Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Betänkande 2021/22:UbU31

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 juni 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Hela betänkandet

Beslut

Tydligare regelverk för resursskolorna (UbU31)

Det behövs tydligare regler för resursskolor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det.

Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till proposition. Delvis bifall till motionerna 2021/22:2546 yrkande 13, 2021/22:4163 yrkandena 74 och 77, 2021/22:4178 yrkande 43, 2021/22:4557 yrkande 2, 2021/22:4589 yrkande 1, 2021/22:4601 yrkande 2 och 2021/22:4609 yrkande 2 med tillkännagivande till regeringen om att regeringen ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgång för resursskolans målgrupp och att det därför snarast bör tillsättas en utredning med detta uppdrag. Avslag på övriga motioner.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-05-10
Justering: 2022-05-19
Trycklov: 2022-05-20
Reservationer: 4
Betänkande 2021/22:UbU31

Alla beredningar i utskottet

2022-04-26, 2022-05-05, 2022-05-10

Tydligare regelverk för resursskolorna (UbU31)

Det behövs tydligare regler för resursskolor. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Förslaget innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det.

Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Utbildningsutskottet vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor föreslår tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-05-31
Debatt i kammaren: 2022-06-01
Stillbild från Debatt om förslag 2021/22:UbU31, Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Debatt om förslag 2021/22:UbU31

Webb-tv: Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 25 Linus Sköld (S)

Fru talman! Här i Sverige ska skolan vara jämlik. Det har vi bestämt. Varenda elev ska efter förmåga nå så långt som det bara är möjligt. Därför ska också varenda unge ha det stöd som han eller hon behöver för att klara skolan.

Förslagen vi debatterar i dag syftar till att skapa tydligare regleringar och därigenom större likvärdighet för stödet som är riktat till några av de elever som har de allra mest omfattande behoven.

Många elever behöver anpassningar eller stöd i sitt lärande eller sin utveckling för att klara skolan. Därför behöver det finnas en bred palett av åtgärder som skolor och huvudmän har möjlighet att använda för att möta sina elevers behov. Det gäller alltifrån de extra anpassningar som lärare med små medel klarar av inom ramen för ordinarie utrustning, lokaler och bemanning till mer ingripande åtgärder som anpassad studiegång, placering i särskild undervisningsgrupp eller i det som kallas resursskolor. I dag handlar debatten om det sistnämnda.

Den självklara utgångspunkten, fru talman, är fortfarande att stödinsatser ska ges i den skolenhet där eleven går, faktiskt inom ramen för den ordinarie undervisningsgruppen så långt som det bara är möjligt. För oss socialdemokrater är det viktigt att understryka att resursskolor inte får innebära någon generell segregering av elever i behov av särskilt stöd.

Resursskolor har funnits i både fristående och kommunal form under lång tid. Lagförslaget som vi debatterar i dag innebär att vi inför begreppet resursskola i skollagen, definierat som skolenheter som avgränsar sitt elevunderlag till elever i behov av särskilt stöd. Det är redan i dag möjligt för fristående skolor att avgränsa sin målgrupp på det sättet. Rättspraxis har visat att det också är lagligt för kommunala skolenheter att utformas på det sättet, men med det här lagförslaget regleras tydligare vad som gäller.

Fru talman! Resursskolor är ofta små skolenheter med anpassade lokaler och små elevgrupper. De präglas av hög personaltäthet, specifik kompetens hos personalen och en långtgående anpassning av utbildningen efter elevernas behov.

En placering vid en kommunal resursskola föreslås här regleras som ett särskilt stöd, men det kräver också att vårdnadshavarna ansöker om plats eller att vårdnadshavarna medger att rektor ansöker om plats åt eleven. Beslut om att ta emot en elev i resursskola ska alltid fattas med barnets bästa i åtanke. I processen ska alltså elevens egen uppfattning klarläggas i den mån det är möjligt, och elevens uppfattning ska också beaktas i enlighet med hur gammal och mogen eleven i fråga är. En placering i resursskola ska, som jag sa, alltid vara ett särskilt stöd. Alla elever som tas emot i resursskola ska därför också ha ett åtgärdsprogram. Den tillrättalagda miljön, det mindre sammanhanget och den höga personaltätheten utgör ett särskilt stöd i sig, men elever vid resursskolor kan också ha behov av ytterligare eller andra stödinsatser. Därför är det viktigt att åtgärdsprogrammet, precis som vanligt, och placeringen följs upp regelbundet och utvärderas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

För att skapa en rimlig trygghet för elever och vårdnadshavare som har bytt till en resursskola ska en elev ha rätt att gå kvar i sin resursskola så länge stödbehovet kvarstår. Vårdnadshavare får visserligen ansöka om plats i en resursskola, och placeringen är således frivillig, men det är en professionell pedagogisk bedömning som ska ligga till grund för om eleven ska tas emot i resursskolan eller inte. I de fall det finns fler sökande än platser till en resursskola ska den elev som har det största behovet av det stöd som skolan erbjuder ges företräde. En sådan prioritering kan vara svår att göra och innebära svåra avvägningar, och därför ska Skolverket härmed få uppdraget att ta fram vägledning om hur prioriteringarna ska göras. Eftersom placeringen är frivillig ska den inte kunna överklagas till Skolväsendets överklagandenämnd, men ett beslut om att avsluta en placering ska kunna överklagas.

Fru talman! Propositionen vi debatterar behandlar också förslag om resursskolors finansiering. Som finansieringen nu fungerar är de fristående resursskolorna helt beroende av att eleverna som går i dem har beslut om tilläggsbelopp från hemkommunen. Tilläggsbelopp får fristående huvudmän rätt till när de tar emot elever med ett så omfattande behov av stöd att det inte kan tillgodoses med bara det grundbelopp som friskolor får från elevernas hemkommuner. Bestämmelsen om tilläggsbelopp finns för att alla elever, även de som väljer friskolor, ska kunna få också omfattande stödbehov tillgodosedda. De senaste åren har besluten om tilläggsbelopp dock omgärdats av konflikter. Otydliga regler har gjort att tillämpningen skiljer sig åt mellan kommunerna, vilket har lett till rättsosäkerhet och olikvärdighet. Så kan vi inte ha det.

Därför har regeringen under våren lämnat två förslag som syftar till att lösa den uppkomna situationen, och i dag debatterar vi det ena förslaget. Det andra kommer att debatteras i kammaren om en vecka.

Regeringen har med nuvarande bestämmelser mandatet att komma med närmare regler om hur bidraget till fristående huvudmän ska beräknas. Förslaget i propositionen är helt enkelt att regeringen också får delegera till en myndighet att utfärda närmare föreskrifter om hur reglerna om tilläggsbelopp ska tillämpas. Myndighetsföreskrifter kan på ett mycket bättre sätt än förordningstext innehålla klargöranden och exempel som kan göra bedömningarna av elevers stödbehov och rätt till tilläggsbelopp mer rättvisa och mer likvärdiga.

Jag nämnde att det var två förslag, och det andra förslaget debatteras nästa vecka, nämligen propositionen Ökad likvärdighet för skolhuvudmän. Den innehåller ett förslag om att kommunerna måste få fördela en del av skolpengen efter elevernas förutsättningar och behov - ett strukturbelopp. Det skulle sannolikt stärka resursskolornas finansiering, och förslaget har tagits emot positivt av flera berörda remissinstanser. Att döma av de följdmotioner som Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet har väckt på den propositionen ser den dock ut att falla i sin helhet. Det betyder att vi sannolikt inte får en reglering av strukturbelopp, och därmed försvinner en transparent och långsiktig förbättring av resursskolornas finansiering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Fru talman! Resursskolor kan vara en lösning för elever som har så omfattande behov av särskilt stöd att lärmiljön i deras ordinarie skolenhet inte kan tillrättaläggas för att möta deras behov. För oss socialdemokrater är det dock viktigt att understryka att resursskolor inte får innebära någon generell segregering av elever i behov av särskilt stöd. Den självklara utgångspunkten är fortfarande att stödinsatser ska ges i den skolenhet där eleven går inom ramen för den ordinarie undervisningsgruppen.

När en av de mest ingripande åtgärderna ska vidtas är det också viktigt att bestämmelserna är tydliga så att de kan tillämpas på ett rättvist sätt. Därför yrkar jag bifall till reservation 1 och i övrigt till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 26 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! I teorin är det lätt att tycka att alla barn ska ha samma möjlighet att gå i en skola som ligger nära hemmet och att det är skolans ansvar att anpassa undervisningen så att den fungerar lika bra för alla. Barn är olika och har olika förutsättningar. Så har det alltid varit. Det ska skolan kunna hantera. Men i praktiken har skolan inte alltid den möjligheten.

Om en förälder upplever att ens barn far illa eller inte mår bra i skolan behöver den föräldern ta ställning till vad som är bäst för just det barnet. Det finns oftast tre sätt att försöka åtgärda situationen, och samtliga alternativ har såklart både för- och nackdelar.

För det första att försöka åtgärda situationen på plats genom att sätta in extra stöd i klassrummet, till exempel en elevassistent. För det andra att byta klass inom samma skola, antingen till en annan ordinarie klass eller till en resursklass. Eller för det tredje att byta skola, antingen till en annan ordinarie grundskola eller till en resursskola där lärarna har erfarenhet av barn med samma typ av svårigheter.

Vad är då en resursskola? Jo, det är en term som kommunerna använder för de särskilda skolor som tar emot barn som av olika anledningar inte klarar av att studera i den ordinarie grundskolan. Resursskolan följer samma läroplan som den ordinarie grundskolan men tar större hänsyn till att alla barn är olika och har olika intressen och därför lär sig på olika sätt i olika takt.

Det som oftast skiljer resursskolan från ordinarie grundskola är till exempel att klasserna är mindre, att pedagogiken är bättre anpassad efter individen och att personalen ofta har erfarenhet av barn med olika typer av funktionsvariationer. Barnen kan till exempel välja att läsa ett ämne i snabbare takt och samtidigt få extralektioner i ett annat.

I en del resursskolor har varje elev en av skolans lärare som handledare. Handledaren har till uppgift att stötta och inspirera barnet för att uppmuntra till maximala förutsättningar i skolarbetet.

Det finns också resursskolor med fokus på barn med vissa diagnoser, till exempel barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, eller barn med autismspektrumtillstånd, AST.

Resursskolan har uppstått i samband med insikten om att barn med dessa diagnoser inte har en begåvningsnedsättning och därför inte hör till grundsärskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Man ska dock inte blanda ihop resursskolan med de resursklasser som finns på ordinarie grundskolor, som ibland även kallas specialpedagogiska grupper eller särskilda undervisningsgrupper.

Bland fördelarna med resursskolor finns att undervisningen kan anpassas tydligare efter barnens individuella behov, att lärarna har utbildning och erfarenhet av barn med särskilda behov och att barn träffar andra barn med liknande egenskaper och svårigheter, vilket främjar den sociala förmågan, skapar trygghet och minskar risken för trakasserier. Dessutom är resurserna oftast betydligt större per barn.

Det kan dock även finnas nackdelar med resursskolor. De kan skapa ett utanförskap, till exempel om ett barn även på fritiden enbart träffar kompisar från resursskolan och därför tappar kontakten med sina andra kompisar. Resursskolan kan ligga långt bort från hemmet, i värsta fall så långt bort att barnen inte ens kan sova hemma i veckorna. Dessutom kan svårighetsområden och destruktiva beteenden i vissa fall förstärkas om barn med samma sorts eller liknande svårigheter går i samma klass.

Fru talman! Det vi debatterar här i dag är regeringens förslag till ändringar i skollagen som syftar till att utveckla och tydliggöra förutsättningar för resursskolorna.

Sammanfattningsvis innebär förslagen att kommunala resursskolor regleras i skollagen och att en kommun får begränsa utbildningen till elever som är i behov av särskilt stöd.

Beslut om placering sker efter ansökan av vårdnadshavare eller rektor, och vid behov av ett urval ska de elever som har störst behov prioriteras.

Placeringen ska regelbundet utvärderas, och en elev ska ha rätt att gå kvar så länge stödbehovet kvarstår.

Det tydliggörs också i förslaget om ändringar i skollagen att såväl kommunala som fristående resursskolors verksamhet är en form av särskilt stöd och att huvudmannen ska ansvara för att bedöma om en elev är i behov av sådant särskilt stöd som resursskolan erbjuder.

Sverigedemokraterna välkomnar alla dessa förslag men anser att i stället för att lägga ansvaret på kommunerna för nivån på ersättningen för tilläggsbelopp till resursskolorna bör det vara regering och riksdag som fastställer en riksnorm för ersättning till resursskolorna. Det skapar likvärdighet över hela landet samt mellan kommunala och enskilda skolor.

Jag vill därför yrka bifall till den gemensamma reservationen nummer 2 tillsammans med Liberalerna gällande just ersättningen för tilläggsbelopp.

(Applåder)


Anf. 27 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! I den förra debatten tog jag upp skolans resursbrist och marknadsskolan. Jag tänker inte upprepa det, men jag konstaterar att det vi återigen diskuterar är särlösningar för de elever som inte klarar den ordinarie skolan. Det är ett misslyckande att vi inte lyckas med en skola för alla utan särlösningar för vissa elever.

Möjligheten för fristående grundskolor att begränsa sitt mottagande och skapa resursskolor infördes i 2010 års skollag. För kommuner har det inte funnits motsvarande reglering. Det har till och med prövats i domstol om kommuner kan begränsa mottagandet i sina skolor på detta sätt och i praktiken införa resursskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Behovet av att tydliggöra vad som närmare bör gälla för kommunala resursskolor har funnits länge. Därför är det välkommet att resursskolor nu regleras i skollagen och att termen resursskola införs. Men det är viktigt att understryka att resursskolor är till för elever som behöver en särskilt anpassad lärmiljö och att de flesta elever kan och ska få den ledning och stimulans och det stöd de behöver i sitt lärande och sin utveckling inom den vanliga skolan.

Det är skolans ansvar att anpassa miljöerna för att kunna möta elevernas olika behov och förutsättningar. Utgångspunkten för elever som är i behov av särskilt stöd är att stödinsatserna ska ges i den skola där eleven går. Resursskolan är en organisatorisk särlösning för ett mindre antal elever med stödbehov som det är svårt att tillgodose på annat sätt. Resursbrist i skolan får aldrig vara ett skäl för att placera ett barn i en resursskola eller för föräldrar att söka sig dit. Det måste vara elevens behov som styr, för självklart ska de elever som behöver en mer anpassad lärmiljö kunna få det. Alla elever har rätt till de verktyg som de behöver för att klara skolan och få de kunskaper som de behöver i livet.

Fru talman! Det finns problem med finansieringen av resursskolorna och tilläggsbeloppen för elever med omfattande stödbehov, och kommunerna gör olika. Det är motiverat med åtgärder som kan stärka likvärdigheten och rättssäkerheten i systemet med tilläggsbelopp för att utveckla en hållbar finansiering.

I propositionen pekar regeringen på att den avser att ge Skolverket bemyndigande att ta fram bindande föreskrifter i syfte att skapa en mer likvärdig och rättvis tillämpning. Ett tillkännagivande om ytterligare utredning är därför onödigt.

Jag yrkar bifall till reservation 1.


Anf. 28 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Ingenting kan väl vara värre än att se hur det egna barnet far illa och samtidigt känna total maktlöshet inför att kunna förbättra situationen.

Alla barn ska få det stöd de behöver för att klara sin skolgång. Ingen elev ska lämnas efter. Brister i de tidiga kunskapskontrollerna gör dock att stödinsatserna inte alltid sätts in i tid, och det gör att barnen inte får det stöd de behöver.

Vi har dessutom en likriktningsskola med en inkluderingstanke som tyvärr spårat ur. Det leder till att många barn som skulle behöva få undervisning på ett annat sätt undervisas på samma sätt och i samma klassrum som de andra eleverna. Vi ser att det drabbar barnen med de största stödbehoven och även går ut över deras familjer.

I dagens skola är det alldeles för många barn som inte kommer till sin rätt och som av den anledningen mår dåligt och hamnar efter. I värsta fall slutar dessa barn helt att komma till skolan. De blir så kallade hemmasittare, och det är ett svek mot dem. Alltför många barn sviks i Socialdemokraternas Sverige. Faktum är att nära var fjärde elev går ut nionde klass utan fullständiga betyg och att 13 procent går ut nian utan behörighet till gymnasiet. Så här kan vi naturligtvis inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Fru talman! Jag har nu haft förmånen att vara riksdagsledamot i drygt ett år. Redan inför att jag skulle bli riksdagsledamot var det många föräldrar som hörde av sig till mig och vittnade om hur de hade blivit svikna av sin "vanliga" skola. De hade inte fått det särskilda stöd de behövde. De beskrev hur flytten till resursskolan, friskolan, hade inneburit inte bara att kunskapsresultaten hade förbättrats för eleverna utan också att familjelivet plötsligt hade gått från kaos till att fungera. Men nu var de förtvivlade igen när de hörde av sig till mig. De hade sett att skolornas ansökningar om tilläggsbelopp avslås i högre utsträckning till följd av den lagstiftning och praxis som vi har, och det gjorde att deras barn inte fick det stöd de behövde.

Det första jag gjorde när jag kom in i riksdagen för drygt ett år sedan var att försöka rädda resursskolorna. Jag ställde en fråga till utbildningsminister Anna Ekström om hon var beredd att samarbeta med Kristdemokraterna för att ge resursskolorna en egen definition i skollagen och en finansieringsmodell som är bättre anpassad till resursskolornas särskilda behov och framför allt elevernas förutsättningar och behov.

Kristdemokraterna och Moderaterna lade därefter tillsammans fram ett utskottsinitiativ om detta i riksdagen. Tyvärr röstade de rödgröna partierna och även Liberalerna och Centerpartiet nej. De enda som var beredda att ansluta sig till vårt utskottsinitiativ var Sverigedemokraterna, och det ska de ha tack för. I övrigt var utskottets ställningstagande en stor besvikelse, helt enkelt.

I dag står vi inför ett beslut som innebär att begreppet resursskolor förs in i lagstiftningen - resursskolorna får en egen definition. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå i en resursskola prioriteras. Detta är en stor framgång för oss i Kristdemokraterna men framför allt för alla föräldrar som envetet kämpat för denna sak.

Flera förslag saknas dock i propositionen. De fristående resursskolorna hotas i dag av att skollagen och reglerna om tilläggsbelopp inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till deras särskilda förutsättningar. De hotas dessutom av Socialdemokraternas förslag om sänkt skolpeng för alla elever och föräldrar som väljer fristående skolor. Detta är ett förslag som slår blint mot alla ideella skolor ute i landet och mot alla resursskolor som har inneburit en räddning för väldigt många familjer.

Elever behöver kunna känna sig trygga med att deras skola kommer att finnas kvar. Men med den politik som föreslås och de förutsättningar som finns i dag kommer väldigt många elever, lärare och föräldrar tyvärr att få se sina skolor stänga.

Därför behövs det en ny finansieringsmodell för resursskolorna. Vi behöver en utredning som ser över det särskilda stödet och tilläggsbeloppen för elever i behov av särskilt stöd. I en sådan utredning vill vi undersöka om en förändrad ansökningsprocess när det gäller tilläggsbeloppen skulle kunna skapa större förutsägbarhet rörande resursskolornas finansiering. Vi vill också utreda om den behovsbedömning som görs och beviljandet av rätt till tilläggsbelopp ska gälla för längre tid än i dag, innan man behöver ansöka om tilläggsbelopp på nytt.

Avslutningsvis vill vi också att man ska överväga om en statlig myndighet, till exempel SPSM, Specialpedagogiska skolmyndigheten, ska ta över den bedömning som kommunerna gör av elevernas stödbehov i samband med ansökningar om tilläggsbelopp - helt enkelt för att det inte ska finnas någon risk för att kortsiktiga budgetskäl i kommunerna leder till en olikvärdig och orättvis bedömning som drabbar barnen med de största stödbehoven. Självklart ska vi ha en rättssäker och likvärdig bedömning av elevernas behov i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Jag hoppas därför att vi nu ska få riksdagens stöd för att tillsätta en utredning om det särskilda stödet och om hur finansieringen av resursskolorna ska se ut i Sverige framöver. Det är bra att flera partier har kunnat tänka sig att ändra sig, men arbetet borde ha påbörjats för länge sedan. Vi har förlorat år i lagstiftningsarbetet. Det har drabbat och kommer att drabba enskilda elever och familjer, och det är regeringen som bär ansvaret för detta.

De fristående resursskolorna behöver finnas kvar, och de behöver bättre förutsättningar att verka så att fler barn får möjlighet att lyckas i skolan.

Vi stöder utskottets förslag men yrkar därutöver bifall till reservation 4.


Anf. 29 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 i betänkandet. Den finns under punkt 3 i beslutsordningen.

Vi har nu att debattera frågan om så kallade resursskolor. Här finns en stor problematik som slår skoningslöst mot många barn och föräldrar i Sverige - föräldrar som ofta under mycket lång tid har stångats, kämpat och slitit för att deras barn ska få extra stöd eller hjälp i skolan. Det kan handla om barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, dyslexi, dyskalkyli eller inlärningssvårigheter av ganska stora mått.

Jag vill börja med att säga att jag instämmer i det Vänsterpartiet och även Socialdemokraterna sa om att man måste kunna lösa de flesta utmaningar i den vanliga skolan och den vanliga klassen. Men faktum är att det inte alltid går. Det finns barn och ungdomar som har alltför stora behov av extra stöd eller där det finns en annan problematik med i bilden som gör att man måste hitta andra lösningar.

Som någon talare här nämnde - jag tror att det var Sverigedemokraterna - försöker man då först sätta in stöd i klassrummet, kanske i form av en elevassistent. Om inte det funkar riktigt kanske det blir i någon särskild undervisningsgrupp eller resursklass på skolan som man på olika sätt försöker hantera situationen. Men det kan också komma till ett läge där inte minst föräldrarna kommer till slutsatsen att vår lilla pojke eller flicka behöver gå i en annan klass, i en annan miljö. Och då ger resursskolorna en möjlighet till detta.

Men om en elev har väldigt stora hjälp- och stödbehov och kanske behöver en situation med undervisning i en grupp på kanske bara fyra fem personer med kanske en eller två lärare eller pedagoger är detta en kostnadsfråga för kommunerna. Det förstår alla - detta är inte på något sätt gratis. Det är en jätteutmaning. För en mindre kommun med stora utmaningar eller en kommun med svagare finansiering av skolan kan det innebära väldigt stora kostnader. Då kommer frågan: Hur ska det gå till att bedöma de extra pengar som behövs, de så kallade tilläggsbeloppen?

Det är här det har blivit en stor konflikt. Många föräldrar upplever att deras barn har jättestora behov. Man har försökt lösa det med skolan och varit på otaliga möten med lärare och rektor; man har försökt på alla vis, men det går inte. Sedan försöker man få in barnet på en annan skola. Den skolan hamnar då i sin tur i en diskussion med den berörda kommunen om finansieringen, och kommunen kanske säger nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Det är väldigt tydligt att detta nu regleras. Resursskolorna regleras i skollagen och får en egen definition där: skolor som begränsar intaget av elever till bara sådana som har stort behov av särskilt stöd. Det är också viktigt att den långsiktiga finansieringen blir förutsägbar, och det finns också ett tillkännagivande i betänkandet kring detta, vilket är bra.

Från Liberalernas sida menar vi att det faktum att det ser så olika ut i Sveriges kommuner i fråga om skolan gäller väldigt brett. Det är väldigt skiftande skolresultat generellt i skolorna, och det skiljer sig mycket mellan stad och land och ofta mellan olika kommundelar. Vi ser stora skillnader i lärarbehörighet och när det gäller skolpengen. Faktum är att det finns så många olika sätt att räkna ut skolpengen i Sverige att det nästan är omöjligt att navigera i djungeln av beräkningsmodeller och schablonbelopp och så vidare för att se hur mycket kommuner faktiskt satsar eller inte satsar på skolan.

Detta är en följd av den kommunalisering svensk skola genomgick för många år sedan, som vi från Liberalernas sida vill riva upp. Vi menar att vi ska ha ett statligt huvudmannaskap. Det innebär i praktiken också att vi i förlängningen får en statlig skolpeng.

För resursskolorna innebär detta att vi, i alla fall i ett första steg, vill se att man kan införa en riksnorm för tilläggsbeloppen så att det inte ska skilja sig åt från en kommun till en annan. Oavsett om ett barn bor i Lund, Staffanstorp, Umeå, Järfälla eller Gagnef ska det ha samma möjligheter och vid behov kunna få ett tilläggsbelopp på samma nivå som elever i andra kommuner. Det ska inte skilja sig; det är väldigt viktigt för likvärdigheten. Det är också detta vår reservation rör.

Jag gissar att detta inte är sista gången den här frågan kommer upp på dagordningen. Det är ju rätt stora problem, och framför allt handlar det om barn som redan har en väldigt svår och utsatt situation. Det handlar om föräldrar som ofta går på knäna fullständigt. De ställer upp och gör precis allt för sina barn, och sedan upplever de att de hamnar i någon sorts Kafkaartad situation där de ska stångas med skolbyråkrati, berörda skolor, kommunen och så vidare.

Jag hoppas att de här förslagen i alla fall kan vara ett steg i rätt riktning och att man nu också kan få en ordentlig utredning om den långsiktiga finansieringen.


Anf. 30 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Det finns inget som är dyrare än att spara på skolan.

Det finns inget som är viktigare för ett barns framtid än att lyckas i skolan. Jag känner en mamma som i två års tid satt bredvid sitt barn i skolbänken för att barnet skulle komma till skolan och ta del av undervisningen och lära sig.

Jag har träffat föräldrar vars barn fått så mycket ångest av att gå till skolan att de blivit kvar hemma i år. Hemmasittare kallas de. Bland dessa barn är det många som har olika typer av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De har mött en skola som inte var för dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Vi politiker måste göra mer för att anpassa skolan för alla barn, även barn som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Många är duktiga på detta redan i dag, ska jag säga. De här eleverna finns i genomsnitt i varenda klass, men alla lärare har inte den här kompetensen ännu.

Nu har vi i Miljöpartiet gjort det obligatoriskt på lärarutbildningarna med kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Vi har i regeringsställning fortbildat lärare genom specialpedagogik för lärande, och vi har sett till att utbilda fler speciallärare och specialpedagoger. Vi har tillfört resurser för fler kollegor i klassrummen - fler som kan se och ge alla barn det stöd de behöver.

Men, fru talman, det måste göras mer. För vissa barn har inget av det som gjorts varit tillräckligt. Bland dem som redan blivit hemmasittare har några fått en ny chans på det som kallas resursskola, en skola där man har mycket högre personaltäthet och specialkompetens. I hög grad är det barn med autismspektrumdiagnoser som går på dessa skolor, elever som för en tid sedan faktiskt placerades i särskolan för att de hade stora behov av särskilt stöd, trots att de inte hade någon intellektuell funktionsnedsättning.

För mig är det tydligt att resursskolorna har fyllt en viktig funktion där den vanliga skolan har misslyckats för att elever ska få sin rätt till utbildning tillgodosedd.

För några år sedan såg vi en ändring av praxis. Helt plötsligt sa domstolarna att de tilläggsbelopp som behövs för att finansiera det här extra stödet inte kan gå till just undervisningen i klassrummet. Då satte vi i Miljöpartiet igång en blixtsnabb lagstiftningsprocess för att se till att lagen skulle ge dessa elever rätt till de extra resurser som de behöver.

Sedan dess har vi sett hur ett antal kommuner har stramat åt sina bedömningar av rätten till detta extra ekonomiska stöd, som kallas tilläggsbelopp. Föräldrar har hört av sig i förtvivlan, med rädsla för att deras barns resursskola - den där räddningen som gjorde att barnet gick från att ha ångest och inte kunna komma iväg till skolan till att äntligen sitta i ett klassrum och lära sig - ska läggas ned.

Vi i Miljöpartiet har i regeringsställning och också inom ramen för det januariavtalssamarbete som vi har haft kämpat för att vi ska få en bättre lagstiftning där man både definierar resursskolorna i lagen, vilket nu blir av, och säkerställer finansieringen genom tilläggsbeloppen. Nu får Skolverket ett bemyndigande att ta fram tydligare regler, men ärligt talat är jag lite orolig. Jag är mycket orolig, faktiskt, för vi har sett hur man gång på gång ändå har försökt att spara på just de här barnens skolgång.

Det finns inget dyrare än att spara på skolan. Därför har vi i Miljöpartiet tillsammans med de flesta partier i utbildningsutskottet sagt att vi måste utreda hur vi kan säkerställa finansieringen av de här elevernas skolgång. Vissa barns utbildning behöver kosta mer pengar - så enkelt är det - för att deras rätt till utbildning ska kunna tillgodoses.

Det finns många frågor som man kan vrida och vända på, och vi i Miljöpartiet tycker att man ska titta på alla. Vi tycker att vi ska titta på hur vi organiserar detta: Behövs det en egen skolform för den här gruppen? Vi tycker att man ska titta på strukturbelopp. Jag är helt enig med Socialdemokraterna om att detta hade varit jätteviktigt att få på plats i den lagstiftning som regeringen har föreslagit med just strukturbelopp. Det är ärligt talat det som är räddningen just nu i till exempel Stockholms kommun. Där har man infört detta trots att det inte är tydligt uttryckt i lagen. Men vi tycker att det ska vara tydligt i lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Vi tycker också att det är viktigt att vi tittar på hur man gör bedömningarna om tilläggsbelopp. I vissa fall får man stöd tills det funkar, och då bedömer hemkommunen plötsligt att det inte behövs något stöd längre eftersom det ju går bra. Det vill säga att när medicinen fungerar och patienten är frisk plockar man bort medicinen. Det finns alltså många frågor här som vi behöver titta på i den utredning som utskottet nu beställer av regeringen.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till vår reservation 3, för jag tycker att även den frågan behöver finnas med i utredningen.

Fru talman! I den bästa av världar och i den bästa av skolor skulle alla elever få hjälp i det vanliga klassrummet. Läraren skulle räcka till för att se varje elevs behov. Klasserna skulle inte vara större än att det räckte.

Nu ser det inte ut på det sättet. Vissa elevers skolgång behöver säkras genom resursskolor. Resursskolorna har visat att de fungerar. Ja, det kostar mer pengar. Men, som sagt, det finns inget dyrare än att snåla på barnens skolgång.


Anf. 31 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! På resursskolor går barn som är i behov av extra mycket stöd och hjälp. För många barn och deras föräldrar är resursskolan inte sällan räddningen. Denna plats ger barnet trygghet, studiero och rätt stöd och hjälp.

Ofta har placeringen på en resursskola föregåtts av en längre och inte sällan rätt stökig tid i en tidigare skola. Den skolan har kanske försökt ge stöd och hjälp i olika former, och barnet har kämpat medan föräldrarna legat på för att få till en lösning. Ofta har kampen kantats av köer till bup, och terminerna har flutit på utan att något händer. Hela situation har, icke att förglömma, slitit på förhållanden och familjer.

Skolan i Sverige består av både framgångar och problem, fru talman. För en hel del barn fungerar det alldeles ypperligt med bra lärare, kompisar, lärande och skolresultat. För andra är det av olika skäl betydligt kämpigare. Oavsett ska alla elever mötas utifrån sina behov och sina förutsättningar. För en del familjer är just resursskolan lösningen för deras barn. Flertalet sådana bedrivs som fristående skolor.

Elevernas behov kan se väldigt olika ut, men ofta handlar det om barn som har flera diagnoser, såsom autism och adhd. Lösningen för dem är vanligen struktur, individanpassning och små elevgrupper.

Trots resursskolornas betydelse för många barn finns det några allvarliga problem. Det första handlar om finansieringen. Det finns stora skillnader mellan kommuner, helt enkelt för att kommuner prioriterar olika. I praktiken innebär det att en del barn får det stöd och den hjälp de behöver i sin skolgång medan andra inte får det. Ett annat problem är att skolformen är väl använd men inte definierad i lag och andra styrdokument. Ett tredje problem handlar om att reglerna för mottagande och antagning på resursskolor varierar.

Utifrån hur viktiga resursskolorna är och utifrån några av de problem de möter har Moderaterna lagt fram förslag i riksdagen för att försöka styra upp och säkra de viktiga resursskolorna, först tillsammans med Kristdemokraterna och senare tillsammans med Kristdemokraterna och Liberalerna. Jag är glad att vi har samlat en bred majoritet i utbildningsutskottet och riksdagen och kan göra gemensam sak i denna viktiga skolfråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Fru talman! Regeringen har lämnat en proposition om resursskolor. Med denna proposition löser man en av frågorna genom att definiera begreppet resursskola. Det är bra, men det finns frågor kvar att hantera vad gäller mottagande, finansiering och likvärdighet.

Frågan om mottagande till resursskolor kommer vi att hantera om ett par veckor när riksdagen ska fatta beslut om antagningsregler till skolor. Om det är fler sökande till en resursskola än det finns platser kommer det barn som anses ha störst behov att få platsen. "Störst behov" handlar om barnets funktionsvariationer men kan även handla om tid om barnet har väntat länge på att få stöd och hjälp. Särskilt viktigt är att antagningen till kommunala resursskolor och fristående resursskolor kommer att bli likvärdig.

Fru talman! Kvar är frågan om finansiering. Dagens regler för så kallade tilläggsbelopp är inte anpassade utifrån resursskolans särskilda karaktär och förutsättningar. Även om lagen säger att varje elev har rätt till utbildning finns en stor godtycklighet i hur olika kommuner bedömer enskilda elevers behov. Detta har varit särskilt tydligt för barn med omfattande behov som sökt till just resursskolor.

I propositionen beskriver regeringen att de vill ge Skolverket i uppdrag att ta fram föreskrifter om tilläggsbelopp. Det är inte fel. Vi tror dock att det är otillräckligt, och det finns ett par skäl till det.

För det första hade Socialdemokraterna kunnat lösa problemet med finansieringen vilken dag som helst under de senaste åtta årens regeringsinnehav. Men det har de inte gjort, på grund av ointresse. Sanningen är att det var först när en överväldigande majoritet agerade i riksdagen som det började hända saker och en proposition kom.

Varför ska riksdagen lita på att Socialdemokraterna löser det nu, när de inte gjort det under de senaste åren? Nej, det rimliga är att riksdagen är tydlig med att regeringen utöver att ge Skolverket ett uppdrag också ska göra en utredning för att en långsiktig finansiering för barn i resursskolor ska kunna säkras.

För det andra skriver regeringen om likvärdighet i propositionen, men det är inte detsamma som att det kommer att bli likvärdigt och bra för barn i resursskolor framöver. Även här är det rimligt att riksdagen är tydlig med att man måste säkra upp vad som ska komma och vad som ska ske.

För att det ska bli likvärdigt för barnen, för att säkra nödvändig extra finansiering som krävs för denna resurstäta och anpassade skolmiljö och för att se till att behandla kommunala och fristående resursskolor lika är det rimligt att riksdagen beslutar att ge regeringen ett tydligt uppdrag att återkomma med förslag för en förutsägbar och långsiktig finansiering av skolgången för resursskolans elever.

Fru talman! Allra sist vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.


Anf. 32 Linus Sköld (S)

Fru talman! Moderaterna hör till den utskottsmajoritet som står bakom ett förslag till tillkännagivande om att regeringen ska återkomma med förslag på en förutsägbar och långsiktig finansiering av resursskolan. Det finns en berättigad fråga i detta, alltså den om att resursskolans struktur inte nödvändigtvis kan hänföras till varje individuell elevs behov samtidigt som tilläggsbeloppen är individuellt prövade. I någon mening är alltså individuell finansiering otillräckligt, och det skulle behövas en strukturell finansiering. I den meningen kan jag instämma i invändningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Men regeringen är framsynt. Redan nästa vecka läggs ett förslag fram om att reglera uppdelningen av skolpengen i en basersättning och en strukturersättning, där strukturersättningen ska anpassas efter elevernas förutsättningar och behov.

Det finns relevanta remissinstanser som är positiva till detta, remissinstanser som Moderaterna brukar lyssna noga på: Friskolornas Riksförbund, Nätverket Fristående resursskolor och bolaget Utvecklingspedagogik. De har alla efterfrågat en reglering av strukturbeloppet.

Nu förhåller det sig dock så att Moderaterna och de andra högerut i kammaren avslår denna proposition i sin helhet. Min fråga blir därför: Hur ska Lars Hjälmered egentligen ha det? Ska resursskolan ha en förutsägbar och långsiktig finansiering eller inte?


Anf. 33 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Resursskolor är ofta räddningen för många barn och familjer. Inte sällan har man under en lång period försökt hitta lösningar på den tidigare skolan genom exempelvis en mindre undervisningsgrupp eller en särskild resurs. Alla har fått kämpa. Utöver att barn kommer i kläm prövas föräldrar, relationer och äktenskap, och familjer går isär - allt detta för att samhället inte kan ge barnen det stöd och den hjälp de har rätt till.

I dag tar vi ett viktigt steg genom att definiera begreppet resursskola, och vi kommer i närtid att ta ett andra viktigt steg när det gäller mottagande och antagningsregler för att få likvärdig behandling i kommunala och fristående resursskolor.

När det gäller finansiering är det väldigt stora skillnader beroende på vilken kommun man bor i och hur detta prioriteras. Här är det rimligt att regeringen tar detta vidare med Skolverket; vi invänder ju inte mot att man ska se över föreskrifterna. Vi tror dock att det är otillräckligt, för när föräldrar under senare år bett riksdagens ledamöter om en lösning har vi mötts av regeringens passivitet. Man har inte haft kraft eller kanske inte vilja att lösa detta.

Jag är glad över att vi har en bred majoritet som kan kräva att en framtida, långsiktig och förutsägbar finansiering säkras. Moderaterna är öppna för att titta på olika lösningar på detta. Det finns ju lite olika ingångar. En del partier tycker att skolan ska fortsätta att vara ett kommunalt ansvar medan andra partier vill se ett statligt ansvar när det gäller finansiering och styrning. Jag tror att vi måste titta på möjliga kompromisser, men utgångspunkten ska vara att barn ska behandlas lika och att finansieringen säkras för denna resurstäta verksamhet. Detta hoppas vi kunna leverera.


Anf. 34 Linus Sköld (S)

Fru talman! Nu handlade min fråga om finansieringen och strukturbeloppet. Jag noterar att Lars Hjälmered helt duckar för den frågan.

Min misstanke är att den verkliga anledningen till att Moderaterna avstyrker förslaget om en långsiktig och transparent finansiering också för resursskolorna, nämligen strukturbeloppet, är att Moderaterna är ideologiskt förblindade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Samma proposition innehåller förslaget om att skolors finansiering ska anpassas efter vilket ansvar de har. Det, fru talman, är Moderaterna rädda för skulle gå ut över skolbolagens vinstmarginal.

Skolbolagen har i dag en bonus, det vill säga en ersättning, för ett ansvar som de inte har. Det är att erbjuda alla barn i kommunen en skolplats i rimlig närhet till hemmet.

I valet som Moderaterna nu hamnar i mellan att å ena sidan bevaka finansieringen för elever med de största stödbehoven och att å andra sidan bevaka skolbolagens vinstmarginal väljer Moderaterna bolagen före eleverna. Det tänker jag är det verkliga skälet till att det inte blev någon förutsägbar och långsiktig finansiering för de fristående resursskolorna.


Anf. 35 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Då tycker jag att vi kan titta på vad som har hänt de senaste åren.

Socialdemokraterna har suttit vid regeringsmakten i åtta år. Varje vecka träffas regeringen och kan fatta beslut. Det betyder att det har funnits ett par hundra tillfällen för regeringen att kunna agera och säkra en långsiktig finansiering av de viktiga resursskolorna. Vad har hänt? Ingenting, fram till att en majoritet samlades i riksdagen för att helt enkelt styra upp det när man tröttnade på att det inte hände.

Vi kommer självklart att efter ett val se till att säkra resursskolornas finansiering. Låt mig påpeka att väldigt många av dem drivs som fristående resursskolor.

Efter att ha träffat många barn och många föräldrar som söker sig dit är min erfarenhet att det för dem är helt underordnat om det är kommunen eller en fristående aktör. För dem är det just räddningsplankan att hitta en skolform och en undervisning där det fungerar för deras barn och att de får en lite mer resurstät verksamhet.

Jag tycker att vi är svaret skyldiga. Det här är en genomklappning. Det är lätt att prata om att barn ska kunna få undervisning utifrån sina behov. Vi pratar här om barn som har behov av de extra och kanske de största stöden och där samhället ofta har klappat igenom. Så här kan det naturligtvis inte vara.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis säga följande. Linus Sköld refererar till ett kommande lagförslag som riksdagen ska fatta beslut om nästa vecka och som handlar om skolpeng. När det förslaget presenterades fick statsministern och skolministern frågor. Man ställde helt enkelt frågan: Vad händer för små enskilda aktörer, till exempel skolstiftelser? Vad blir effekterna för enskilda kommuner?

Då kunde statsministern och skolministern inte ens svara på vad effekterna blir ekonomiskt och praktiskt i detta. Statsministern kunde inte ens svara på om det har gjorts en ordentlig konsekvensanalys av det lagförslaget.

Man kan konstatera att det förslag som regeringen lägger fram är dåligt underbyggt och ett hafsverk. Det kommer vi att återkomma till i debatten i nästa vecka, fru talman.

(Applåder)


Anf. 36 Fredrik Christensson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Fru talman! Den här debatten är viktig inte minst utifrån det som vi har hört tidigare från andra ledamöter i utbildningsutskottet. Frågan om resursskolors förutsättningar och inte minst långsiktiga förutsättningar har upptagit en stor del av den politiska debatten och arbetet i utbildningsutskottet den senaste mandatperioden.

Resursskolor är, som vi har hört tidigare, skolor som begränsar sitt mottagande till elever som är i behov särskilt stöd. Det har under en lång tid lyfts fram ett antal olika problem utifrån den situation som nu finns.

Det har handlat om finansieringsfrågan när det gäller de fristående resursskolorna inte minst i Stockholm. Det har varit ett stort problem och har upptagit en stor del av den allmänna debatten.

Det har också framförts ett missnöje med hanteringen av tilläggsbeloppen som kommunerna ska lämna för elever med behov av särskilt stöd. Det finns även en otydlighet i regelverket för skolformen resursskolor. Det gäller inte minst de kommunala resursskolorna.

Jag har mötts av ett väldigt stort engagemang från många företrädare, och det har jag märkt också i den tidigare debatten. Det handlar om föräldrar som vill sina barn väl och som genom resursskolorna har hittat en plats där deras barn får en möjlighet att utvecklas.

Det kan kanske vara att elever hittar tillbaka till skolan om de har varit frånvarande under en längre tid på grund av problematik och att de inte har fått det stöd och den hjälp som de borde få för att de ska ha möjlighet att kunna klara målen.

Det handlar om huvudmän som har stort engagemang för de här eleverna och den här målgruppen. Inte minst lokalpolitiker från våra olika partier har ett stort engagemang för att möjliggöra och skapa förutsättningar. Det handlar också om speciallärare och specialpedagoger som arbetar med målgruppen.

Man får många berättelser till sig om problematiken med regelverket och osäkerheten för elever och huvudmän. Det gäller även sådana saker som hur mycket resurser och tid som speciallärare lägger på ansökningar om tilläggsbeloppen i stället för att ha fokus på att hjälpa eleverna att klara sin skolgång och förbättra stödet där. Det är som sagt oftast elever som tidigare har drabbats av skolmisslyckande och som kanske till och med varit hemmasittare.

Inom ramen för utbildningsutskottets arbete har vi också haft en rad möten med anledning av detta utifrån de förslag till utskottsinitiativ som har lagts fram. Vi från Centerpartiets sida har tagit upp detta inom ramen för januariavtalet, där det var tydligt framlagt att resursskolor skulle utvecklas. Vi har haft ett stort engagemang tillsammans med andra partier gällande att se till att regeringen levererar på den punkten och skapar förutsättningarna.

Resursskolor och tilläggsbelopp för särskilt stöd

Det som vi i dag har att behandla i betänkandet är den proposition som ligger till grund för betänkandet. Där tas ett antal steg i rätt riktning. Det blir tydligare bestämmelser i skollagen kopplat till resursskolor. Det tydliggörs också att såväl kommunala som fristående resursskolor är en särskild form av stöd där huvudmannen har ansvar för att bedöma om eleverna är i behov av det särskilda stöd som resursskolorna erbjuder.

Vi hanterar i dag också propositionen kopplat till urvalsreglerna. Det är den elev som har störst behov som går först ifall det är fler sökande om platser i kommunala skolor. Som vi hört i debatten kommer vi från utbildningsutskottet att återkomma senare så att vi får likvärdiga villkor för såväl fristående som kommunala skolor när det handlar om urvalsreglerna för resursskolorna.

Det blir också ett bemyndigande för regeringen att meddela ytterligare föreskrifter om tilläggsbeloppet. Jag delar bedömningen som vi har hört från flera här. Vi har också en majoritet i utskottet. Det är förhoppningsvis ett bra steg på vägen. Men det kommer att behövas ytterligare åtgärder för att säkra och möjliggöra en långsiktig finansiering för resursskolorna. Det handlar om att öka möjligheten för de eleverna så att de får det stöd och den hjälp som finns.

Resursskolorna är en väldigt bra kraft. De är oftast väldigt personaltäta. De fångar upp elever som den övriga skolan inte har lyckats fånga upp. Vi kan konstatera att det under den här mandatperioden har kommit två statliga utredningar som har pekat på behovet av att ytterligare utreda den här frågan om finansiering för resursskolorna.

Jag är därför glad att en bred majoritet i utskottet föreslår ett tillkännagivande om att regeringen ska utreda och komma med förslag när det gäller förutsägbarhet och långsiktig finansiering för resursskolornas målgrupp och snarast bör tillsätta den utredningen. Jag hoppas att regeringen ser till att genomföra det som utskottet är överens om och som vi kommer att rösta om i eftermiddag.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-06-01
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 1, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Lagförslaget

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:156.
  2. Utredning om finansiering av resursskolor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en utredning om långsiktig finansiering av resursskolor och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

    2021/22:2546 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 13,

    2021/22:4163 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkandena 74 och 77,

    2021/22:4178 av Kristina Axén Olin m.fl. (M) yrkande 43,

    2021/22:4557 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 2,

    2021/22:4589 av Annika Hirvonen (MP) yrkande 1,

    2021/22:4601 av Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 2 och

    2021/22:4609 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 2.
    • Reservation 1 (S, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S087013
    M600010
    SD52009
    C26005
    V01908
    KD18004
    L13016
    MP12004
    -1100
    Totalt182107159
    Ledamöternas röster
  3. Övriga frågor om resursskolor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2021/22:4535 av Fredrik Malm m.fl. (L),

    2021/22:4557 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 1,

    2021/22:4589 av Annika Hirvonen (MP) yrkande 2,

    2021/22:4601 av Fredrik Christensson och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 1 och

    2021/22:4609 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 1.
    • Reservation 2 (SD, L)
    • Reservation 3 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M600010
    SD05209
    C26005
    V19008
    KD18004
    L01406
    MP00124
    -1100
    Totalt211671259
    Ledamöternas röster
  4. Ändrad ansökningsprocess för tilläggsbelopp m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2021/22:4557 av Christian Carlsson m.fl. (KD) yrkande 3.
    • Reservation 4 (KD, L, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (KD, L, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S870013
    M600010
    SD52009
    C26005
    V19008
    KD01804
    L01406
    MP01204
    -2000
    Totalt24644059
    Ledamöternas röster