi. Och samtidigt blir ofta friskolor inte heller kompenserade för lokalkostnader på ett rättvist sätt, beroende på hur olika kommuner räknar. Vi vet också att tilläggsbeloppet för elever i behov av särskilt stöd mycket sällan betalas ut till friskolorna.

Därför behöver man titta närmare på den här frågan. Det finns inga givna enkla svar för hur man på rättvisast möjliga sätt ska ersätta friskolorna. Det är därför som Kristdemokraterna alltid har vänt sig emot vänsteridéer om att generellt sätta ned ersättningen för just de fristående skolorna. Men klart står dock att den nuvarande skolpengsmodellen har en del skeva effekter. Det är från Kristdemokraternas perspektiv rimligt att skolorna får ersättning per elev, men det blir såklart svårplanerat för huvudmännen när nivån på alla elevers skolpeng kan variera beroende på om en elev byter från den ena skolan till den andra.

Som vi har varit inne på tidigare i debatten är en stor del av skolans kostnader fasta och kan inte minska för att skolan tappar några elever. Om en elev byter från den kommunala skolan till en fristående skola i närheten ökar kommunens genomsnittliga kostnad per elev på dess egna kommunala skolor. Därmed ökar skolpengen och den totala kostnaden för eleverna i kommunen, trots att det egentligen är samma elevantal. Det är rimligheten hos sådana saker man kan fundera över.

Fru talman! Om man är anhängare av valfrihet och friskolor behöver man vara beredd på att fundera på dessa frågor, förfina systemet och rätta till skevheter. Därför har Kristdemokraterna länge varit förespråkare av ökad statlig styrning av skolpengsmodellen. Vi välkomnar därför Riksrevisionens slutsatser, regeringens svar och regeringens aviserade utredningar och förslag i Tidöavtalet. Vi ser fram emot vad som kan läggas på bordet så snabbt som möjligt.

Skolan finns till för eleverna, inte tvärtom. Sverige ska även fortsättningsvis ha ett skolsystem där föräldrar och elever har rätt att välja vilken skola man ska gå i, ett system där bra skolor uppmuntras och dåliga skolor granskas, åtgärdas och stängs ned, ett system där inget barn hålls tillbaka eller lämnas efter och ett system där varje barn får så goda förutsättningar som möjligt att förverkliga sina drömmar.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande.

(Applåder)


Anf. 162 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Riksrevisionen har granskat skolpengen i dess nuvarande utformning och konstaterar på ett övergripande plan att den motverkar en likvärdig skola och att den behöver förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Systemet gör det svårt att planera och fördela resurserna på ett effektivt sätt. Det konstateras att det ansvar för alla elevers utbildning som enbart kommunen har kostar pengar. Därför blir inte lika villkor ett rättvist och effektivt sätt att fördela pengar. Det kan leda till absurditeter som vi har hört om i dag, där elevers byte av skola leder till ökade kostnader för kommunens elever vilket gör att kommunen behöver ge pengar till någon annan som inte har ökade kostnader, och det kan leda till att ökade kostnader som bara drabbar en kommun, såsom en fastighetsrenovering, gör att pengar ges till någon som inte har renoverat en fastighet.

Jag vill passa på att vara lite ödmjuk här i kammaren. Jag är sist på talarlistan, så det är ingen idé att jag uppmanar andra att också vara det. Jag har dock noterat att olika ledamöter har lite olika förhållningssätt till ödmjukhet.

Riksrevisionen anser att regeringar sedan 1998 har varit saktfärdiga i att hantera de iakttagelser som gjorts om kommunernas merkostnader, så det vore klädsamt om vi alla tog granskningen på allvar. Nu har vi en ny regering vid rodret, och den lägger stor vikt vid vad tidigare regeringar har gjort under åtta år eller noterar rättare sagt att ingenting har hänt. Det kan dock bero på att man har fokuserat på något annat än skoldebatten.

Jag ska vara lite tillbakablickande och ber om ursäkt för detta i förväg. Det ska inte bli någon vana, utan vi kan snart lämna det stadiet.

Efter valet 2014 fanns det en unison röst från skolvärlden: Rör du så dör du. Gör ingenting mer med skolan! Vi är slutkörda. Det har varit reformer av läroplaner och betygssystem. Vi vill bara ha arbetsro.

Det var en tillbakablick på var vi befann oss då.

Miljöpartiet gav under sin tid fler anställda i skolan. Vi såg till att lärarlönerna blev högre. Skolor fick resurser för renoveringar, vilket var eftersatt. Vi reglerade grupperna i förskolan. Vi införde en läsa-skriva-räkna-garanti. Vi tog tag i grundjobbet. Eftersom det är en skoldebatt, fru talman, kanske jag ska säga att vi gjorde läxan. Vi tillkallade en skolkommission därför att vi måste ha en bred grund att stå på där forskning och profession kommer med underlagen. Vi ville utreda ett starkare och jämlikare skolsystem. Vi tydliggjorde på ett tidigt stadium att vinstjakten måste bort ur skolekvationen.

Nu är det dags att göra verkstad av denna kunskap. Mitt budskap till regeringen, som på alla sätt har varit tydlig med att den tidigare regeringen var värdelös på att samarbeta med andra, är därför: Vi väntar. Visa nu hur vi borde ha agerat! Ta det ledarskap som ni kommer att ha i fyra år och förvalta det! Jag tycker att svensk skola har gjort sig förtjänt av politisk långsiktighet och ansvarstagande.

Från och med tänkte jag huvudsakligen blicka framåt, för vi vill att det ska hända saker nu. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en gemensam reservation i betänkandet. Vi vill se ett snabbt arbete från regeringen i denna fråga. Vi uppmanar regeringen att använda de underlag som finns.

Jag är djupt oroad över varje år som går med försämrade förutsättningar för barns och ungas utbildning. Det är de som är huvudpersonerna här liksom lärare och alla andra som jobbar i skolan och som vi ska ge förutsättningar att göra ett bra jobb. Varje år börjar en ny årskull i förskolan, och varje år är det några som börjar mellanstadiet eller tar det läskiga steget upp till högstadiet. Man börjar gymnasiet, tar studenten och tar sig vidare ut i arbetslivet och till vidare studier. Det sker varje år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Om nu vi har varit så långsamma tidigare får vi se hur det ska gå till nu när det blir fort och rätt.

Just i dag är föremålet för debatten Riksrevisionens granskning av skolpengen. Jag vill dock lyfta blicken lite från skolpengen till hela systemet. Vi har i vårt land låtit skolan bli en marknad där lärare blir till servicepersonal, föräldrar blir till kunder och barn blir till pengapåsar som flyttas runt. Så länge vi har elever som lämnar skolan utan tillräckliga kunskaper för att fortsätta på gymnasiet är det direkt stötande att våra gemensamma pengar som vi lägger på skolan inte används effektivt. Det är vad Riksrevisionen säger i sin rapport.

När det inte är barns och ungas rätt till utbildning som är syftet med en verksamhet utan vinstutdelning är det klart att det blir ett orättvist system där våra gemensamma pengar plötsligt går till att köpa en våffelstuga eller en skärgårdstomt. Det är inte utbildning. Det är inte att ha elever, lärare eller andra skolprofessioner i centrum.

Men detta handlar inte om vad vinstutdelning gör med vissa skolor utan om vad det gör med hela systemet. Nästan oavsett vilket problem som lyfts fram återkommer man till att marknadslogiken är ett problem - fler glädjebetyg, färre utbildade pedagoger och mer och större behov av kontroll. Detta tycker jag är en varningssignal. Det blir mer byråkrati och kontroll, och lärares mandat kringskärs.

Vi behöver ta oss an fundamentet för hur vi ser på utbildningens villkor, vi behöver ta oss an hela marknadsskolan och vi behöver se till att utbildning handlar om jakt på kunskap. Det är dags. Det börjar nya elever i skolan varje år, och de har inte tid att vänta.

Skolan förtjänar att vi kan samarbeta politiskt och att vi inte ständigt är inne och petar i detaljer och symbolfrågor som har liten eller ingen effekt på kunskapsresultaten. Vi ska ge lärare och rektorer bästa förutsättningar att göra sitt jobb för varje elev. Vi ska bygga en jämlik skola. Det ser jag fram emot att vi ska göra under denna mandatperiod.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nummer 1, som innebär att regeringen snabbt och utifrån befintlig kunskap ska åtgärda det som Riksrevisionen har synpunkter på i sin rapport.

(Applåder)


Anf. 163 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Jag begärde replik för att ledamoten sa att det är viktigt att man skyndar på. Det är bråttom att få till stånd en regeländring. Jag uppfattade det så. Och i reservationen står det att man snarast ska lägga fram förslag för en mer likvärdig skolpeng.

Då finns det ett problem. Om man inte har ett bra underlag, ska man då ändå som regering och regeringsunderlag lägga fram ett förslag? Det är i alla fall inte min bild. Det är viktigt att man har ett bra underlag för det beslut som man vill fatta. Det handlar inte om att det viktiga är att det går snabbt. Det viktiga är att det blir rätt och bra.

Jag undrar därför om Camilla Hansén delar åsikten att en lag som ska stiftas ska vara rätt och bra och ha ett bra underlag och att det inte i första hand handlar om att det ska gå snabbt?


Anf. 164 Camilla Hansén (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Fru talman! Jag tackar Patrick Reslow för frågan. Olika regeringar kan ju bedöma underlag på olika sätt. Och vi ser att det rycks lite i direktiv och kommer olika budskap om hur utredningar ska gå vidare.

Jag tycker att det är viktigt att vi kommer vidare i denna fråga snabbt. Det har riktats kritik upprepade gånger mot tidigare regeringar om att det går för långsamt. Då vill jag gärna se att det kan bli lite tempo när det gäller de förändringar som behövs.

Detta är inte nya frågor. Om hela denna församling ska ta ett självkritiskt ansvar så riktar faktiskt Riksrevisionen kritik mot alla regeringar sedan 1998.

Gör er bedömning av underlaget! Vi reservanter menar att det finns underlag att gå vidare med.


Anf. 165 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Problemet nu är att det är ett nytt styre, och detta styre har inte alls samma ambition som det gamla hade när det gäller att genomföra en lagstiftning som innebär att man diskriminerar en viss driftsform. Vår tanke är att man ska införa en nationell skolpengsnorm. Då finns det inget underlag kring detta. Och vi har ändå ett beredningstvång som gäller i Sverige. Om en regering vill ha en lagstiftning som innebär att man ska ha en nationell skolpengsnorm måste man utreda frågan.

Det som jag har hört här i kammaren från Camilla Hansén och andra är att det finns kritik mot att man vill tillsätta en utredning. Men det finns faktiskt ett lagkrav på att det måste tillsättas en utredning för att man ska ha ett underlag för att genomdriva den politik som man vill.

Då är frågan till Camilla Hansén: Tycker hon att det är bra att man följer ett sådant regelverk och tillsätter en utredning så att man får ett bra beslutsunderlag? Eller är det viktigast att det hela tiden går snabbt och att vi ska ha ett snabbt beslut med ett dåligt och bristande underlag som inte ligger i linje med regeringens vilja?


Anf. 166 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Patrick Reslow säger att det är ett problem att det är ett nytt styre, och det kan jag i och för sig hålla med om.

Det är ni som styr nu. Är ni inte nöjda med de underlag som finns för att ni vill göra någonting helt annat, ta då fram era underlag! Det är ni som är ansvariga för beredningsprocessen.

Det finns ingenting här som säger att man inte ska följa de beredningsvillkor som finns. Men vi menar att det finns underlag för det som nu behöver göras. Vi vill se att det händer.

Riksrevisionens rapport Skolpengen - effektivitet och konsekvenser

Som tidigare nämnts ligger det lite i farans riktning att vi står inför valet 2026 och är i samma läge som inför valet 2022, medan vi under lång tid från många partier har påpekat att detta är ett problem.

Jag märker också att det görs lite sammanblandningar här kring regleringen av skolpengen och hur den ska fungera, hur det ska fungera med skolans valfrihet och när det gäller vinstutdelning. Det är väl ett bra tillfälle att vara tydlig med att detta handlar om att det ska vara rättvist och långsiktigt hållbart. Det handlar inte om att vi inte ska ha valfrihet. Däremot handlar det om att vi inte kan ha en marknadsskola som sätter en helt annan logik för utbildning än den som vi vill se, där det är kunskapen som är i centrum - där det är elevernas kunskap och lärarnas förutsättningar som ska vara grunden för en långsiktig och hållbar politik.

Vi har inte riktigt levererat här. Det svajar lite grann mellan olika regeringar. Det behövs faktiskt nya tag nu där vi tar ett gemensamt ansvar som bygger på mer än tre mandats skillnad i kammaren.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 23 mars.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-03-23
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Riksrevisionens rapport om skolpengen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2022/23:44 till handlingarna.
  2. Ett nytt system för resursfördelning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:610 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 5,

    2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 32,

    2022/23:2128 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 4,

    2022/23:2313 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1-4 och

    2022/23:2318 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 1-4.
    • Reservation 1 (S, V, MP)
    • Reservation 2 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S193013
    SD620011
    M60008
    C10194
    V02004
    KD16003
    MP01503
    L14002
    Totalt1541281948
    Ledamöternas röster
  3. En s.k. klasspeng

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:610 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 4.
    • Reservation 3 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD620011
    M60008
    C20004
    V02004
    KD16003
    MP15003
    L14002
    Totalt28120048
    Ledamöternas röster